Kursbeskrivning för kursen

Transkript

1 Kursbeskrivning för kursen Rumsuppfattning och geometri UM2203 Ht 14 Version 27 augusti 1

2 Innehållsförteckning Allmän information... 3 Kursen... 3 Koppling till examensmålen - Examensordningen för Grundlärarprogrammet F Kurshemsida respektive Mondo... 4 Registrering, poängutdrag, intyg mm... 4 Kurslitteratur... 4 Förväntade studieresultat... 6 Bedömning... 6 Kursinnehåll... 7 Seminarier... 7 Examination... 7 Mattebild... 7 Matematiklärarbok... 7 Inför utomhusseminariet... 8 Litteraturseminarier... 8 Litteraturseminarium 1 Mätning... 8 Litteraturseminarium 2- Young childrenlearn... 9 Beskrivning av examinationsuppgifter Skriftlig individuell tentamen Betygskriterier skriftlig examination Muntlig redovisning med digital teknik Betygskriterier muntlig examination Etiska riktlinjer Lärare, kursansvarig och administrativ personal

3 Allmän information Kursen Kursen Rumsuppfattning och geometriingår i grundlärarprogrammet. Kurskoden för kursen är UM2203. Kursen ges av Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas (MND, ), Svante Arrheniusväg 20A. Kursen behandlar grundläggande geometri och mätning, barns/elevers lärande och tidiga begreppsbildning i geometri, rumsuppfattning, mål och innehåll i grundskolans styrdokument, analys och bedömning av elevers kunnande i geometri och mätning samt problemlösning och problemformulering med fokus på geometri och mätning.i kursen ingår seminarier, föreläsningar, enskilda uppgifter och grupparbeten. Under kursen kommer olika uttrycksformer att användas, till exempelestetiska uttrycksformer, digitala hjälpmedel och laborativa arbetssätt, samt diskussion om hur dessa kan komma till uttryck i matematikundervisningen i skolan. Koppling till examensmålen - Examensordningen för Grundlärarprogrammet F-3 Efter utbildningen till grundskollärare med inriktning F-3 förväntas du ha uppnått målen vilka är fastställda i examensordningen för Grundlärarprogrammet med inriktning F-3 (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). I denna kurs finns nedanstående mål med i de examinerande uppgifterna, i relation till matematik och matematikämnets. Vi berör även andra mål som ingår i Examensordningen. Kunskap och förståelse visa sådana ämneskunskaper (inom matematik och matematikämnets, vår anm.), inbegripet insikt i aktuell forskning [ ] som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper (inom matematikämnets, vår anm.) som krävs för yrkesutövningen,visa fördjupad kunskap om grundläggande [ ] matematikinlärning och om barns kommunikation [ ] visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser (i relation till matematikämnets, vår anm.) visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling (inom matematikämnets, vår anm.) visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen(i relation till matematikämnets, vår anm.) visa kunskap om [ ] relevanta styrdokument, Färdighet och förmåga visa förmåga att självständigt [och tillsammans med andra] planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning [ ] (i matematikämnets, vår anm.) 3

