Histogramberäkning på en liten bild. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 9 Histogram och. Olika histogram
|
|
- Britta Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Signl- och Bildehndling FÖRELÄSNING 9 Histogrm och Konnektivitet tröskelsättning Logisk omgivningsopertorer i Binär ildehndling Konnektivitetsevrnde Morfologisk opertioner krympning Diltion (Expnsion) och Konnektivitetsevrnde Erosion () krympning till skelett och komintioner Detektering v Enkel tillämpning: förgrenings- och kretskort ändpunkter Avståndskrtor Segmentering och Mät vstånd i ilder etiketting Formfktorer Teori: Kp.., Kortste t vägen 5 (örjn), 6 Mri Mgnusson, Dtorseende, Inst. för Systemteknik, Linköpings Universitet p. Histogrmeräkning på en liten ild Bild f(x,y) Histogrm p(f) p. Histogrmmet P(f) v en ild f(x,y) är en snnolikhetsfunktion som utsäger hur oft en viss intensitetsnivå förekommer. for f=,,...,q- % Initier histop(f):= % grm till end p. Olik histogrm Kn tröskelsätts Fig. 5. p. 4 for (x,y)=(,),(,),...,(m,n) ()() (MN) %B Beräkn f(x,y) => p(f):=p(f)+ % histogrm end for f=,,...,q- % Normer p(f):=p(f) / (M*N) % histogrm end % (görs ilnd) Kontinuerligt, g, imodlt Diskret, imodlt Diskret, ej imodlt
2 Tröskelsättning En gråskleild f(x,y) tröskelsätts enligt: x, y B B om om f f x, y x, y p. 5 T T kmer En Bildnlysmodell op. Segmentering extrh hering p. 6 lssifiering Gå Gråskle- ild filtre ering trös skelsät ttning mo orfolog gisk l eling egens kps- k c f x, y p f T Ex) B=55, B= Ex) B=, B= x, y Fig. 5.4 Fig.. Binär Bildehndling Informtionsreduktion Bild => Beskrivning resultt Morfologisk opertioner Grundläggnde morfologisk opertioner Diltion (Expnsion) Erosion () Opening (Öppning) = Erosion + Diltion Closing (Slutning) = Diltion + Erosion p. 7 Grundläggnde morfologisk opertioner Diltion (expnsion) p. 8 Erosion (krympning)
3 p. 9 p. Opening = Erosion + Diltion erosion diltion Closing = diltion + erosion diltion erosion Tr ort små ojekt och utskott (spurs) Återställer storleken Fyller igen små hål och sprickor Återställer storleken p. p. Opening följt v closing opening closing Closing följt v opening closing opening
4 p. p. 4 Nästn smm resultt! t! Strukturelement t Binär filterkärnor rukr klls strukturelement. De vnligste strukturelementen är illustrerde nedn. Origo är mrkert med en punkt. Opening följt v closing Closing följt v opening Diltion formell eskrivning fltning tröskling p. 5 Erosion formell eskrivning A struktur- element struktur- korreltion tröskling element Antl pixlr i struktur-elementet t t Korreltion = fltning med ovikt kärn p. 6 Fig. 6. Fig. 6.
