Läroplan för gymnasieexamen inom samhälleligt och socialt yrkesområde

Transkript

1 Läroplan för gymnasieexamen inom samhälleligt och socialt yrkesområde Läroplanen godkänd av styrelsen för Ålands gymnasium

2 Innehåll 1. INLEDNING Utbildningens mål Värdegrund Examensspecifika rekommendationer Personlig studieplan Lärande i arbete Yrkesprov Samverkan med arbetslivet GYMNASIEEXAMENS UPPBYGGNAD Obligatoriska yrkesinriktade examensdelar Att arbeta i olika verksamhetsmiljöer, 15 kp Handledning av barn och unga, 35 kp Att arbeta i mångkulturella miljöer, 20 kp Att handleda i morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever, 20 kp Valbara yrkesinriktade examensdelar Att möta och handleda barn och unga i behov av särskilt stöd, 15 kp Att utveckla barns och ungas uttrycksförmåga, 15 kp Att hantera sjukdomar och kritiska situationer, 15 kp

3 1. INLEDNING I vår omvärld sker ständiga förändringar vilket ställer krav på kontinuerlig utveckling av utbildningen. Dagens yrkesliv efterfrågar flexibilitet och nya kompetenser. Det uppstår nya verksamhetsområden medan gamla förlorar i betydelse. Internationaliseringen blir alltmer påtaglig genom människors rörlighet över nationsgränserna. Många unga är internationellt inriktade och vill stifta bekantskap med olika områden. EU vill sporra till ökad rörlighet och se hela sitt område som en gemensam arbetsmarknad, På olika håll i världen finns krig och oroshärdar som har lett till att många människor måste fly sitt hemland. I vår del av världen är tillvaro fredlig och trygg och därför kan vi ta ansvar genom att erbjuda flyktingar ett nytt hemland. Det gäller att på bästa möjliga sätt ge våra inflyttare och flyktingar möjlighet att inkluderas i samhället. Dessa samhällsförändringar ställer högre krav på språkfärdigheter och kunskaper om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion. Processen påverkar umgängeskulturen både i arbetsliv och vardagsliv. Utbildningen strävar till att ge studerande sådana yrkeskunskaper och färdigheter att de kan komma till rätta i en mångkulturell miljö och kan placera sig på arbetsmarknader som präglas av internationalisering. Språkkunskaper, kommunikationsfärdigheter och social kompetens är viktiga för dagens och morgondagens yrkesverksamma. I landskapets utbildningspolitiska måldokument poängteras hållbarhet som anknyts till ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingsfrågor. Utbildning i hållbarhetsfrågor ses som avgörande för att uppnå en hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljöoch framtidsfrågor. Att medvetet arbeta för en hållbar utveckling ska kopplas till ett kvalitetssäkrat ledningssystem, som är och kommer att vara en konkurrensfaktor att räkna med inom servicesektorn. Utbildningens uppgift är att ge studerande ett sådant kunnande och en sådan övertygelse att de är beredda att arbeta för en hållbar utveckling både i sitt arbete och i sitt vardagsliv. Den teknologiska utvecklingen är explosionsartad. Vi kan redan i dag se den genomslagskraft som internet och sociala medier har, inte bara på det personliga planet utan också i större sammanhang som verktyg för demokratiprocesser och påverkan av värderingar. Utbildningen har som mål att studerande ska behärska den moderna tekniken inom sitt eget område så att de kontinuerligt kan utveckla och utnyttja sina kunskaper och färdigheter. Utbildningen ska stimulera studerande att utföra sitt arbete på ett sådant sätt så att klienternas förväntningar beaktas i varierande situationer. Studerande bör också känna till konsumenters och klienters rättigheter och skyldigheter. Hälsa och arbetarskydd är frågor som alltid ska ha hög prioritet. Studerande ska i sin utbildning få kännedom om föreskrifter och anvisningar om arbetarskyddet i sin bransch och implementera dessa i sin verksamhet. De ska lära sig att identifiera olika faror och hälsorisker, såväl fysiska som psykiska. Studerande ska också under utbildningen lära sig hur olika riskmoment kan förebyggas och hur arbetstagare och arbetsgivare på ett konstruktivt sätt kan hantera risker och skador i arbetslivet. 2

4 1.1 Utbildningens mål Målet med gymnasieexamen inom samhälleligt och socialt yrkesområde är att ge en kvalitativ och bred utbildning för arbete med olika suppgifter i arbetslag inom pedagogiska och sociala yrkesområden, såsom barnomsorg, skola och morgon- och eftermiddagsverksamhet. Fokus i utbildningen kommer att vara barn- och ungdomars behov och välmående. I utbildningen får studerande god kännedom om lagar och föreskrifter, men också olika kulturer, religioner, etnicitet, genusfrågor samt människans utvecklingsfaser och mänskliga reaktioner i olika situationer. Med denna kunskap som grund har studerande redskap för att verka i olika sociala och samhälleliga verksamheter samt även i mångkulturella sammanhang. Studerande ska både under och efter studierna känna tillfredsställelse med sitt yrkesval, de ska ges möjligheter att utveckla sig som individer och inom sitt yrke så de kan bli en tillgång för arbets- och samhällsliv. Utbildningen ger allmän högskolebehörighet. Studerande har möjlighet att valbart avlägga en högskoleförberedande utbildningshelhet (HUTH) enligt den allmänbildande utbildningens läroplan vid Ålands lyceum. Detta för att uppnå grundläggande behörighet och särskild behörighet inom vissa områden för fortsatta högskolestudier i Sverige. Studerande som har siktet inställt på fortsatta studier i Sverige rekommenderas att välja den högskoleförberedande utbildningshelheten. Efter avlagd gymnasieexamen inom samhälleligt och socialt yrkesområde ska studerande kunna arbeta i första hand som anställd, men också som egen företagare, och kunna möta, handleda och aktivera barn och unga i olika miljöer och hantera relationen till deras familjer. Examensbenämningen är sociokant. 1.2 Värdegrund Sociokanten ska arbeta med barn och unga och delta i fostran. Utbildningen ger studerande en värdegrund som bas för yrkesutövningen. I utbildningen poängteras en värdegrund som består av respekt för liv och människovärde individens självbestämmanderätt rättvisa jämlikhet och jämställdhet. 1.3 Examensspecifika rekommendationer Studerande måste klara de delar av utbildningen och lärande i arbete (LIA) som krävs för att uppnå uppställda mål för den yrkesskicklighet som är en förutsättning för avläggande av examen. De studerande måste informeras om de krav och förutsättningar samt om de hälsorisker som finns inom utbildningsområdet. Följande sjukdomar och funktionshinder kan vara hinder för att utöva ett yrke inom sociala och pedagogiska verksamheter: - psykiska sjukdomar som förhindrar studerande att delta i LIA, såsom en pågående psykos eller svår depression som försämrar funktionsförmågan, - fysiska sjukdomar som begränsar funktionsförmågan i så hög grad att studerande inte kan delta i lärande i arbete, 3

