LÄRANDE OCH UNDERVISNING I MATEMATIK I/Fö UMEÅ STUDIEGUIDE

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Inst för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kursansvarig: Brittmari Bohm LÄRANDE OCH UNDERVISNING I MATEMATIK I/Fö UMEÅ STUDIEGUIDE HT 2012

2 Lärande och undervisning i matematik, 7,5hp, Ht 2012 Kursansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD). Kursansvarig lärare: Brittmari Bohm (BmB)NMD Medverkande lärare: Ingela Andersson (IA), NMD Olof Johansson (OJ), MaMaS Inriktning mot förskola/förskoleklass En fast inriktning mot förskola/förskoleklass omfattande 60 hp har inrättats att gälla från hösten Innehållet i inriktningen fokuserar på lärares uppdrag i förskola och förskoleklass. Inriktningen struktureras i följande fem kurser. Förskolans och förskoleklassens kultur och uppdrag Förskolans pedagogiska verksamhet Barns tal-, skrivo läsinlärning 1. Förskoleklassens pedagogiska verksamhet Lärande och undervisning i matematik 1 15 hp 15 hp 7, 5 hp 15 hp 7,5 hp I denna femte kurs, Lärande och undervisning i matematik, behandlas förskollärares matematiska arbete i förskola och förskoleklass. Kursen administreras av institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik (5 hp). Medverkande institution: Institutionen för Matematik och Matematisk Statistik (2,5 hp).

3 Pedagogisk idé Barns möte med matematik är viktig för deras utveckling och fortsatta arbete i skolåren; i förskolan läggs grunden till barnens matematiska lärande. Det är därför av stor betydelse att lärare i förskola och förskoleklass får möjlighet att fördjupa sitt kunnande i såväl matematik som matematikdidaktik. En central del i kursen är matematik som ett undersökande och upptäckande ämne. Genom laborativt arbete och andra uttrycksformer kan barn få ökad förståelse för begreppsbildningen inom matematik. Att arbeta med matematik i förskola och i förskoleklass förutsätter insikter i vilka kunskapsmål barnen ska sträva efter och förväntas uppnå i skolan. Studier av förskolans och skolans styrdokument ingår som en del av kursen. Oavsett vilken åldersgrupp du arbetar med, är det egna matematiska kunnandet av stor vikt. När det gäller att hantera matematiken tillsammans med barnen kommer kursen även att beröra ditt eget matematiska kunnande. Seminariegrupper Gruppens arbete har stor betydelse för lärandet/kunskapsinhämtandet. Det bygger på att samtliga deltagare är aktiva och ansvarstagande. Under kursen kommer ni att arbeta i seminariegrupper. Detta för att du tillsammans med andra studenter utvecklar lärandet både enskilt och kollektivt. Pedagogyrket ställer höga krav på problemlösning och samarbetsförmåga. Lärarutbildningen är den formella starten för ett yrkesutövande. Kursen vill därför erbjuda dig en lärandemiljö som stimulerar dig till att söka mening i och förståelse för det du behöver lära dig i din yrkesutövning. Det är ditt eget ansvar att ta vara på möjligheterna och hela tiden vara beredd att förnya dina kunskaper och gå vidare. Arbetet i seminariegruppen syftar till att utveckla förmågan till självständigt, livslångt lärande och lägger tyngdpunkten på lärande som förutsätter egen aktivitet i processen. Aktiviteten kan innebära att reflektera, ta ställning, pröva i handling eller formulera sig i tal och skrift. Den utgår från att drivkraften för lärande är den egna inre motivationen. Attityder har stor betydelse för hur man lär och utvecklas. Vi ser varje student som aktivt skapande med förmåga och vilja att skaffa sig kunskap och kompetens. Innehåll och genomförande Kursen behandlar grundläggande lärande och undervisning i matematik utifrån aktuell forskning och styrdokument. Vidare behandlas teorier om hur barn utvecklar matematisk kunskap samt metoder som stöd för barns matematiska utveckling. Dessutom behandlar kursen sådan matematik som är relevant för förskolan, förskoleklass och grundskolans tidiga år.

