Kursbeskrivning vt 2017

Transkript

1 Kursbeskrivning vt

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Kursinformation... 3 Examensordningen för Grundlärarprogrammet F Förväntade studieresultat... 4 Kursens innehåll... 4 Viktiga ord och begrepp... 4 Seminarier... 4 Matematiklärarbok... 5 Estetiska uttrycksformer Mattemusik... 5 Fältstudie... 6 Föreläsningar... 6 Seminarier, workshops, föreläsningar och litteraturhänvisningar... 6 Gruppuppgifter... 9 Litteraturseminarium Planering och undervisning ute Gensvar Peer assessment Kursplan och litteraturlista Kurslitteratur Obligatorisk kurslitteratur Referenslitteratur: Examinerande uppgifter Muntlig redovisning: Styrdokumenten Muntlig redovisning: Mattemusik Planering och undervisning ute Skriftlig tentamen Betygskriterier och bedömning Utvärdering Lärare, kursansvarig och administrativ personal Lärare Kursansvariga Kursadministratör Mondo Registrering, poängutdrag, intyg mm

3 Kursinformation Välkomna till kursen Grundläggande taluppfattning och tals användning! Kurskoden för kursen är UM2201. Kursen ingår i grundlärarprogrammet och innebär heltidsstudier. Kursen läses av fyra grupper parallellt. Seminarier, studiegruppstider m.m. ligger på varierade tider mellan 8:30 och 17:15. Kursen ges av Institutionen för matematikämnets och (MND, Svante Arrhenius väg 20 A, Stockholm. På Mondosajten för kursen finns information om hur du hittar till institutionen. Kursbeskrivningen är tänkt att vara ett stöd för ditt lärande under kursens gång. Kursbeskrivningen innehåller bland annat information om kursens upplägg, arbetsformer och examination. Den innehåller även praktisk information. Kursbeskrivningen kan komma att ändras under kursens gång. Ändringar läggs ut på kurshemsidan och på Mondo. Nya versioner får ett nytt datum på framsidan. Examensordningen för Grundlärarprogrammet F-3 Efter utbildningen till grundskollärare med inriktning F-3 förväntas du ha uppnått målen vilka är fastställda i examensordningen för Grundlärarprogrammet med inriktning F-3 (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). I denna kurs kommer du att arbeta mot några av dessa mål. visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter genomgången utbildning i Grundlärarprogrammet ska du ha uppnått dessa mål. I denna kurs kommer vi att arbeta mot målen i ett matematikdidaktiskt perspektiv. 3

4 Förväntade studieresultat Varje kurs som du läser har några förväntade studieresultat. Det är mål som du förväntas uppnå efter kursens slut. Examinationerna i kursen testar om du har nått de förväntade studieresultaten. De förväntade studieresultaten i kursen Grundläggande taluppfattning och tals användning är följande: visa kunskaper i matematikämnets didaktik inom taluppfattning och aritmetik, relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3 kunna redogöra för talsystemet i ett historiskt perspektiv kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument och med stöd av laborativt material samt estetiska uttrycksformer. Kursens innehåll Kursen behandlar grundläggande taluppfattning, talsystemet i ett historiskt perspektiv, problemlösning och barns tidiga begreppsbildning i matematik. När det gäller grundläggande taluppfattning och barns tidiga begreppsbildning inom detta område kommer vi att fokusera på subitisering, grundläggande räkneprinciper, antalsuppfattning, tals användning och symbolutveckling. De matematiska områden inom taluppfattning som kommer att behandlas i kursen är grundläggande räkneprinciper och positionssystemet. I kursen ingår seminarier, föreläsningar, workshop, enskilda uppgifter och grupparbeten. Under kursen kommer olika uttrycksformer att användas, som t.ex. laborativa arbetssätt och estetiska uttrycksformer. Viktiga ord och begrepp På Mondo finns ett dokument där viktiga ord, för kursen, och begrepp tas upp. Detta kan vara en hjälp för dig när du läser kurslitteraturen. Seminarier Undervisningen består av seminarier med praktiska inslag, litteraturdiskussioner och muntliga redovisningar samt workshops, föreläsningar, arbete i grupp och individuella uppgifter. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt. Det betyder att du behöver delta vid seminarierna under kursen för att få ett betyg på kursen. Om du, av någon anledning, inte har möjlighet att närvara på ett seminarium så behöver du visa att du ändå har tillgodogjort dig seminariets innehåll. Detta gör du i första hand genom att delta i motsvarande seminarium i en annan grupp. Meddela både den undervisande läraren och den gruppansvariga läraren att du kommer att ta del av seminariets/seminariernas innehåll på detta sätt. I TimeEdit hittar du scheman för de grupper som läser kursen UM2201 parallellt med dig. Om du inte kan delta vid någon annan grupps undervisning gäller följande: 4