5 Exempel: slutför denn diltion! p. 7 Exempel: slutför denn erosion! p. 8 A p. 9 p. Strukturelementet t t d (4) Strukturelementet t t d (8) Expnsion med dett strukturelement: All sidogrnnr till ojektet -ställs med dett strukturelement: All sidogrnnr till kgrunden -ställs Expnsion med dett strukturelement: All sido- och hörngrnnr till ojektet -ställs med dett strukturelement: All sido- och hörngrnnr till kgrunden -ställs
6 p. p. Strukturelementet t t d (okt) Räkneregler Expnsion är kommuttiv. (Jämför med fltning.) Dett strukturelement ger en jämnre (oktgonl) expnsion/krympning. Smm effekt kn erhålls genom tt omväxlnde nvänd d (4) och hd (8). är inte kommuttiv. ((Jämför med korreltion.)) (Antg tt och är olik. Om ryms i så ryms ej i ) In-ild Prllell implementtion nvänds p. l vid expnsion, se ild Jor prllellt med en in-ild och en ut-ild. Applicers på hel ilden i ett pss. Vrje pixel påverks r v det område som täcks v strukturelementet. Rättfrm implementtion: Loop över ilden, pplicer hel strukturelementet, skriv resulttet i en ut-ild. Ut-ild Tillämpning: Att vsyn ett kretskort p. 4 Hitt för små ledrvstånd Hitt för tunn ledre Hitt skräp
7 p. 5 Ejiris lgoritm för vsyning v kretskort Originl c Krymp n För tunn ledree Invertering And=mul- ->, -> tipliktion Expnd n+ c För tunn ledre Origi- nl Expnd n Krymp n+ För små ledrvst Fig Fig. Strukturelementet kn nvänds för tt eräkn vstånd pproximtivt. Det finns olik metriker. Strukturelementet pplicers upprepde gånger på ojektet (här en punkt). Noter itertionsnumret. Det ger ett vstånd till ojektet. Vid vrje itertion öks vståndet med. d (4) -metrik d (8) -metrik d (okt) -metrik: lterner d (4) och d (8) p. 6 Ojektet är vståndskrtert i d (4). Utför d (8) och d (okt) vståndskrtering! d (4) : ll sido-grnnr påverks d (8) : ll sido- och hörngrnnr påverks p. 7 st Formfktorer P PA 6.4 4A A FORM d d d d x, y da 6.5 A A Kompkt: Ickekompkt: Mäter kompktheten hos ett ojekt. p. 8 P omkrets A re d vstånd till knt medelvst till knt d (4) -metrik d (8) -metrik d (okt) -metrik PA=FORM = PA FORM stor
8 p. 9 Diskret formfktor Fig. 6. d dx, y dx, y 6.7 A A A A Gnsk r sätt A FORM 6.6 tt mät 9 d omkrets 4 4 d.7 77 A 77 4 FORM d P 4 PA. 4 4A 4 77 Hitt kortste vägen mh vståndskrt och efterföljnde följ trcking Mn vill förind de två punktern x och med punkten o. Hinder måste ekts. p. Vilk grnnr är smmnhängnde? p. Konflikt melln ojekt och kgrund p. d (4) -konnektivitet: pixlr sitter ihop om de hr ngränsnde sid d (8) -konnektivitet: pixlr sitter ihop om de hr ngränsnde sid eller hörn d (4) -konn. ojekt <=> d (8) -konn. kgrund d (8) -konn. ojekt <=> d (4) -konn. kgrund d (4) -konnektivitet: kti it t ojekt d (8) -konnektivitet: ojekt d (4) -konnektivitet: ojekt, smmnhängnde kgrund d (8) -konnektivitet: kti it t ojekt med hål
9 Logisk omgivningsopertorer i Andr nmn: mtchningskärnor, mönster Indt: All pixlr inom en omgivning, Utdt: En logisk funktion v dess Exempel: Konnektivitetsevrnde krympning till punkt Tunning: Konnektivitetsevrnde krympning till skelett (Extrherr ojektets mittlinje) Detektering v förgrenings- och ändpunkter p. p. 4 4-konnektivitetsevrnde krymp- ning till punkt, mtchningskärnor Fs : Fs : Fs : Fs 4: från väster få från norr från öster från söder Fig. 6.4 Konnektivitetsevrnde krympning till punkt, lgoritm d- ser. Applicer mtchningskärnorn i fs på inilden. Vid mtchning nollställ ut-ilden. in-ild := ut-ild Applicer mtchningskärnorn i fs på in- ilden. Vid mtchning nollställ ut-ilden. in-ild := ut-ild Applicer mtchningskärnorn i fs på inilden. Vid mtchning nollställ ut-ilden. in-ild := ut-ild Applicer mtchningskärnorn i fs 4 på in- ilden. Vid mtchning nollställ ut-ilden. in-ild := ut-ild föränd nde fs ingen erföljn er tills i 4 efte Repete g sker R ring p. 5 p. 6 4-konnektivitetsevrnde krymp- ning till punkt, exempel = försvinner i fs = försvinner i fs, : itertionen etc... = slutresultt Fs : från väster v