4 Kurslitteratur Ahlberg, Ann red. (2000). Matematik från början. Nämnaren Tema. Göteborg, NCM, Göteborgs universitet (247 s) Doverborg, Elisabet; Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik. Göteborg, NCM, Göteborgs universitet (190 s) Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik: matematikdidaktik för lärare Lund: Studentlitteratur (308 s) Malmer, Gudrun (2002). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur (240 s) Skolverket (2000). Analysschema i matematik för åren före skolår 6 (2000). Stockholm: Liber (44 s) Utbildningsdepartementet (1998): Läroplan för förskolan Lpfö98. Skolverket Utbildningsdepartementet (2010): Läroplan för förskolan Lpfö98. Reviderad Skolverket Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 (inklusive kursplaner och kurskrav i matematik). Referenslitteratur Devold, Elsa H (2009). Femma, sexa det kommer en häxa. Stockholm: Natur och kultur (63 s) Doverborg Elisabeth, Pramling Ingrid (1999), Förskolebarn i matematikens värld. Stockholm: Liber (146 s) Doverborg, Elisabet; Emanuelsson, Göran (2006). Matematik i förskolan. Nämnaren Tema 7. Göteborg, NCM, Göteborgs universitet (109 s) Molander, Kajsa m fl (2008?). Leka och lära matematik ute: Förskola. Falun: Alla Tiders Teknik (88 s + 28 uppdragskort) Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (NGC 2002:2). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet (203 s) Rapporten (tre delar) kan laddas ner från:

5 Examinerande uppgifter Gruppuppgift i förskola och matematiksamtal med barn Gruppuppgift i förskola Observation, planering och genomförande av matematisk lärandesituation i förskola 3-5 år samt redovisningsförberedelse. Tid är avsatt för: Observation och planering onsdag 12/12. Genomförande av aktivitet och matematiksamtal med barn måndag 17/12 em, onsdag19/12 Bearbetning av genomförd aktivitet och matematiksamtal med barn och planering för redovisning måndag 7/1 Förberedelse inför redovisning torsdag17/1 Redovisning av gruppuppgift och matematiksamtal med barn fredag 18/ Målsättningen med uppgiften är att tillsammans i liten grupp (4-6 st/grupp) observera inför, planera och genomföra en lärandesituation i matematik med utgångspunkt i styrdokument och Små barns matematik. a) Besök den verksamhet ni ska genomföra er aktivitet i. Fundera innan på och ta ställning till hur gruppen ska genomföra observationerna. Tänk igenom observationen med utgångspunkt i vad ni vill få reda på om barnens kunskaper. Planera hur ni för anteckningar. Efter observationen sammanställer ni era anteckningar och tydliggör för er själva; vad såg ni och uppmärksammade som ni vill bygga vidare på? b) Utifrån era observationer planerar ni en lärandesituation/aktivitet utifrån de didaktiska frågorna Vad Hur Varför ni vill göra för att utforma en matematisk lärandesituation. Fokusera på åldrarna 3-5 år i förskolan och lärarens ledarskap/förhållningssätt. Följande talbegrepp ska ingå (en eller flera) i er aktivitet; sortering och klassificering, taluppfattning, mätning och rumsuppfattning, former och mönster samt olika begrepp. Ta ställning till hur ni ska hantera ledarskapet vid själva genomförandet; vem/vilka ska leda, vem/vilka ska vara observatörer? Var konkret i era tankegångar och tänk er in i aktiviteten och reflektera över vad som är värdefullt att tänka på. Dels vad gäller ledarskap/förhållningssätt just i den aktivitet ni valt i relation till barnen och dels ålder/förutsättningar/erfarenheter och situation ni kommer att befinna er i. Den/de som ska leda aktiviteten kan be observatörerna titta extra på något som ni blivit speciellt intresserade av. Om det är möjligt, beskriv aktivitet och planering för förskollärare i verksamheten och be om synpunkter. c) Genomför aktiviteten i förskola 3-5 år. Utvärdera sedan: Vad gick bra, vad gick mindre bra, vad skulle ni göra annorlunda om ni kunde göra om aktiviteten? Om möjligt, utvärdera situationen/aktiviteten med barnen. Reflektera över barnens synpunkter (i ord och/eller bilder).