5 - missbruk eller beroende av droger, alkohol eller andra berusningsmedel. 1.4 Personlig studieplan Landskapslagen om gymnasieutbildning (2011:13) fastställer att varje studerande ska ha en egen personlig studieplan (PSP). I denna studieplan antecknas - studieinriktning - valbart kompetensområde - valbara yrkesinriktade examensdelar - fritt valbara examensdelar - gemensamma examensdelar - studerandes examensdelar från andra kompetensområden respektive högskoleförberedande utbildningshelhet - erkänt kunnande som ingår i studerandes examensupplägg - godkänt kunnande från tidigare studier - studerandes behov av stödåtgärder och vilka stödåtgärder som studerande tagit del av - bedömning av lärande - självvärdering - yrkesprov med bedömning - bedömning av kunnande - bedömning av examensdel - övriga noteringar Den personliga studieplanen revideras under studiernas gång ifall studieupplägget förändras. Studerande och målsman har kontinuerlig möjlighet att granska studieplanen via skolans digitala studieregisterprogram. Om studerande önskar göra förändringar vänder hen sig till lärare eller studiehandledare. Studerande gör i samråd med lärare och studiehandledare förändringar i den personliga studieplanen. Ansvarig lärare och studiehandledare kan med studieplanen som grund se hur studierna framskrider och ta initiativ till förändrat upplägg om studierna inte fortskrider enligt plan. 1.5 Lärande i arbete Varje yrkesinriktad examensdel innefattar lärande i arbete (LIA). Omfattningen av lärande i arbete ska enligt gällande läroplansgrund vara minst 15 kompetenspoäng och ska successivt ökas så att andelen LIA senast hösten 2020 omfattar minst 30 kompetenspoäng. I studieplan för gymnasieexamen inom samhälleligt och socialt yrkesområde visas utbildningens fördelning över tre år och av den framgår andelen LIA för varje yrkesinriktad examensdel. Studieplanen finns som bilaga till läroplanen. Genom LIA får studerande inblick i yrkesverksamheten i branschen och lär sig vad yrkeslivet kräver. LIA-perioderna varierar i längd, men är tillräckligt långa för att studerande ska få möjlighet att uppnå den yrkeskompetens som eftersträvas. Ålands yrkesgymnasium upprättar ett LIA-avtal med arbetsgivare. Av avtalet framgår - beskrivning av parternas uppgifter, hur och bedömning ordnas och eventuella ersättningar - vardera partens ansvar - vem som står för försäkringar, för arbetarskydd, olycksfalls- och andra skadeersättningar - arbetstider som ska följa bestämmelserna i lagen om unga arbetstagare och förordningen om unga arbetstagare 4

6 - handledarens uppgifter Ålands yrkesgymnasium har kontaktpersoner organiserar LIA och som håller kontakt med arbetsgivare som tillhandahåller LIA. Ansvariga lärare ska som en del av sin undervisning göra arbetsplatsbesök och handleda studerande och handledare på arbetsplatsen. Skolan håller kontinuerliga informationsmöten med yrkesrådet i branschen och med företrädare för branschen för att skapa förutsättningar för ett gott samarbete till fördel för studerandes utbildning och kompetensutveckling. Yrkesrådet är ett nätverk som kan utveckla och stärka samarbetet skola och arbetsliv. Målet är att i dialog med arbetslivet hitta lösningar som ger vinster särskilt för studerande, men likaledes för skolans arbete med att skapa kvalitativ utbildning och arbetslivets behov av kunnigt och kompetent yrkesfolk. Inför LIA har skolan ansvar för att ge den studerande information om att studerande har samma skyldigheter som anställda arbetstagare att följa tystnadsplikten. Studerande får inte föra ut sådan information till utomstående som kan skada företaget och företagets konkurrens. Biträdande rektor har ansvar för att lärare ger studerande instruktioner. Yrkesproven förläggs, då detta är möjligt, till LIA-perioderna ute på arbetsplatserna. 1.6 Yrkesprov Studerande påvisar sin yrkeskunnighet i alla yrkesinriktade examensdelar genom att avlägga yrkesprov. Yrkesprov ingår inte i de gemensamma examendelarna. Ålands yrkesgymnasium och aktuella arbetsplatser samarbetar för att planera, genomföra och bedöma yrkesproven. Yrkesprov kan avläggas i en eller flera examensdelar vid samma tillfälle, men varje examensdel ska tilldelas ett skilt vitsord. Om yrkesprovet avläggs i flera delar ges varje del ett vitsord, men slutvitsordet ges först då alla delar har avlagts. Studerande ska genomföra sitt yrkesprov i en så realistisk arbetsmiljö som möjligt, gärna så att studerande utför för yrket förekommande arbetsuppgifter på en arbetsplats. Om detta inte är möjligt kan yrkesprovet utföras på skolan, men scenariot ska vara så likt en arbetsplats som möjligt. Yrkesprovet ska förläggas till examensdelens slutskede. Läroplanen beskriver för varje examensdel den yrkesskicklighet och de kriterier som utgör grund för bedömningen. Efter yrkesprovet hålls ett utvärderingssamtal, där lärare, arbetsplatsens handledare och studerande deltar. Vid utvärderingssamtalet ska studerande värdera sin insats och presentera inom vilka moment studerande anser sig behöva förbättra sin yrkesskicklighet. Studerande ska också vid utvärderingssamtalet få respons såväl av läraren som av handledaren. Den studerandes egen bedömning av sin insats är ett viktigt underlag för den bedömningen av yrkesprovet. Lärare och arbetshandledare gör efter utvärderingssamtalet en tvåpartsbedömning av yrkesprovet och motiverar skriftligt bedömningen. Det är lärarens uppgift att se till att bedömningen följer bedömningskriterierna i läroplanen. Studerande ska ha en aktiv roll vid utvärderingssamtalet. Ålands yrkesgymnasium ger studerande information om yrkesprov och studerande ska ges möjlighet att förbereda sig för uppgiften. Förberedelse sker genom den undervisning som hör till examensdelen och genom LIA. Ålands yrkesgymnasium ska se till att studerande får tillräckligt stöd och för att kunna avlägga yrkesprovet med nöjaktig bedömning. Studerande 5