4 Kurshemsida respektive Mondo Kursplan, kurslitteraturlista, kursbeskrivning, respektive grupps seminarieplan finns på Kurshemsidan. Övrig information hittar du på kursens Mondosida. Det är viktigt att du kan använda Mondo. Om du har problem med ditt studentkonto eller inloggning på Mondo kontaktar du studentsupport. Mondo kommer bland annat att användas som informationskanal för kurslärare och studenter, gensvar och kommentarer mellan studenter, möjlighet att hämta dokument från länkar samtinlämning av uppgifter i Uppgifter i Mondo. Registrering, poängutdrag, intyg mm För att få studera på en kurs vid universitetet måste du vara registrerad på den. Registreringen innebär att du bekräftar din antagning och att du vill behålla din plats på kursen. För registrering krävs det att du har ett universitetskonto. Det kan du själv aktivera via eller via välj Aktivera universitetskonto. Vid eventuella problem med universitetskontot kontaktar du studentsupportwww.it.su.se/studentsupport. Du registrerar dig på kursen genom att logga in på Om du av något skäl inte kommer att gå kursen eller avbryter kursen måste du snarast meddela detta till kursadministratören. Om du behöver göra studieuppehåll ska du också vända dig till kursadministratören. Via vår hemsida, når du Mitt universitet som du ska använda dig av för att skriva ut poängutdrag, registerintyg och göra adressändring. Här kan du även ta del av information om öppna föreläsningar och annat som är bra att veta. Kurslitteratur Den kurslitteratur som ingår i kursen ser du nedan. Du kan också se vilka böcker som finns i flera av kurserna i Matematik för grundlärare F -3. I seminarieplanerna kan du läsa vilka delar av litteraturen som ligger till grund för respektive seminarium. Obligatorisk kurslitteratur Bergius, B. & Emanuelsson, L. (2008). Hur många prickar har en gepard? Unga elever upptäcker matematik. Göteborg: NCM Göteborgs Universitet. (90 s.) ISBN Bergius, B., Emanuelsson, G., Emanuelsson, L. & Ryding, R. (Red.). (2011). Matematik ett grundämne Nämnaren TEMA 8. Göteborg: NCM. (90 s.). Förekommit i tidigare kurs. ISBN Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. (1. uppl.) Stockholm: Norstedt. (valda delar ca 100 s). Förekommit i tidigare kurs. ISBN Heuvel-Panhuizen van den, M. & Buys, K. (Editors.).(2005). Young children learn measurement and geometry. A learning-teaching trajectory with intermediate attainment targets for the lower grades in primary school. Utrecht: FreudentahlInsitute, Utrecht university. (330 s.). ISBN Löwing, M. (2011). Grundläggande geometrimatematik för lärare. Lund: Studentlitteratur. (106 s.). ISBN

5 Solem, I.H., Alseth, B. &Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur. (170 s.).förekommit i tidigare kurser. ISBN Artiklar om ca 75 sidor Förslag på artiklar om skalbegreppet, se nedan Övrigt: Skolverket. (2010).Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Kapitel 1 och 2 samt kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011). Planering och genomförande av undervisning för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2013). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik del 2. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2014). Bedömning för lärande i matematik årskurs 1-9. (elektroniskt dokument) Referenslitteratur: Kiselman, C. & Mouwitz, L. (2008). Matematiktermer förskolan. Göteborgs universitet: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM. Förslag på artiklar om skala Artiklarna hittar du på under Artikelregister Vi anger här författarna och artikelns rubrik. Om du citerar eller refererar ur någon av dessa artiklar så ska det anges enligt APA-mallen Bergius, B. & Emanuelsson, L. Petter och hans 4 getter, Uppleveler och upptäckter av matematik i en barnbok, del 1 Bergius, B. & Emanuelsson, L. Petter och hans 4 getter, Uppleveler och upptäckter av matematik i en barnbok, del 2 Bergman, P. Matematik som naturligt verktyg Bergsten, P. Drakar, vatten, eld och väderkvarnar Bäckström, I. Att arbeta med skala Fenchel, K. Vi möblerar en lägenhet Franke, I. Nils Holgerssons underbara resa en kul tur som bygger Henning Heinerud, C. OMTI-projektet 5

6 Förväntade studieresultat De förväntade studieresultaten i kursen Rumsuppfattning och geometri, UM2203är följande Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten: visa fördjupade kunskaper inom matematikämnets relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3 i relation till skolans mål och aktuell forskning visa fördjupade kunskaper inom geometri relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3 exemplifiera, motivera och argumentera för hur analys och bedömning av elevers kunnande i geometri kan genomföras i relation till skolans mål och aktuell ämnesdidaktisk forskning kunna planera för en problemorienterad matematikundervisning i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument och med stöd av digitala hjälpmedel och estetiska uttrycksformer. Bedömning Bedömning avseende kursen Matematik för grundlärare F 3, III:, För godkänt på kursen krävs: Deltagande i obligatorisk undervisning Deltagande i litteraturseminarier Godkända examinationsuppgifter 6