6 d) Ni skall även observera förskolans utomhusmiljö, struktur och material (ex. skog, natur, fria ytor, byggnader, material o.s.v.) Planera för en matematisk utomhusaktivitet/lek på den aktuella förskolegården för att utmana/utveckla en lärandesituation för förskolebarn 3-5 år. Följande talbegrepp (ett eller flera) skall ingå i er aktivitet: Sortering och klassificering, taluppfattning, mätning och rumsuppfattning, former och mönster samt olika begrepp. Ni redovisar denna planering vid er gruppredovisning. e) Planera på vilket sätt ni ska redovisa er genomförda matematiska aktivitet(se nedan) vid redovisningstillfället torsdag 18/1. Tid för varje redovisning är ca 30 minuter. Redovisningen ska innehålla en muntlig del där ni berättar om ert arbete: i vilken verksamhet ni genomfört er lärandesituation/aktivitet vilken utgångspunkt ni tog, vad ni ville utmana barnen i situationen/aktiviteten; vad-hur-varför förslag på utveckling utifrån den utvärdering ni gjorde efteråt. Och en praktisk del där ni låter de övriga få ta del av aktiviteten. Matematiksamtal med barn Paruppgift Läsanvisningar: Bra matematik för alla, kapitel 3 och 11 (sid , ) Analysschema i matematik före skolår 6 Syfte Undervisning bör ha sin utgångspunkt i tidigare erfarenhet och kunskap hos elever. En viktig uppgift för lärare är därför att undersöka elevers tänkande och kunnande. I denna uppgift ska ni skaffa er en uppfattning om barns matematiska tänkande och förståelse inom något område inom taluppfattning. Ni ska i 4-6-gruppen planera ett samtal med ett barn 4-5 år. Därefter delar ni upp er i två grupper, som genomför och dokumenterar var sitt samtal med samma utgångspunkt. En i vardera par leder samtalet och den andre/de andra antecknar. Om ni väljer barn från samma grupp som ni genomför gruppuppgiften med, ska ni genomföra samtalet först. Alternativt väljer ni att samtala med andra barn. Motivera ert val av just det barnet. Därefter ska ni i 4-6-gruppen analysera, reflektera över och jämföra era resultat och skriva samman en redovisning, som ska läggas i Cambro/Forum senast 13 januari.

7 Den skriftliga redovisningen på ca 3 sidor ska innehålla: 1 En beskrivning av innehållet i det område ni valt i samtalet. 2 Vilka ni samtalade med pojke/flicka, ålder 3 En redovisning av själva samtalen, samt några konkreta exempel på hur barnen tänker. 4 Skillnader och likheter mellan de två samtalen och reflektioner över detta. 5 En sammanfattning om vad ni lärt er om barns tänkande i matematik. 6 En analys av barnens kunnande baserat på tillämpbara delar i Analysschema i matematik för åren före skolår 6. 7 Vad ni lärt er om er själva när ni genomfört matematiksamtalen. 8 Hänvisningar till litteraturen i kursen. Litteraturseminarium Syftet med litteraturseminarierna är att med kurslitteraturen som utgångspunkt skapa tillfällen för tankeutbyte och reflektion. Samtliga studenter har ansvar för att kurslitteraturen blir inläst. Läs: Doverborg, Elisabeth; Emanuelsson, Göran (2006): Små barns matematik. Göteborg. NCM Göteborgs universitet (190 sid) Vad är viktigt att stimulera och veta för att utveckla de små barnens matematiska tänkande på bästa sätt? Formulera 2-3 frågeställningar som du finner intressanta samt gör egna reflektioner. Ta med frågorna och reflektioner till litteraturseminariet för diskussion. Ni ska också ta med ett valfritt konkret material (behöver ej vara ett eget tillverkat material). Det kan vara kottar, pinnar, stenar, lego, klossar, leksaker, eller dylikt. Materialet använder ni för att konkret redovisa en/flera talbegrepp som finns angivet i Små barns matematik och när ni redovisar frågeställningar/reflektioner och leder diskussionen i er grupp. Tentamen En skriftlig tentamen ges i skrivsal onsdag 16/ kl 16-20, där det förväntade studieresultatet tillämpa den matematik som behandlas från förskola till och med de tidiga skolåren samt några av de övriga förväntade studieresultaten i kursen prövas. På den skriftliga tentamen ges betygen U, G och VG.

