Kursbeskrivning. Ht 16

Transkript

1 Kursbeskrivning Geometri, mätning och taluppfattning UM hp Ht 16 Version 23 augusti

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen!... 3 Koppling till examensmålen... 3 Kursens innehåll... 3 Examination... 4 Kursinformation... 4 Kurshemsidan... 4 Mondo... 4 Registrering... 5 Kurslitteratur... 5 Förväntade studieresultat... 6 Bedömning... 6 Kursens undervisningstillfällen (rubriker)... 6 Litteraturhänvisningar... 7 Matematiklärarbok Arbete i mindre grupper Redovisningsseminarier, litteraturseminarier och mattebild Redovisningsseminarium: Presentation av film Litteraturseminarium: Mätning Individuellt arbete inför litteraturseminariet Litteraturseminariets genomförande Redovisningsseminarium: Undervisning utomhus Litteraturseminarium: Matematikundervisning med utgångspunkt i elevers olikheter, utifrån ett mångkulturellt perspektiv Inför litteraturseminariet enskilt Inför litteraturseminariet i mindre grupp Mattebildseminarierna Litteratur- och redovisningsseminarium: Mattebild Redovisningsseminarium: Uppföljning av läromedelsanalys Beskrivning av examinationsuppgifter Del 1 Skriftligt prov Del 2 - Muntlig redovisning (muntlig examination) Betygskriterier Likabehandling Fusk och plagiat Kontaktuppgifter Lärare, kursansvarig och administrativ personal

3 Välkommen! Välkommen till kursen Geometri, mätning och taluppfattning, 15 hp, som ingår i Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Kurskoden för kursen är UM2204. Kursen ges av Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas (MND, ), Svante Arrheniusväg 20A. Kursen genomförs i samarbete med Matematiska institutionen. I kursen medverkar Institutionen för den humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas. Koppling till examensmålen Examensordningen för Grundlärarprogrammet F-3 Efter utbildningen till grundskollärare med inriktning F-3 förväntas du ha uppnått målen vilka är fastställda i examensordningen för Grundlärarprogrammet med inriktning F-3 (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). I denna kurs finns nedanstående mål med i de examinerande uppgifterna, i relation till matematik och matematikämnets. Vi berör även andra mål som ingår i examensordningen. Kunskap och förståelse visa sådana ämneskunskaper (inom matematik och matematikämnets, vår anm.), inbegripet insikt i aktuell forskning [ ] som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper (inom matematikämnets, vår anm.) som krävs för yrkesutövningen,visa fördjupad kunskap om grundläggande [ ] matematikinlärning och om barns kommunikation [ ] visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser (i relation till matematikämnets, vår anm.) visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling (inom matematikämnets, vår anm.) visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen (i relation till matematikämnets, vår anm.) visa kunskap om [ ] relevanta styrdokument, Färdighet och förmåga visa förmåga att självständigt [och tillsammans med andra] planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning [ ] (i matematikämnets, vår anm.) visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande [ ] Kursens innehåll Kursen behandlar ämneskunskaper i matematikämnets och i matematik, inom geometri, mätning och taluppfattning för undervisning i årskurs F-3, i relation till aktuella styrdokument för grundskolan. I kursen behandlas geometriska objekt, deras egenskaper samt inbördes relationer. Vidare behandlas rumsuppfattning, begreppet skala, symmetri, mätandets idé, de fyra räknesättens egenskaper, samband och beräkningar samt bråkbegreppet. I kursen behandlas också kommunikativa aspekter inom geometri, mätning och taluppfattning samt användande av olika uttrycksformer i matematikundervisning. Kursen består av följande delar: Del 1 - Geometri, mätning och taluppfattning Del 2 - Kommunikativa aspekter inom geometri, mätning och taluppfattning 3

