Kursbeskrivning ht 2015

Transkript

1 Kursbeskrivning ht

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Kursinformation... 3 Examensordningen för Grundlärarprogrammet F Förväntade studieresultat... 4 Kursens innehåll... 4 Viktiga ord och begrepp... 4 Seminarier... 4 Matematiklärarbok... 5 Estetiska uttrycksformer Mattemusik... 5 Föreläsningar... 5 Seminarium och litteraturhänvisningar... 6 Gruppuppgifter... 8 Litteraturseminarium... 9 Planering och undervisning ute... 9 Gensvar Peer assessment Kursplan och litteraturlista Kurslitteratur Obligatorisk kurslitteratur Referenslitteratur: Examinerande uppgifter Muntlig redovisning; Styrdokumenten Skriftlig tentamen Betygskriterier och bedömning Utvärdering Lärare, kursansvarig och administrativ personal Gruppansvariga lärare Övriga lärare... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kursansvarig: Kursadministratör: Mondo Registrering, poängutdrag, intyg mm

3 Kursinformation Välkomna till kursen Matematik för grundlärare F-3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning! Kurskoden för kursen är UM2201. Kursen ingår i grundlärarprogrammet och innebär heltidsstudier. Kursen läses av fem grupper parallellt. Seminarier, studiegruppstider m.m. ligger på varierade tider mellan 8:30 och 17:15. Kursen ges av Institutionen för matematikämnets och (MND, Svante Arrhenius väg 20 A, Stockholm. På Mondosajten för kursen finns information om hur du hittar till institutionen. Kursbeskrivningen är tänkt att vara ett stöd för ditt lärande under kursens gång. Kursbeskrivningen innehåller bland annat information om kursens upplägg, arbetsformer och examination. Den innehåller även praktisk information. Kursbeskrivningen kan komma att ändras under kursens gång. Ändringar läggs ut på kurshemsidan och på Mondo. Nya versioner får ett nytt datum på framsidan. Examensordningen för Grundlärarprogrammet F- 3 Efter utbildningen till grundskollärare med inriktning F-3 förväntas du ha uppnått målen vilka är fastställda i examensordningen för Grundlärarprogrammet med inriktning F-3 (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). I denna kurs kommer du att arbeta mot några av dessa mål. visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter genomgången utbildning i Grundlärarprogrammet ska du ha uppnått dessa mål. I denna kurs kommer vi att arbeta mot målen i ett matematikdidaktiskt perspektiv. 3

4 Förväntade studieresultat De förväntade studieresultaten i kursen Grundläggande taluppfattning och tals användning är följande: * visa kunskaper i matematikämnets didaktik inom taluppfattning och aritmetik, relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3 * kunna redogöra för talsystemet i ett historiskt perspektiv * kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument och med stöd av laborativt material samt estetiska uttrycksformer. Kursens innehåll Kursen behandlar grundläggande taluppfattning, talsystemet i ett historiskt perspektiv, problemlösning och barns tidiga begreppsbildning i matematik. När det gäller grundläggande taluppfattning och barns tidiga begreppsbildning inom detta område kommer vi att fokusera på subitisering, grundläggande räkneprinciper antalsuppfattning, tals användning och symbolutveckling. De matematiska områden inom taluppfattning som kommer att behandlas i kursen är grundläggande räkneprinciper och positionssystemet. I kursen ingår seminarier, föreläsningar, räknestuga, enskilda uppgifter och grupparbeten. Under kursen kommer olika uttrycksformer att användas, som t.ex. laborativa arbetssätt och estetiska uttrycksformer. Viktiga ord och begrepp På Mondo finns ett bildspel där viktiga ord, för kursen, och begrepp tas upp. Detta kan vara en hjälp för dig när du läser kurslitteraturen. Seminarier Undervisningen består av seminarier med praktiska inslag, litteraturdiskussioner, muntliga redovisningar, arbete i grupp samt individuella uppgifter. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt. Detta betyder att du behöver delta vid alla seminarier under kursen för att få ett betyg på kursen. Om du ändå, av någon anledning, inte har möjlighet att närvara på ett seminarium så behöver du visa att du har tillgodogjort dig seminariets innehåll. Du måste alltid kontakta undervisande lärare om du inte deltar vid ett seminarium. Litteraturseminariet går inte att komplettera skriftligt. Det innebär att du måste delta vid detta tillfälle. Frånvaro från två seminarier, om det finns möjlighet, så kan du närvara på motsvarande seminarium i någon av de andra fyra grupperna som läser kursen parallellt. Meddela både den lärare som håller i seminariet och den undervisande läraren att du kommer att ta del av seminariets innehåll på detta sätt. Observera att Litteraturseminariet inte går att komplettera skriftligt. Det innebär att du måste delta vid detta tillfälle. Frånvaro från 3-4 seminarier, ta igen det/de missade seminariet i en annan grupp om möjlighet finns eller eventuellt i någon 4

