:e årgången. Häfte N:r 2

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 2

2 -83- Jiderim. Jaran1as \ t Ierim 'OCh Jaramas äro at sedan 1700-taets andra decennium ofta återkommande namn på ättare segefartyg inom svenska fottan; isynnerhet är detta faet med den senare benämningen hviken, som bekant, ännu i våra dagar med den äran föres af den snabbaste band våra segande öfningsfartyg. För undcttecknad - - och förmodigen för många andra - har betydesen at de anförda namnen änge nog varit en _gåta. Att de härstammade från Turkiet och hade något att göra me:d Kar XII:s vistese därstädes hade man nog kart för sig itet hvar, men för den nä/mare uttokningen af densamma var man hänvisad ti gissningarnas område. I Kum.gL bib.iotekct finnes emeertid en urkund, som, iramdragen af Ernst Carson och anförd i dennes arbete J(on nng J(ar XII:s egenhändiga bre(, i denna fråga ämnar kart besked, och det är under förhoppning, att detta kan påräkna intresse hos en eer annan af denna tidskrifts äsare, som jag vågat hos redaktionen anhåa om pats för en i instruktivt hänseen-de för visso föga gifvandc uppsats i fartygsgeneaogi. Det är den kände skeppsbyggmästaren Gibert Shedon d. y., som bringar oss uppysning i ifrågavarande s yeke genom nedanstående:

3 -84- ))Berättese om anedningen ti fr egatterna Iierims och Jaramas namn samt deras betydese, i djupasie underdånighet öfueriämnad ti Svea rikes konung Gustaf, då H. K. Maj:t nådigst behagade bese fottan. Konung Car den tofte gcrwyrdigst i åminnese befade kort före Dess afresa ifrån Bender, att t\'enne syåra endäcksfregater med gatt ag, back och skans,. tjäniga att föra 18- och 8-pundiga kanoner, skue skyndsammast uppsås ungefär efter den i underdånighet bifogade desscin, som H. K. Maj:t med egen hög hand tecknat, och skue dessa fregatter kaas: den ena Iierim och den andra J ara mas, ti h viken ända H. K. Maj:t m ed turkiska bokstäfver åtit skrifya namnen (på sätt härföjande origina utvisar, nämigen (./'21&.' de n ärmaste iknade förbemiita dessein och af sådan orsak kaades Jiderim och Jaranzas; dock kom een senare ej att föra mera än 12-pu ndiga kanoner. Jiderim, JVhjJ'L Jaramas.) Men emedan ett skepp på stapen redan var uppfört om 50 kanoner, fann K. Amiraitetskoegium för godt att ti tidens vinnande anbefaa min fader, skeppsbyggmästaren Car Shedon, att aptera detta ti en dyik fregatt, i Yiket afseende H. K. Maj:ts dessein öfverämnades i dess hand och bef såedes denna fregatt byggd och kaad Jiderim. Ett annat skepp var förut anbefadt att uppsås ti 60 kanoner. men som krigsoroigheter förorsakade knapp tigång på mede gick mycket ångsamt med byggnaden af detta skepp. som ti föje af de undfångna höga m dres uppsogs ti en dyik fregatt att föra i gatt ag 30 stycken 18-pundiga kanoner. Så hände att H. K. Maj:ts död meankom, då denna tiämnade svåra fregatt först hef ändrad ti ett skepp af 60 kanoner och efter dess afopp 1719 ti ett skepp med 3 däck och 72 kanoner, hviket då bef kaadt Drottning Uirica Eeonora; emeertid bef en annan iten tvådäcks fregatt färdig. som 1716 aiopp och hef kaad Jaramas. I senare åren, då dessa båda fregaer för åder afgått, kom jag 54 och 56 att uppså 2:ne fregatter, wika i Car XII: s egenhändiga ritningar ti Jiderim och J ammas. Hvad namnen angår så voro de ti sin betydese obekan ta ti dess jag år 1740 under resa åt Skåne besökte öfversteöjtnant Dagström, som varit Hans högsaige K. Maj:t föjaktig under Dess vistande i Turkiet, och af honom ämnades mig en sådan uttokning, som i ika underdånighet nu företes: nämigen att båda namnen sammanagda betyda: Nu kommer jag på stunden, som tyckes gifva tikänna H. K. Nfaj:ts föresats att med Dess återkomst hugna sitt rike. Carskrona den 20 maj G. SHELDON.>> F örutsatt att öfversteöjtnant Dagström ej gömt bort sm hudska under det kvartseke, som förfutit sedan syenska konungaföjet uppsades ti affyttning från de rättrognes rike, haf\'a Yi atså här en ösning på namngåtan - en ösning, som synes mig intressant nog, ej minst i b eraktande af de

4 - 86- bifogade utkasten ti urtyperna, hvika emanera från kung Kars egen hand. Hvem kunde vä ana att vårt nordiska ejon i Bender syssesate sig med fartygsritning? Namnen äro bra och vi skoa håa på dem atjämt. När få vi vä användning för Ierim? G. U- r. - t7 - Marinen under sistförfutna året. (Forts. från sid. 6.) Vid marinen under perioden 15 november november 1909 öfvade värnpiktiga: A. Som afsutat dem under sagda period åiggande tjänstgöring. Tjänstgöring. Anta man vid vid tisammans Karsuona Stockoms vi e båda 1 statwn. station stationerna. Första tjänstgöring eer tjänstgöring i en föjd Repetitionsöfning Af tistädeskomna afgingo: Summa en. 108 inskrifningsförordningen hemförofvade af annan anedning hemförofvade eer afgångna Summa 276 B. Som vid periodens sut ännu kvarstå i tjänstgöring: Ti sjötjänst år 1908 inskrifna värnpiktiga h afva under denna period fugjort 9 månaders vapenöfning och utgör hea antaet tistädeskomna omkring 620 man. Ti stationstjänst år 1909 inskrifna tekniker och eek-

5 trotekniker hafya under denna period fugjort 5 månaders vapenöfning och utgör hea antaet tistädeskomna omkring 15 m an. III. Marinstabens verksamhet. Från föregående år (1908) hah a föjande arbeten fortsatts, nämtgen: fuständigande af marinens mobiiseringspaner; bearbetande af statistiska uppgifter rörand främmande mariner; samt tigodogörande af inom skärgårdarna gjorda sjömätningar för sjömiitära ändamå. Föjande försag af större vikt och omfattning hafva afgifvits: angående uttagning af icke vapenföra värnpiktiga ti särskida befattningar; angående utbidning af värnpiktiga äkare och sjukvårdare; 1909; ti öiningspan för fottan under maj--september år ti ändring i inskrifningsförordningen angående straffpåföjd för försummad instäese; ti ändrade besämmeser för antagning af manskap vid kustartieriet (gemensamt med marinförvatningen); ti rekrytundervisning för fottan; ti nådig instruktion för otsstyresen vid krig; ifråga om tjänstegraderna vid sjömanskåren m. m.; angående krigsöfningar vid kustpositioner år 1909; ti besättningsistor för fottans stridsfartyg; ti utlidningspan för manskapet; angående fortsatt t111skaf1ning af pansarfartyg (gemensamt med marinfön-atningen och inspektören af fottans öf,1ingar ti sjöss); ti inskritningsbok för marinens värnpiktiga; angående undersökning af artierimatrosers synskärpa; ti öfningspan för 1ottan (gemensamt med inspektören af fottans öfningar ti sjöss); angående befäskurs ombord (gemensamt med inspektören af fottans öfningar ti sjöss); ti fördening af manskapet inom sjömanskårens afdeningar, yrkesgrenar och önegrader, samt ti fördening af underofficerarne å de särskida staterna å fottans stationer under år 1910; ti program för omfattning af utbidningskurs för persona vid otsverket för tjänstgöring vid kustsignaväsendet; samt angående sätt för fyande af officersbristen vid fottan, o ', Askiiga omfattande försag af hemig natur hafva afgifvi s. rörande : Utredningar och yttranden hafva dessutom afgifvits indring uti värnpiktens fugörande i fredstid för svenskfö dda män, som återinfytta ti SYerige från främmande and; marinintendenturkårens omorganisation; Vaxhoms grenadjärregementes stäning i förhåande ti marinen m. m.; marinen; fö rsag ti upprättande af reservstater för armen och försag ti föreskrifter för efterysning och hämtning at från tjänstgöring utebifna värnpiktiga m. m.; 4; samt ifrågasatt ändring at tryckfrihetsförordningens 2, mom. försag ti neutraitetsreger; äfvensom i åtskiiga andra ti chefen för marinstaben hänskjutna frågor.