10 p. 7 4-konnektivitetsevrnde krymp- ning till skelett, mtchningskärnor Fs : Fs : Fs : Fs 4: Fig. 6.4 från väster från norr från öster från söder p. 8 4-konnektivitetsevrnde krymp- ning till skelett, exempel = försvinner i fs, = försvinner i fs, etc... = slutresultt lt t Fs : från väster Fs : Fs : Fs : Fs 4: 8-konnektivitetsevrnde krympning till punkt och skelett, mtchningskärnor Fig. 6.7 Uteslutes vid krympning till skelett. p. 9 p. 4 8-konnektivitetsevrnde krymp- ning till skelett, exempel = försvinner i fs, = försvinner i fs, etc... = slutresultt lt t 4 Fs : från väster
11 ändslut förgreningspunkter Detektering v förgrenings- punkter och ändslut p. 4 Fig. 6.9 Originl Efter tunning Detekterde ändslut och förgreningr Gråskleild Segmenterd och etiketterd ild? Segmentering skiljer ut och eti- ketterr smmnhängnde ojekt p. 4 Segmenteringslgoritmer Detekter ojektets knter, mm kn vi Tröskelsättning redn Regionsserd segmentering Region growing idg Region splitting nd merging Wtershed-segmentering Ett gemensmt slutsteg t på en segmen- senre tering är oft etikettering (leling) Etikettering (leling) RT-lgoritmen (Run-trck) Sn RB-lgoritmen (Rster-scn Borderfollow) Ej riktigt så sn Ger mer informtion projekt p. 4 ingår ej Etikettering med RT- lgoritmen (Run-Trck) Scnn ilden uppifrån och ner. Noter om det finns grnn-pixlr som hr olik etiketter. ), 4) Höger scn: Om ->: Sätt ny etikett. Sprid etiketter till öster. ) Sprid etiketter till söder. ) Vänster scn: Sprid etiketter till väster. N) Preliminärt resultt. Slutgiltigt t resultt, t se nedn: Gör en om-etikettering så tt grnn-pixlr inte längre hr olik etiketter. Noter: Det finns vrinter på denn metod, se t ex Fig. 6. i kompendiet. p. 44
Histogramberäkning på en liten bild
Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING Histogram och tröskelsättning Binär bildbehandling Morfologiska operationer Dilation (Expansion) och Erosion () och kombinationer Avståndskartor Mäta avstånd i bilder
Läs merSignaler, information & bilder, föreläsning 15
Signaler, information & bilder, föreläsning 5 Michael Felsberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering michael.felsberg@liu.se Översikt Histogram och tröskelsättning Histogramutjämning
Läs merSignaler, information & bilder, föreläsning 16
Signler, informtion & bilder, föreläsning 16 Michel Felsberg Computer Vision Lbortory Deprtment of Electricl Engineering michel.felsberg@liu.se Översikt Diverse Bildbehndling Korreltion (D) Vnlig Normerd
Läs merSignaler, information & bilder, föreläsning 15
Översikt Signaler, inormation & bilder, öreläsning 5 Michael Felsberg och Maria Magnusson Computer Vision Laborator (Datorseende) Department o Electrical Engineering (ISY) michael.elsberg@liu.se, maria.magnusson@liu.se
Läs mer8 Binär bildbehandling
8 Binär bildbehandling 8.. Man kan visa att en kontinuerlig liksidig triangel har formfaktorn P2A = P 2 4πA =.65, där P är omkretsen och A är arean. π Nedanstående diskreta triangel är en approximation
Läs merSignaler, information & bilder, föreläsning 16
Översikt Signler informtion & ilder föreläsning 6 Michel Felserg och Mri Mgnusson Computer Vision Lortor (Dtorseende) Deprtment of Electricl Engineering (ISY) michel.felserg@liu.se mri.mgnusson@liu.se
Läs merByt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
Läs merSignaler, information & bilder, föreläsning 16
Signler, informtion & bilder, föreläsning 16 Michel Felsberg Computer Vision Lbortory Deprtment of Electricl Engineering michel.felsberg@liu.se Översikt Diverse Bildbehndling Korreltion (D) Vnlig Normerd
Läs merSfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
Läs merFöreläsning 7. Splay-träd. Prioritetsköer och heapar. Union/Find TDDC70/91: DALG. Innehåll. Innehåll. 1 Splay-träd
Föreläsning 7 Sply-träd. rioritetsköer oh hepr. Union/Find TDDC70/1: DALG Utskriftsversion v föreläsning i Dtstrukturer oh lgoritmer 7 septemer 01 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 7.1 Innehåll
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
Läs merAssociativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.
Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.
Läs merBildanalys. Segmentering. Föreläsning 7. Split and Merge. Region Growing
Föreläsning 7 1 Föreläsning 7 2 Bildanalys Rikard Berthilsson Kalle Åström Matematikcentrum Lund 27 september 2005 Segmentering Mål: Dela upp bilden i segment, d.v.s. områden som hör till samma objekt
Läs mer1.1 Sfäriska koordinater
Föreläsning 3 Mång fysiklisk problem hr någon slgs symmetri. Mest vnligt förekommnde är sfärisk cylinisk. Det visr sig tt mn kn förenkl beräkningr betydligt om mn nvänder sfärisk /eller cylinisk koordinter..
Läs merTentamen ellära 92FY21 och 27
Tentmen ellär 92FY21 och 27 201-08-22 kl. 8 13 Svren nges på seprt ppper. Fullständig lösningr med ll steg motiverde och eteckningr utstt sk redoviss för tt få full poäng. Poängen för en helt korrekt löst
Läs merRÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merIntegralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna
CTH/GU STUDIO TMVb - / Mtemtisk vetenskper Integrlen Anlys och Linjär Algebr, del B, K/Kf/Bt Inledning Mn kn inte lltid bestämm integrler f() d ekt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproimtioner. T.e. e
Läs merGeometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?
Geometri 1. Linjen är isektris till vinkeln. Sträkorn, oh är lik lång. Hur stor är vinkeln? vgör utn mätningr! 4. Fyr kopior v en rätvinklig tringel kn lltid sätts ihop till en kvdrt med hål som i följnde
Läs merAnvändande av formler för balk på elastiskt underlag
Användnde v formler för blk på elstiskt underlg Bilg 2 Sidn 1 v 1 Formler från [ ] hr nvänts i exelberäkningr för någr geometrier och någr lstfll. Dess exempel hr också beräknts med FEM för tt kontroller
Läs merORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER MITTPUNKT TYNGDPUNKT SFÄR OCH KLOT INLEDNING För tt bild
Läs merHörnfogar på köksbänkar med 60 cm bredd
Nr 529 Hörnfogr på köksänkr med 60 cm redd A Beskrivning Med frässchlonen APS 900 och en hndöverfräs från Festool, t ex OF 1400, kn mn snt och enkelt tillverk hörnfogr på köksänkr i 90. I dett exempel
Läs merSkriv tydligt! Uppgift 1 (5p)
1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!
Läs merFinita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater.
Finit utomter, reguljär uttryck och prefixträd Algoritmer och Dtstrukturer Mrkus Sers mrkus.sers@lingfil.uu.se Upplägg Finit utomter Implementtion Reguljär uttryck Användningr i Jv Alterntiv till inär
Läs merIntegraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper
CTH/GU LABORATION MVE6 - / Mtemtisk vetenskper Inledning Integrler Iblnd kn mn inte bestämm integrler exkt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproximtioner. T.ex. e x dx kn inte beräkns exkt, eftersom det
Läs merDenna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Linjära ekvationssystem. Repetition av FN3 (GNM kap 4.
Denn föreläsning DN11 Numerisk metoder och grundläggnde progrmmering FN4 9--17 Hedvig Kjellström hedvig@csc.kth.se! Repetition v FN3 (GNM kp 4.1)! Interpoltion! Minst-kvdrtnpssning! Dignostiskt prov på
Läs merRåd och hjälpmedel vid teledokumentation
Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls
Läs merMagnus Nielsen, IDA, Linköpings universitet
Föreläsning 6 Sply-trä. rioritetsköer oh hepr. TDDC91,TDDE22,725G97: DALG Utskriftsversion v föreläsning i Dtstrukturer oh lgoritmer 19 septemer 2017 Mgnus Nielsen, IDA, Linköpings universitet 6.1 Innehåll
Läs merBelöningsbaserad inlärning. Reinforcement Learning. Inlärningssituationen Belöningens roll Förenklande antaganden Centrala begrepp
Belöningsbserd Inlärning Reinforcement Lerning 1 2 3 4 1 2 3 4 Belöningsbserd inlärning Reinforcement Lerning Inlärning v ett beteende utn tillgång till fcit. En belöning ger informtion om hur br det går
Läs merXIV. Elektriska strömmar
Elektromgnetismens grunder Strömmens riktning Mn definierr tt strömmen går från plus (+) till minus (-). För tt få till stånd en ström måste mn. Spänningskäll 2. Elektriskt lednde ledningr 3. Sluten krets
Läs merKontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj
Kontrollskrivning 3 till Diskret Mtemtik SF60, för CINTE, vt 209 Emintor: Armin Hlilovic Dtum: 2 mj Version B Resultt: Σ p P/F Etr Bonus Ing hjälpmedel tillåtn Minst 8 poäng ger godkänt Godkänd KS nr n
Läs merTillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.