5 annan kurs med motsvarande innehåll. Annars skriv en restuppgift. Se separat dokument Restuppgifter vid frånvaro. Du lägger in din restuppgift i din Inlämningsmapp på Mondo. Frånvaro från 5 eller fler seminarier, du kommer att få möjlighet att delta vid de seminarier som du inte har deltagit vid nästa gång kursen går eller eventuellt i någon annan kurs med motsvarande innehåll. Du kommer då att få betyg på kursen först när du har deltagit vid dessa seminarier. Vid frånvaro från något av de två Mattemusikseminarierna kontaktar du musikläraren Martin Wikmark. Matematiklärarbok Under kursen förväntas du skriva en matematiklärarbok. Förslag på frågor/område att skriva om kommer att diskuteras på seminarierna. Syftet med skrivandet är att, förutom att bearbeta seminarieinnehåll samt litteratur, få ett underlag till den examinerande uppgiften som ska lämnas in i slutet av kursen. Matematiklärarboken kommer inte att läsas eller bedömas av lärarna i kursen. Däremot uppmanas studenterna att tillsammans i studiegrupperna diskutera och reflektera över det skrivna. Matematiklärarboken kommer du också att använda i de kommande matematikdidaktikkurserna. Estetiska uttrycksformer Mattemusik Under kursen kommer du att ha två seminarier mattemusik. Dessa seminarier leds av musikläraren Martin Wikmark. Mattemusiken hålls i musiklokalerna i Stallet, Frescati backe, sal 120 Svante Arrhenius väg 19F. Eftersom salarna för mattemusik är mindre än seminariesalarna kommer mattemusiken att ske i mindre grupper. Detta innebär att vi delar in varje grupp (1, 2, 3, 4) i åtta mindre grupper (A, B, C, D, E, F, G, H). Information om vilken mattemusikgrupp du kommer att ingå i finns på Mondo. Till seminarierna förväntas du ta med boken Mattemusik. En metod för ämnesintegrerat lärande (Löfgren & Ebbelind, 2010) Mellan seminarierna kommer du att genomföra en uppgift i grupp. Denna uppgift presenteras vid det första mattemusikseminariet. Föreläsningar I kursen ingår följande föreläsningar: Skolans styrdokument. 16/11, kl , Hörsal 8 Tal. Olika tider för olika grupper, se time edit. Tal ur ett historiskt perspektiv. Olika tider för olika grupper, se time edit. Tal i olika baser. Olika tider för olika grupper, se time edit. Innehållet i föreläsningarna ingår i kursens förväntade studieresultat. Föreläsningen Skolans styrdokument kommer att följas upp vid seminariet Styrdokument uppföljning. 5