6 IV. Af chefen för kustartieriet och inom chefens för kustartieriets stab uppgjorda försag och afgifna yttranden af större vikt. Föjande försag hafva afgifvits: tit >>Instruktion för de värnpiktigas öfningar vid kustartieriet)); ti ändringar i Regemente för marinen, de I och III; ti pan för kustartietiets öfningar (efter samråd med chefen för masinstaben); samt ti transportväsendets ordnande inom Vaxhoms och Oscar-Fredriksborgs fästning. Föjande yttranden hafva afgifyis: öfver ))skjutinstruktion för fottan och kustartieriet. Handvapen)); öfver försag ti omorganisation af marinintendenturkåren; öfver försag ti kommendantsbostad i Vaxhom; samt öfver försag tit anbringande af bajonett å marinens karbiner (geinensamt med inspektören för fottans öfningar ti sjöss och chefen för marinstaben). Dessutom hafva under året vissa försag af hemig natur afgifvits, hvarjämte arbetet på fuständigande af mobiiseringspanerna fortsatts. v. Marinens öfningar och undervisningsverk Fottans öfningar. Under det med den 30 september 1909 tiändaupna undervisnings- och öfningsåret hafva föjande fartyg varit använda nämigen: för förberedande öfningar med ti amän tjänst inskrifna. uärnpiktiga under omkring 3 1 / 2 månader: vid Karskrona station och föragda ti densamma fyra 1 :a kassens pansarbåtar och två ogementsfartyg -- Karskrona rekryafdenin-?j - - samt vid Stockhoms station och föragda ti densamma två :a kassens pansarbåtar och ett ogementsfartyg (det senare eudast under 1 1 / 2 månad) - Sackhoms första rekrytafdening; för förberedande öfningar med ti sjötjänst inskrifiw värnpiktiga under omkring 2 månader: vid Stockhoms station och föragda ti densamma två :a kassens pansarbåtar och et ogementsfartyg - Sackhoms andra rekryaf'dening; för samöfnin g af stampersonat och värnpiktiga äfvensom för rekryt-, skjut- och signaskoor under omkring 2 1 / 2 månader sex 1 :a kassens pansarbåtar, en torpedkryssa re, en :a kassens kanonbåt och ett minfartyg - J(usteskadern - hvarjiimte under tre veckor två 2:a kassens torpedbåtar varit tideade nämnda eskader; ikaedes för samöfning af stampersona och värnpiktiga under omkring 2 1 / 2 månader sex :a kassens pansarbåtar, Lyå Lorpe dkrysare, fyra jagare, åtta :a kassens torpedbåtar. åtla 2:a kassens torpedbåtar, ett minfartyg, samt under om-

7 - D2- kring 1 1 / 2 månad y tterigare en torpedkryssare, en 1 :a das :sens kanonbåt och ett asarettsfartyg - Kustfatan - (på hviken åfyen kustartierikadetter och -aspiranter, marinintendentsaspiranter af 1:a årskursen, m ariningenjörsaspiranter af 3:e årskursen samt mariningenjörseever af 1 :a och 2:a årskurserna genomgått föreskrifna kurser); för torpedskoans öfningar under omkring 2 månader en torpedkryssare, åtta 1:a kassens torpedbåtar, fyra 2: a Idassens torpedbå tar samt ett ogementsfartyg - Torpedskaeafdeningen; för öfvande af sjökrigsskoans kadetter i S:e- 6:e Jdas.serna åfvensom för rekrytskoa och samöfning at stampersona och våmpiktiga under omkring 4 månader en pansarkryssare och en 1:a kassens pansarbåt - Sjökrigsskoeafde.ningen - (å hviken åfven marinintendentsaspiranterna af 2:a. årskursen öfvats). En :a kassens kanonbåt och två 2:a kassens torpedbåtar hafva under omkring 1 m ånad ingått i nämnda afcening; för öfning af stampersona uneer omkring 4 1 / 2 m ånader -en undervattensbåt, en 1 :a kassens kanonbåt, ett ogementsfartyg och en bevakningsbåt - Underuattensbc'itsskoa; för mineringsskoans öfningar under omkring 4 1 ; 2 måna -der ett ogementsfartyg och tre bevakningsbå tar samt under Omkring 2 m ånader ytterigare två minfartyg och en bevakningsbåt -- Minafdeningen; för öfuande af skeppsgossar: under omkring 4 m ånader två öfningsskepp, tyå öfningsbriggar och ett ogementsfartyg - 1. Skeppsgosseafdeningen; sam t öji1ingskoruetten Saga, å hviken ötvats åfven kung. sjökrigssiwans k adetter i 1:a och 2:a kasserna; under omkring 3 månader ett ogementsfartyg. en torpedkryssare, warti ytterigare kommit under en månad två 2:a kassens torpedhatar - 2. Skeppsgosseafdeningen; skjutskoa för reservofficerare, reservofficersaspiranter, 1..och 2. kassens artierimatroser och vapensmeder under omkring 2 månader en 1:a kassens pansarbåt, en torpedkryssare.och en 2:a kassens torpedbåt - Speciea skjutskoan; för rekognoscering af miitäreder m. m. under omkring t/ 2 månader kanonbåten Svensksund och under omkring 2, eckor ångfartyget K are; för öfning af stamrekryter uneer omkring tre veckor en 1:a kassens kanonbåt; ti kustartieriets förfogande uneer omkring 1 vecka fyra 2:a kassens torpedbåtar; för ordningens upprätthåande vid st r ej ko roigheter vid västkusten under omkring en månad en 1:a kassens kanonbåt; månader; chefsfartyget Drott h ar varit rustadt under omkring 2 1 / 2 pansarkryssaren Fygia och kanonbåten Svensksund hafva afsutat under år 1908 började vinterexpeditioner efter att hafva \'arit r ustade, Fygia omkring 5t/ 2 månader och Svensksund omkring 4 månader. Undervattensbåten Huaen har hemförts från byggnadsorten och därefter fortsatt expeditionen ti sutet af december månad. Skju-, signa- och maskinskoor hafva under omkring 2 månader från midten af september p ågått å Skoeskadern, som utgjorts af fyra 1:a kassens pansarbåtar, en torpedkryssare, en 1:a kassens kanonbåt och ett minfartyg, Inrarti under en månad kommit två 2:a kassens torpedbåtar. För nårvarande (den 31 december 1909) åro på expedition: p ansarbåten Oscar II ti afågsna farvatten; kanonbåten Svensksund å rikets västkust för bispringande af nödståida fartyg och fiskebåtar samt för uppråtthåande af ordningen på fiskepatserna och sutigen för öfning af samrekryter och för förberedande öfningar med ti amän tjänst inskrifna värnpiktiga: vi d Karskrona station och föragda ti densamma fyra :a kassens pansarbåtar och två ogementsfartyg - Karskrona första rekrytafdening - samt vid Stockhoms station och föragda ti densamma två 1 :a kassens pansarbåtar och ett ogementsfartyg - Sackhoms rekryiafdening.