4 Del 1 Geometri, mätning och taluppfattning, 11 hp Kunskaper i matematik och matematik relevanta for lärare som ska undervisa i årskurs F-3 Mål och innehåll i grundskolans styrdokument Analys av läromedel med fokus på problemformulering Analys av elevers matematikkunskaper Del 2 Kommunikativa aspekter inom geometri, mätning och taluppfattning, 4 hp Användandet av olika uttrycksformer Estetiska uttrycksformen bild med fokus på att utveckla lärande i geometri Lärande i matematik och flerspråkighet Planering av undervisningssekvens med utgångspunkt i skolans styrdokument Struktur på kursen Del 1 ges under veckorna samt slutet vecka 41 till och med vecka 43 Del 2 ges under veckorna 38 till i början av vecka 41 Det kan finnas någon överlappning när det gäller seminarier för de två delarna i kursen. Under rubriken Kursens undervisningstillfällen syns vilka seminarier som ges under Del 1 respektive Del 2. Kursens genomförande Undervisningen består av föreläsningar, workshops, olika slags seminarier samt arbete i grupp. Under kursen kommer olika uttrycksformer att användas, till exempel den estetiska uttrycksformen bild, digitala hjälpmedel och laborativa arbetssätt. Vi kommer även diskutera hur dessa kan stödja matematikundervisning och lärande i matematik. Närvaro Följande seminarier går inte att komplettera på annat sätt än att du deltar då någon av de andra grupperna har motsvarande seminarier under kursen eller då kursen ges under nästkommande termin; Litteraturseminarier, Redovisningsseminarier samt Mattebild I och Mattebild II. Examination Del 1 Skriftligt prov Del 2 Muntlig redovisning (muntlig examination) Mer information om examinationen finns nedan. Kursinformation Kurshemsidan Kursplan, kurslitteraturlista och kursbeskrivning finns på kurshemsidan. Schema med tider (Time Edit), lokaler och seminarielärare hittar du på kurshemsidan (TimeEdit). Övrig information hittar du på kursens Mondosida. Mondo Det är viktigt att du kan använda Mondo. Om du har problem med inloggning på Mondo kontaktar du studentsupport. Mondo kommer bland annat att användas som informationskanal för kurslärare. Där finns också möjlighet att hämta dokument från länkar. 4

5 Registrering För att få studera på en kurs vid universitetet måste du vara registrerad på den. Registreringen innebär att du bekräftar din antagning och att du vill behålla din plats på kursen. För registrering krävs det att du har ett universitetskonto. Det kan du själv aktivera via eller via välj Aktivera universitetskonto. Vid eventuella problem med universitetskontot kontaktar du studentsupport Du registrerar dig på kursen genom att logga in på mitt.su.se. Om du av något skäl inte kommer att gå kursen eller avbryter kursen måste du snarast meddela detta till kursadministratören. Om du behöver göra studieuppehåll ska du också vända dig till kursadministratören. Kurslitteratur Obligatorisk litteratur Bergius, B. Emanuelsson, G., Emanuelsson, L. & Ryding, R. (Red.). (2011). Matematik - ett grundämne. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM), Göteborgs universitet. (valda delar om 100s) ISBN Bråting, K., Sollervall, H. & Stadler, E. (2013). Geometri för lärare. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (148s) ISBN Carpenter, T.P. (red.) (2014). Children's mathematics: cognitively guided instruction. (Second Edition). Portsmouth, NH: Heinemann. (200s) ISBN Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet: en studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus. (Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande). (100s) Furness, A. & Björklund Boistrup, L. (2015). Matematikens mönster. (1. uppl.) Stockholm: Liber. (120s) ISBN Grevholm, B. (red.). (2013). Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedts. (170s) ISBN Jess, K., Skott, J. & Hansen, H.C. (2011). Matematik för lärare. My, Elever med särskilda behov. Malmö: Gleerups. (68s) Myndigheten för skolutveckling. (2008). Mer än matematik: om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.(46s) Skolverket (2014). Bedömning för lärande i matematik för årskurs 1 9. Stockholm: Skolverket. (65s) Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke: matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (250s) ISBN Aktuella artiklar om 200 sidor. Väljs i samråd med kurslärare. Övrigt Aktuella styrdokument Referenslitteratur Sollervall, H. (2015). Aritmetik för lärare. Lund: Studentlitteratur. 5