7 Kursinnehåll Seminarier Undervisningen består av seminarier med praktiska inslag, litteraturdiskussioner, muntliga redovisningar, arbete i grupp samt individuella uppgifter. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt. Detta innebär att du behöver delta vid alla seminarier under kursen för att få ett betyg på kursen. Om du ändå inte, av någon anledning, har möjlighet att närvara på ett seminarium så behöver du visa att du ändå har tillgodogjort dig seminariets innehåll. Frånvaro från ett seminarium: Om det finns möjlighet, kan du närvara på motsvarande seminarium i någon av de andra två grupperna. Meddela både den lärare som håller i seminariet och den gruppansvariga läraren att du kommer att ta del av seminariets innehåll på detta sätt. På Kurshemsidan hittar du seminarieplaneringar för de grupper som läser kursen UM2203 parallellt med dig.frånvaro från två -tre seminarier: Ta igen de missade seminarierna i en annan grupp om möjlighet finns eller eventuellt i någon annan kurs med motsvarande innehåll. Om det inte är möjligt att ta igen de missade seminarierna så skriver du en kompletterings-uppgift (restuppgift). I restuppgiften framgår att du är väl insatt i seminariets innehåll. Du kopplar även till relevanta delar ur kurslitteraturen samt har med en referenslista. Du lägger in din restuppgift i din Inlämningsmapp på Mondo, senast i samband med kursavslutet. Frånvaro från fyra eller fler seminarier: Du kommer att få möjlighet att delta vid de seminarier som du inte har deltagit i, nästa gång kursen går eller eventuellt i någon annan kurs med motsvarande innehåll. Du kommer då att få betyg på kursen först när du har deltagit vid dessa seminarier. Eftersom deltagande i seminarierna är obligatoriskt så läses och bedöms den skriftliga tentamen då alla seminarier är genomförda, se ovan. Examination Kursen examineras på följande vis: muntlig redovisning med digital teknik samt bild skriftlig tentamen Mer information om examinationen finns nedan. Mattebild Under kursen kommer du att ha mattebild under två seminarier. Du kommer då att möta en bildlärare, Maria Eriksson. Dessa seminarier kommer att hållas i Stockholms Universitets utbildningsstudio för estetiskt lärande i Frescati backe. Seminarierna i studion innebär att du som lärarstudentent får möjlighet att utveckla nya sätt att använda estetiska inslag i ämnesstudierna. Vi kommer att arbeta med två och tredimensionella bildövningar som relaterar till grundskolans kursplan i matematik för de yngre åldrarna ( från förskoleklass till åk 3).Seminarierna är obligatoriska. Matematiklärarbok Under kursen förväntas du skriva i din matematiklärarbok. Syftet med skrivandet är, förutom att bearbeta seminarieinnehåll samt litteratur, få ett underlag till den examinerande uppgiften som ska lämnas in i slutet av kursen. I den examinerande uppgiften kommer du bland annat att skriva en 7