5 Frånvaro från tre seminarium Ta del av det genom att prata med andra studenter som varit med, samt ta del av bildspelet från seminariet. Du behöver inte skriva en restuppgift. Skriv en restuppgift för ett av seminarierna. Följ instruktionen nedan. Läs igenom power point-presentationen från seminariet. Frånvaro från högst fyra seminarier Intervjua en studiekamrat som varit närvarande under seminariet. Skriv en text (ca 1-1½ A4-sida) där du kopplar till seminariets innehåll samt till aktuell kurslitteraturen. Lägg din restuppgift i inlämningsmappen (drop box) på Mondo. Din restuppgift namnger du till seminariet namn samt ditt namn. Frånvaro från fem eller fler seminarier Du kommer att få möjlighet att delta vid de seminarier som du inte har deltagit i, nästa gång kursen går eller eventuellt, om möjlighet finns, i någon annan kurs med motsvarande innehåll. Du kommer då att få betyg på kursen först när du har deltagit vid dessa seminarier. Observera att Litteraturseminariet inte går att komplettera skriftligt. Det innebär att du måste delta vid detta tillfälle. Vid frånvaro från något av de två seminarierna mattemusik kontaktar du musikläraren Cecilia Hofsten. Matematiklärarbok Under kursen förväntas du skriva en matematiklärarbok. Förslag på frågor/område att skriva om kommer att diskuteras på seminarierna. Syftet med skrivandet är att, förutom att bearbeta seminarieinnehåll samt litteratur, få ett underlag till den examinerande uppgiften som ska lämnas in i slutet av kursen. Matematiklärarboken kommer inte att läsas eller bedömas av lärarna i kursen. Däremot uppmanas studenterna att tillsammans i studiegrupperna diskutera och reflektera över det skrivna. Matematiklärarboken kommer du också att använda i de kommande matematikdidaktikkurserna. Estetiska uttrycksformer Mattemusik Under kursen kommer du att ha två seminarier mattemusik. Dessa seminarier leds av musiklärare Cecilia Hofsten. Mattemusiken hålls i musiklokalerna i Stallet, Frescati backe, sal 120 Svante Arrhenius väg 19F. Eftersom salarna för mattemusik är relativt små kommer mattemusiken att ske i mindre grupper. Detta innebär att vi delar in varje grupp (1, 2, 3, 4, i 6 mindre grupper (A, B, C, D, E, F). Information om vilken mattemusikgrupp du kommer att ingå i finns på Mondo. Till seminarierna förväntas du ta med boken Mattemusik. En metod för ämnesintegrerat lärande (Löfgren & Ebbelind, 2010). Mellan seminarierna kommer du att genomföra en uppgift i grupp. Denna uppgift är en examinerande uppgift och redovisas vid 5