8 Aktiviteter/lektioner (Alfabetisk ordning) Barns utveckling av taluppfattning; antal, siffror och tal Den utveckling som barn går igenom när de utvecklar förståelse för tal påminner om den historiska utvecklingen av talbegreppet. Hur kan då utvecklingen av barns matematikbegrepp se ut? Vi kommer att behandla den frågeställningen och även en del matematiska begrepp som är viktiga för att barn ska utveckla förståelse för matematik. En god förståelse för tal och antal är en förutsättning för att man ska förstå matematik och effektivt kunna hantera tal. Att kunna talsekvensen är också en förutsättning för att kunna lära sig matematik. Det är betydelsefullt att barn från början inte enbart räknar uppåt och nedåt på talsekvensen. De måste även ges tillfälle att arbeta med helheter av tal. Läsanvisningar: Matematik från början, kap , kap. 2 och kap. 6 sid Bra matematik för alla, kap. 7 sid Små barns matematik kap. 5, 6 och 7 Bastalen 1-10 Vårt talsystem är ett positionssystem, där talområdet 1-10 utgör grunden för barns lärande i aritmetik. Om det ska vara möjligt att utan svårigheter vidareutveckla förståelsen av tal inom högre talområden, måste barnen ha god kunskap om de grundläggande talbegreppen. Grunden för god taluppfattning och fortsatt matematisk utveckling är de 10 första bastalen. Här behandlar vi hur barn får kunskap om kombinationerna 1-10 och talens delbarhets- och helhetsoperationer. Vi bekantar oss även med olika typer av konkret material som kan användas vid arbete med talen Läsanvisningar: Matematik från början, kap. 1 sid och kap. 5 sid Bra matematik för alla, kap. 6 sid De fyra räknesätten Det finns ett tydligt samband mellan de båda räknesätten addition och subtraktion. Vi tittar närmare på hur barn lär sig, vilka kända missuppfattningar som förekommer och hur dessa kan undvikas. Det är vanligt att först introducera division som delningsdivision eftersom det är en välbekant tankeform för många barn. Det är lika viktigt att arbeta med innehållsdivision för att ge en mer fullständig bild av tankeformerna i division. Vi kommer dessutom att behandla barns uppfattningar av multiplikation och olika sätt att bygga upp förståelsen för multiplikation. Det är viktigt att kunna se och uttrycka såväl addition, subtraktion, division som multiplikation som verkliga situationer och med hjälp av olika typer av laborativt material. Från att vara konkret abstraheras matematiken mer och mer med stigande ålder. Fokus i denna kurs ligger på hur det grundläggande arbetet går till för att fördjupa elevernas förståelse på ett tidigt stadium. Läsanvisningar: Bra matematik för alla, kap.6 sid , kap. 8 och kap. 10 sid Grundläggande aritmetik, kap. 4, 5, 6, 7, 8 och 9.