8 begreppslista. Om du redan i din Matematiklärarbok har definierat och förklarat geometriska begrepp så kommer det att vara en stor hjälp då du sedan formulerar din begreppslista, som skrivs i relation det geometriska område som du skriver om i examinationsuppgiften. Vilket område respektive student kommer att skriva om anges mot slutet av kursen. Matematiklärarboken kommer inte att läsas eller bedömas av lärarna i kursen. Däremot uppmanas studenterna att tillsammans med andra studenter diskutera och reflektera över det skrivna. Matematiklärarboken kommer du också att använda i den kommande kursen i matematikämnets. Inför utomhusseminariet Förbered enskilt en aktivitet inom geometri, som passar bra att genomföra utomhus. Formulera ett tydligt utvärderingsbart mål med aktiviteten. Mycket kortfattat. Målet kopplar du till det centrala innehållet, och en av förmågorna i Lgr 11. Du kommer att genomföra denna aktivitet med en grupp, ca 4-5 andra studenter. Du har minuter på dig (inkl. reflektioner efter genomförd aktivitet). Ta på dig kläder efter väder. Vi är ute nästan tre timmar. Ta också med fika. Vi kommer att ha en rast utomhus. Litteraturseminarier Under kursen finns två obligatoriska litteraturseminarier. Dessa litteraturseminarier är tillfällen för att gå in i delar av litteraturen på djupet tillsammans med studiekamraterna och syftar till att bidra till ditt lärande i riktning mot de förväntade studieresultaten. Litteraturseminarium 1 Mätning Individuellt arbete inför litteraturseminariet Inför litteraturseminariet skriverdu läsloggar om mätning inom flera olika storheter till exempel längd, area, volym, massa och tid. Dina läsloggar kan med fördel skrivas i din Matematiklärarbok. Dina läsloggar tar stöd i följande kurslitteratur: Kapitel 1 och 2 i Bergius, B. & Emanuelsson, L. (2008). Hur många prickar har en gepard? Unga elever upptäcker matematik. Göteborg: NCM Göteborgs Universitet. Kapitel 7, 8 och 9 i Löwing, M. (2011). Grundläggande geometri Matematik för lärare. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 6 i Solem, I.H., Alseth, B. &Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur. Litteraturseminariets genomförande Under litteraturseminariet delger du de övriga studenterna dina läsloggar om vad mätning inom olika storheter innebär.ge exempel utifrån kurslitteratur, styrdokument och egen erfarenhet. Under litteraturseminariet kommer ni att arbeta i mindre grupper, som vi lärare har satt ihop. Till litteraturseminariet (tid då litteraturseminariet äger rum, se respektive seminarieplan) tar du med dina läsloggar och den kurslitteratur du använt dig av. Berätta för varandra om innehållet i era läsloggar och ge varandra muntlig feedback på loggarna.gensvaret kan förslagsvis inledas Jag håller med dig om, Jag tycker det var intressant när, Jag undrar vad du menar när När alla fått gensvar 8

9 så diskuterar ni det ni lärt om mätning. Fundera även hur ni skulle kunna planera undervisningssituationer som behandlar mätandets idé i förskoleklass till och med åk 3. I slutet av litteraturseminariet skriver ni ner några reflektioner kring, och funderingar utifrån, vad ni diskuterat på litteraturseminariet. Ange vilka som varit med på seminariet. Dessa anteckningar lämnas till kursläraren vid uppföljningsseminariet av litteraturseminariet kring mätning (tid, se resp.seminarieplan). Litteraturseminarium 2- Young childrenlearn Individuellt arbete inför litteraturseminariet Inför litteraturseminariet har du översiktsläst hela boken samt fördjupat dig i två kapitel i boken. Du läser ett kapitel om mätning, och ett kapitel om geometri. De sex kapitlen fördelar ni på de tre studenterna som ingår i gruppen. Mer information under ett seminarium. Heuvel-Panhuizen van den, M. & Buys, K. (Editors.). (2005). Young children learn measurement and geometry. A learning-teaching trajectory with intermediate attainment targets for the lower grades in primary school. Utrecht: FreudentahlInsitute, Utrecht university. Vi kommer under ett av seminarierna att sätta ihop er i litteraturseminaregrupper, samt ge kompletterande anvisningar. Litteraturseminariets genomförande Under litteraturseminariet(tid då litteraturseminariet äger rum, se respektive seminarieplan) kommer ni att arbeta i mindre grupper, som vi lärare har satt ihop. Du redogör muntligt för de kapitel du läst, och lyfter sådant som du anser är extra intressant eller tankeväckande. Det kan även vara något som du inte håller med om eller funderar över. På slutet av seminariet skriver ni ner några reflektioner kring, och funderingar utifrån, vad ni diskuterat på litteraturseminariet. Ange vilka som varit med på seminariet. Dessa anteckningar mailas snarast till gruppansvarig lärare. 9