6 Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: Del 1 - Geometri, mätning och taluppfattning, 11 hp Visa kunskaper i geometri, mätning och taluppfattning, relevanta för lärare som ska undervisa i matematik i årskurs F-3. Visa kunskaper i matematikämnets relevanta för lärare som ska undervisa inom geometri, mätning och taluppfattning i årskurs F-3. Analysera uppgifter och elevarbeten inom geometri, mätning och taluppfattning utifrån mål och innehåll i grundskolans styrdokument Analysera läromedel med fokus på problemformuleringar Del 2 - Kommunikativa aspekter inom geometri, mätning och taluppfattning, 4 hp Planera för en undervisningssekvens inom geometri, mätning och taluppfattning samt analysera denna med fokus på kommunikationens betydelse och olika uttrycksformer med utgångspunkt i grundskolans styrdokument Bedömning Bedömning sker dels genom en muntlig examination (del 2) dels genom en salsskrivning (del 1). De två delarna i kursen vägs sedan samman till ett betyg på kursen. Se mer information nedan under rubriken Betygskriterier. Kursens undervisningstillfällen (rubriker) Del 1 Kursintroduktion, återkoppling till UM2201 Föreläsning: Likheter (Anna Nilsson) Seminarium: Räknestrategier, Uppföljning av föreläsningen om likheter Seminarium: Talteori I - med fokus på räkning med naturliga tal Seminarium: Beräkningsstrategier/metoder - addition och subtraktion Seminarium: Beräkningsstrategier/metider - multiplikation och division Seminarium: Additiva strukturer/situationer Föreläsning: Forskning om multiplikation (Kerstin Larsson) Seminarium: Multiplikativa strukturer/situationer med fokus på multiplikation Seminarium: Multiplikativa strukturer/ situationer med fokus på division Seminarium: Additiva och multiplikativa strukturer/situationer Workshop: IKT (Medieverkstan) Redovisningsseminarium: Presentation av film Seminarium: Talteori II med fokus på bråk Seminarium: Bråk olika representationer Seminarium: Rumsuppfattning och begreppet skala Seminarium: Objekt i två dimensioner; månghörningar samt symmetri Seminarium: Storheten area Litteraturseminarium: Mätning Seminarium: Begrepp Vinklar och likformighet I Seminarium: Begrepp Vinklar och likformighet II Seminarium: Objekt i två dimensioner; Vinklar och cirkeln Seminarium: Objekt i tre dimensioner 6

7 Seminarium: Storheten volym Seminarium: Styrdokument och bedömning för lärande i matematik Seminarium: Analys av elevers kunnande inom aritmetik och geometri Redovisningsseminarium: Uppföljning av läromedelsanalys (granskning av uppgifter och problemformuleringar) Räknestuga Uppföljning av tentamen Del 2 Seminarium: Planering av matematikundervisning och formulerande av lärandemål Föreläsning: Matematik och flerspråkighet (Eva Norén) Litteraturseminarium matematikundervisning med utgångspunkt i elevers olikheter, utifrån ett mångkulturellt perspektiv Seminarium: Språkutvecklande arbetssätt Redovisningsseminarium: Leda matematikundervisning utomhus Seminarium: Matte-bild I Seminarium: Matte-bild II Litteratur- och redovisningsseminarium: Mattebild Examination: Muntlig redovisning (Del 2) Litteraturhänvisningar Litteraturhänvisningarna nedan är förslag, en vägledning, till hur litteraturen kan läsas. Beroende på innehållet i undervisningstillfällena så kan vissa kapitel eller delar av kapitel finns med på flera ställen. Till en del seminarier anges övningar som du individuellt genomför/löser innan seminariet eller räknestugan. Ta med dina förslag till lösningar samt eventuella frågor eller funderingar i relation till övningarna till respektive seminarium och till räknestugan. Del 1 Rubriker på undervisningstillfällen Kursintroduktion, återkoppling till UM2201 Kurslitteratur som relaterar till undervisningstillfällets innehåll Furness & Björklund Boistrup s Solem, Alseth och Nordberg kap 5.1 Artiklar: Larsson, K. (2013). Aritmetik Föreläsning: Likheter Bergius, B. m.fl. (2011). s , Seminarium: Räknestrategier Uppföljning av föreläsningen om likheter Seminarium: Talteori I - med fokus på räkning med naturliga tal Seminarium: Beräkningsstrategier/metoder - addition och subtraktion Arbeta med uppgifterna Räkne- Grevholm, B. (red.) (2012). s , , Bergius, B. m.fl. (2011). s Carpenter, P. T. m.fl. (2015). s Furness & Björklund Boistrup s Solem, I.H. m.fl. (2011). Kap. 4 Artiklar: Larsson, K. (2012). Subtraktionsberäkningar. 7

8 och analysuppgifter addition och subtraktion inför detta seminarium.. Finns i filsamlingen under Inför seminarier. Larsson, K. (2012). Mera om beräkningar i subtraktion och addition. Titta på filmen om Numbertalks (mathtalks) av Jo Boaler: Seminarium: Beräkningsstrategier/metoder - multiplikation och division Arbeta med uppgifterna Räkneuppgifter multiplikation och division inför detta seminarium.. Finns i filsamlingen under Inför seminarier. Seminarium: Additiva strukturer/situationer Föreläsning: Forskning om multiplikation Multiplikativa strukturer/situationer med fokus på multiplikation Seminarium: Multiplikativa strukturer/situationer med fokus på division Seminarium: Additiva och multiplikativa strukturer/ situationer Workshop: IKT (medieverkstan) Solem, I.H. m.fl. (2011). Kap. 4 Artiklar: Larsson, K. (2015). Multiplikationsundervisning. Kling, G. & Bay-Williams, J. (2016). Three steps to mastering multiplication facts. Carpenter, P. T. m.fl. (2015). kap. 1-3 Grevholm, B. (red.) (2012). S Solem, Alseth och Nordberg kap. 4:2 Artiklar Larsson, K. (2011). Subtraktion Furness & Björklund Boistrup s Carpenter, P. T. m.fl. (2015). kap. 4 Solem, Alseth och Nordberg s Artiklar: Larsson, K. (2015). Multiplikationsundervisning. Carpenter, P. T. m.fl. (2015). kap. 4 Solem, Alseth och Nordberg s Se filmen om innehålls- och delningsdivision: Bergius, B. m.fl. (2011). s Carpener, P. T. m.fl. (2015). kap. 8 Artiklar Helenius, O. M.fl. (2015). IKT i matematikundervisningen. Se filmerna: IKT i matematikundervisning i åk 1 3 (lärarröster) Det utvidgande koleegiet För att hitta filmerna, gå in på länken nedan. Välj sedan: Grundskola åk 1 3 Matematikundervisning med IKT Nätet som resurs 8