6 det andra mattemusikseminariet. Information om uppgiften ges vid det första mattemusikseminariet. Fältstudie Du ska i denna kurs göra en fältstudie på din vfu-skola. Studien handlar om att du ska granska det laborativa material avsett för matematikundervisning som finns på skolan. Undersök vilka laborativa material som finns på skolan i klassrummet och ev. i materielrum eller liknande. Tänk tillbaka på din vfu-period och fundera över hur du såg att materialet användes i matematikundervisningen. Uppföljning sker vid seminariet Taluppfattning konkret Föreläsningar I kursen ingår följande föreläsningar: Skolans styrdokument. 18/4, kl. 9:00 10:30, Hörsal 7 Södra huset hus D FONS. 5/5, 10:30-12:00, Hörsal 7 Södra huset hus D Innehållet i föreläsningarna ingår i kursens förväntade studieresultat. Föreläsningen Skolans styrdokument kommer att följas upp vid seminariet Styrdokument uppföljning. Seminarier, workshops, föreläsningar och litteraturhänvisningar Observera att detta endast är ett förslag som vägledning till hur litteraturen kan läsas. Vissa kapitel finns med på flera ställen och några kapitel finns inte med någonstans. Det betyder inte att vi anser att en del av litteraturen ska läsas noggrannare alternativt översiktligare. Det är upp till dig hur du tar till dig litteraturen. Vi förutsätter att du sätter dig in i all litteratur. Seminarier Kursintroduktion Sortering Litteraturhänvisning Kursbeskrivningen Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. s Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s Engvall (2013), Handlingar i matematikklassrummet, s Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. s

7 Grundläggande räkneprinciper Grundläggande taluppfattning/ aritmetik Taluppfattning konkret Problemlösning Mattemusik 1 Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. kap 4 Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s Artiklar: Sayers J. & de Ron A., Subitisering Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3, s , Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. s Artiklar: Kilhamn, C. (2014). Tallinjen som ett didaktiskt redskap Sterner, G. (2007). Lässvårigheter och räknesvårigheter Reys, B. J. & Reys, R. E. (1995). Perspektiv på number sense och taluppfattning. Emanuelsson, G. & Emanuelsson, L. (1997). Taluppfattning i tidiga skolår. Artikel: Helenius, O., Johansson, M., Lange, T., Meaney, T., Riesbeck, E. & Wernberg, A. (2013), Räkna Ahlberg, A. (1992). Att möta matematiska problem. En belysning av Barns lärande, kap 4 och kap 8. Finns som pdf på mondo Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. s Artikel: Hedrén, R., Taflin, E. & Hagland, K. (2005). Vad menar vi med rika problem och vad är de bra till? Karlsson, I-M. & Petersson, U. (2011). Hur många kattter finns det på Hasslö? Gabrielsson, M. (2003). Maskrosorna blommor. Hagland, K. (2008). Allting är relativt Inför detta seminarium finns även en enskild uppgift att utföra. Se mer information på Mondo/Filsamling/Problemlösning Enskild uppgift. Löfgren, B. & Ebbelind, A. (2010). Mattemusik. En metod för ämnesintegrerat lärande. - Inledning s Teori s Ringsbergskolan s

8 Mattemusik 2 - Mönster s Hel och delar s Tiden går s Rum s Ta med boken till seminariet. Symbolutveckling 1 Symbolutveckling 2 Positionssystemet Caruthers, E. & Worthington, M. (2006). Children s Mathematics Making marks, making meaning kap 4 s 56-69, kap 6 s Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3.s Artikel: Sterner, G. (2007). Lässvårigheter och räknesvårigheter Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3.s Artikel: Kilhamn, C. (2014). Tallinjen som ett didaktiskt redskap Thunholm M. & Bergehed A. (2004).Tankeverkstad Tal Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6, s Furness, A. & Björklund Boistrup, L. (2015). Matematikens mönster s , Talen ur ett historiskt perspektiv 1 Talen ur ett historiskt perspektiv 2 Planering och undervisning ute Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6, s Furness, A. & Björklund Boistrup, L. (2015). Matematikens mönster s Artikel: Larsson, K. & Larson, N. (2011). Räkning en kul historia. Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6, s Furness, A. & Björklund Boistrup, L. (2015). Matematikens mönster s Artikel: Larsson, K. & Larson, N. (2011). Räkning en kul historia. Information i Kursbeskrivningen 8