7 har inte rätt att delta i ett yrkesprov om lärare bedömer att studerande inte har tillräckligt kunnande att avlägga provet med nöjaktig bedömning. Studerande ska i så fall få på vilka områden hen bör förbättra sitt kunnande innan yrkesprov är aktuellt. Yrkesprovets vitsord, inklusive motiveringar, antecknas på en bedömningsblankett som arkiveras. Studerande har rätt att anföra besvär över bedömning av yrkesprovet och Ålands yrkesgymnasium informerar innan yrkesprovet genomförs studerande om rätten att anföra besvär. Studerande som är missnöjd med yrkesprovets vitsord kan inom 14 dagar begära rättelse hos bedömarna. Om studerande är missnöjd med rättelsen kan hen inom 14 dagar söka rättelse hos yrkesrådet. Om studerande är missnöjd med yrkesrådets beslut kan studerande vända sig till Ålands landskapsregering (2011:13, 22 ) 1.7 Samverkan med arbetslivet Utbildningen i skolan och LIA som sker ute på olika arbetsplatser ska tillsammans utgöra en helhet som motsvarar utbildningens mål. Studerandes erfarenheter från arbetsplatsen ska på olika sätt utnyttjas i skolan och vice versa. Genom att under en längre sammanhängande period få delta och verka på en arbetsplats lär sig studerande förstå vad arbetet innebär och vilka krav som ställs på en yrkesverksam person i branschen. För att studerande på bästa sätt ska få en kvalitetsmässig utbildning hålls en kontinuerlig dialog mellan skolan och respektive arbetsplats och handledare. Ansvarig lärare besöker kontinuerligt arbetsplatserna och har kontakt såväl med studerande som med arbetsplatshandledaren. Det är möjligt att arbetsplatsförlägga hela eller delar av examensdelarna. 2. GYMNASIEEXAMENS UPPBYGGNAD Gymnasieexamen inom samhälleligt och socialt yrkesområde omfattar 180 kompetenspoäng (kp) som indelas i kp yrkesinriktade examensdelar av vilka 90 kp är obligatoriska och 45 kp valbara - 35 kp gemensamma examensdelar - 10 kp fritt valbara examensdelar. Studierna är fördelade på tre läsår, men studietiden kan variera individuellt beroende på vald studieväg och erkänt kunnande på basis av tidigare studier och/eller arbetserfarenhet. En studerande kan i sin examen ta in yrkesinriktade examensdelar (15 kp) från andra kompetensområden om detta breddar eller fördjupar studerandes yrkeskompetens. Studerande anhåller hos biträdande rektor om att få infoga en yrkesinriktad examensdel från ett annat kompetensområde. Studerande kan i enlighet med landskapsregeringens beslut (ÅLR beslut 16U2/ ) välja att avlägga den högskoleförberedande utbildningshelheten, HUTH. Studierna ordnas av Ålands lyceum och genomförs enligt läroplanen för den allmänbildande gymnasieutbildningen. Den högskoleförberedande utbildningshelheten består av 6

8 - sju kurser svenska och litteratur (SV 1-6, SV8) - sju kurser engelska (ENG 1-6, ENG10) - sju kurser matematik (MK0-5, MK9) - två kurser fysik, kort kurs (FYK1-2) - en kurs kemi, kort kurs (KEL1) - en kurs geografi (GEO1) HUTH-kurserna ersätter 27 kp av de gemensamma examensdelarna. Studerande måste avlägga 8 kp av de gemensamma examensdelarna i undervisningen i Ålands yrkesgymnasium enligt följande: informations- och kommunikationsteknologi 1 kp (examensdelen Kunnande i matematik och naturvetenskaper ) arbetslivsorientering 1 kp (examensdelen Kunnande som behövs i samhället och arbetslivet) företagsamhet och företagsverksamhet 1 kp (examensdelen Kunnande som behövs i samhället och arbetslivet ) upprätthållande av arbetsförmåga, idrott, motion och hälsokunskap 5 kp (examensdelen Kunnande som behövs i samhället och arbetslivet ) Den högskoleförberedande utbildningshelheten (HUTH) ersätter också en valbar yrkesinriktad examensdel omfattande 15 kp fritt valbara examensdelar omfattande 10 kp HUTH-kurserna ersätter sammanlagt 52 kp av gymnasieexamens 180 kp. Studerande som avlagt HUTH-kurserna har grundläggande behörighet för högskolestudier i Sverige och särskild behörighet i naturkunskap och samhällskunskap (Sh2 och Nk1-2) som är en förutsättning för att kunna antas till vissa högskoleutbildningar i Sverige. Undervisningen i gemensamma examensdelar följer den läroplan som landskapsregeringen fastställt och som beskriver mål, innehåll och bedömningskriterier för de allmänna ämnen som ingår i de gemensamma examensdelarna. 7

9 Uppbyggnaden av utbildningen för gymnasieexamen inom samhälleligt och socialt yrkesområde framgår av nedanstående tabell: Kompetensområdets examensstruktur Obligatoriska yrkesinriktade examensdelar, 90 kp Att arbeta i olika verksamhetsmiljöer Handledning av barn och unga Att arbeta i mångkulturella miljöer Att handleda i morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Valbara yrkesinriktade examensdelar, 45 kp Att möta och handleda barn och unga i behov av särskilt stöd Att utveckla barns och ungas uttrycksförmåga Att hantera sjukdomar och kritiska situationer Fritt valbara examensdelar, 10 kp Individuellt val Gemensamma examensdelar, 35 kp Kunnande i kommunikation och interaktion Svenska, engelska och språk Kunnande i matematik och naturvetenskaper Matematik, fysik, kemi och informations- och kommunikationsteknik Kunnande som behövs i samhället och arbetslivet Samhällsfärdighet, företagsamhet och företagsverksamhet samt upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap Socialt och kulturellt kunnande Kännedom om olika kulturer, miljökunnande samt svenska, engelska och kännedom om Ålands självstyrelse Sammanlagt 15 kp 35 kp 20 kp 20 kp 15 kp 15 kp 15 kp 10 kp 11 kp 9 kp 8 kp 7 kp 180 kp 2.1 Obligatoriska yrkesinriktade examensdelar De obligatoriska yrkesinriktade examensdelarna omfattar 90 kp. I gymnasieexamen inom samhälleligt och socialt yrkesområde ingår följande fyra obligatoriska yrkesinriktade examensdelar: - Att arbeta i olika verksamhetsmiljöer, 15 kp - Handledning av barn och unga, 35 kp - Att arbeta i mångkulturella miljöer, 20 kp - Att handleda i morgon- och eftermiddagsverksamhet, 20 kp Att arbeta i olika verksamhetsmiljöer, 15 kp Examensdelen ger kunnande och beredskap för en framtida yrkeskarriär inom det sociala och pedagogiska verksamhetsområdet. Utbildningen har som mål att studerande utvecklar kunskap om samhällsstrukturen och uppnår förståelse för den grund som präglar sociala och pedagogiska verksamhetsområden. 8