9 Redovisningsseminarium: Presentation av film Seminarium: Talteori II med fokus på bråk Seminarium: Bråk olika representationer Seminarium: Rumsuppfattning och begreppet skala Seminarium: Objekt i två dimensioner; månghörningar samt symmetri Ta med följande kurslitteratur till seminariet: Bergius m fl (Matematik ett grundämne) och Furness & Björklund Boistrup Seminarium: Storheten area Ta med följande kurslitteratur till seminariet: Bergius m fl (Matematik ett grundämne) och Furness & Björklund Boistrup Moment A (längst ned finns filmerna) Grevholm s Solem m fl s Artiklar i Matematik ett grundämne: Bråk från början (Bergius) s Tio sätt att göra bråk levande (Clarke, Roche & Mitchell) s Artiklar i Matematik ett grundämne: Bråk från början (Bergius) s Tio sätt att göra bråk levande (Clarke, Roche & Mitchell) s Bråting m fl s , s och s Grevholm s och s. 159 Solem m fl kap 5.7 Bråting m fl Förord, s och s Furness & Björklund Boistrup s och s Grevholm s , s och s Solem m fl s Solem m fl kap 5.5 och kap 5.6 Bråting m fl s Furness & Björklund Boistrup s Grevholm s Solem m fl s Artiklar i Matematik ett grundämne: Övningar med geobräde (I.O. Persson) s Symmetri i skola och konst (Rönning) s Litteraturseminarium: Mätning Se beskrivningen av Litteraturseminarium Mätning nedan Seminarium: Begrepp Vinklar och likformighet I Ta med kurslitteraturen till litteraturseminariet Bråting m fl s och s Grevholm s

10 Seminarium: Begrepp Vinklar och likformighet II Bråting m fl s Seminarium: Objekt i två dimensioner, vinklar och cirkeln Seminarium: Objekt i tre dimensioner Bråting m fl s , s och s. 58 Furness & Björklund Boistrup s Solem m fl s Artikel i Matematik ett grundämne: Cirkeln (U. Persoon) s Bråting m fl s Furness & Björklund Boistrup s Grevholm s Solem m fl s Artikel i Matematik ett grundämne: Svarta lådan (Horne) s Seminarium: Storheten volym Bråting m fl s Seminarium: Styrdokument och bedömning för lärande i matematik Seminarium: Analys av elevers kunnande inom aritmetik och geometri Uppföljning läromedelsanalys (seminarium) Studiegruppsuppgiften Läromedelsanalys följs upp. Finns på Mondo. Räknestuga Arbeta med uppgifterna Räknestugan. Finns i filsamlingen under Inför seminarier. Uppföljning tentamen Grevholm s Solem m fl s Aktuella styrdokument: Skolverket, Lgr11, kap 1, 2, förskoleklassen och kursplanen i matematik (Skolverket har reviderat Lgr 11 under sommaren så senaste versionen av Lgr 11 hittar ni HÄR) Till seminariet ska du titta på filmen till Bedömning för lärande i matematik för årskurs 1 9. (Skolverket). Grevholm kap 3 s Grevholm s Myndigheten för skolutveckling (2008). Mer än matematik. Skolverket. (2011). Kursplanen i matematik. Artiklar Flodström, M. & Johnsson, L. (2012). Framställningen av multiplikation påverkar taluppfattningen Frisk, S. (2009). Subtraktion i läromedel för årskurs 2 Ta med dina lösningsförslag och frågor utifrån uppgifterna. Se mer information på Mondo 10