8 - 9!- Fottans undervisningsverk. I sjökrigshögskoan där artieri-, torped- och min- samt amänna kursen pågår sedan den sistidne oktober, utgör antaet eever 24, däraf 4 kustartieriofficerare. I sjökrigsskoan utgjorde efter officersexamen på hösten 1908 antaet kadetter 155, af hvika under hösten 1909 efter afagd officersexamen utnämndes tit}nderöjtnanter vid kung. fottan 14, i kung. fottans reserv 3 och vid kung. kustartieriet 7. Antaet kadetter utgör nu 117, däraf 5 å kustartieriinjen. Vid exercisskoan i Karskrona hafva 589 man ( däraf i reservofficersaspirantkursen 19) och vid exercisskoan i Sackhom 687 man erhåit undervisning. I underbefässkoan i Karskrona har undervisning meddeats 19 reservofficersaspiranter och 415 man samt i underbefässkoan i Sackhom 54 man. Vid minskoan i Sackhom hafva 25 man åtnjutit undervisning. Vid skeppsgosseskoan i Karskrona har undervisning!heddeats 403 skeppsgossar och vid den i Marstrand 225. Vid skjut- och signa/skoorna, föragda ti kusteska.dern, hafva under året resp. 367 (däraf 18 officerare) och 318 man erhåit undervisning; vid speciea sijatskoan hafva 109 man (däraf 6 reservofficerare och 16 reservo!ficersaspiranter) erhåit undervisning; vid speciea signaskoan hafva 90 man erhåit undervisning. Kustartieriet. Förutom de ordinarie manskapsskoorna för kustartieriets stammanskap hafva för detsamma föjande särskida skoor och öfningar varit anordnade: skjutskoa, gemensam för hea kustartieriet, från och med den 12 juni ti och med den 13 augusti (62 dagar) med föräggning under förra deen i Vaxhoms och Oscar-Fredriksborgs fästning och under senare deen i Karskrona fästning; mineringsskoa, regementsvis, från och med den 19 apri ti och med den 12 augusti (115 dagar); regementsöfningar vid båda kustartieriregementenas hufvudstationer och detachement från och med den 19 augusti ti och med den 29 september (41 dagar). Vid kustartieriets ordinarie manskapsskoor hafva under det den 30 september 1909 tiändaupna öfningsåret unden isats föjande anta man: Manskaps skoor. A n ta 1n a n. Vaxhoms Karskrona kustartieri kustartieri- Summa. reg:te. reg:te. Rekrytskoan Korpraskoan Und.-off:sskoans spec. kurs ' am. kurs För de värpiktiga hafva jämikt bestämmeserna i värnpiktsagen varit anordnade 1. tjänstgöring des från och med den 15 januari ti och med den 29 september (258 dagar), des från och med den 16 maj U och med den 29 september (137 dagar), samt repetitionsöfningar från och med den 26 augusti ti och med den 29 september (35 dagar). Genom att på detta sätt förägga de värnpiktigas öfningsider hafva under det förfutna året under repetiionsöfningarne (regcmensöfningarne) 2 årskasser värnpiktiga samtidig t varit i tjänstgöring. Vid kustartieriet hafva uneer år 1909 föjande anta värnpiktiga afsutat dem åiggande tjänstgöring:

9 - 96- A n t a 1n a n Vaxhoms Karskrona kustartieri- kustartieri Summa. reg:te. reg:te. T j i n s t g ö r i n g. F örsta tjänstgöring eer tjänstgöring i en föjd ,327 R epetitionsöfning ,119 Kustartieriets officerskår har under det gångna året bifvit futaig enigt stat (100 offcerare). Under år 1909 hafva 7 kadetter afagt kustartieriexamen samt 5 kadettaspiranter erhåit utbidning ombord å fottans öfningsfartyg, af hvika aspiranter fyra antagits ti kadetter. 6 reservofficersaspiranter hafva under det gångna året vid kustartieriet undergått utbidning ti reservofficerare. Inkaserneringen för kustartieriets persona i Äfsborgs fästning har väsentigen förbättrats genom inredandet därstädes af en ny kasern. VI. Utvecking och underhå af marinens materie. a) Fartygsbyggnader. Under år 1909 hafva nedannämnda genom kung. Marinförvatningen kontraherade arbeten bifvit utförda och evererade: jagaren Ragnar, evererad af Kockurns mekaniska verkstads aktieboag; jagaren Sigurd, evererad af Lindhomens verkstads aktieboag; torpedbåtarue af 1:a kass Iris, Theis, Antares och Aretures, evererade af Göteborgs nya verksads aktieboag; torpedbåtarna af :a kass Astrea, Atair och Argo, evererade af Bergsunds mekaniska verkstads aktieboag; i Spezia; undervattensbåten Hvaen, evererad af Fiat San Giorgio förändringsarbetena å pansarbåtarna Björn och Hidur, utförda af aktieboaget Gefe verkstäder; en motorbåt för Vaxhoms och Oscar-Ftedriksborgs fästning, evererad af Stockhoms Dykeriaktieboag (Hästhomsvarfvet); en motorbåt för transport af minor vid Stockhoms station, evererad af Motaa verkstads nya aktieboag; en motorbåt för transport af torpeder vid Stockhoms station, evererad af aktieboaggt Motaa verkstads fiia. Genom marinförvatningens försorg hafva under år kontrakt afsutats om everans af: jagaren Hugin, att evereras af Göteborgs nya verkstads. aktieboag; jagaren Munin, att evereras af Kockums m ekaniska. wrkstads aktieboag; en motorbåt för transport af vatten vid fottans station i Stockhom, att evereras af Motaa verkstads nya aktieboag; och en ångbåt för Karskrona fästning, att evereras af Eriksbergs mekaniska verkstads aktieboag, Göteborg. De viktigare och mera omfattande arbeten, som under år 1909 utförts af ingenjördepartementet vid fottans stationer nöfyer de arbeten, hvika äro att hänföra ti materieens repara tion, underhå och kargöring för expedition, äro föjande: vid Karskrona station: Nybyggnadsarbetena å torpedbåtarna af :a kass Castor och Poux hafva afsutats och å torpedbåtarna Vega och Yrsta fortgått så ångt, att de under nästkommande sommar kunna bifva afsutade. Kanonbåten Verdandes ändring ti sjukyårdsfartyg och konetten Prejas ändring ti ogementsfartyg hafva afsutats.