9 Geometri och Mätning Grundläggande rumsuppfattning är en förutsättning för att kunna orientera sig i rummet och för att lära sig geometri. Att utforska formerna i vår omgivning är en viktig inkörsport till att synliggöra geometrin och vilken betydelse formerna har. Symmetri och mönster spelar en stor roll i vårt vardagsliv och är en viktig del av rumsuppfattningen. Att känna till olika symmetrier ger en djupare insikt i såväl naturens mysterier som människans design och smak. Att tidigt förstå mätandets idé är avgörande för att utveckla förståelse för mätning med standardiserade måttenheter, men även för att senare förstå area och volymbegreppet. Läsanvisningar: Matematik från början, kap. 1 sid , kap Bra matematik för alla, kap. 9 Analysschema i matematik för åren före skolår 6 Små barns matematik, kap. 8, 9 och 10 Historia En viktig lärarkunskap är att känna till matematikens historiska utveckling, att förstå vilka faktorer som bidragit till den samt att se elevers individuella matematiska utveckling i relation till denna. Det enskilda barnets utveckling av sitt matematiska kunnande påminner mycket om mänsklighetens utveckling av matematiken. Läsanvisningar: Grundläggande aritmetik: matematikdidaktik för lärare, kap. 3.7 Matematik i förskolan Matematik kan introduceras tidigt på ett lekfullt sätt. Olika aktiviteter exemplifieras med utgångspunkt i syften och mål i förskolans styrdokument. Läsanvisningar: Små barns matematik Läroplan för förskolan Lpfö98. Reviderad Positionssystemet och likhetstecknet Förståelse för positionssystemet är centralt för att kunna hantera tal. Det är viktigt för barn att de i kombination med sifferskrivning för talen också får en visuell bild av vad siffrorna representerar. Matematik handlar bland annat om att kunna tolka matematiska symboler och då behöver man ha förståelse för abstrakta begrepp som t.ex. likhetstecknet och dess betydelse. Det finns två sätt att uppfatta likhetstecknet, det ena sättet betecknas som statiskt ( är lika med ) och det andra dynamiskt ( blir ). Förståelse för likhetstecknets betydelse är viktigt för att senare kunna utveckla förståelse för ekvationer Läsanvisningar: Matematik från början, kap. 5 sid Bra matematik för alla, kap. 7 sid Grundläggande aritmetik, kap. 3.8 Styrdokument och bedömning Hela vårt dagliga liv genomsyras av matematiskt tänkande och matematiska operationer. En accepterad uppfattning är att matematiken är läran om tal, om rummet och om de generaliseringar av dessa begrepp som skapats av mänskligt tankearbete. Vilket undervisningsuppdrag har vi utifrån målen i läroplan och kursplan för förskola och grundskola? Lärande i matematik är en kontinuerlig process där målet är insikt i abstrakta strukturer och relationer. För att nå dit är det viktigt att uppmärksamma barnens matematiska utveckling. Läsanvisningar: Analysschema i matematik för skolåren före skolår 6, sid Matematik från början, kap.1 sid och kap. 5 sid och kap. 6 sid Bra matematik för alla, kap. 2 och 3 Små barns matematik kap 4

10 Betygskriterier Förväntade studieresultat, FSR. För godkänd kurs skall den studerande kunna: redogöra för grundläggande begrepp av betydelse för barns matematiska lärande samt identifiera dem i vardagssituationer beskriva olika strategier som främjar barns utveckling av taluppfattning redogöra för och värdera olika metoder och arbetssätt som kan stimulera barns matematiklärande tolka, analysera och utveckla variationer i elevers tankeformer använda olika strategier för problemlösning använda styrdokument som stöd i undervisningen tillämpa den matematik som behandlas från förskola till och med de tidiga skolåren. För godkänt på kursen krävs: godkänd tentamen aktivt och förberett deltagande vid seminarier fullgjorda inlämningsuppgifter För väl godkänt på kursen krävs: Förutom kriterierna för G dessutom väl godkänd tentamen Utvärdering Utvärdering är ett moment som ska genomsyra hela utbildningen i syfte att medvetandegöra dig själv om din lärprocess, samt även vara ett underlag för kommande kurser. Utvärdering i samband med kursens avslutning sker individuellt i form av en enkät. Utvärderingen rör kursens uppläggning, arbetsformer, föreläsningar, litteratur och kursuppgifter, samt lärares och studenters insatser. 10