11 Del 2 Rubriker på undervisningstillfällen Seminarium: Planering av matematikundervisning och formulerande av lärandemål Föreläsning: Matematik och flerspråkighet Eva N Litteraturseminarium matematikundervisning med utgångspunkt i elevers olikheter, utifrån ett mångkulturellt perspektiv Seminarium: Språkutvecklande arbetssätt Redovisningsseminarium: Leda matematikundervisning utomhus Seminarium: Matte-bild I Seminarium: Matte-bild II Litteratur- och redovisningsseminarium: Mattebild Examination: Muntlig redovisning (Examination av del 2) Kurslitteratur som relaterar till undervisningstillfällets innehåll Artikel i Matematik ett grundämne: Hur arbetar duktiga lärare? (Clarke & Clarke) s Artikel: Skolverket (2011), Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen Ta med lärandemål du formulerat till tidigare VFU till passet, vi kommer att arbeta med tidigare lärandemål samt formulering av nya Artikel i Matematik ett grundämne: Flerspråkiga matematikklassrum (Norén) s Bergius, B. m.fl. (2011). s , 43-46, Bergius, B. m.fl. (2011). s. 11-2, 21-25, Grevholm, B. (red.) (2012). kap. 9 Engvall, M. (2013). S Myndigheten för skolutveckling. (2008). Mer än matematik Artiklar: Mattelyftet Språkutvecklande arbetssätt i matematik Mattelyftet Matematikspråket Ev. tillkommer litteratur Det i kurslitteraturen som tar upp den estetiska uttrycksformen bild i relation till att förstärka lärandet i matematik 11

12 Matematiklärarbok I kurs 1 (UM 2201) började du skriva en matematiklärarbok. I denna kurs kommer du att ges möjlighet att skriva vidare i din matematiklärarbok. Där antecknar du sådant du vill kunna gå tillbaka till och sådant som du upplever du lärt dig och vill minnas. Den kan innehålla reflektioner om undervisning, väsentliga begrepp och termer och annat som du finner centralt för att utveckla din lärarprofession och utveckla ditt lärande mot de förväntande studieresultaten. Syftet med ditt skrivande är att skapa en bok du har nytta av både under kursens skriftliga tentamen och i ditt blivande yrke. Den matematiklärarbok du skriver får du ha med dig vid tentamenstillfället (kursens del 1). Anteckningar i din matematiklärarbok kommer inte att läsas av någon lärare och kommer därmed inte att bedömas. Arbete i mindre grupper Arbetet i mindre grupper kan vara arbete i par till grupper om max fem studenter. Det kan se olika ut beroende på vilket innehållet i arbetet är. Arbetet i mindre grupper sker till exempel då ni arbetar med konstruktion av filmen, inför och under utedagen, inför analys av läromedel samt i samband med litteraturseminariet Matematikundervisning med utgångspunkt i elevers olikheter, utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Redovisningsseminarier, litteraturseminarier och mattebild Nedan finns information om hur kursens redovisningsseminarier, litteraturseminarier och mattebild går till. Redovisningsseminarium: Presentation av film Ni ska i grupp planera en genomgång inom ett litet område inom taluppfattning, för en tänkt elevgrupp. Genomgången ska presenteras med en film. Det kan vara en film, där t.ex. gruppmedlemmar agerar skådespelare eller där ni tecknar genomgången på ett papper och samtidigt instruerar. Syftet med filmen är att den ska kunna användas i undervisningen med er tänkta elevgrupp. Under tillfället Workshop: IKT, som äger rum i Medieverkstan, får du möjlighet att prova på olika verktyg som kan användas vid filmning. Exempel på områden: Likhetstecknet Dolt tal Situation/struktur inom något av räknesätten Något inom bråk, t.ex. del av antal Den muntliga presentationen av filmen ska innehålla: presentation av ämnesinnehåll och planering med koppling till styrdokumenten filmvisning (3-4 minuter) reflektioner kring ämnesinnehåll och hur filmen kan användas vidare i undervisningen Ni har 12 minuter till förfogande. Inom denna tid ska det också ges utrymmer för reflektioner från publiken. Länken nedan visar ett exempel på en film: 12