9 Litteraturseminarium Workshops Workshop Material/leksaker/ litteratur Föreläsningar Skolans styrdokumenten FONS Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6 en valfri artikel utav de som finns i Mondo/Filsamling/Artiklar. Litteraturhänvisning Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Kap. 4 Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s Litteraturhänvisning Lgr11 Kommentarmaterialet till Lgr11 Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6, s Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s Engvall (2013), s Artiklar: Andrews P. & Sayers J. (2014), Foundational number sense: A framework for analysing early number-related teaching Se även: Gruppuppgifter Du studerar dels enskilt och dels i studentarbetslag (SA). Studentarbetslaget håller samman under hela kursen. Vid första seminariet bestäms studentarbetslagen. Tillsammans i denna grupp kommer ni att sätta upp regler för arbetsvillkoren i gruppen. Under kursen ges ett flertal gruppuppgifter som ni arbetar med i studiearbetslagen. De är en hjälp för er studenter att tillsammans bearbeta kursinnehållet på djupet. Redovisning av uppgifterna varierar. Uppgift Frågor om kursen. Hur ska studiearbetslaget fungera/regler? Lämplig tidpunkt för Följs upp/redovisas genomförande Under dag 1 eller 2 Under dag 1 eller 2 9

10 Styrdokumenten Arbeta med en förmåga, uppgift ges på föreläsningen Skolans styrdokument Se respektive grupps schema Redovisas på seminarium Styrdokument uppföljning. Examinerande uppgift. Mattemusik Information om uppgiften ges på seminariet Mattemusik 1 Mellan Mattemusik 1 och Mattemusik 2 Redovisas på seminarium Mattemusik 2. Examinerande uppgift Matematiklärarbok Läs upp delar av er matematiklärarbok för varandra. Reflektera tillsammans. Peer assessment Varje student ger gensvar på en annan students text. Planering och undervisning ute Planering inför matte utomhus. Se respektive grupps schema Se respektive grupps schema Se respektive grupps schema Denna uppgift följs inte upp. Denna uppgift följs inte upp. Genomförs under Matte utomhus. Examinerande uppgift. Litteraturseminarium Under kursen finns ett litteraturseminarium. Litteraturseminariet går inte att komplettera skriftligt. Det innebär att du måste delta vid detta tillfälle. Tanken är att detta seminarium ska vara ett tillfälle för att gå in i delar av litteraturen på djupet tillsammans med studiekamraterna och syftar till att bidra till ditt lärande i riktning mot de förväntade studieresultaten. Den litteraturen som seminariet utgår från är: Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6 kap. 1-5, kap. 8 samt en valfri artikel utav de som finns i Mondo/Filsamling/Artiklar. Individuellt arbete inför litteraturseminariet Du förbereder dig inför litteraturseminariet genom att välja ut fyra citat ur litteraturen (minst två citat från vardera titel). Därefter skriver du dina reflektioner kring citatet där det bland annat framgår varför du valt citatet. Litteraturseminariets genomförande Under litteraturseminariet kommer ni att arbeta i mindre grupper som vi lärare har satt ihop. I denna mindre grupp presenterar du dina citat och reflektioner. Minst ett citat från varje deltagare diskuteras i gruppen. Därefter väljer gruppen ut något att lyfta fram från sin diskussion i hela studentgruppen. Seminariet avslutas slutligen med att tid ges för att summera dina tankar i din matematiklärarbok. 10