6 Vid föreläsningen Tal, kommer information att ges rörande den deluppgift som berör talsystemet i ett historiskt perspektiv (som ingår i den Skriftliga tentamen som kursen examineras med). Seminarium och litteraturhänvisningar Observera att detta endast är ett förslag som vägledning till hur litteraturen kan läsas. Vissa kapitel finns med på flera ställen och några kapitel finns inte med någonstans. Det betyder inte att vi anser att en del av litteraturen ska läsas noggrannare alternativt översiktligare. Det är upp till dig hur du tar till dig litteraturen. Vi förutsätter att du sätter dig in i all litteratur. Seminarium Kursintroduktion Sortering Grundläggande räkneprinciper Grundläggande aritmetik Taluppfattning konkret Problemlösning Litteraturhänvisning Kursbeskrivningen från förskoleklass till årskurs 3. s Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. s Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. kap 4 McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal en handbok. s. 2-8, 15 22, från förskoleklass till årskurs 3. s Artiklar: Andrews P. & Sayers J. (2014), Foundational number sense: A framework for analysing early number-related teaching Sayers J. & de Ron A., Subitisering Emanuelsson, G. & Emanuelsson, L. (1997). Taluppfattning i tidiga skolår. från förskoleklass till årskurs 3, s , Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. s Artiklar: Sterner, G. (2007). Lässvårigheter och räknesvårigheter Reys, B. J. & Reys, R. E. (1995). Perspektiv på number sense och taluppfattning. Artikel: Räkna Ahlberg, A. (1992). Att möta matematiska problem. En belysning av Barns lärande, kap 4 och kap 8. Finns som pdf på mondo Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. s Artikel: 6

7 What is Mathematics? Vad är matematik? Vad är lärande i matematik? Mattemusik 1 Mattemusik 2 Hedrén, R., Taflin, E. & Hagland, K. (2005). Vad menar vi med rika problem och vad är de bra till? Nämnaren, 1, Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6 s från förskoleklass till årskurs 3. s Löfgren, B. & Ebbelind, A. (2010). Mattemusik. En metod för ämnesintegrerat lärande. - Inledning s Teori s Ringsbergskolan s Mönster s Hel och delar s Tiden går s Rum s Ta med boken till seminariet. Symbol-utveckling 1 Från konkret till abstrakt symbolspråk Symbol-utveckling 2 Workshop Caruthers, E. & Worthington, M. (2006). Children s Mathematics Making marks, making meaning kap 4 s 56-69, kap 6 s från förskoleklass till årskurs 3. s från förskoleklass till årskurs 3.s Artikel: Sterner, G. (2007). Lässvårigheter och räknesvårigheter Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Kap. 4 McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal en handbok. s. 2-8, samt från förskoleklass till årskurs 3. s Artiklar: Andrews P. & Sayers J. (2014), Foundational number sense: A framework for analysing early number-related teaching Sayers J. & de Ron A., Subitiering Positions-systemet McIntosh, Al. (2008). Förstå och använda tal en handbok. s , från förskoleklass till årskurs 3.s Artikel: Thunholm M. & Bergehed A. (2004).Tankeverkstad 7

8 Planering och undervisning ute Litteraturseminarium Information i Kursbeskrivningen Information i Kursbeskrivningen Föreläsning Skolans styrdokumenten Information om grupp-uppgift Styrdokumenten Tal Talen ur ett historiskt perspektiv 1 Tal i olika baser Litteraturhänvisning Lgr11 Kommentarmaterialet till Lgr11 Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6, s från förskoleklass till årskurs 3. s Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6, s Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6,.s Artikel: Larsson, K. & Larson, N. (2011). Räkning en kul historia. Gruppuppgifter Du studerar dels enskilt och dels i studiearbetslag (SA). Studiearbetslaget håller samman under hela kursen. Vid första seminariet bestäms studiearbetslagen. Tillsammans i denna grupp kommer ni att sätta upp regler för arbetsvillkoren i gruppen. Under kursen ges ett flertal gruppuppgifter som ni arbetar med i studiearbetslagen. De är en hjälp för er studenter att tillsammans bearbeta kursinnehållet på djupet. Redovisning av uppgifterna varierar. Uppgift Studiearbetslag Hur ska studiearbetslaget fungera/regler? Frågor om kursen. Styrdokumenten Arbeta med en förmåga, uppgift ges på föreläsningen Skolans styrdokument Mattemusik Information om uppgiften ges på seminariet Mattemusik 1 Lämplig tidpunkt för genomförande Under dag 1 eller 2 Se respektive grupps schema Mellan Mattemusik 1 och Mattemusik 2 Följs upp/redovisas Se respektive grupps seminarieplanering. Redovisas på seminarium Styrdokument uppföljning. Examinerande uppgift. Redovisas på seminarium Mattemusik 2. 8