13 Litteraturseminarium: Mätning Litteraturseminariet är ett tillfälle för att behandla delar av kurslitteraturen på djupet tillsammans med studiekamrater. Individuellt arbete inför litteraturseminariet Inför litteraturseminariet skriver du läsloggar om mätning inom följande storheter: längd, area, volym, massa och tid. Dina läsloggar kan med fördel skrivas i din Matematiklärarbok. Dina läsloggar tar stöd i följande kurslitteratur: Bråting, K., Sollervall, H. & Stadler, E. (2013). Geometri för lärare. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Relevanta delar Löwing, M. & Kilborn, W. (2011). Mätning och geometri. I B. Bergius, G. Emanuelsson, L. Emanuelsson 6 R. Ryding. Matematik-ett grundämne Nämnaren TEMA 8. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning. [s ]. Solem, I.H., Alseth, B. &Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 6 Ta med alla dina läsloggar och ev andra relevanta anteckningar till litteraturseminariet. Litteraturseminariets genomförande Under litteraturseminariet arbetar ni i mindre grupper, som vi lärare har satt ihop. Till litteraturseminariet, tid då litteraturseminariet äger rum, se TimeEdit, tar du med dina läsloggar och den kurslitteratur du använt dig av. Under litteraturseminariet, som är lärarlett, delger du de övriga studenterna (i mindre grupper) dina läsloggar (matematiklärarboken) om vad mätning inom olika storheter innebär. Du ger exempel utifrån kurslitteratur, kopplar till styrdokument och delger egen erfarenhet. Du har även utifrån kurslitteraturen funderat på hur du skulle kunna planera undervisning som behandlar mätandets idé avseende storheterna längd, area, volym, massa och tid. Ange för vilken årskurs din föreslagna undervisning är planerad, det vill säga om det är planering för förskoleklass, åk 1, åk 2 eller åk 3. Det är bra om du även funderar över hur en progression skulle kunna se ut för undervisning av de olika storheterna. Du har dessutom reflekterat över utifrån kurslitteraturen och egen erfarenhet möjliga missuppfattningar som elever visar gällande mätandets idé i relation till respektive storhet. Redovisningsseminarium: Undervisning utomhus Du kommer tillsammans med en kurskamrat planera och genomföra matematikaktiviteter i en elevgrupp i någon av årskurserna 1 3. Varje elevgrupp kommer att bestå av ca 8 elever. Under ca tre timmar (inklusive lunch) undervisar ni elevgruppen. Ni kommer den 20 september få information om vilken årskurs ni kommer att undervisa. Följande datum äger redovisningsseminariet rum för respektive grupp 28 september grupp 3 och 4 29 september grupp 1 och 2 Ni planerar för att undervisa inom områdena geometri och/eller mätning samt taluppfattning. Formulera två lärandemål, ett till geometri och/eller mätning och ett till taluppfattning. Lärandemålen ska utgå från Lgr 11. Fokusera på en eller två av förmågorna i relation till relevant centralt innehåll. Till dessa två lärandemål kopplar ni sedan era aktiviteter. Antalet aktiviteter bestämmer ni själva. 13

14 Litteraturseminarium: Matematikundervisning med utgångspunkt i elevers olikheter, utifrån ett mångkulturellt perspektiv Inför litteraturseminariet enskilt Litteratur att läsa: - Jannok Nutti; Y. (2003). Länk finns på Mondo - Norén, E. (2015). (Måste sökas via sub.su.se.) - Myndigheten för skolutveckling (2008). Mer än matematik. - Jess, K., Skott, J. & Hansen, H. C. (2011). s Texterna behandlar matematikundervisning med utgångspunkt i elevers olikheter, utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Fundera över frågorna nedan när du läser texterna: Jannok Nutti, Y. (2003) Mäta och räkna på samiskt vis 1. På vilket sätt menar Nutti att matematik är ett kulturellt fenomen? Jämför samernas räknesystem och mätande med egna erfarenheter. Vad var nytt? Vad kan kännas igen? Norén, E. (2015) Agency and positioning in a multilingual mathematics classroom 2. Kan du känna igen dig i hur "agency" (agens eller agentskap på svenska) kan uttryckas (kännas igen) i matematikklassrummet? Diskutera begreppet, försök att relatera till egna erfarenheter (från skolan eller annat i livet). Begreppet skulle kunna jämföras med vad som betecknas "empowerment". Myndigheten för skolutveckling (2008). Mer än matematik 3. Diskutera begreppen språk, matematik och kontext. Diskutera också dessa begrepps betydelse för matematikundervisning. Hur vill ni utforma en undervisning som beaktar dess betydelse? 4. Diskutera begreppet etnomatematik. Vad innebär det i praktiken att ha ett etnomatematiskt perspektiv? Jess, K., Skott, J. & Hansen, H. C. (2011). Matematik för lärare: My, elever med särskilda behov. 5. I boken Matematik för lärare: My, elever med särskilda behov ställs en del frågor. Mångfald ett enda problem? Ett problem? En utgångspunkt för spännande frågor? Ger boken några svar på dessa frågor? Vad är dina egna erfarenheter (från skolan eller annat i livet) av frågorna? Inför litteraturseminariet i mindre grupp I gruppdiskuterar ni frågorna (minst en från varje författare/titel). Under diskussion skriver ni ett diskussionsprotokoll. Detta protokoll mailas till gruppansvarig lärare. Därefter förbereder varje studiegrupp (den mindre gruppen) en presentation utifrån en av frågorna, som redovisas under litteraturseminariet. Denna fråga har gruppen blivit tilldelad. Under litteraturseminariet presenterar ni först er grupps reflektioner kring frågan, på ett kreativt sätt, och leder sedan en diskussion med hela gruppen. Ni har 15 minuter till ert förfogande. Mattebildseminarierna Under kursen kommer du att ha mattebild under två seminarier. Du kommer då att möta en bildlärare, Maria Eriksson. Dessa seminarier kommer att hållas i Stockholms Universitets utbildningsstudio för estetiskt lärande i Frescati backe, sal 310, bildsal. Seminarierna i studion innebär att du som 14