10 Beskrivning av examinationsuppgifter Skriftlig individuell tentamen Förslag på struktur av den skriftliga tentamen Inledning Du anger vilket område din lektionsserie innehåller samt tänkt årskurs. Du anger tänkta förkunskaper som eleverna har. Skriv gärna något om textens upplägg. På det viset guidas läsaren in i texten. Begreppslista Se förklaring nedan. Du kopplar till kurslitteraturen. Dina tre lektionsplaneringar, inklusive koppling till Lgr 11 och tydliga utvärderingsbara, kommunicerbara lärandemål. Se mer utförligt nedan. Motiveringar och reflektioner i relation till lektionsserien. Du motiverar även hur din lektionsserie är problemorienterad. Du tar stöd i kurslitteraturen. Analys och bedömning av elevers kunnande Du ger konkreta exempel på hur du kan ta reda på, analysera och bedöma elevernas kunnande i relation till din lektionsserie (se mer utförligt nedan). Du tar stöd i kurslitteraturen. Referenslista Lektionsserie i geometri ange rubrik som stämmer med innehållet i dina lektioner Du ger förslag på en lektionsserie om tre lektioner inom något av nedanstående områden. Vilket område du ska fokusera på inom geometri, i din skriftliga uppgift, anges på Mondo ca en och en halv vecka innan kursslut. Du anger vilka förkunskaper du antar att eleverna har i relation till det matematiska område som din lektionsserie behandlar. Din matematikundervisning är problemorienterad. Det är en tydlig struktur och röd tråd i din lektionsserie. Ange tänkt årskurs (åk 1, 2 eller 3). Varje lektion innehåller tydliga, utvärderingsbara, kommunicerbara lärandemål för vilket kunnande som det är tänkt att eleverna ska utveckla. De utvärderingsbara lärandemålen tar sin grund i Lgr 11 (förmågor i relation till centralt innehåll samt kunskapskraven), vilket tydligt syns i ditt arbete. Dina lektioner innehåller flera uttrycksformer, däribland den estetiska uttrycksformen bild, för att fördjupa lärandet i matematik. Dina lektioner innehåller även förslag på hur digitala hjälpmedel kan användas i matematikundervisningen. Begrepplista i relation till lektionsserien Eftersom dina lektioner innehåller flera olika geometriska begrepp så har du med en begreppslista där du definierar och förklararde geometriska begreppen. Bland annat genom dina förklaringar kan du visa ämneskunskaper i matematik inom rumsuppfattning, geometri och/eller mätning relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3. Koppling till kurslitteraturen finns. Förslag på struktur: Definition, med koppling till kurslittertur, samt om möjligt till Torbjörns seminarier Visa med bild Hur du skulle förklara begreppet för dina elever Koppling till en situation i vardagen 10