10 Undervisningen ger styrdokument, demokratiska värderingar och överenskommelser om mänskliga rättigheter vilka utgör grund för arbete inom olika verksamhetsmiljöer. Genom studier och lärande i arbete uppnår studerande förståelse för innebörden i de värderingar, den människosyn och de etiska principer som ligger till grund för det pedagogiska och sociala arbetet inom respektive verksamhetsmiljö. Målet är att studerande utvecklar förståelse för hur de egna värderingarna påverkar arbetet. Krav för yrkesskickligheten Den studerande är förtrogen med demokratiskt system för beslutsfattande känner till de värderingar, den människosyn och allmänna etiska och juridiska principer som är grunden för pedagogiska och sociala verksamheter känner till det centrala innehållet i de lagar och bestämmelser som reglerar pedagogiska och sociala verksamheter och kan arbeta utgående från dessa är förtrogen med olika former av samhällsservice för barnomsorg och fostran av barn och unga behärskar datorn som arbetsredskap och verktyg för kommunikation och mediebevakning förstår betydelsen av ett aktivt medborgarskap kan utföra uppgifter inom verksamhetsområdet på ett självständigt och målmedvetet sätt, i enlighet med principerna för intern företagsamhet. Bedömning av kunnande FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N 1 Den studerande 1. Behärskande av arbetsprocessen Goda G 2 Berömliga B 3 Planering av det egna arbetet förbereder arbetsuppgifter i pedagogiska och sociala verksamheter, men förbereder arbetsuppgifter i pedagogiska och sociala verksamheter planerar och förbereder ansvarsfullt och på eget initiativ arbetsuppgifter i pedagogiska och sociala verksamheter kan med tillämpa det centrala innehållet i de lagar och styrdokument som reglerar pedagogiska och sociala verksamheter kan tillämpa det centrala innehållet i de lagar och styrdokument som styr offentlig sektor och kan söka ytterligare kunskap kan på ett självständigt sätt tillämpa det centrala innehållet i de lagar och styrdokument som styr offentlig 9

11 och kan med hjälp söka ytterligare kunskap sektor och kan söka ytterligare kunskap Effektiv och kvalitativ verksamhet Utvärdering av det egna arbetet kan tillämpa befattningsbeskrivningar inom barnomsorg och skola, men behöver tidvis tillämpar grundläggande kunskap om arbetslagstiftning, men kan utföra kontorsoch dokumentationsuppgifter, men kan i enlighet med verksamhetens mål och resurser utföra uppgifter i pedagogiska och sociala verksamheter, men kan med analysera sitt eget arbete kan tillämpa befattningsbeskrivningar inom barnomsorg och skola tillämpar grundläggande kunskap om arbetslagstiftning kan utföra olika kontors- och dokumentationsuppgifter kan i enlighet med verksamhetens mål och resurser utföra uppgifter i pedagogiska och sociala verksamheter kan utvärdera sitt eget arbete och ändra sitt arbetssätt efter erhållen respons kan självständigt tillämpa befattningsbeskrivningar inom barnomsorg och skola tillämpar självständigt grundläggande kunskap om arbetslagstiftning kan självständigt utföra olika kontorsoch dokumentationsuppgifter och kan hitta förbättrade rutiner kan i enlighet med verksamhetens mål och resurser självständigt utföra uppgifter i pedagogiska och sociala verksamheter kan på ett realistiskt sätt utvärdera sitt arbete, söker ständigt utveckla sitt arbetssätt och hitta nya och bättre lösningar 2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och -material Nöjaktiga N 1 Den studerande Goda G 2 Berömliga B 3 Att använda arbetsmetoder och -redskap kan använda datorn som arbetsredskap men kan använda datorn som arbetsredskap kan på ett självständigt och kreativt sätt använda datorn som 10

12 använder olika program och verktyg för kommunikation och mediebevakning, men använder olika program och verktyg för kommunikation och mediebevakning arbetsredskap använder kreativt och självständigt olika program och verktyg för kommunikation och mediebevakning 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Principer och styrdokument som reglerar pedagogiska och sociala verksamheter Nöjaktiga N 1 Den studerande har viss grundläggande förvaltningsorgan inom kommun, landskap och stat och kan med vissa brister redogöra för beslutsprocessen i pedagogiska och sociala verksamheter känner i huvudsak till vilken samhällsservice som måste finnas för barnomsorg, skola och fostran av barn och unga känner till vanliga arbetsuppgifter och yrkesroller inom pedagogiska och sociala verksamheter såsom barnomsorg och skola har viss insikt om tredje sektorns pedagogiska och sociala verksamheter och ekonomiska förutsättningar känner till väsentlig arbetslagstiftning Goda G 2 har god grundläggande förvaltningsorgan inom kommun, landskap och beslutsprocessen i pedagogiska och sociala verksamheter känner till vilken samhällsservice som måste finnas för barnomsorg, skola och fostran av barn och unga har god kännedom om arbetsuppgifter och yrkesroller i pedagogiska och sociala verksamheter såsom barnomsorg och skola känner till tredje sektorns pedagogiska och sociala verksamhet och ekonomiska förutsättningar väsentlig Berömliga B 3 har helhetsmässig grundläggande förvaltningsorgan inom kommun, landskap och stat och beslutsprocessen i pedagogiska och sociala verksamheter vilken samhällsservice som måste finnas för barnomsorg, skola och fostran av barn och unga kännedom om arbetsuppgifter och yrkesroller i pedagogiska och sociala verksamheter såsom barnomsorg och skola tredje sektorns pedagogiska och sociala verksamhet och ekonomiska förutsättningar 11