9 Matematiklärarbok Läs upp delar av er matematiklärarbok för varandra. Reflektera tillsammans. Problemlösning Information om uppgiften finns på Mondo. Peer assessment Varje student ger gensvar på en annan students text. Planering och undervisning ute Planering inför matte utomhus. Se respektive grupps schema Se respektive grupps schema Se respektive grupps schema Se respektive grupps schema Denna uppgift följs inte upp. Följs upp på seminariet Problemlösning Denna uppgift följs inte upp. Genomförs under Matte utomhus. Examinerande uppgift. Litteraturseminarium Under kursen finns ett litteraturseminarium på seminarieplaneringarna. Litteraturseminariet går inte att komplettera skriftligt. Det innebär att du måste delta vid detta tillfälle. Tanken är att detta seminarium ska vara ett tillfälle för att gå in i delar av litteraturen på djupet tillsammans med studiekamraterna och syftar till att bidra till ditt lärande i riktning mot de förväntade studieresultaten. Den litteraturen som seminariet utgår från är: Caruthers, E. & Worthington, M. (2006). Children s Mathematics Making marks, making meaning kap. 4 s och kap. 6 s och Grevholm, B. (red (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6 kap. 1-5, 8. Individuellt arbete inför litteraturseminariet Du förbereder dig inför litteraturseminariet genom att välja ut tre citat ur litteraturen (minst ett citat till vardera titel). Därefter skriver du dina reflektioner kring citatet där det bland annat framgår varför du valt citatet. Litteraturseminariets genomförande Under litteraturseminariet kommer ni att arbeta i mindre grupper som vi lärare har satt ihop. I denna mindre grupp presenterar du dina citat och reflektioner. Minst ett citat från varje deltagare diskuteras i gruppen. Därefter väljer gruppen ut något att lyfta fram från sin diskussion i hela studentgruppen. Seminariet avslutas slutligen med att tid ges för att summera dina tankar i din matematiklärarbok. Planering och undervisning ute Under kursen kommer vi att genomföra ett uteseminarium med matematikinnehåll. Detta är en examinerande uppgift. Studiearbetslagen kommer att ansvara för innehållet under dagen. Ni ska planera en aktivitet i ert studentarbetslag och genomföra den i storgrupp, max 15 minuter. Det matematiska innehållet ska beröra tal och tals användning. Använd er gärna av 9