11 Reflektioner och motiveringar i relation till lektionsserien I anslutning till dina lektionsplaneringar (direkt efter varje lektion, eller efter alla tre lektionerna) reflekterar du över och motiverar övningar, lektionsupplägg, hänsyn till olika elevers kunskaper och behov i förhållande till dina lärandemål, val av estetiska uttrycksformer och digitala hjälpmedel samt på vilket sätt du menar att din föreslagna undervisning är problemorienterad. I dina motiveringar och reflektioner tar du stöd i kurslitteratur och styrdokument. Analys och bedömning av elevers kunnande Du ger konkteta exempel på hur du kan ta reda på, bedöma och analysera elvers kunnande i relation till innehållet i din lektionsplanering samt dina lärandemål. Du kopplar till olika former av bedömning och lärande som tagits upp på seminarier som handlar om analys och bedömning av elevers kunnande i geometri samt till kurslitteratur en. Omfång på din text: Mellan ord. Framsida och referenslista ska finnas med. De ingår dock inte i det angivna antalet ord. Typsnitt: Times New Roman Storlek: 12 Minst fem av kursens obligatoriska böcker ska refereras i ditt arbete. Den skriftliga examinationsuppgiften (Skriftligt prov en lektionsserie med fokus på geometri läggs i mondo i Inlämningsmappen senast den 31 okt kl Peer assessment Att ge och få gensvar (respons/synpunkter) på det man skriver ger möjlighet att kunna utveckla sitt skrivande. Ett sätt är att använda sig av peerassessment. Möjlighet att ge, och få, respons på varandras texter kommer att äga rum i anslutning till den muntliga examinationen. Gensvaret kan exempelvis lämnas på innehåll, struktur, formalia och i relation till betygskriterierna. Det är mottagande student som i förväg meddelar sin studiekamrat vad hon/han önskar att gensvaret riktar sig mot. Områden inom geometri, se nedan Vilket område respektive student kommer att skriva om anges den 20 oktober i Mondo. Tvådimensionella objekt t.ex. fyrhörningar, trianglar, månghörningar och cirklar Som hjälp: Grundläggande egenskaper, jämföra egenskaper, likheter skillnader, inbördes relationer Area-begreppet t.ex. innebörden, jämförelse och mätning (både ickestandardiserad mått och standardiserade mått) area omkrets Tredimensionella objekt t.ex. rätblock, cylindrar, koner, klot Som hjälp: Grundläggande egenskaper, jämföra egenskaper, likheter skillnader, inbördes relationer Skala t.ex. Skala vid enkel förstoring och förminskning Konstruktion av geometriska objekt i relation till skalbegreppet Rumsuppfattning i relation till skala Volym-begreppet t.ex. innebörden, jämförelse och mätning (både ickestandardiserad mått och standardiserade mått) Symmetri t.ex. spegelsymmetri, olika symmetrier, hur symmetrier kan konstrueras, att upptäcka symmetrier i olika miljöer samt förklara innebörden av symmetri 11

12 Betygskriterier skriftlig examination Den skriftliga tentamen En lektionsserie med fokus på geometribedöms sjugradigt. Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten: visa fördjupade kunskaper inom geometri relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3 E D C B A beskriver och förklarar begrepp inom geometri med godtagbar terminologi definierar och förklarar begrepp inom geometri med korrekt terminologi, smärre felaktigheter kan förekomma definierar och förklarar begrepp inom geometri med korrekt terminologi visa fördjupade kunskaper inom matematikämnets relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3 i relation till skolans mål och aktuell forskning kunna planera för en problemorienterad matematikundervisning i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument och med stöd av digitala hjälpmedel och estetiska uttrycksformer. använder grundläggande geometriska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt, smärre felaktigheter kan förekomma kopplar till kurslitteratur och styrdokument planerar undervisning i geometrioch nämner vikten av att ta reda på elevernas förkunskaper formulerar lärandemål med koppling till kursplanen i sin planering använder geometriska begrepp på ett relativt väl sätt i relevanta och varierande sammanhang tar stöd i kurslitteratur och styrdokument. planerar, med relevans för åldersgruppen, en varierad undervisning i geometri, och utgår från något antagande om elevers förkunskaper. Motivering till val av variation finns. formulerar, relativt väl, utvärderingsbara lärandemål samt till viss del kommunicerbara lärandemål med koppling till använder på ett korrekt sätt samt problematiserar geometriska begrepp i relevanta och varierande sammanhang har god förankring i kurslitteratur och styrdokument på ett tydlig och väl avvägt sätt. planerar, med relevans för åldersgruppen, en varierad undervisning i geometri, och utgår från något antagande om elevers förkunskaper. En väl underbyggd motivering till val av variation finns. Planeringen problematiseras utifrån elevers förutsättningar och hur elever förstår centrala begrepp. formulerar, mycket väl, utvärderingsbara samt kommunicerbara lärandemål med koppling till 12