13 Etiska och juridiska principer för pedagogiska och sociala verksamheter inom området känner till grundläggande etiska principer och kan med tillämpa dem känner i huvuddrag till de mänskliga rättigheterna arbetslagstiftning inom området har goda kunskaper om etiska principer och kan tillämpa dem de mänskliga rättigheterna och kan tillämpa dem i olika situationer väsentlig arbetslagstiftning inom området och kan tillämpa den har helhetsmässig etiska principer och kan tillämpa dem i olika situationer har fördjupad mänskliga rättigheter och deras bakgrund och kan tillämpa dem även i mer krävande situationer 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Nöjaktiga N 1 Den studerande Goda G 2 Berömliga B 3 Lärande och problemlösning behöver vägledning och stöd i föränderliga situationer kan med analysera och dokumentera utifrån givna mål kan utvärdera sitt eget arbete och förändra sig efter feedback handlar på ett ändamålsenligt sätt i val- och föränderliga situationer har förmåga att analysera och dokumentera utifrån givna mål utvärderar realistiskt sitt arbete och vill ha kontinuerlig feedback handlar på ett ändamålsenligt sätt i val- och föränderliga situationer och kommer på alternativa sätt att fungera i en verksamhet har berömlig förmåga att analysera och kan självständigt dokumentera utifrån givna mål utvärderar realistiskt och adekvat sitt arbete och strävar kontinuerligt att utveckla sig själv och sitt arbete 12

14 Interaktion och samarbete Yrkesetik Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga skaffar information via bekanta källor kan samarbeta med olika personer arbetstider och följer anvisningar uppför sig korrekt iakttar de etiska regler och värderingar som gäller i pedagogiska och sociala verksamheter, men tystnadsplikten har en positiv attityd till säkra arbetssätt och undviker risker följer säkerhetsföreskrifterna förhåller sig positivt till egen hälsa och vet vad som krävs för en sund livsstil använder säkra, lämpligt belastande skaffar information via olika källor samarbetar konstruktivt med olika personer och beaktar olika intressenters behov respektera arbetstider och fastställda regler, följer anvisningar uppför sig korrekt enligt goda uppföranderegler och verkar för ett gott samarbete iakttar de etiska regler och värderingar som gäller i pedagogiska och sociala verksamheter tystnadsplikten tar ansvar för säkerheten följer förhållningsregler och beaktar övriga gruppmedlemmars roll är mån om sin egen hälsa och ser motion och en sund livsstil som en god investering använder för arbetet anpassade säkra, skaffar på ett självständigt sätt och på eget initiativ information via olika källor och utvärderar informationens tillförlitlighet samarbetar konstruktivt med olika personer och kan också leda arbetet i en grupp arbetstider och följer fastställda regler och förhandlar om eventuella förändringar uppför sig korrekt enligt goda uppföranderegler och verkar aktivt för ett gott samarbetsklimat iakttar på ett föredömligt sätt de etiska regler och värderingar som gäller i pedagogiska och sociala verksamheter tystnadsplikten utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare observerar och identifierar risker och rapporterar risker har mycket god insikt om hälsans betydelse och tillämpar kontinuerligt en sund livsstil och sporrar andra till en sund livsstil använder för arbetet anpassade säkra, 13

15 och omväxlande arbetsmetoder och uppmärksammar ergonomin Sätt att visa yrkesskickligheten lämpligt belastande och omväxlande arbetsmetoder och uppmärksammar ergonomin lämpligt belastande och omväxlande arbetsmetoder och utvecklar sitt arbetssätt på ett ergonomiskt sätt Den studerande påvisar sitt kunnande i examensdelen Att arbeta i olika verksamhetsmiljöer i yrkesprov. Omfattningen av arbetet ska vara tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i grunden och läroplanen angivna kraven på yrkesskicklighet. Yrkesprov utförs om möjligt i en professionell miljö och studerande förutsätts arbeta enligt samma arbetstider som övriga på arbetsplatsen. Om detta inte går att genomföra bör yrkesprov genomföras i en miljö som så långt möjligt liknar en arbetsplats. Yrkesprov kan om detta är erforderligt ske på flera arbetsplatser, på skolan eller delvis utföras på en arbetsplats och delvis på skolan. Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet för examensdelen Att arbeta i olika verksamhetsmiljöer utför en studerande som medlem av ett team en uppgift som är relaterad till sociala och pedagogiska verksamheter. Arbetsmiljön kan vara ett kontor, ett kansli eller liknande i en skolmiljö eller i en organisation som har barn och unga som målgrupp. Under LIA-perioden bekantar sig studerande med arbetsuppgifterna och har möjlighet att på ett naturligt sätt omsätta sina kunskaper till kunnande i en verklig arbetssituation. Vid yrkesprovet ska studerande visa att hen behärskar de krav på yrkesskicklighet och det centrala kunnande som examensdelen förutsätter. Studerande ska göra upp en plan för yrkesprovet. I planen ska studerande beskriva det egna arbetet och hur det centrala kunnandet framkommer i yrkesprovet. Lärare har ansvar för att klarlägga om den studerande har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa bör beaktas då yrkesprovet planeras så att studerande har möjlighet att påvisa sitt kunnande. Ansvarsfördelning för planering och genomförande av yrkesprov Ålands yrkesgymnasium har huvudansvar för planering och genomförande av yrkesprov. Yrkesgymnasiet har också ansvar för att yrkesrådet får vederbörlig information och att undervisningspersonal och handledare på arbetsplatsen får regelverk för yrkesprov. Yrkesrådet ska godkänna yrkesprovets utformning. Yrkesrådet ska också övervaka att yrkesproven sker enligt regelverk. Yrkesrådet behandlar rättelse över bedömning av yrkesprov. Yrkesrådets ordförande undertecknar yrkesprovsbetyget. Lärare har ansvar för att informera studerande och arbetsplatsens handledare om yrkesproven och hur de bedöms. Lärare har ansvar för att yrkesprovet är så utformat att ger motsvarar läroplanens mål och kravnivå för kunnande och yrkesskicklighet. Lärare kan neka studerande rätt att delta i yrkesprov om läraren bedömer att studerande inte har tillräcklig yrkesskicklighet att avlägga provet med godkänd bedömning. Lärare deltar i utvärderingssamtalet och besluter om bedömning av yrkesprov tillsammans med arbetsplatshandledare. Arbetsplatsens handledare deltar i planering av yrkesprov. Handledaren har ansvar för att studerande under LIA-perioden uppnår ett sådant kunnande att de klarar yrkesprovets kravnivå. Handledaren deltar i utvärderingssamtalet och besluter om bedömning av yrkesprov tillsammans med läraren. 14