15 lärarstudentent får möjlighet att utveckla nya sätt att använda estetiska inslag för att gynna elevers lärande i matematik. Vi kommer att arbeta med två och tredimensionella bildövningar som relaterar till grundskolans kursplan i matematik för de yngre åldrarna ( från förskoleklass till åk 3). Seminarierna är obligatoriska. Ni kommer att vara indelade i sex grupper A, B, C, D, E och F beroende på att det får vara max 20 studenter i bildsalen samtidigt. Grupptillhörighet meddelas via på Mondo i samband med kursstart. Litteratur- och redovisningsseminarium: Mattebild Inför litteratur- och redovisningsseminariet har du skrivit läsloggar, som du tar med till seminariet. Ge konkreta exempel på hur den estetiska uttrycksformen bild kan förstärka lärandet i matematik hos eleverna. Ge två exempel relaterat till aritmetik och två exempel relaterat till rumsuppfattning och geometri. Koppla till relevanta kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll. Redovisningsseminarium: Uppföljning av läromedelsanalys Information om denna uppgift finns i Mondo- Filsamling Uppgifter. Beskrivning av examinationsuppgifter Del 1 Skriftligt prov Det skriftliga provet (tentamen) sker i form av en salsskrivning. Tentamen äger rum den 26 oktober kl i Ugglevikssalen. Sista anmälningsdag är den 12 oktober. Du ska själv anmäla dig till tentamen via mina studier. Detta gäller både ordinarie tentamen och omtentamen. När nästa tentamenstillfälle sker ser du på Anmäl dig minst två veckor före tentamenstillfället. Student som inte anmält sig får inte skriva. Studenter med funktionshinder, som påverkar möjlighet att skriva tentamen, ska kontakta Studentavdelningens handikappservice. Studentavdelningens handikappservice kan göra utredning av individuellt stödbehov samt kan utfärda intyg med rekommendationer. Detta intyg ska uppvisas för kursansvarig lärare senast en vecka efter kursstart. Du (tentand) måste visa upp godkänd legitimation för att få skriva tentamen. Tentand ska även låta skrivvakt kontrollera medhavt material samt följa skrivvakts anvisningar. Tentand ska anteckna identifikationskod enligt skrivvakts anvisningar. Mobiltelefon och annan otillåten teknisk utrustning ska stängas av under tentamen och förvaras bland personliga tillhörigheter. Tentamen får endast skrivas på papper som delas ut av skrivvakt. Detta gäller även kladdpapper. Tentand som inte vill fullgöra tentamen får lämna skrivsalen tidigast efter att 30 minuter av skrivtiden har gått. Tentand som infinner sig efter det att 30 minuter av skrivtiden har gått får inte delta i det skriftliga provet. Tentand som misstänks för fusk får fortsätta skrivningen om tentand visar upp och lämnar ifrån sig det otillåtna hjälpmedlet. Tentand som vägrar visa eller lämna ifrån sig hjälpmedel får inte fortsätta skrivningen. Eventuellt fusk och/eller störande beteende behandlas efter anmälan från prefekt/studierektor av rektor som ett disciplinärende. Hjälpmedel: Endast sådana hjälpmedel som på förhand medgivits av examinator får medföras till tentamen. I kursen UM2204 får din Matematiklärarbok användas vid tentamen. Regler för tentamensskrivningar vid Stockholms universitet finns på: 15