10 - 98- Nybyggnaden af en motorbåt för Karskrona station har i det närmaste afsutats oeh nybyggnaden af en motorbåt för. en kanonbåt har påbörjats. Fyra ångpannor hafva nybyggts, däraf 2 st. ti ogementsfartyget Freja och 2 st. ti bekädnadsförrådets värmeedning. Förstärkningsarbeten under 57 mm. kanonerna å bryggorna å pansarbåtarna Äran och Vasa hafva utförts. Marketenterioka, förseed med diskbänk samt ka- och vannvattenedning och afoppsedning, har anordnats å pansarbåtarna Vasa och Tapperheten. Ededningsmärsar med vagn och banor för afståndsmätningsinstrument hafva anordnats å pansarbåtarna Vasa.och Tapperheten för fyande af fartygens och fästningarnas ammunitionsförråd, ddöfningsapparater för 15 cm. kanoner samt order :apparater m. m. för tre, pansarbåtar och två jagare. Vidare haf\'a anskajfats diverse handminmaterie, teefonmaterie och eektriska mätinstrument, warjämte modernisering af ädre minmaterie ägt rum och försök uförts med nykonstruerad minmateriel Därjämte hafva anskafats diverse torpeder, bomuskrutaddningar ti torpeder, torpedinventarier och utredningsejtekter för ti byggnad anbefada torpedbåtar och undenattensbåtar, samt diverse gnistmateriel vid Sackhoms station: Nybyggnaden af torpedbåten af 2:a kass n:r O har afsutats och å torpedbåten af 2:a kass n:r 11 fortgått så ångt, att den under år 191 O beräknas bifva afsutad. Torpedbåtarna af 2:a kass n:r 67 och 69 hafva förän,drats ti bevakningsbåta Under föregående år påbörjad tiverkning af nya ångpannor för handminfartyget Edda och verkstadsfartyget Han har afsutats och pannorna insatts i fartygen, hvarjämte ny ängpanna för beyakningsbåten N:r 5 tiverkats och insatts. Tre nya ångpannor för ångsupar ti 3:e kass pansarbåtar hafya tiverkats. Nybyggnad af tre ångsupar, fem minsupar, fyra minarbetsbåtar och sju minjoar för minförsvaret har påbörjats. b) Artierimaterie, projektier, minor. torpeder m. m. Under år 1909 hafya evererats 75 mm. kanoner för jagarna Ragnar och Sigurd, 15 cm. och 12 cm. resnvkanoncr, 57 n1m. och 37 mm. tubkanoner för pansarbåtarna Oden, Thor och Niord, krut, projektier, patronhysor och rör m. m. Ticskrif't i Sjiittisendet. 7

11 Skjutningar utförda vid Karskrona skjutbana år Månad Febr.» Mars )) Apri Dag, 2, 3 4, 5, G 8, S k j u t n i n g a r. Utförande af försök med brisansrör i 12 cm. ss. k. M/94 ; 24 cm. k. M) 90; 25 cm. k. Mj89A. Profskjutning af 75 mm. stågr. M/05 från Virsbo. af 47 mm. st ågr. M/95 från Stockhoms vapenfabrik.» af Nks (12) 5, 7 och 8 ev. Nk (12) 7 ev.». af Bpr. M;94 försedda med nya tändpierbrickor. af 75 mm. stågranater M/05 från Virsbo. af Nku (12), 14 ev. :a P rofskjutningen; Nk. (12) 12 ev. 2. Profskjutn. af NK. B (tub), 2,. 3 och 4 partiet. 16 af Nk. B.(.15), 16 ev. 2:a Profskjutningen. 17, 19, 22 _» af 12 cm. h p gr. M/94 B från Virsbo. 23. af Nkt (57, 47, 3S), S, 6, 20 och 12, 31 " /a , 22 o. 2 o. 16 2/ 2J okänd ev. af 12 cm. ex.-addn. M/94. och 7 ev. Förnyad profskjutning af Nk B (tub) och 2 partiet. Profskjutning af Nks (57) och 2 ev. samt Bpr. :M:;s9. Förnyad profskjutning af Nk B (tub) 4. partiet. Anskjutning af 75 mm. ss. k. M/05 N:r 3 o. 4. Profskjutning af 75 mm. stå gr. M;05. 2:a partiet från Pinspong. Sökande af ny addningsvikt å Nk, (15) S. o. 9. ev. Sökande af ny addningsvikt ti 15 cm. ex. addning M / JS. Nks (12) 9. ev. Profskjutning af Nk. (15) 2, 3, 4, 10, 12 o. 13 ev. samt Pr. st. M/93. Månad Apri» Maj Juni )) Dag 6 s» S S k j u t n i n g a r. Profskjutning af Nks (12), 2 och 6 ev. samt Nkt (12) 10 och 11 ev. Sökande af ny addningsvikt ti 12 cm. ex. addn. M/94. Nkt (57, 47, 3S.) 22, 24 och 51 ev. Sökande af ny addningsvikt ti Nks (12) 2. och 6 ev., samt Nkt (12) 11 ev. Förnyad profskjutntng af Nk. B (15) 16 ev. Profskjutning _af NK B (tub) 4. partiet. Profskjutning af 57 mm. st ågr. från Pinspong. Sökande af ny addningsvikt ti 15 cm. ex.- addning M/9S Nks (12) 11 ev. Inskjutning af 57 mm. ss. k. M/95 D. :a ser. Profskjutning af Nk, (37) 4 och 5 ev. af Nkt (57, 47, 3S), 23 och 24 everansen. af Nks B (57) 14 ev. :a profskjutningen. af 6,s mm. gev.-krut M/ , 1903, 1904, af 57 mm. tj.-gr. Mf99 från Åkers styckebruk. af Nk, (57, 47, 38) 51 o. 53 ev. af c:o S, 17, 20 och 52 ev. af revover M/07 (Browning). af 57 mm. ss. k. M/95 D, jämte avettage m. m. å torpedbåten >As trea". af Nks B. (57) 13 ev. 2:a profskjutningen. af Nkt (37) 7 ev. 1:a profskjutningen. af 8 mm. handgev.-kr.ut M/67-69.» af Nk, (12) 8 och 9 ev. Inskjutning af 57 mm. ss. k. M/95 D. 2:a ser. [ Anskjutning af 75 mm. ss. k. M/05. N:o 5o. 6. Sökande af addningsvikt ti 75 mm. ss. k. M/05, styckehut.