10 strävorna, och boken Mattemusik en metod för ämnesintegrerat lärande (Löfgren & Ebbelind, 2010) vid planerandet av denna lektion. Genomförande Lektionen kommer ni att genomföra i halvgrupp. Varje studentarbetslag delas, så att ni genomför lektionen i par (i vissa fall tre). Varje studiegrupp ger "two stars and a wish", (d.v.s. två bra saker och en sak som kan utvecklas) muntligt till det studentarbetslag som redovisat sin lektion. Skriftlig del Planera en ute-aktivitet, med fokus på taluppfattning, lämplig för årskurs F-3. Planeringen ska innehålla: mål (vad vill ni att eleverna ska lära sig), vilka förmågor som berörs, material, genomförande (vad planerar ni och hur ska ni genomföra detta?), utvärdering (vad gick bra och vad behöver ni förändra?) och hur ni skulle kunna arbeta vidare inom området. Kom ihåg att utgå och referera till kursplanen i matematik. Fundera kring de didaktiska frågorna Vad? Hur? När? Vem? Varför? Denna dokumentation läggs på Mondo/Filsamling, under respektive grupp/utedagen efter att aktiviteten är genomförd. Redovisa även vilka studenter som deltagit i planering och genomförande. Gensvar Peer assessment Att få gensvar (respons/synpunkter) på det man skriver är ett sätt att kunna utveckla sitt skrivande. Veckan innan peer assessment ska genomföras läser alla studenter någon medstudents text (så långt man hunnit skriva). Därefter ger studenten gensvar på sin studiekamrats text. Gensvaret kan exempelvis lämnas på innehåll, struktur, formalia och i relation till betygskriterierna. Det är mottagande student som i förväg meddelar sin studiekamrat vad hon/han önskar att gensvaret riktar sig mot. Kursplan och litteraturlista Kursplanen och litteraturlista hittar du på kurshemsidan. Kurslitteratur Den kurslitteratur som ingår i kursen ser du nedan. Du kan också se vilka böcker som återkommer i en eller flera av kurserna i matematikdidaktik. I seminarieplaneringen kan du läsa vilka delar av litteraturen som kommer att behandlas vid vilka seminarier. 10

11 Obligatorisk kurslitteratur Ahlberg, A.(1992). Att möta matematiska problem. En belysning av Barns lärande. Acta Universitatis Gothoburgensis. (kap. 4 och 8). Dessa kapitel hittar du som PDF-fil på Mondo. Carruthers, E. & Worthington, M. (2006). Children s Mathematics Making marks, making meaning. London: Sage publication. (kap. 4 s , kap. 6 s ). ISBN Denna bok återkommer i fler kurser Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. (1. uppl.) Stockholm: Norstedt. (kap 1-5, 8) ISBN Denna bok återkommer i fler kurser Löfgren, B. & Ebbelind, A. (2010). Mattemusik. En metod för ämnesintegrerat lärande. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB. (50 s.) ISBN McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal en handbok. Göteborgs universitet: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (s. 1-59, , ). ISBN Denna bok återkommer i fler kurser Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket (kap 1-2 samt kursplanen i matematik). ISBN Denna bok återkommer i fler kurser. Går att ladda ner från Skolverkets hemsida Solem, I. H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass 3. Lund: Studentlitteratur. (s , och ). ISBN Denna bok återkommer i fler kurser Artiklar tillkommer. Dessa hittar du på Mondo. Referenslitteratur: Löwing, M. & Fredrikssson, M.(2009). Diamant. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket. Examinerande uppgifter Nedan kan du se vilka examinerande uppgifter som ingår i kursen och de förväntande studieresultat som examineras i de olika uppgifterna. 11

12 Förväntat studieresultat: - visa kunskaper i matematikämnets didaktik inom taluppfattning och aritmetik, relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3 - kunna redogöra för talsystemet i ett historiskt perspektiv. - kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument och med stöd av laborativt material och estetiska uttrycksformer Examineras genom: Skriftlig tentamen Skriftlig tentamen Muntlig redovisning; Styrdokument Planering och undervisning ute individuell individuell grupp grupp Inlämning 14/12 Inlämning 14/12 Se seminarieplanen Utedagen genomförs Betygsskala: F-A F-C U-G U-G Skriftlig tentamen individuell Inlämning 14/12 F-A Muntlig redovisning; Styrdokumenten Gruppuppgift. Information om denna uppgift finns i på Mondo. Betygssättning sker enligt betygsskalan U-G (underkänt - godkänt). Förväntat studieresultat Underkänt Godkänt -kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument / / Den tilldelade förmågan tydliggörs inte och/eller digital teknik används ej eller används undermåligt. Samtliga i gruppen deltar ej aktivt i redovisningen. Redovisningen tydliggör den tilldelade förmågan med hjälp av digital teknik. Alla deltar aktivt i redovisningen. Planering och undervisning ute Gruppuppgift. Ni ska planera en lektion i ert studiearbetslag och genomföra den i storgrupp. Betygssättning sker enligt betygsskalan U-G (underkänt - godkänt). Förväntat studieresultat Underkänt Godkänt -kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs Aktivitetens fokus är inte i huvudsak taluppfattning. Deltar ej vid genomförandet. Gruppen planerar en ute-aktivitet med fokus på taluppfattning. Deltar vid genomförandet. 12