16 Studerande ska inhämta information och de krav på yrkesskicklighet för yrket som beskrivs i läroplan. Studerande har ansvar för att tillägna sig den kunskap och det yrkeskunnande som examensdelen kräver. Studerande ska informera sig om yrkesprovets utformning och bedömningskriterier. Studerande bestämmer tidpunkt för yrkesprov tillsammans med lärare och arbetsplatsens handledare. Studerande ska bedöma sitt eget kunnande i en utvärderingsrapport och delta i utvärderingssamtalet. Studerandes utvärdering är i regel skriftlig, men av särskilda skäl kan studerande ges möjlighet till muntlig utvärdering. Bedömning av yrkesprovet De lärare och arbetsplatshandledare som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom området. Bedömarna förvissar sig genom frågor att studerande behärskar den kunskap och det kunnande som kriterierna förutsätter. Vid bedömningen beaktas också studerandes dokumenterade kunnande och kunskaper inom alla centrala delar av kunnandet. Vid utvärderingssamtalet diskuterar studerande och bedömare prestationerna och studerande har möjlighet att presentera sina insatser och ge tilläggsinformation. Lärare och arbetsplatshandledare tar gemensamt beslut bedömningen. Studerandes självvärdering kan beaktas då vitsordet fastställs. Bedömningen ges som vitsord i skala 1 3 och vitsordet fastställs utifrån de mål och bedömningskriterier som är fastställda för examensdelen. Bedömarna ska dokumentera och motivera sin bedömning på en fastställd blankett. Bedömningen av examensdelen Att arbeta i olika verksamhetsmiljöer baseras på bedömningen av yrkesprov Handledning av barn och unga, 35 kp Examensdelen ger studerande färdighet för att handleda barn och unga. Genom undervisningen och lärande i arbete inhämtar studerande beredskap för att på bästa sätt skapa goda villkor för barns och ungas växande och lärande. Studierna omfattar utvecklingspsykologi, vilket ger behövliga insikter om den sociala och kognitiva utvecklingen under barn- och ungdomsår. Studerande tränas i undervisning och LIA till social samverkan så att de kan förstå hur social interaktion och kommunikation sker. Detta för att kunna handleda olika grupper, kunna skapa en fungerande gruppdynamik och även hantera dysfunktionella grupper. I undervisningen får studerande utveckla sin förmåga att handleda inom olika pedagogiska och sociala verksamheter utifrån styrdokument, demokratiska värden och överenskommelser om mänskliga rättigheter. Undervisningen ska stödja och utveckla studerandes förmåga att skapa goda villkor för lärande och växande och förmåga att möta och handleda barn och unga utifrån ett etiskt och inkluderande förhållningssätt. Undervisningen ska ge insikt i hur människor är, utvecklas och socialiseras i olika sammanhang. Studerande ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur människor formas av och själva skapar sociala sammanhang, samhällen och kulturer. Målet är att studerande utvecklar förståelse för miljöns och de sociala relationernas betydelse för uppväxt och utveckling. Förståelse för och människors lärande, liv och växande i olika pedagogiska och sociala sammanhang är en viktig grund för handledande uppgifter i olika verksamheter. Undervisningen ska också ge insikter i sexualitet och genusfrågor. 15

17 Undervisningen ska belysa hur värderingar och kunskaper skapas, lever kvar och förändras inom olika kulturer, samhällen, institutioner och grupper av människor. Målet är att studerande utvecklar en förståelse för hur synen på kunskap och lärande har förändrats och hur detta har påverkat såväl fostran som undervisning. Undervisningen ska också ge olika missbruk och beroenden och hur detta kan leda in i kriminalitet. Eftersom pedagogiska begrepp och teorier utgör grund för all pedagogisk verksamhet behandlas dessa i undervisningen så att studerande kan använda adekvat terminologi och förstår grundläggande pedagogiska teorier. Examensdelen ska också ge studerande redskap att kritiskt diskutera och granska den egna verksamheten utifrån ett pedagogiskt perspektiv. I undervisningen ska studerande ges möjlighet att utveckla människors interaktion och kommunikation för att lära sig inse betydelsen av social samhörighet och gemenskap. Studerande ska lära sig använda olika metoder att stimulera till samarbete, samverkan och kommunikation. Studerande ska lära sig att ansvarsfullt och planmässigt möta och handleda barn och unga enskilt och i grupp i olika situationer och beakta individuella behov. Studerande ska också lära sig att dokumentera och utvärdera aktiviteter som har som mål att stödja och stimulera barns och ungas lärande och deltagande. Säkerhets- och trygghetsfrågor ska ingående behandlas i undervisningen. Genom lärande i arbete ska studerande utveckla sitt kunnande på området och få möjlighet att öva och praktisera sina färdigheter att handleda barn och unga i olika pedagogiska och sociala sammanhang. Krav för yrkesskickligheten Den studerande har människans lärande, liv och växande har sexualitet och genusfrågor har förmåga att använda pedagogiska begrepp och teorier kan använda information från olika källor utifrån ett källkritiskt perspektiv och är förtrogen med dagens digitala miljö förstår mediernas roll för fostran och påverkan kan på ett ansvarsfullt sätt planera och handleda barn och unga, enskilt och i grupp kan planera, genomföra, dokumentera och utvärdera olika aktiviteter för barn och unga och skapa en målinriktad och stimulerande verksamhet känner till olika människosyner och kan förstå hur egna värderingar påverkar arbetet har alkohol och droger och konsekvenser av beroende, såsom kriminalitet och utanförskap 16

18 Bedömning av kunnande FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N 1 Den studerande 1. Behärskande av arbetsprocessen Goda G 2 Berömliga B 3 Planering av det egna arbetet förbereder under verksamheter för barn och unga förbereder verksamheter för barn och unga planerar och förbereder ansvarsfullt och på eget initiativ verksamheter för barn och unga kan med anpassa sitt arbetssätt till rådande modeller för undervisning och kan med anpassa sin metodik till olika individers behov kan anpassa sitt arbetssätt till rådande modeller för undervisning och kan anpassa sin metodik till olika individers behov kan på ett självständigt sätt anpassa sitt arbetssätt till rådande modeller för undervisning och kan på ett självständigt sätt anpassa sin metodik till olika individers behov planerar sitt arbete på ett miljömedvetet i kända situationer planerar sitt arbete på ett miljömedvetet sätt i de flesta situationer inkluderar på ett naturligt sätt miljömedvetenhet i sitt arbete Effektiv och kvalitativ verksamhet planerar lek, rörelse och interkommunikation för att sporra lärande och utveckling, men kan med verka för barns och ungas lärande och medverka till att skapa interaktion i grupper planerar lek, rörelse och interkommunikation för att sporra lärande och utveckling kan verka för barns och ungas lärande och medverka till att skapa interaktion i grupper planerar på ett självständigt sätt lek, rörelser och interkommunikation för att stimulera och sporra barns och ungas lärande och utveckling kan på ett självständigt och välfungerande sätt verka för barns och ungas lärande och skapa interaktion i grupper 17