12 Månad. Dag. S k j n t n i n g a r. Månac1. 1 Dag. 8 k j u t n i n g a r, Juni Jui Sept , G Profskjutning af 75 mm. ss. k. M/05, jämte avettage m. m. å jagaren»sigm ch. af 57 nnn. ss. k. M/95, jämte c:o å torpedbåten >Thetis. af 57 mm. ss. k. :M:/95, jämte d:o å torpedbåten >Iris». af 57 mm. ss. k. i\fj95, jämte d:o å torpedbåten >Spica». af 75 n1.m. ss. k. :Mj05, jämte c:o å jagaren»ragnar». af Nk B (12) 2:a ev. :a profskjutningen. Anskjutning af 37 mm. ss. k M/98 B., N:o 19. Inskjutning af 57 mm. ss. k. M/95 D. 3:e ser. Uneersökning af sprilngac1c1ning i 12 cm. hpgr. M.j94. Profskjutning af Nk" B (12). 14 ev. 2:a profskjutningen och 15 ev. 1:a profskjutningen. af Nk ( 15 /on) 2, 3, 4 och 7 ev. af 15 cm. ex.-accn. M/03. Nkö Profskjutnmg af Nks B (57) 15 skjutningen. (12) 10 ev. Sökance af ny addningsvikt å Nks (12) :a ev. e>. :a profaf Nk. e"/s") 5 ev. af Nks (12) 14 och 9 ev. af Nb (57, 47, 38) 54 ev. af Åk hut. f ör uneersökning af anfyrningsac1c1ningar ti tubkanoner. Sökance af ny a ddnin gsvikt å Nko ('"/Bo-o ) 3 och 4 ev. Profskjutning af N ko B (57 ), G ev. af Nk B (tub) : a partiet; af 57 mm. p. h. Jij95 och 37 mm. p. h :Mj98. Sept. Okt. Kov !.! 30 5, G 12 12, Profskjutning af 75 mm. p. h. M/05. Inskjutning af tungt cubberör M j05. af 15 cm. ex.-accn. M/ Fortsatt profskjutning af 75 mm. ss. k Mj05 ombord å jagaren Ragnar>. Profskjutning af 75 mm. stågr. M/05 från Finspong.» af 57 mm. stågranater från d:o. Sökance. af ny addningsvikt ti 15 cm. ex. adcn. Mj03. Förnyad profskjutning af 37 mm. p. h. M/98. D:o af 57 mm. p. h. 1'.1/95. Profskjutning af Nkt (25j, 3 ev. af Nk. (21), 2, 4 och 14 B ev. af 21 cm. ex.-adcn. M/98 D N e (15) 1:a ev. Sökande af ny addningsvikt å Nb (21), :e everansen. Inskjutning af tungt cubberör M j05 i 12 cm. k. YIJ85 och 12 cm. haubits Mj91. :a och 6:e serien. Inskjutning af tungt cubberör M/05 i 12 cm. k. Mi85. 2:a serie-n. Profskjutning af 57 mm. stågranater M/89 hån Virsbo. Inskjutning af tungt tubbehör M/05 i 12 cm. haubits M,'9J. 4 och 5 serien. af tungt cubberör ::\i/05 i 12 cm. haubits M/91. 3 serien. Inskjutning af 87 mm. tubkanoner M/05. Profskjutning af Nko (75) 3:e ev. af Nkt (37) 7 ev., 2 partiet. af Nk B (tub), 2, 3 och 4 partiet. af Nk" (15) 11 ev. och sökande af addningsvikt ti 15 cm. ex.- f addn. 111,198. af Nka B (57) 14 ev. samt uttagande af 1ftedningsvikt ti 24 cm. k. M/76.

13 Månad. Dag. Nov. 25 Dec S k j u t n i n g a r. Förnyad profskjutning af art. ombord å torpodbåten >Thetis». Profskjutning af 24 cm. hpgr. M/94 från Finspong. af 12 cm. grkts. M/08 från Finspong. Sökande af ny addningsvikt ti 15 cm. ex. addn. M/98 af Nk, (12) 8, 9, 10 och 11 ev. Profskjutning af 37 mm. ss. k. M/98 B ombord å torpedb.»poux». Sökande af addningsvikt ti 12 cm. ex.-addn. M/03; samt profskjutning af Nk< B L12) 2 ev., 2 profskjutningen. Profskjutning af Nk, (37), 7 ev. 1:a partiet. 2:a profskjutningen. af patronhysor ti 20 mm. tubkanon. c) Hus och andra byggnader. vid Karskrona station: Arbetena med uppförande af ny torpedtiverkningsverkstad har fortgått så ångt, att tegeväggarna äro uppförda, yttertaket påagdt samt båda öfra bjäkagren med gof och undersag inagda. Gama bageriets förändring ti bekädnadsförråd har afsutats och uppförandet af nytt akegodsförråd af tege å Kungsha har påbörjats. Å Ifön har uppförts en byggnad för förvaring af stridsspetsar för torpeder. I sjömanskårens kokhus hafva anordnats b ränne diskrum med inredning af vatten- och afoppsedningar. Amiraitetskyrkan har reparerats såvä in- som utvän-: digt hvarjämte på församingens bekostnad eektrisk beysning anordnats därstädes. vid Stockhoms station; Diverse arbetsmaskiner hafva anskaffats och uppsatts i varfsverkstäderna. Gas- och vattenedningsnätet å Skeppshomen har utvidgats. Å Loudden hafva uppförts vaktstuga, ammunitionshiss, påbrygga samt anordnats spårvägssystem med fem vagnar, körväg och brunn. Fortifikationsförrådet är färdigt och inventarierna anskaffade. Å Björnhomen har anordnats en ny båtbrygga. d) Kustpositionerna. Vaxhoms och Oscar-Fredriksborgs fästning. Karskrona fästning. Befästningsarbetena äro afsutade med undantag för några smärre kompetteringsarbeten. Fortifikationsförrådet är färdigt och inventarier anskaffade. Äfsborgs fästning. För kustartieriets inkvartering å Nya Vadvet har uppförandet af en kokinrättningsbyggnad påbörjats. Fortifikationsförrådet är färdigt och inventarierna anskaffade. Fortifikationsförrådet är färdigt och i1wentarierna anskag'ade. Fårösunds mstposiion.

14 utförda: VII. Sjökarteverket. Under år 1909 hafva sjö- och triangemätningar bi(vit I Västerbottens äns skärgård, där från 1908 års sinpunkter vid Sikeå i skaan : 20,000 uppmäs området kring Sikeå och Vänskären äfnnsom i samma skaa en de af Skeefteå inopp, utgörande en sammanagd area af 1,19 kv.-mi. Lodningar ti sjöss hafva verksuits inom samma än i skaan : öo,ooo utgörande en area af 0,55 kv.-mi. Qärden. Trianguering har verkstäts inom Vänskären-Byske I Stockhoms htns skärgård, warest V åmm(järden med kringiggande områden uppmätts i skaan : 20,000, en area af 0,31 kv.-mi. Vid Svenska Björn hat\ a grundundersökningar verkstäts å 1907 års mätningar. Trianguering har verkstäts inom området Bidösund Häisö - Ljusterö. I Göteborgs och Bohusäns skärgård, där från H08 års sutpunker i skaan : 20,000 uppmäts området kring Strömstrad och Koser, utgörande en area af 0,81 Jn.-mi. Dessutom ha\a kontromätningar verkstäts å vissa dear af inoppen ti Göteborg. Lodningar ti sjöss hafva verkstäts inom samma än i skaan : 50,000, utgörande en area af,oo kv.-mi. N ehobehåningen för försåda kartor utgjorde kron m 27,38!): 40., VIII. Lotsverket Under år 190!) har ett ny resenfyrskepp med acetongasbeysning anskaitas för södra otsdistriktet. Fyrskeppet Fasterboref har erhåit acetongasbeysning, försetts med en ny fyrapparat i stäet för förutvarande två fyrapparater, i samband warmed fyrskeppets fasta sken ändrats ti bixtjus. Två af ysbojarna vid Djuprännan i Kamarsund samt yshojen vid Trädgårdsgrundet i Kaimarsund hafva utbytts mot ysbojar med acetongas, En kombinerad jud- och yshoj med acetongas har anskaffats och utagts utan för Öands. södra udde. Lysbojen å Treeborgs redd har utbytts mot en yshoj med acetongas. Två yshojar med acetongas hafva utagts vid insegingsrännan ti Treeborg. En ysboj med acetongas har utagts Yid Pinhåttans grund i Öresund. På Högbonden norr om Härnösand äro fyrbyggnadsarbetena afsutade och en större insapparat med uxampa för intermittent sken uppsatt. På Fjuk i Vättern är i stäet för den förut befintiga 'yrcn m ed ständig bevakning uppförd en fyr med aceongasheysning. ya fyrar utan ständig bevakning äro uppförda på Honö Fase, Ytternäsan, Grönviksgrund, Bräntehomen, Trybergshomen och Lia Köttö. Luxbeysning är införd vid Bremö, Bcrguddens, Storjungfruns, Björns, Stora Karsö, Grimskärs, Ha ands Väderö, Työ, Varbergs, Marö och Måseskärs fyrar. Mistkocka med urverk är uppsatt vid Bergsuddens fyr..jämikt nådigt bemyndigande har otsstyresen med Danska marineministeriet trutat ny öfverenskommese, date-