13 F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument / / Den skriftliga redovisningen saknas och/eller är undermålig. Den skriftliga gruppredovisningen läggs in på Mondo innan kursens slut. Skriftlig tentamen Enskild uppgift. Kopiering (plagiering) av text är inte tillåten. Varje student ska skriva sin egen text. Att använda någon annans text i sin egen utan att ange varifrån den lånade texten kommer är plagiering. Plagiering är också om man kopierar någon annans text och skriver om texten på vissa ställen, lägger till några egna formuleringar, osv. Alla olika typer av källor som används ska redovisas som referenser, fotnoter och/eller källförteckning. Hämtas information eller idéer från annan person eller källa ska detta tydligt anges. Om enstaka meningar från annan text används som citat, måste dessa omges med citationstecken och källan anges som referens. Observera att detta även gäller egen tidigare publicerad text. Se även länken till Etiska riktlinjer på kursens Mondosida/Filsamling /Länkar. Du ska skriva en text som behandlar lärande och begreppsbildning i matematik. Mer information om denna uppgift finns nedan. Betygssättning sker enligt en sjugradig betygsskala, F-A. I texten ska du visa att du uppnår följande förväntade studieresultat: visa kunskaper i matematikämnets didaktik inom taluppfattning och aritmetik, relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3 kunna redogöra för talsystemet i ett historiskt perspektiv kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument och med stöd av laborativt material samt estetiska uttrycksformer. Motivera resonemang i din text genom att ta stöd i kurslitteraturen, styrdokument och eventuellt i seminarier. En fungerande referatteknik visar att det tydligt framgår vad som är dina egna tankar och vad som är hämtat ur kurslitteraturen eller annat kursinnehåll. Du ska alltid ha med en referenslista i slutet av dina arbeten. Använd t.ex. APA-mallen som finns på Mondo. Texten ska vara 3000 ord exklusive försättsblad och referenslista (typsnitt: Times New Roman, storlek: 12 ). Läs igenom och ta hjälp av betygskriterierna när du skriver din text. Kom ihåg att skriva ditt namn och kurs i sidhuvudet samt sätt ut sidnummer i ditt dokument. Texten ska läggas in i Uppgifter på Mondo senast 14/12 kl. 23:59. Redogör för nedanstående uppgifter. Förankra redogörelser och resonemang genomgående i kurslitteratur och styrdokument. 1. Talsystem i ett historiskt perspektiv 2. Symbolutveckling Utgå från Carruthers och Worthingtons beskrivning av symbolutveckling och redogör för den. Jämför denna beskrivning med hur andra författare beskriver symbolutveckling. 13