TANA09 Föreläsning 3 Tillämpning - Ry Trcing och Bézier Ytor z = B(x, y) q o Ekvtionslösning Tillämpning Existens Itertion Konvergens Intervllhlveringsmetoden Fixpuntsitertion Newton-Rphsons metod Anlys
Läs mer10. Tillämpningar av integraler
90 10 TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER 10. Tillämpningr v integrler 10.1. Riemnnsummor I det här vsnittet sk vi se hur integrler nvänds för tt beräkn re v en pln t, volm v rottionskroppr, längd v en kurv, re
Läs merTNM030 Tentasammanfattning (frågor) Nathalie Ek, Sammanfattning. TNM030 - Bildbehandling och bildanalys
Sammanfattning TNM030 - Bildbehandling och bildanalys Nathalie Ek (natek725), MT -07 2011, LIU Campus Norrköping 1 I det mänskliga ögats näthinna finns två typer av ljussensorer. a) Vad kallas de två typerna?
Läs merSidor i boken
Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer
Läs merListor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.
1 Introduktion till progrmmering SMD180 Föreläsning 8: Listor 2 Listor = generliserde strängr Strängr = sekvenser v tecken Listor = sekvenser v vd som helst [10, 20, 30, 40] # en list v heltl ["spm", "ungee",
Läs merGrundläggande matematisk statistik
Grundläggnde mtemtisk sttistik Diskret och kontinuerlig slumpvribler Uwe Menzel, 208 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@mtstt.de www.mtstt.de Diskret och kontinuerlig slumpvribler Slumpvribel (s.v.): vribel
Läs merFLEXI räcke & FLEXI GC-räcke Monteringsanvisning
FLEXI räcke & FLEXI GC-räcke Monteringsnvisning OBS! Mått ngivn i denn monteringsnvisning gäller stndrddetljer. Vid montering v specilprodukter kn måttuppgiftern behöv justers. Fig. 1 FLEXI Fig. 2 FLEXI
Läs mer1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1
UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs
Läs merSammanfattning, Dag 9
Smmnfttning, Dg 9 Idg studerde vi begrepp sklärprudokt (eller innerprodukt), norm och ortogonlitet på ett llmänt vektorrum. Vi börjde med en kort repetition på smm begrep för vektorrummet R 3. I rummet
Läs merKontinuerliga variabler
Kontinuerlig vribler c 005 Eric Järpe Högskoln i Hlmstd Antg tt vi kunde mät med oändligt stor noggrnnhet hur stor strömstyrk en viss typ v motstånd klrr. Ing mätningr skulle då vr exkt lik. Om vi mätte
Läs merMatematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister
Mtemtisk sttistik för B, K, N, BME och Kemister Föreläsning 2 John Lindström 3 ugusti 217 John Lindström - johnl@mths.lth.se FMSF7/MASB2 F1 1/22 Grundläggnde begrepp Stokstisk vribel Snnolikhetsfunktion
Läs merKan det vara möjligt att med endast
ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp
Läs merSF1625 Envariabelanalys
SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v 6 Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merGeometrisk optik F7 Reflektion och brytning F8 Avbildning med linser och speglar. Optiska system optiska instrument. Avbildning. Parallella strålar
Optisk system optisk instrument Geometrisk optik F7 elektion oc rytning F8 Avildning med linser oc speglr Optisk system F9 Optisk instrument 1 2 Optisk system optisk instrument epetition: Avildning i särisk
Läs merMatematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk.