11 Planering och undervisning ute Under kursen kommer vi att genomföra ett uteseminarium med matematikinnehåll. Detta är en examinerande uppgift. Studiearbetslagen kommer att ansvara för innehållet under dagen. Ni ska planera en aktivitet i ert studentarbetslag och genomföra den i storgrupp, max 15 minuter. Det matematiska innehållet ska beröra taluppfattning och tals användning. Använd er gärna av strävorna, och boken Mattemusik en metod för ämnesintegrerat lärande (Löfgren & Ebbelind, 2010) vid planerandet av denna lektion. Genomförande Lektionen kommer ni att genomföra i halvgrupp. Varje studentarbetslag delas så att ni genomför lektionen i par (i vissa fall tre). Varje studiegrupp ger "two stars and a wish", (d.v.s. två bra saker och en sak som kan utvecklas) muntligt till det studentarbetslag som redovisat sin lektion. Skriftlig del Planera en ute-aktivitet, med fokus på taluppfattning, lämplig för årskurs F-3. Planeringen ska innehålla: lärandemål (vad vill ni att eleverna ska lära sig), vilka förmågor som berörs, material, genomförande (vad planerar ni och hur ska ni genomföra detta?), utvärdering (vad gick bra och vad behöver ni förändra?) och hur ni skulle kunna arbeta vidare inom området. Kom ihåg att utgå från och referera till kursplanen i matematik. Fundera kring de didaktiska frågorna Vad? Hur? När? Vem? Varför? Denna dokumentation läggs i Mondo/Filsamling, under respektive grupp/utedagen efter att aktiviteten är genomförd. Redovisa även vilka studenter som deltagit i planering och genomförande. Gensvar Peer assessment Att få gensvar (respons/synpunkter) på det man skriver är ett sätt att kunna utveckla sitt skrivande. Veckan innan peer assessment ska genomföras läser alla studenter någon medstudents text (så långt man hunnit skriva). Därefter ger studenten gensvar på sin studiekamrats text. Gensvaret kan exempelvis lämnas på innehåll, struktur, formalia och i relation till betygskriterierna. Det är mottagande student som i förväg meddelar sin studiekamrat vad hon/han önskar att gensvaret riktar sig mot. Kursplan och litteraturlista Kursplanen och litteraturlista hittar du på kurshemsidan. 11

12 Kurslitteratur Den kurslitteratur som ingår i kursen ser du nedan. Du kan också se vilka böcker som återkommer i en eller flera av kurserna i matematikdidaktik. I litteraturhänvisningarna ovan kan du läsa vilka delar av litteraturen som kommer att behandlas vid vilka seminarier. Obligatorisk kurslitteratur Ahlberg, A. (1992). Att möta matematiska problem: en belysning av barns lärande. (Doktorsavhandling, Göteborg universitet, Institutionen för pedagogik) (kap. 4 och 8). Dessa kapitel hittar du som PDF-fil på Mondo. Carruthers, E. & Worthington, M. (2006). Children s Mathematics Making marks, making meaning. London: Sage publication. (kap. 4 s , kap. 6 s ). ISBN Denna bok finns tillgänglig online. Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet: en studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus. (Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande). (s , 38-42). Denna bok finns tillgänglig online. Furness, A. & Björklund Boistrup, L. (2015). Matematikens mönster. (1. uppl.) Stockholm: Liber. (valda delar om 20 s.). ISBN Denna bok återkommer i fler kurser. Grevholm, B. (Red.). (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. (1. uppl.) Stockholm: Norstedt. (kap 1-5, 8) ISBN Denna bok återkommer i fler kurser. Löfgren, B. & Ebbelind, A. (2010). Mattemusik. En metod för ämnesintegrerat lärande. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB. (50 s.) ISBN Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket (kap 1-2 samt kursplanen i matematik). ISBN Denna bok återkommer i fler kurser. Går att ladda ner från Skolverkets hemsida. Solem, I. H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur.(s.7-112, och ). ISBN Denna Denna bok återkommer i fler kurser Artiklar tillkommer. Dessa hittar du på Mondo. Referenslitteratur: Löwing, M. & Fredrikssson, M. (2009). Diamant. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket. 12

13 Examinerande uppgifter Nedan kan du se vilka examinerande uppgifter som ingår i kursen och de förväntande studieresultat som examineras i de olika uppgifterna. Förväntat studieresultat: - visa kunskaper i matematikämnets didaktik inom taluppfattning och aritmetik, relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3 - kunna redogöra för talsystemet i ett historiskt perspektiv. - kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument och med stöd av laborativt material och estetiska uttrycksformer Examineras genom: Skriftlig tentamen Muntlig redovisning; Styrdokument Muntlig redovisning; Mattemusik Planering och undervisning ute Skriftlig tentamen Betygsskala: individuell Inlämning 11/5 F-A F-A grupp Se schema U-G grupp Se schema U-G grupp Se schema U-G individuell Inlämning 11/5 F-A Muntlig redovisning: Styrdokumenten Gruppuppgift. Genomförs i studiearbetslaget. Information om denna uppgift finns i på Mondo. Betygssättning sker enligt betygsskalan U-G (underkänt - godkänt). Förväntat studieresultat Underkänt Godkänt -kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument / / Den tilldelade förmågan tydliggörs inte och/eller digital teknik används ej eller används undermåligt. Deltar ej vid genomförandet. Redovisningen tydliggör den tilldelade förmågan med hjälp av digital teknik. Deltar aktivt vid genomförandet. 13