14 3. Grundläggande räkneprinciper Redogör för innebörden av de fem grundläggande räkneprinciperna (som definierats av Gelman och Gallistel) samt för subitisering. 4. Taluppfattning Utgå från någon beskrivning (definition) av vad taluppfattning är och redogör för den. Jämför denna beskrivning med hur andra författare beskriver taluppfattning. Ge exempel på en relevant aktivitet där den estetiska uttrycksformen musik förstärker elevernas taluppfattning samt motivera varför aktiviteten ger möjlighet till lärande inom taluppfattning. Ge ett exempel på en relevant matematikaktivitet där något material/leksak/litteratur används, som förstärker elevers taluppfattning. Motivera vilket lärande, inom taluppfattning, aktiviteten ger elever möjlighet att utveckla. 5. Laborativa material Redogör för hur elever, samt du som lärare, kan arbeta med laborativa material för att utveckla kunnande om positionssystemet; Vilka material? Hur ska materialet användas? Varför det materialet? För- och nackdelar med olika material? Betygskriterier och bedömning Betygssättning sker enligt en sjugradig betygsskala, F-A UM2201 ht15 Förväntade studieresultat: kunna redogöra för talsystemet i ett historiskt perspektiv. visa kunskaper i matematikämnets didaktik inom taluppfattning och aritmetik, relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3 Betygsmatris för skriftlig tentamen E C A Redogör för vad grundläggande räkneprinciper, taluppfattning samt subitisering kan innebära. Det matematikdidaktiska perspektivet framgår och är beskrivet med korrekt terminologi. Brister kan förekomma. Redogör, på ett väl avvägt sätt, för flertalet av följande områden; grundläggande räkneprinciper, taluppfattning samt subitisering kan innebära. Det matematikdidaktiska perspektivet framgår tydligt och är beskrivet med korrekt terminologi. Någon enstaka brist kan förekomma. Resonerar om samt ger en mångfacetterad bild av vad flertalet av följande områden; grundläggande räkneprinciper, taluppfattning samt subitisering kan innebära. Det matematikdidaktiska perspektivet framgår mycket tydligt och är beskrivet med korrekt terminologi. 14

15 Redogör för vad symbolutveckling kan innebära. Redogör, på ett väl avvägt sätt för vad symbolutveckling kan innebära. Resonerar om samt ger en mångfacetterad bild av vad symbolutveckling kan innebära. Det matematikdidaktiska perspektivet framgår och är beskrivet med korrekt terminologi. Brister kan förekomma. Det matematikdidaktiska perspektivet framgår tydligt och är beskrivet med korrekt terminologi. Någon enstaka brist kan förekomma. Det matematikdidaktiska perspektivet framgår mycket tydligt och är beskrivet med korrekt terminologi. kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3 / / med stöd av - laborativt material och - estetiska uttrycksformer. Redogör tydligt för det fornegyptiska talsystemet samt antingen det babyloniska talsystemet eller mayafolkets talsystem, och gör väsentliga jämförelser med det hindu-arabiska talsystemet. Exemplen visar att studenten kan utföra och förklara beräkningar i talsystemen. Studenten kan utföra multiplikation på egyptiskt vis och åtminstone till viss grad förklara matematiken bakom metoden. Redogör och motiverar för vilka material och hur de ska användas för att utveckla kunnande om positionssystemet, samt varför laborativt material används. Olika material jämförs. Ger exempel på en relevant aktivitet, som förstärker elevers taluppfattning, där den estetiska uttrycksformen musik används. Motiverar varför aktiviteten ger möjlighet till lärande inom taluppfattning samt hur olika uttrycksformer kan stärka elevers lärande. Redogör för en aktivitet där något material/leksak/litteratur används, för att förstärka elevers taluppfattning. Motiverar vilket lärande, inom taluppfattning, aktiviteten ger elever möjlighet att utveckla. Redogör och motiverar för vilka material och hur de ska användas för att utveckla kunnande om positionssystemet, samt varför laborativt material används. Olika material jämförs och problematiseras. Ger exempel på en relevant aktivitet, som förstärker elevers taluppfattning, där den estetiska uttrycksformen musik används. Motiverar tydligt varför aktiviteten ger möjlighet till lärande inom taluppfattning samt hur olika uttrycksformer kan stärka elevers lärande. Redogör för en aktivitet där något material/leksak/litteratur, för att förstärka elevers taluppfattning. Det matematikdidaktiska perspektivet framgår Motiverar tydligt vilket lärande, inom 15