Mtemtisk sttistik för B, K, N, BME och Kemister Föreläsning 1 John Lindström 1 september 2014 John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 2/26 Exempel Tillämpningr Signlbehndling Mtemtisk sttistik
Läs merCHECKLISTA FÖR PERSONALRUM
CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-
Läs merLamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING
INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de
Läs mer6 OPERATIONER PÅ BINÄRA BILDER
6 OPERATIONER PÅ BINÄRA BILDER (Detta avsnitt har producerats i samarbete med Ingemar Ragnemalm) 6.1 Morfologiska operationer I en typisk tillämpning av bildanalys utmynnar operationer och manipulationer
Läs merTentamen i Databasteknik
Tentmen i Dtsteknik lördgen den 22 oktoer 2005 Tillåtn hjälpmedel: Allt upptänkligt mteril Använd r frmsidn på vrje ld. Skriv mx en uppgift per ld. Motiver llt, dokumenter egn ntgnden. Oläslig/oegriplig
Läs merINLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp
rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fnktioner =bildningr Beteckningr och grndbegrepp Definition En fnktion eller bildning från en mängd till en mängd B är en regel som
Läs merTyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2
Nr 7, pril -, Ameli 7 Linjeintegrler 7. Idéer och smmnhng I en enkelintegrl summers värden v en funktion v en vriel f() längs ett visst intervll. I en duelintegrl summers värden v en funktion v två vriler
Läs merdefinitioner och begrepp
0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Rtionell tl Övningshäfte Avsnitt definitioner och egrepp DEFINITION: Ett rtionellt tl är ett tl som kn skrivs som en kvot melln två heltl och där 0. Mängden rtionell tl
Läs merC100-LED Duschhörn med LED-Belysning
SVENSKA C100-LE uschhörn med LE-elysning COPYRIGHT CAINEX A ARUMSPROUKTER, LJUNGY, SWEEN MONTERINGSANVISNING Totl höjd: 1900 mm 6 mm härdt gls A 900 800 700 884 784 684 C 900 800 800 884 784 784 39 8 Prod.#
Läs mervara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är
Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion SKALÄRPRODUKT. EGENSKAPER. GEOMETRISK TOLKNING. PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE Sklärprodkt i R n, R och R : Definition. Låt,,...,
Läs merEtt förspel till Z -transformen Fibonaccitalen
Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.
Läs merf(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.
Föreläsning. Integrl En förenkl efinition Antg tt f(x) å x b och tt f(x) är kontinuerlig är. Den bestäm integrlen b f(x)x efiniers som ren v ytn som begränss v y = f(t), y =, t = och t = b, se figur. Insättningsformeln
Läs merPASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
Läs merMATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?
Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr
Läs merLösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2
Lösningr och kommentrer till uppgifter i.2 202 d) t t 2 25 t (t 5)(t + 5) Med hjälp v konjugtregeln kn vi fktoriser nämnren. Eftersom nämnren inte får bli noll är ej t 5 eller t 5 tillåtn. 206 Först presenterr
Läs merStudieplanering till Kurs 3b Grön lärobok
Studieplnering till Kurs 3b Grön lärobok Den här studieplneringen hjälper dig tt häng med i kursen. Plneringen följer lärobokens uppdelning i kpitel och vsnitt. Iblnd får du tips på en inspeld genomgång
Läs merAnalys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53
Anlys o 3D Linjär lgebr Lektion 16. p.1/53 . p.2/53 v 3D Linjär lgebr Hr betrktt vektorer v typen etc resp dvs ordnde triplr v typen. reell tl 3D Linjär lgebr Punkt-vektor dulismen En ordnd tripel v typen
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En
Läs merHörnfogar på köksbänkar med 90 cm bredd
Nr 534 Hörnfogr på köksänkr med 90 cm redd A Beskrivning Med frässchlonen APS 900 och en hndöverfräs från Festool, t ex OF 1400, kn mn snt och enkelt tillverk hörnfogr på köksänkr i 90. I dett exempel
Läs merExponentiella förändringar
Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt
Läs merTentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13
LINKÖPINGS UNIVERSITET Mtemtisk Institutionen Jokim Arnlind Tentmen i Anlys B för KB/TB (TATA9/TEN 5-6- kl 8 3 Ing hjälpmedel är tillåtn. Vrje uppgift kn ge mximlt 3 poäng. Betygsgränser: 8p för etyg 3,
Läs merTentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper.