14 Muntlig redovisning: Mattemusik Gruppuppgift. Information om denna uppgift ges under seminariet Mattemusik 1. Betygssättning sker enligt betygsskalan U-G (underkänt - godkänt). Förväntat studieresultat Underkänt Godkänt -kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument / / med stöd av / / estetiska uttrycksformer Musikaktiviteten genomförs inte på ett tydligt sätt. Deltar ej vid genomförandet. Musikaktiviteten genomförs på ett tydligt sätt. Deltar aktivt vid genomförandet. Den skriftliga redovisningen lämnas in innan kursens slut. Planering och undervisning ute Gruppuppgift. Genomförs i studiearbetslaget. Ni ska planera en lektion och genomföra den i storgrupp. Betygssättning sker enligt betygsskalan U-G (underkänt - godkänt). Förväntat studieresultat Underkänt Godkänt -kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument / / Aktivitetens fokus är inte i huvudsak taluppfattning. Deltar ej vid genomförandet. Den skriftliga redovisningen saknas och/eller är undermålig. Gruppen planerar en uteaktivitet med fokus på taluppfattning. Deltar aktivt vid genomförandet. Den skriftliga redovisningen läggs in på Mondo innan kursens slut. Skriftlig tentamen Enskild uppgift. Kopiering (plagiering) av text är inte tillåten. Varje student ska skriva sin egen text. Att använda någon annans text i sin egen utan att ange varifrån den lånade texten kommer är plagiering. Plagiering är också om man kopierar någon annans text och skriver om texten på vissa ställen, lägger till några egna formuleringar, osv. Alla olika typer av källor som används ska redovisas som referenser, fotnoter och/eller källförteckning. Hämtas information eller idéer från annan person eller källa ska detta tydligt anges. Om enstaka meningar från annan text används som citat, måste dessa omges med citationstecken och källan anges som referens. Observera att detta även gäller egen tidigare publicerad text. Se även länken till Etiska riktlinjer på kursens Mondosida/Filsamling /Länkar. Du ska skriva en text som behandlar lärande och begreppsbildning i matematik. Mer information om denna uppgift finns nedan. Betygssättning sker enligt en sjugradig betygsskala, F-A. I texten ska du visa att du uppnår följande förväntade studieresultat: 14