19 an utifrån psykologiska teorier ger barn och unga i bekanta situationer kan utifrån psykologiska teorier ge barn och unga i flera situationer kan utifrån psykologiska teorier ge barn och unga funktionell också i nya situationer kan leda grupper men behöver för att skapa samarbete och resultat i gruppen har förmåga att leda grupper och skapa samarbete, resultat och god anda i gruppen har en naturlig förmåga att leda olika gruppkonstellationer och skapa samarbete, resultat och god anda i gruppen visar i inövade situationer prov på etiskt grundade värderingar, men visar i sitt agerande prov på etiskt grundade värderingar visar i sitt agerande prov på etiskt grundade värderingar också i kritiska situationer arbetar för skapa en miljö som främjar hälsan, men behöver tidvis arbetar för att skapa en miljö som främjar hälsan arbetar kontinuerligt och självständigt för att skapa en miljö som främjar hälsan tillämpar strategier för hållbar utveckling i kända situationer tillämpar strategier för hållbar utveckling Tillämpar och utvecklar strategier för hållbar utveckling Utvärdering av det egna arbetet kan med analysera sitt eget arbete kan utvärdera sitt eget arbete och ändra sitt arbetssätt efter erhållen respons kan på ett realistiskt sätt utvärdera sitt arbete, söker ständigt utveckla sitt arbetssätt och hitta nya och bättre lösningar 2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material Nöjaktiga N 1 Den studerande Goda G 2 Berömliga B 3 Att använda arbetsmetoder och redskap kan med använda pedagogiska redskap, internet och digitala verktyg för att stimulera inlärningen kan använda pedagogiska redskap, internet och digitala verktyg för att stimulera inlärningen kan på ett självständigt och funktionellt sätt använda pedagogiska redskap, internet och digitala verktyg för att stimulera 18

20 känner till vissa centrala metoder och material som underlättar inlärningen och kan med använda metoderna kan med instruera och använda olika hälsobefrämjande redskap och metoder kan dokumentera men känner till centrala metoder och material som underlättar inlärningen och kan använda metoderna kan instruera och använda olika hälsobefrämjande redskap och metoder kan dokumentera inlärningen känner till olika metoder och material som underlättar inlärningen och använder metoderna på ett funktionellt sätt kan självständigt instruera och använda olika hälsobefrämjande redskap och metoder kan på ett självständigt sätt dokumentera 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Nöjaktiga N 1 Den studerande Goda G 2 Berömliga B 3 Psykologiska modeller har viss de teorier som beskriver barns och ungdomars lärande har viss barns och ungas lärande och interaktion i grupper har viss psykologiska begrepp och kan med se en koppling mellan teori och vissa realistiska situationer har viss kunskap och förståelse för hur lärande och växande utvecklas och en viss grundläggande psykologiska teorier de teorier som beskriver barns och ungdomars lärande barns och ungas lärande och interaktion i grupper och kan analysera grupprocesser psykologiska begrepp och kan koppla ihop teorier med scenarier i realistiska situationer har god kunskap och förståelse för hur lärande och växande utvecklas och god grundläggande psykologiska teorier har helhetsmässig de teorier som beskriver barns och ungdomars lärande har djupgående barns och ungas lärande och interaktion i grupper och kan självständigt analysera grupprocesser psykologiska begrepp och kan koppla ihop teorier med scenarier i olika realistiska situationer har helhetsmässig kunskap och förståelse för hur lärande och växande utvecklas och en ingående kunskap om grundläggande psykologiska teorier 19

21 Pedagogiska modeller Etiska värderingar Hälsobefrämjande aktiviteter har viss psykosocial utveckling och om samverkan mellan psykiska och sociala faktorer har en grundläggande gruppdynamik och grupprelationer har vissa kunskaper om det sociala sammanhangets betydelse för lärande har viss pedagogiska begrepp och kan med och hjälp dra korrekta slutsatser i bekanta och inövade situationer har en viss kunskap om hur pedagogiska modeller och stilar har förändrats och om de vanligaste modellerna för undervisning och har en viss kunskap om människosyn i olika kulturer och har en grundläggande insikt om vilken människosyn som ska prägla arbete med barn och unga har en viss insikt om sina egna värderingar och hur de präglar arbetet med barn och unga har en viss kunskap om vilken betydelse lek, rörelse och interkommunikativ samvaro har för fysisk och psykisk har viss psykosocial utveckling och om samverkan mellan psykiska och sociala faktorer har en god kunskap om gruppdynamik och grupprelationer har goda kunskaper om det sociala sammanhangets betydelse för lärande pedagogiska begrepp och kan dra korrekta slutsatser i olika situationer har en god kunskap om hur pedagogiska modeller och stilar har förändrats och om de vanligaste modellerna för undervisning och har en god kunskap om människosyn i olika kulturer och har en god insikt om vilken människosyn som ska prägla arbete med barn och unga har en god insikt om sina egna värderingar och hur de präglar arbetet med barn och unga har en god kunskap om vilken betydelse lek, rörelse och interkommunikativ samvaro har för fysisk och psykisk har viss psykosocial utveckling och om samverkan mellan psykiska och sociala faktorer har en ingående gruppdynamik och grupprelationer har helhetsmässiga kunskaper om det sociala sammanhangets betydelse för lärande har helhetsmässig pedagogiska begrepp och kan dra korrekta och konsekventa slutsatser i nya har en ingående hur pedagogiska modeller och stilar har förändrats och om de vanligaste modellerna för undervisning och har en ingående människosyn i olika kulturer och har en djupgående insikt om vilken människosyn som ska prägla arbete med barn och unga har en helgjuten insikt om sina egna värderingar och hur de präglar arbetet med barn och unga har en djupgående vilken betydelse lek, rörelse och interkommunikativ samvaro har för 20