13 kursplanen i sin planering kursplanen i sin planering redogör för vad en problemorienterad matematikundervisning, inom geometri, kan innebära. Kopplar till kurslitteratur och styrdokument. för ett resonemang om, och exemplifierar, vad en problemorienterad matematikundervisning inom geometri,kan innebära. Tar stöd i kurslitteratur och styrdokument. diskuterar och analyserar planerad problemorienterad matematikundervisning inom geometri i relation till kursplanen med argument som förankras i kurslitteratur samt har väl avvägda exempel. redogör för val av digitala hjälpmedel och den estetiska uttrycksformen bild redogör för och motiverar val av digitala hjälpmedel och den estetiska uttrycksformen bild redogör hur digitala hjälpmedel och den estetiska uttrycksformen bild kan stödja lärandet i matematik. för ett resonemang om hur digitala hjälpmedel och den estetiska uttrycksformen bild kan stödja lärandet i matematik. exemplifiera, motivera och argumentera för hur analys och bedömning av elevers kunnande i geometri kan genomföras i relation till skolans mål och aktuell ämnesdidaktisk forskning redogör för och exemplifierar hur analys och bedömning av elevers kunnande i geometri kan genomföras i relation till styrdokumenten. för ett resonemang om och exemplifierar hur analys och bedömning av elevers kunnande i geometri kan genomgöras i relation till styrdokumenten. för ett mångfacetterat resonemang om och exemplifierar hur analys och bedömning av elevers kunnande i geometri kan genomföras i relation till styrdokumenten. kopplar analys och bedömning till den planerade lektionsserien och kurslitteraturen. förankrar analys och bedömning i lektionsserien samt tar stöd i kurslitteraturen. förankar analys och bedömning på ett väl avvägt sätt i lektionsserien samt i kurslitteraturen. Texten har en struktur och är möjlig att följa. Referenshanteringen är godtagbar. Texten har en tydlig struktur. Texten är sammanhängande, lätt att följa och har en tydlig styckeindelning. Referenshanteringen är korrekt, smärre brister kan förekomma. 13

14 Muntlig redovisning med digital teknik Den muntliga redovisningen bedöms som godkänd eller underkänd. Innehåll Du har förberett en powerpoint-presentation där du o visar och redogör för en problemuppgift som kan användas i undervisning med elever. Du har valt eller konstruerat ett problem som är relevant för innehållet, och finns med, i din lektionsserie. Du motiverar det valda problemet, och tar i din motivering stöd i kurslitteraturen. Du resonerar dessutom kring vilket kunnande eleverna ges möjlighet att visa. o ger exempel på, samt motiverar, hur den estetiska uttrycksformen bild kan stödja lärandet i geometri, inom det område som din lektionsserie behandlar. Ditt exempel finns med i din lektionsserie. Struktur på redovisningen Det är en individuell examination som görs i grupp. Ni är (fem till) sex studenter i varje examinationgrupp. Läraren sätter ihop de olika examinationsgrupperna. Som deltagare växlar du mellan tre roller under examinationen: en som presenterar sitt arbete. Presentationen är högst 8 minuter lång. en observatör, som tar tid, lyssnar och gör en skriftlig reflektion utifrån two stars and a wish. Denna lämnas till berörd person efter att alla har presenterat sina arbeten. fyra (tre) som lyssnar och som ställer utmanande frågor samt ber om förtydligande efter presentationen. Detta moment får ta högst 3 minuter. Betygskriterier muntlig examination För godkänt på den muntliga redovisningen krävs... Du har förberett en powerpoint som du använder och utgår från då du redovisar. Du har valt eller konstruerat en problemuppgift som är relevant för innehållet i din lektionsserie. Du motiverar det valda problemet, och tar i din motivering stöd i kurslitteraturen. Du ger exempel på hur den estetiska uttrycksformen bild kan stödja lärandet i matematik, inom det område inom geometri som din lektionsserie behandlar.den muntliga redovisningen bedöms som godkänd eller underkänd. Datum för omexamination Den muntliga omexaminationen 8 jan 2015 Den skriftliga omexaminationen mailas till gruppansvarig lärare senast den 8 jan 2015 Omexaminationstillfället därefter är när kursen ges nästa gång under vt