Tentmen Progrmmeringsteknik II 014-10-4 Skrivtid: 1400 1900 Tänk på följnde Skriv läsligt! Använd inte rödpenn! Skriv r på frmsidn v vrje ppper. Börj lltid ny uppgift på nytt ppper. Lägg uppgiftern i ordning.
Läs merLödda värmeväxlare, XB
Lödd värmeväxlre, XB Beskrivning/nvändning XB är en lödd plttvärmeväxlre utveckld för nvändning i fjärrvärmesystem t ex, luftkonditionering, värme, tppvrmvtten. XB lödd plttvärmeväxlre tillverks med fler
Läs merVilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?
Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00
Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,
Läs merUttryck höjden mot c påtvåolikasätt:
Sinusstsen Beviset i PB gger å tre resultt som nog få gmnsieelever är förtrogn med. Vrje tringel hr en s.k. omskriven cirkel en cirkel som går genom ll tre hörnen : C Uttrck höjden mot c åtvåoliksätt:
Läs merIE1204 Digital Design
IE1204 Digitl Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles lgebr, Grindr MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombintorisk kretsr F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multipleor KK2 LAB2 Låskretsr, vippor, FSM F10 F11 Ö6
Läs merSignal- och bildbehandling TSBB03
Tentamen i Signal- och bildbehandling TSBB03 Tid: 2004-06-0 kl. 8-2 Lokaler: Garnisonen Ansvarig lärare: Maria Magnusson Seger besöker lokalen kl. 9.00 och 0.45. tel 073-804 38 67 Hjälpmedel: Räknedosa,
Läs merSLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING
SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag
SF166 Flervribelnlys Tentmen 8 juni 11, 8. - 13. Svr och lösningsförslg Del A (1 estäm en ekvtion för tngentplnet till ytn z + y z 3 1 i punkten (, y, (1, 1,. (3p b Punkten (, y, z (1.1,.9, t ligger på
Läs merRÄTTNINGSMALL TILL KEMIOLYMPIADEN 2014, OMGÅNG 2
RÄTTNINGSMALL TILL EMIOLYMPIADEN 201, OMGÅNG 2 Nmn: Födelsedtum: Skol: Hemdress: e-post: Uppg. Endst svr ing uträkningr Poäng L 1 b c d e f 2 2 b c d e 2,1 cm 2 0,20 mol/dm 2 b 1 kp 2 5 2ClO 2 + 2OH ClO
Läs merT-konsult. Undersökningsrapport. Villagatan 15. Vind svag nordvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grader
Unersökningsrpport Villgtn 15 Vin svg norvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grer Dtum: 2011-12-19 Beställre: Sven Svensson Kmeropertör: Tom Gisserg Aress Telefon E-post Hemsi Spikrn 152 070 338 47 70
Läs merSignal- och bildbehandling TSBB14
Tentamen i Signal- och bildbehandling TSBB Tid: 205-0-, 8-3 Lokaler: U, U3, U Ansvarig lärare: Maria Magnusson besöker lokalerna kl. 9.30 och.30 tel 073-80 38 67 Hjälpmedel: Räknedosa, medskickad formelsamling,
Läs merMEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC
BYGG DIN EGEN PC MEDIA PRO Introduktion Dett är Kjell & Compnys snguide till hur Dtorpketet MEDIA PRO monters. Att ygg en dtor är idg myket enkelt oh kräver ingen tidigre erfrenhet. Det ehövs ing djupgående
Läs merDefinition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.
Deinitionsmängd FUNKTIONER. DEFINITIONSMÄNGD OCH VÄRDEMÄNGD. Deinition En unktion (eller vbildning ) rån en mängd A till en mängd B är en regel som till någr element i A ordnr högst ett element i B. Att
Läs merAtt mäta, hur mäter vi och vilka referenser använder vi?
tt mät, hur mäter vi oh vilk referenser nvänder vi? SI sstemet (Sstème Interntionl d'unités) som är ett metriskt sstem. Dett sstem är interntionellt vedertget inom forskrvärlden oh är det som lärs ut i
Läs mera sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0
18 Trigonometri Övning 18.1 I tringeln är sidorn och lik lång. Tringelns störst vinkel är 10. eräkn förhållndet melln sidorn och. Svr med tre gällnde siffror. Mätning i figur godts ej. Tringeln är likbent.