22 Miljö, hälsa och hållbar utveckling Språkkunskaper utveckling och välbefinnande har en viss kunskap om olika hälsobefrämjande aktiviteter har en grundläggande hur olika miljöer påverkar hälsan och vilka åtgärder som leder till förbättrad hälsa och en bättre miljö har en viss kunskap om hur man kan inspirera barn och unga till miljömedvetenhet och miljöinriktat handlande klarar sig behjälpligt i bekanta situationer på ett främmande språk utveckling och välbefinnande olika hälsobefrämjande aktiviteter har en god kunskap om hur olika miljöer påverkar hälsan och vilka åtgärder som leder till förbättrad hälsa och en bättre miljö har en god kunskap om hur man kan inspirera barn och unga till miljömedvetenhet och miljöinriktat handlande kan kommunicera på främmande språk fysisk och psykisk utveckling och välbefinnande har mångsidig olika hälso-befrämjande aktiviteter har en helhetsmässig hur olika miljöer påverkar hälsan och vilka åtgärder som leder till förbättrad hälsa och en bättre miljö har en djupgående hur man kan inspirera barn och unga till miljömedvetenhet och miljöinriktat handlande sköter smidigt kommunikation på ett främmande språk 4. Nyckelkompetenser för livslång lärande Nöjaktiga N 1 Den studerande Goda G 2 Berömliga B 3 Lärande och problemlösning behöver vägledning och stöd i föränderliga situationer kan med analysera och dokumentera utifrån givna mål skaffar information via bekanta källor handlar på ett ändamålsenligt sätt i val- och föränderliga situationer har förmåga att analysera och dokumentera utifrån givna mål skaffar information via olika källor handlar på ett ändamålsenligt sätt i val- och föränderliga situationer och kommer på alternativa sätt att fungera i en verksamhet har berömlig förmåga att analysera och kan självständigt dokumentera utifrån givna mål skaffar på ett självständigt sätt och på eget initiativ information via olika källor och utvärderar 21

23 Interaktion och samarbete Yrkesetik Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga kan samarbeta med olika personer arbetstider och följer anvisningar uppför sig korrekt iakttar de etiska regler och värderingar som gäller i sociala och pedagogiska verksamheter, men följer fastställda arbetstider tystnadsplikten har en positiv attityd till säkra arbetssätt och undviker risker utövar själv och kan instruera andra olika fysiska aktiviteter, men inspiration och förstår vikten av en sund livsstil följer arbetsplatsens anvisningar och kan med verka för att förebygga barnsäkerheten samarbetar konstruktivt med olika personer och beaktar olika intressenters behov respektera arbetstider och fastställda regler, följer anvisningar uppför sig korrekt enligt goda uppföranderegler och verkar för ett gott samarbete iakttar de etiska regler och värderingar som gäller i sociala och pedagogiska verksamheter följer fastställda arbetstider tystnadsplikten tar ansvar för säkerheten utövar själv och kan instruera andra olika fysiska aktiviteter förstår och tillämpar en sund livsstil följer arbetsplatsens anvisningar, beaktar övriga medlemmars roll, arbetar för att förebygga barnsäkerheten informationens tillförlitlighet samarbetar konstruktivt med olika personer och kan också leda arbetet i en grupp arbetstider och följer fastställda regler och förhandlar om eventuella förändringar uppför sig korrekt enligt goda uppföranderegler och verkar aktivt för ett gott samarbetsklimat iakttar på ett föredömligt sätt de etiska regler och värderingar som gäller i sociala och pedagogiska verksamheter följer fastställda arbetstider tystnadsplikten utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare ser motion och rörelse som en oundgänglig del av ett bra liv, inspirerar och sporrar andra till olika fysiska aktiviteter förstår, tillämpar och inspirerar andra till en sund livsstil följer aktivt arbetsplatsens anvisningar, observerar och identifierar risker, arbetar aktivt för att förebygga barnsäkerheten 22

24 Sätt att visa yrkesskickligheten Den studerande påvisar sitt kunnande i examensdelen Handledning av barn och unga i yrkesprov. Omfattningen av arbetet ska vara tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i läroplanen angivna kraven på yrkesskicklighet. Yrkesprov utförs om möjligt i en professionell miljö och studerande förutsätts arbeta enligt samma arbetstider som övriga på arbetsplatsen. Om detta inte går att genomföra bör yrkesprov genomföras i en miljö som så långt möjligt liknar en arbetsplats. Yrkesprov kan om detta är erforderligt ske på flera arbetsplatser, på skolan eller delvis utföras på en arbetsplats och delvis på skolan. Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet för examensdelen Handledning av barn och unga skall en studerande som medlem av ett team handleda barn och unga. Arbetsmiljön kan vara ett daghem, förskoleverksamhet, skola, eftermiddags- eller fritidsverksamhet. Under LIA-perioden bekantar sig studerande med arbetsuppgifterna och har möjlighet att på ett naturligt sätt omsätta sina kunskaper till kunnande i en verklig arbetssituation. Vid yrkesprovet ska studerande visa att hen behärskar de krav på yrkesskicklighet och det centrala kunnande som examensdelen förutsätter. Vid yrkesprovet ska studerande visa att hen behärskar de krav på yrkesskicklighet och det centrala kunnande som examensdelen förutsätter. Studerande ska göra upp en plan för yrkesprov. I planen ska studerande beskriva det egna arbetet och hur det centrala kunnandet framkommer i yrkesprovet. Lärare har ansvar för att klarlägga om den studerande har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa bör beaktas då yrkesprovet planeras så att studerande har möjlighet att påvisa sitt kunnande. Ansvarsfördelning för planering och genomförande av yrkesprov Ålands yrkesgymnasium har huvudansvar för planering och genomförande av yrkesprov. Yrkesgymnasiet har också ansvar för att yrkesrådet får vederbörlig information och att undervisningspersonal och handledare på arbetsplatsen får regelverk för yrkesprov. Yrkesrådet ska godkänna yrkesprovets utformning. Yrkesrådet ska också övervaka att yrkesprov sker enligt regelverk. Yrkesrådet behandlar rättelse över bedömning av yrkesprov. Yrkesrådets ordförande undertecknar yrkesprovsbetyget. Lärare har ansvar för att informera studerande och arbetsplatsens handledare om yrkesproven och hur de bedöms. Lärare har ansvar för att yrkesprovet är så utformat att ger motsvarar läroplanens mål och kravnivå för kunnande och yrkesskicklighet. Lärare kan neka studerande rätt att delta i yrkesprov om läraren bedömer att studerande inte har tillräcklig yrkesskicklighet att avlägga provet med godkänd bedömning. Lärare deltar i utvärderingssamtalet och besluter om bedömning av yrkesprov tillsammans med arbetsplatshandledare. Arbetsplatsens handledare deltar i planering av yrkesprov. Handledaren har ansvar för att studerande under LIA-perioden uppnår ett sådant kunnande att de klarar yrkesprovets kravnivå. Handledaren deltar i utvärderingssamtalet och besluter om bedömning av yrkesprov tillsammans med läraren. Studerande ska inhämta information och de krav på yrkesskicklighet för yrket som beskrivs i läroplan. Studerande har ansvar för att tillägna sig den kunskap och det yrkeskunnande som examensdelen kräver. Studerande ska informera sig om yrkesprovets utformning och bedömningskriterier. Studerande bestämmer tidpunkt för yrkesprov tillsammans med lärare och arbetsplatsens handledare. Studerande ska bedöma sitt eget 23