15 Etiska riktlinjer Följande riktlinjer antogs den 7 december 2007 av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden och reviderades 16 september Riktlinjerna har tillkommit för att befästa vikten av att var och en tar ansvar för sin egen arbetsinsats. Det ligger i såväl lärares som studenters intresse att bidra till en öppen atmosfär som kännetecknas av tillit och ömsesidigt förtroende liksom av hög kvalitet och ansvarstagande i arbetet. Det innebär bland annat att det man redovisar som sitt eget arbete också ska vara det; om andra bidragit till arbetet, så redovisar man även detta. Examination Med examination menas alla former av bedömning av studenternas prestationer, som ingår i kraven för att bli godkänd på kursen. I kursplanen anges hur examinationen ska ske. Examinationen utformas med utgångspunkt från de lärandemål som anges i kursplanen och de betygskriterier som delats ut vid kursstart. Läraren ska sträva efter att ge uppgifter av rimlig svårighetsgrad och som inte frestar till kopiering (plagiering) eller annan form av fusk. Läraren ska bedöma studentens prestationer på ett rättvist och objektivt sätt. Utdrag ur universitetets regler för tentamensskrivningar finns på omstående sida. Vid varje tentamenstillfälle ska tydliga anvisningar om vilka hjälpmedel som får användas vid tentamen delas ut. Examinationsformer som uppsatser, hemtentamina och andra skriftliga redovisningar som t.ex. laborationsrapporter bygger på förtroende och kräver stort ansvarstagande. Läraren ska lämna tydliga instruktioner om vilken grad av självständighet som förväntas. Kopiering (plagiering) av text är inte tillåten. Varje student ska, om inte annat anges, skriva sin egen text (eller motsvarande). Att använda någon annans text i sin egen utan att ange varifrån den lånade texten kommer är plagiering. Plagiering är också om man kopierar någon annans text och skriver om texten på vissa ställen, lägger till några egna formuleringar, osv. Alla olika typer av källor som används ska redovisas som referenser, fotnoter och/eller källförteckning. Hämtas information eller idéer från annan person eller källa ska detta tydligt anges. Om enstaka meningar från annan text används som citat, måste dessa omges med citationstecken och källan anges som referens. Observera att detta även gäller egen tidigare publicerad text. Vid arbete i grupp skall varje medlem i gruppen bidra till arbetet på ett likvärdigt sätt. I normalfallet ska varje medlem kunna redogöra för uppgiften i sin helhet. Vissa kursmoment inom en kurs kan kräva obligatorisk närvaro; vilka moment det gäller framgår av kursplanen. Närvaro kontrolleras via närvarolistor eller på annat sätt. Det är otillåtet att få det att framstå som om en person närvarat fast han/hon inte har gjort det (t.ex. genom att skriva upp kamrats namn på närvarolista). Disciplinåtgärder Universitetsledningen ser mycket allvarligt på fusk och plagiat och alla misstankar om fusk ska anmälas till prefekt eller studierektor på institutionen. Prefekt/studierektor ska utreda det inträffade och om misstanken kvarstår lämna en anmälan till rektor. 15

16 Lärare, kursansvarig och administrativ personal Gruppansvariga lärare Grupp 1 MonaHverven tel e-post: mona.hverven@mnd.su.se Grupp 2 MaricaDahlstedt tel (on&fr) e-post: marica.dahlstedt@mnd.su.se Grupp 3 Anna Nilsson e-post: anna.nilsson@mnd.su.se Övrigalärare Maria Eriksson tel e-post: maria.eriksson@cehum.su.se Torbjörn Tambour tel e-post: torbjorn@math.su.se Kursansvarig Mona Hverven Kursadministratör Olga Sävehamn tel e-post: olga.savehamn@mnd.su.se kursadministration@mnd.su.se Information om telefontider till administration och öppettider för kurskansli finns på 16