16 Del 2 - Muntlig redovisning (muntlig examination) Den muntliga examinationen har fokus på geometri. Den muntliga examinationen är individuell och sker i mindre grupper. Kursansvariga kommer att fördela olika områden inom geometri till studenterna. Ni kommer då att i den mindre gruppen få ta del av fyra andra studenters planeringar och möta olika områden inom geometri. Den 4 oktober meddelar vi på Mondo vilket område inom geometri som din muntliga examination ska fokusera på. Exempel på områden är: rumsuppfattning och skala, fyrhörningar, trianglar, vinklar, cirkeln, symmetri, areabegreppet, mätandets idé inom t.ex. volym, area eller tid samt tredimensionella objekt såsom rätblock, koner och cylindrar. Innehåll Du har förberett en powerpoint-presentation, eller motsvarande, där du planerat en lektion. Du behöver tydligt lyfta den kommunikativa aspekten i ditt lektionsförslag. I din presentation visar du din planering för lektionen samt motiverar dina val genom att ta stöd i kurslitteraturen. Du kopplar till relevanta delar i Lgr 11. Du formulerar utvärderingsbara och kommunicerbara lärandemål till lektionen. Struktur på redovisningen Det är en individuell examination som görs i grupp. Ni är fem studenter i varje examinationsgrupp. Läraren sätter ihop de olika examinationsgrupperna. Vilken grupp du är med i samt när på dagen din muntliga examination äger rum anges i Mondo. Som deltagare växlar du mellan tre roller under examinationen: en som presenterar sitt arbete. Presentationen är högst 7 minuter lång. en observatör, som tar tid, lyssnar och gör en skriftlig reflektion utifrån two stars and a wish. Denna lämnas till berörd person efter att alla har presenterat sina arbeten. tre som lyssnar och ger gensvar samt ber om förtydligande efter presentationen. Detta moment får ta högst 3 minuter. 16

17 Betygskriterier Betygskriteriena finns i Mondo i början av kursen. Betygen från del 1 och del 2 vägs samman enligt följande: Del 1 A B C D E Bedömningsvärde Bedömningsvärde Bedömningsvärde Bedömningsvärde Bedömningsvärde Del 2 VG G Bedömningsvärde Bedömningsvärde 6 3 Kursbetyg A Bedömningsvärde 21 B Bedömningsvärde minst 15 C Bedömningsvärde minst 12 D Bedömningsvärde minst 9 E Bedömningsvärde minst 6 Omexaminationstillfällen Omexaminationstillfälle för den muntliga examinationen (muntliga redovisningen) är den 15 december. Omexaminationstillfället efter det är då kursen ges under vt 17. Omexaminationstillfälle för det skriftliga provet (tentamen) är den 11 januari Omexaminationstillfället efter det är då kursen ges under vt 17. Likabehandling På Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas är vi måna om att studenter känner sig rättvist behandlade. Vi ser det som mycket viktigt att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) stipulerar att universitetet skall bereda alla personer oavsett etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder likvärdiga möjligheter till högskoleutbildning. Lagen omfattar studenter och sökande på grund-, avancerad- och forskarnivå. Har du frågor eller vill anmäla ett ärende kontakta likabehandlingsansvarig: Kerstin Olander, Rum: E419, Svante Arrhenius väg 20 A Telefon: , E-post: kerstin.olander@mnd.su.se Mer info: [Länkar till MND:s Plan för likabehandling samt till SU:s information om detsamma] Fusk och plagiat Stockholms universitet ser allvarligt på fusk och plagiat, dvs. att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda vid prov eller när en studieprestation ska bedömas. Även misstankar om fusk anmäls till studierektor och om misstankarna är grundade lämnas ärendet vidare till Disciplinnämnden vid Stockholms universitet. Disciplinär förseelse kan generera upp till sex månaders avstängning. Vissa former av fusk, till exempel urkundsförfalskning eller osant intygande, faller under 17

18 brottsbalken och kan därmed även föranleda åtal. Observera att detta även gäller om en student på obligatoriska moment anger närvaro för en medstudent som är frånvarande. Om du är osäker på vad som gäller avseende fusk/plagiat på examinationsuppgifterna i denna kurs, tveka inte att i god tid i förväg fråga kursansvarig vad som gäller. Kontaktuppgifter Lärare, kursansvarig och administrativ personal Lärare i kursen Marica Dahlstedt tel e-post: marica.dahlstedt@mnd.su.se Maria Eriksson (mattebild) tel e-post: maria.eriksson@cehum.su.se Mona Hverven tel e-post: mona.hverven@mnd.su.se Anna Nilsson e-post: anna.nilsson@mnd.su.se Anette de Ron tel e-post: anette.de.ron@mnd.su.se Eva Rosenqvist e-post: eva.rosenqvist@mnd.su.se Torbjörn Tambour e-post: torbjorn@math.su.se Shiva Samieinia e-post: shiva@math.su.se Kursansvariga Mona Hverven och Anna Nilsson Kursadministratör Helena Sternhoff tel e-post: kursadministration@mnd.su.se Information om telefontider till administration och öppettider för kurskansliet finns på mnd.su.se 18