Läs merMängder i R n. Funktioner från R n till R p
Kpitel 1 Mängder i R n. Funktioner från R n till R p 1.1. Euklidisk rummet R n : geometri Som vnligt betecknr vi med R n mängden v ll reell n-tiplr = ( 1, 2,..., n ) med origo (nollvektorn) = (,,...,)
Läs merTMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013
TMV151/TMV181 Fredrik Lindgren Mtemtisk vetenskper Chlmers teknisk högskol och Göteborgs universitet 19 november 2013 F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 1 / 24 Outline 1 Mss, moment
Läs merN atom m tot. r = Z m atom
Räkneövning fri elektroner och reciprok gittret 1. Silver, Ag, hr fcc-struktur, tomnummer 47, tomvikten 17,87 u, yttre elektronkonfigurtionen 4d 1 5s 1 och densiteten 149 kg/m 3. ) Beräkn tätheten n v
Läs merInduktion LCB 2000/2001
Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n
Läs merKvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Mteriens Struktur Räkneövning 1 Lösningr 1. I ntriumklorid är vrje N-jon omgiven v sex Cl-joner. Det intertomär vståndet är,8 Å. Ifll tomern br skulle växelverk med Coulombväxelverkn oh br med de närmste
Läs merFrån 195:- Från 280:-/m. Kombinations- och torkmatta som rullvara. Ringmatta Yoga Light. Entré och personalrum
Från 195:- Komintionsmtt krpr v grov smuts och sorerr vät. Består v en komintion v textil, mjuk olefintrådr och krftig styv polypropylenöglor. Den speciell vävningen ger gott om utrymme tt sml smutsen.
Läs merOperativsystemets uppgifter. Föreläsning 6 Operativsystem. Skydd, allmänt. Operativsystem, historik
Opertivsystemets uppgifter Föreläsning 6 Opertivsystem Opertivsystemets uppgifter Historik Skydd: in- oh utmtning, minne, CPU Proesser, tidsdelning Sidindelt minne, virtuellt minne Filsystem Opertivsystemet
Läs merSIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH
SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION Fredrik Andrésson Deprtment of Mthemtics, KTH Lplcetrnsformen. I förr delkursen studerde vi fouriertrnsformen v en funktion h(t) H(iω) F[h(t)] Vi definierr
Läs merProgrammeringsguide ipfg 1.6
Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd
Läs merDet energieffektiva kylbatteriet
Croline Hglund, Civ.ing. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Energiteknik, Borås, croline.hglund@sp.se Per Fhlén, Prof. Inst. för Instlltionsteknik, CTH, Göteorg, per.fhlen@hvc.chers.se Det
Läs merFLEXI räcke Monteringsanvisning
FLEXI räcke Monteringsnvisning OBS! Mått ngivn i denn monteringsnvisning gäller stndrddetljer. Vid montering v specilprodukter kn måttuppgiftern behöv justers. Verktygsförteckning - Hylsnyckelsts med 10
Läs merKompletterande formelsamling i hållfasthetslära
Kompletternde formelsmling i hållfsthetslär Görn Wihlorg LTH 004 Spänningstillståndet i ett pln, vinkelätt mot en huvudspänningsriktning ϕ cos ϕ+ sin ϕ + sinϕcosϕ ϕ sinϕ+ cos ϕ Huvudspänningr och huvudspänningsriktningr
Läs merUppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1
Uppgiftssmling 5B1493, lektionern 1 6 Lektion 1 4. (Räkning med oändlig decimlbråk) Låt x = 0, 1 2 3 n och y = 0,b 1 b 2 b 3 b n ( i och b i siffror 0, 1,, 9).. Kn Du beskriv något förfrnde som säkert
Läs merTrigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
Läs merTATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym
TATA4: Föreläsning Kurvlängd, re och volm John Thim 4 mrs 8 Kurvlängd Vi börjr med tt betrkt situtionen då en kurv i plnet ges på prmeterform: ((t), (t)). Dett innebär tt både - och -koordintern simultnt
Läs mer============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.
GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern, är reell tl och INTE ± V Funktionen f () är egränsd i intervllet
Läs mer