15 -108- rad den 22 och den 28 december 1909, angående samarbete mean Öresunds norra otsstation (Viken) och Hesingörs otseri. IX. Navigationsskoorna. Vid rikets navigationsskoor hafva under äsåret varit inskrifna i navigationsafdeningen 382 eever, af hvika 181 utexaminerats såsom styrmän och 115 såsom sjökaptener, samt i maskinistardeningen 301 eever, af hvika 158 afagt maskinist och 98 öfvermaskinistexamen. Antaet af dem, som, utan att såsom eever hafva tihört s{oorna, åtnjutit undervisning därstädes, har utgjort 106, af hvika 27 afagt styrmans-, 30 sjökaptens-, 11 maskinist- och 8 öfvermaskinistexamen. Dessutom hafva 26 eever och 29 privatister afagt godkänd examen i ångmaskinära termo-grafer anskaffats för byråns 20 meteoroogiska stationer _ i stäet för ädre nu förbrukad eer förådrad - och efter kontroundersökning vid byrån i Stockhom devis distribue.rats ti resp. stationer. Meteoroogiska och hydrografiska observationsjournaer hafva under året förts på och för en stor de af året redan inkommit från aktieboaget Svenska Ostasiatiska kompaniets!yra ångare Canton, Peking. Yeddo och Nippon samt från ett segefartyg. Byråns fem kontrostationer trädde under våren i fu verksamhet och hafva anitats af amänheten i reativt betydande utsträckning. Inaes hafva nämigen närmare ett tusenta anternor undersökts och erhåit certifikat, förutom ett mindre anta kompasser och meteoroogiska instrument. Magnetiska rekognosceringar hafva under sommaren utförts på västkusten från riksgränsen i norr n ed ti Göteborg. En detajundersökning öfver förändringarna under senase århundradet uti hafsytans medeäge i norra Bohusän har ock utförts under sommaren, hvarjämte regebundna imobservationer anstäts å hafsytans äge i trakten af Grisbådarna under senare häften af innevarande år. I öfrigt har byråns verksamhet fortgått oförändrad enigt faststäd pan. x. Nautisk-Meteoroogiska byrån. Ti antaet h afv a de under byråns tisyn ydande observationsstationerna icke undergått andra förändringar under året än, att Fjuks nederbördsmätniagsstation indragits samtidigt med fasta bevakningen vid Fjuks fyrpats, att Smögens vattenhöjdregistreringsstation fubordats och försetts med såvä registreringsapparat som fast kontrospege samt en station för höjdmätning anordnats på Nordkoster. Däremot har fuständig nyutredning af barometrar, aneomerar och baro- XI. Kommitteer. I afseende å kommitteer, som af Kung. Maj:t på föredraaning af che(en för sjöförsvarsdepartementet bifvit tisatta, och iknande beredningar, hvika bifvit, på grund af Kung. Maj:ts bemyndigande, af nämnda chef tikaade, är föjande atl mcdrea: : o) Genom kung. bref den 6 september 1907 bemyn-

16 digades chefen för sjöförsvarsdepartementet att tikaa högst 5 sakkunniga jämte en sekreterare för verkstäande af utredning angående fottans och kustartieriets upphandings- och entreprenadväsende m. m. och utsågos härti den 27 i samma månad f. e. eistriktschefen grefve C. O. Taube, grosshandaren E. A. Nisson, grosshandaren H. Lamm och marinintendenten R. S. Näsman, den sistnämnde sekreterare. Betänkande afgafs een 6 mars :o) Genom kung. bref een 15 maj 1908 bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet att utse högst!) sakkunniga, cäraf en sekreterare, för biräde med utredning i fråga om vissa incringar i marinintendenturkårens organisation m. m.; och befvo härti tikaade den 18 juni 908 grosshandaren E. A. Nisson, förste marinintendenten, chefsintendenten G. E. Dicring, kommendörkaptenen af 2:a graden G. H. Lidbeck, den 3 jui H08 marinintendenten af :a graden S. F. Lagerhom och den 14 november 1908 f. d. distriktschefen grehe C. O. Taube; de sakkunniga skue sjäfva inom sig utse sekreterare. Betänkande afgafs den 18 februari H09. 3:o) Genom kung. bref den 18 september 908 bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet att tikaa högst ö sakkunniga jämte en sekreterare för at med anedning a ifrågasatt ö ivergång ti den engeska regen i svensk skeppsmätningsagstiftning biräda vid revision af skeppsmätningsörfattningarna; och befyo härti den 30 oktober 908 usedca kommerserådet C. Mamen, skeppsredaren D. Brosröm, skeppsmätningsöfverkontroören K. O. Larsson, otskaptenen C. H. Hamsten samt ti sekreterare dispaschören P. A. Hasserot. Den 9 februari 1909 usågs ti femte sakkunnig birädande skeppsmätaren i Stockhom N. G. Nisson. Sedan dispaschören Hasserot anhåit om enedigande från uppdraget att vara sekreterare hos sakkunnige utsågs härti den 27 februari 1909 dispaschören C. M. Pineus.. De sakkunniga hafva afgiiyit försag ti provisoriska öreskrifter angående skeppsmätning i vissa fa och ti vissa bestämmeser rörande mätning i Sverige af fartyg enigt engeska regen.._ :o) Genom kung. bref een 4 december 1908 bemyn digades chefen för sjöförsvarsdepartementet att tikaa högst rem sakkunniga, af wika en tiika skue tjånsgöra såsom sekreterare, för utredning i fråga om oika pansarbåstyper; De befvo härti den O december 1908 utseeda vice amiraen m. m. C. O. Osen, konteramiraen m. m. \V. Dyrssen, nwrinöfverdirektören m. m. H. H. Liiehöök, kaptenen vid kung. fottan m. m. H. H. K. Ericson. kaptenen vid kung. Joan C. O. Lincsström, som tiika skue ].änscröra såsom. b sekreterare. Betänkande afgas den 27 februari :o) Genom kung. bret den 15 september 1909 bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet att tikaa högs sex: sakkunniga, af wika en tiika skue tjänstgöra såsom sekreterare, för utredning i fråga om oika pansarfarygstyper; och bef\'o härti den 16 september 1909 utsedda vice amiraen m. m. C. O. Osen, konteramiraerna m. m.,v. Dyrssen oc1 T. C. A. Sandström, marinöfyerdirekören m. m. H. H. Liichöök samt kapenerna H. H. K. Ericson och C. O. Lindsström, hviken sistnämnde tiika skue tjänstgöra såsom sekrrerare. Betänkande afgafs den 9 november fi:o) Genom kung. bre[ den 22 oktober 1909 bemyncign<cs chefen för sjöförsvarsdepartementet att tikaa högst!'cm sakkunniga för utgi\'ande af ny uppaga af regemente ör fotan, de I; och befvo hiiri den 23 oktober 1909 tiwadc kommendörkaptenen af :a graden m. m. H. V. M. Yon Krusenstierna, kommendörkaptenen af 2:a graden m. m. f'riherre U. S. K:son Sparre, kaptenen m. m. A: E. Tyden och 111ari ni n tendenten af : a graden S. F. Lagerhom. 7:o) Genom kung. bre[ den 22 oktober 1909 bemyndigades ch efen för sjöförsvarsdepartementet att tikaa högs fem sakkunniga för utgihance af ny uppacra af recremente f'ör fottan, de III; och beho härti den ;3 oktoer 1909 ti kaade kommendörkaptenen af :a graden m. m. H. V. i\1. Yon Krusenstierna, kapenerna F. O. \Vidmark och K. Z. n onhom samt regementsintendenten m. m. K. A. Tryscn.