15 visa kunskaper i matematikämnets didaktik inom taluppfattning och aritmetik, relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3 kunna redogöra för talsystemet i ett historiskt perspektiv kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument och med stöd av laborativt material samt estetiska uttrycksformer. Motivera resonemang i din text genom att ta stöd i kurslitteraturen, styrdokument och eventuellt i seminarier. Använd APA som referatteknik så att det tydligt framgår vad som är dina egna tankar och vad som är hämtat ur kurslitteraturen eller annat kursinnehåll. Du ska alltid ha med en referenslista i slutet av dina arbeten. Använd APA-mallen som finns på Mondo. Texten ska vara ca 3000 ord exklusive försättsblad och referenslista (typsnitt: Times New Roman, storlek: 12 ). Använd word eller pdf-format. Läs igenom och ta hjälp av betygskriterierna när du skriver din text. Kom ihåg att skriva ditt namn och kurs i sidhuvudet samt sätt ut sidnummer i ditt dokument. Texten ska läggas in på Mondo/Uppgifter senast 11/5 kl. 23:59. Uppgift 1 i den skriftliga tentamen publiceras under kursens gång i Mondo/Skriftlig tentamen. Övriga uppgifter finns tillgängliga vid kursstart i Mondo/Skriftlig tentamen. Exempel på tentauppgift 1 finns även den tillgänglig, i samma mapp, vid kursstart. Datum för omtentamen är den 14/8-17. Betygskriterier och bedömning Betygssättning sker enligt en sjugradig betygsskala, F-A Betyg på tentamen bygger på en helhetsbedömning. Examinator avgör om enstaka styrkor och svagheter kan kompensera varandra. Betygskriterier kommer att finnas på Mondo i samband med kursstart. Utvärdering Varje omgång av kursen utvärderas av studenterna via Websurvey. Denna utvärdering ligger i mycket hög grad bakom de förändringar vi kontinuerligt gör i kursen. Vi läser alltså dessa utvärderingar noga och utvecklar kursen utifrån dessa. Du som ska läsa kursen nu har alltså i hög grad tidigare studenter att tacka för ett upplägg som de allra flesta studenter uppskattar. I en utvärdering från ht-16 svarar flertalet studenter att kurslitteraturer har hjälpt dem i arbete med att nå de förväntande studieresultaten. Ungefär 75% av studenterna anser att examinationen testade hur pass väl de förväntade studieresultaten uppnåddes. Det allmänna intrycket av kursen är övervägande positivt och en majoritet av studenterna tänker att de kommer ha nytta av vad de lärt sig under kursen i sitt kommande yrke. 15

16 Ungefär mitt i kursen har vi dessutom ett kursnämnd. Då träffas representanter för studentgrupperna och kursansvarig lärare för en utvärdering mitt i kursen. I kursnämnden kan vi stämma av vad som varit bra och vad som kan förbättras. Inför kursnämnden bör studentgrupperna diskutera detta och lämna synpunkter till sina representanter. Lärare, kursansvarig och administrativ personal Lärare Anette de Ron tel e-post: anette.de.ron@mnd.su.se Mona Hverven tel e-post: mona.hverven@mnd.su.se Eva Rosenqvist tel e-post: eva.rosenqvist@mnd.su.se Elisabeth Rystedt e-post: elisabeth.rystedt@mnd.su.se Cecilia Hoffsten (mattemusik) tel e-post: cecilia.hofsten@hsd.su.se Kursansvariga Anette de Ron (examinator) Eva Rosenqvist tel e-post: anette.de.ron@mnd.su.se tel e-post: eva.rosenqvist@mnd.su.se Kursadministratör Helena Sternhoff tel e-post: kursadministration@mnd.su.se Information om telefontider till administration och öppettider för kurskansli finns på Mondo Kursbeskrivning, seminarieplaneringar för varje grupp och övrig information finns på Mondo. Om du har problem med ditt studentkonto eller inloggning på Mondo kontaktar du studentsupport. Det är viktigt att du kan använda Mondo. Mondo kommer att användas i samband med studiearbetslagens gemensamma arbete, som informationskanal för kurslärare och studenter, gensvar och kommentarer mellan studenter, hämta dokument från länkar, inlämning av uppgifter och diskussioner i forum samt i inlämningsmapp Registrering, poängutdrag, intyg mm För att få studera en kurs vid universitetet måste du vara registrerad på den. Registreringen innebär att du bekräftar din antagning och att du vill behålla din plats på kursen. För registrering krävs det att du har ett universitetskonto. Det kan du själv aktivera via eller via välj Aktivera universitetskonto. Vid eventuella problem med universitetskontot kontaktar du studentsupport Du registrerar dig på kursen genom att logga in på Om du av något skäl inte kommer att gå kursen eller avbryter kursen måste du snarast meddela detta till 16

17 kursadministratören. Om du behöver göra studieuppehåll ska du också vända dig till kursadministratören. Via kan du också skriva ut poängutdrag, registerintyg och göra adressändring. Här kan du även ta del av information om öppna föreläsningar och annat som är bra att veta. För att vara behörig till nästa matematikdidaktikkurs; Matematik för grundlärare F-3, II, behöver du ha ett godkänt betyg på denna kurs. 17