16 Litteratur Koppling finns till flera av titlarna i kurslitteraturen samt till styrdokument Referenshanteringen är godtagbar. Några felaktigheter kan förekomma. tydligt och är beskrivet med korrekt terminologi. Någon enstaka brist kan förekomma. Tar stöd i flertalet av titlarna i kurslitteraturen samt till styrdokument Referatmarkeringarna är tydliga, citaten rätt återgivna och referenslistan är korrekt. Någon enstaka felaktighet kan förekomma. taluppfattning aktiviteten ger elever möjlighet att utveckla. Det matematikdidaktiska perspektivet framgår mycket tydligt och är beskrivet med korrekt terminologi Relevanta och väl avvägda referenser till flertalet av titlarna i kurslitteraturen samt till styrdokument finns. Referatmarkeringarna är tydliga, citaten rätt återgivna och referenslistan är korrekt. Någon enstaka felaktighet kan förekomma. Utvärdering Varje omgång av kursen utvärderas av studenterna via Websurvey. Denna utvärdering ligger i mycket hög grad bakom de förändringar vi kontinuerligt gör i kursen. Vi läser alltså dessa utvärderingar noga och utvecklar kursen utifrån dessa. Du som ska läsa kursen nu har alltså i hög grad tidigare studenter att tacka för ett upplägg som de allra flesta studenter uppskattar. I en utvärdering från vt-15 svarar samtliga studenter som besvarat utvärderingsenkäten att de tycker att kursens innehåll överensstämmer med hur kursen genomfördes i stor eller viss utsträckning samt att kursen bidragit till studentens lärande i riktning mot de förväntade studieresultaten. Över 95 % anser att kursen i stor eller viss utsträckning förbereder dem för deras kommande yrke. Det ser vi som ett mycket gott resultat. Ungefär mitt i kursen har vi dessutom ett kursråd. Då träffas representanter för studentgrupperna och kursansvarig lärare för en utvärdering mitt i kursen. På så sätt finns möjlighet att påverka kursen innan den är slut. Lärare, kursansvarig och administrativ personal Lärare Anette de Ron Mona Hverven tel e-post: anette.de.ron@mnd.su.se tel e-post: mona.hverven@mnd.su.se 16

17 Linda Öhlund tel e-post: Eva Rosenqvist tel e-post: Judy Sayers tel e-post: Niclas Larson tel e-post: Martin Wikmark (mattemusik) tel e-post: Kursansvariga Anette de Ron Eva Rosenqvist Kursadministratör Olga Sävehamn tel e-post: tel e-post: tel e-post: Information om telefontider till administration och öppettider för kurskansli finns på Mondo Kursbeskrivning, seminarieplaneringar för varje grupp och övrig information finns på Mondo. Om du har problem med ditt studentkonto eller inloggning på Mondo kontaktar du studentsupport. Det är viktigt att du kan använda Mondo. Mondo kommer att användas i samband med studiearbetslagens gemensamma arbete, som informationskanal för kurslärare och studenter, gensvar och kommentarer mellan studenter, hämta dokument från länkar, inlämning av uppgifter och diskussioner i forum samt i inlämningsmapp Registrering, poängutdrag, intyg mm För att få studera en kurs vid universitetet måste du vara registrerad på den. Registreringen innebär att du bekräftar din antagning och att du vill behålla din plats på kursen. För registrering krävs det att du har ett universitetskonto. Det kan du själv aktivera via eller via välj Aktivera universitetskonto. Vid eventuella problem med universitetskontot kontaktar du studentsupport Du registrerar dig på kursen genom att logga in på Om du av något skäl inte kommer att gå kursen eller avbryter kursen måste du snarast meddela detta till kursadministratören. Om du behöver göra studieuppehåll ska du också vända dig till kursadministratören. Via kan du också skriva ut poängutdrag, registerintyg och göra adressändring. Här kan du även ta del av information om öppna föreläsningar och annat som är bra att veta. För att vara behörig till nästa matematikdidaktikkurs; Matematik för grundlärare F-3, II, behöver du ha ett godkänt betyg på denna kurs. 17