17 XII. Utfärdade författningar. Under år 1909 hafva på chefens för sjöförsvarsdeparte-' mentet föredragning föjande amänna författningar utfärdats. nämigen: den 23 apri kungörese angående ändrad ydese af i nådiga instruktionen för otsstyresen den 13 december 1907; den 30 apri kungörese angående ändrad ydese af i nådiga kungöresen angående tisättning af vissa äkartjänster vid fottan och kustartieriet den 28 november 1902; samma dag kungörese angående signaer för tikaande af ot,;; den 11 juni angående ändrad ydese af 9 och 10 i nådiga kungöresen den 5 december 1901 angående an- ' tagning af manskap vid kustartieriet genom kontrakt, samt formuär 3, 4 och 5 vid samma kungörese, nämnda 9 och 10 samt formuär 5, sådana de yda enigt nådiga kungöresen den 21 december 1904; den 25 juni kungörese med provisoriska föreskrifter angående skeppsmätning i vissa fa; den 13 augusti kungörese angående förhöjning i pensioner, som från fottans pensionskassa utgå ti1 afskedadt manskap; samma dag kungörese angående ändrad ydese af första momentet i nådiga kungöresen med provisoriska föreskrifter angående skeppsmätning i vissa fa den 25 juni 1909; den 22 oktober förordning angående ersättning åt efterefvande, då någon af otsverkets betjäning ti föjd af Ljänsteutöfning j uti t döden; den 1 O december kungörese angående upphäfvande af s 32, 33 och 77 i förnyade nadiga regementet för fot Lans pensionskassa den 17 november Årsberättese i eektroteknik, minväsende och sprängämnen för år Afgifven i januari 1910 af edamoten H. Åke1 matk. I. Eektroteknik. Några märkigare eektrotekniska uppfinningar hafva under år 1909 icke förekommit. Sträfvan att tigodogöra sig eektriciteten såvä för industriea och kommunikationsändamå som ejest i det dagiga ifvet har emeertid fortgått i måhända större omfattning än förut. Inom vårt and hafva de rikiga tigångarna på vattenkraft (uppskattade ti omkring 7 miioner hästkrafter) at mer tagits i anspråk för drifvande af eektriska generatorer. En de nya sådana kraftstationer hafva under året trädt i Yerksamhet, andra äro under anäggning. Försaget om eektrifiering af våra Jamvägar har fortskridit så ångt, au järnvägsstyresen preiminärt öfverenskommi med två eektriska firmor angående Riksgränsbanans eektrifiering. E ektriska spårvägsdriften torde komma att yterigare utveckas genom införandet af vagnar, hvika sjäfva medföra kraftkäan för erhåande af eektrisk ström ti hjumotorerna. Genom införandet af metatrådsamporna hafva inom beysningstckniken efter en ång tids stiastående åstadkommits Amän öfversikt.

18 förbättringar såvä ifråga om gödamps- som bågampstiverkningen. Hea ivt håbara metatrådsampor af omkring 1000 timmars ifsängd tiherkas numera i jusstyrkor från 16 inda upp ti, wad särskidt Voframamporna beträffa, 1000 normajus styrka, hviket orsakar att dyika ampor i många fa användas i stäet för bågampor. För at kunna upptaga täfan med metarådsamporna har därför inom hågaropsindustrin mycket m bete nedagts på att göra dessa ampor e{iektivare samt att gifva dem e mera titaande :tseseende. Metatrådsamporna synas mer och mer undantranga korådsamporna å paser, som ej äro utsatta för skakningar. För mwändning ombord i fartyg orde metatrådsam porna ännu så änge på grund af trådarnas hräckighe.t :J vara ämpade, om än en de yckade försök härmed bify utförda b. a. med tantaampor. Äfven de s. k. eektriska gasgödjusen hafva erhmit bättre och ändamåsenigare konstruktion. Praktiskt användbara sådana äro förutom den egentiga kvicksi1\erampan äfven kvartsam p an. Eektricitetens värmeastrande förmåga har äfvenedes hörjat att mera amänt tagas i hruk des för uppvännning af bostäder, des för kokning af mat m. m. dyik. Under det gångna åre har i in- och utandets fackpress ifi<>t diskuterats ett af föreståndaren för Göteborgs ecktricio tetsverk väckt försag om eedricitetens popuarisering. Detta försag har i Göteborg edt ti praktiska resutat genom att stadens eektricitetsverk anordnat en permanent eektrisk utstäning, hvarest särskidt visas eektricitetens användning för hushåsändamå, samt genom at staden på vissa vikor antingen kostnadsfritt utför eektriska instaationer i hemmen eer evererar afgifsfri eektricitet under viss tid. Vikoret för at ett dyikt amännare bruk af eektriciteten ska komma ti stånd är emeertid i första hand, a priset för eektriciteten kan nedbringas. Mede härti äro utnyjande af tigängig vaenkraft och användande af ekonom i ska kraftmaskiner såsom resen' Inom svagströmstekniken har arbetet hufvudsakigast i.i.<jnats å t utveckingen at teefon- och teegrafväsendet Nya b teefonanäggningar hafva utförts i änder, där teefonförbindeser förut ej funnits. Förbättringar af teetonapparater hafva afsct att öka afståncen för utväxande af teefonsamta. Med en svensk uppfinning, den Egner-Homströmska >>starkströmsmikrofonen», har i detta afseende nåtts synnerigen goda resuat, ehuru uppfinningen ännu ej är fut utexperimenterad För kabeteegrafväsendet hafva en de nya k abeinjer utagts. Två nya kabeångare h afva under året färcig1yggts ivarigenom antaet i oika stater befintiga sådana nu uppgår ti 55. Nykonstruktioner inom teegrafväsendet hafva förnämigast sökt åstadkomma förbättringar i mutipeteegra fering och i teegrafering af bider. Den trådösa teegrafen har genom a nvändandet af svagt dämpade svängningar yckats ernå förbindeser på b etydiga afstånc och med afsevärd säkerhet mot störningar. Härvid har Teefunkens nya system,»tönende Funken», tidragit sig stor uppmärksamhet. Af andra trådösa förbindeser torde radioteefonen.under år 1909 hafva att visa den största utveckingen. Därjämte har undervattenssignaeringen kommit at mer i bruk och bifvit ett viktigt hjäpmede för fartygsnavigeringen. Nyare arbeten inom den svenska eektrotekniska ittera- Litteratur. uren äro säsynta, hvarför man vid studiet af eektrotekniken och dess utvecking hufvudsakigen är hänvisad ti den u ändska fackitteraturen. Denna, såvä bok- som tidskriftsitteraturen, är emeertid så tarik, att det är förenach med betydande arbete erh åa en öfversikt af densamma. Detta har visat sig vara förhåandet äfven inom andra grenar af tekniken, hvarför uneer år 1909 i Berin bidats»internationaes Institut fir Technobibiographie» m ed ändamå a tt panmässigt sama och gara bibiografiska uppgifter öfver tekniskt itterära nyheter inom de större mturänderna och i en amän öfversikt pubicera dessa uppgifter i månadshäften TidscTift i Sjöväsendet. 8

19 - 7.. med tite:»technische Auskunft». Säkert är, att härigenom mycket arbete besparas dem, som Yija inhämta kännedom: om nyheter inom teknikens oika områden. Under år 1909 utgifven svensk eektrisk itteraur utgöres af: Eektricitetsära af Pehr af Bjerken; tredje uppagan; afsedd att begagnas som ärobok vid undervisningen i navigationsskoornas maskinistardeningar; samt Sarkströmseektroteknik af Car EfYing för montörer samt bestäare eer ägare af eektriska anäggningar. För undervisningen inom marinens underbefässkoor har faststäts en af kapten G. af J([ercker och eektroingenjör Gronva utarbetad ny ärobok i Eektricitetsära, hvarigenom undervisningen i ektroteknik torde komma att i hög grad underättas. I detta sammanhang torde böra framhåas Yiden a att å hvart och ett af fottans med eektriska instaationer försedt fartyg under expedition med desamma ombord med föra såvä ritningar öfver som en kortfattad redogörese för ombord befintiga eektriska instaationer. Hedan i årsberättesen för år 1904 framhö dåvarande föredraganden i eektroteknik beho\ el af en s. k. stridsbok för hva1je fartyg innehåande nödiga uppysningar om desamma. Sedan dess hafva»fartygsiggarna>> tikommit, Yika afse att ämna dyika uppgifter. Dessa»fartygsiggare» synas emeertid i många afseende Yara ofuständiga, hvarföre vore önskigt att desamma snarast kompetterades och äfyen försågas med närmare uppgifter om fartygens eektriska anordningar. I Proceedings of Lhe United Staes Nava Institute för 1906 och 1907 finnes införd en synnerigen utförig och vä framstäd redogörese för»eiectrica Instaations of the United staes Navy», författad af commander Waing och master eectrician Martin. Den omnämnes här, des emedan Förenta staternas fotta torde yara den, som hittis i största utsträckning användt sig af eektriciteten ombord i fartyg, och des på grund af de detajerade bestämmeser den innehåer b. a_ angående inspektion, vård och skötse af oika eektriska m staationer ombord. Sedan åtskiiga år tibaka har, såsom kändt är, eektri- Eektriciciteten användts för framdrifvande af mindre fartyg och båtar. tetens an Eektricitetskäan har härvid utgjorts af ackumuatorbatterier, vändning d o ombord å hvika ad ats fran kraftstationer i and, ti föjd hvaraf dessa fartyg. fartygs aktionsradie varit obetydig. Då därjämte afviktshän- Eektrisk syn större ackumuatorbatterier ej kunnat medföras, har ej fartygscrift. häer någon större hastighet (vanigen ej öfver 6 knop) erhåits, byarför på detta sätt drifna fartyg endast kommit ti användning i hamnar, foder eer kanaer och där i ganska iten utsträckning. Den i Stockhoms hamn väkända astpråmen >)Tre kronor» är ett dyikt ackumuatorfartyg. Genom införandet af undervattensbåtarna har emeertid frågan om eektricitetens användning såsom drifmede för fartygspropeern åter uppmärksammats. Drifkraften för dessa båtar vid gång i undervattensäge utgöres numera inom aa.. mariner af eektricitet astrad af ackumuatorer. Försök pågå visserigen att för gång i såvä marsch- som undervattensåge erhåa samma drifkraft och göra båtarna oberoende af de tunga och besyäriga ackumuatorerna, men ära dessa försök ännu ej hafva edt ti önskade resutat. Man har därför varit hänyisad ti att för undervattensgång söka erhåa högre fart och större aktionsradie genom at öka ackumuatorbatteriernas storek och att göra dessas addande oberoende af andstation er. Ackumuatorbatteriernas storek har kunnat ökas des genom ökning af båtarnas 1epacement, des genom minskning i ackumuatorernas Yikt. Ackumuatorernas addande verkstäes numera medest en dynamomaskin, som drifves af en af de för gång i marschäge använda exposionsmotorerna. Af en undervattensbåt rordras för närvarande omkring 15 knops fart i marschäge och O knop i undervattensäge. För framdritning af andra fartyg har föresagits att an Yiinda eektriciteten, des i förening med exposionsmotorer, des såsom ensamt drifmede.

20 Hittis hafva exposionsmotorerna på grund af svangheten att omkasta desamma (ti backgång) ej tagits i anspråk för framdrifning af större fartyg. För åstadkommande af dyik omkastning af propeern ti back äfvensom för manövrering af med exposionsmotorer framdrifna större fartyg har försök gjorts att använda eektrisk kraftöfverföring. Ett synn erigen bra om än ifråga om instaeringen tungt och dyrbart sätt att kombinera eektrisk drift med exposionsmotordrift är de Propostosystemet, vid hviket den atjämt i samma riktning gående exposionsmotorn drifver en ikströmsdyna mo, s om ämnar ström ti en å propeeraxen Yerkande eektramotor. Genom regering af dynamospänningen och omkopping af motorns strömkretsar kan eektramotorns h astighet och Totaionsriktning regeras efter behag. Den på så sätt an ordnade eektramotorn användes af de Proposto endast vid manövrering och för backgång. Då eektromotorns gång kan regeras direkt från kommandobryggan medför denna anordning synnerigen stora fördear vid här ifrågavarande fartygs 1nanövrering. Vid ångturbinmaskiners användande för framdrifning uf ångsamt gående fartyg äfvensom af fartyg, hvika skoa kunna förfytta sig såvä med hög som åg fart, hafva uppstått en de svårigheter att erhåa ekonomisk ångförbrukning. Ifrågasatts har därför, au icke åta ångturbinen verka direkt å propeeraxen utan drifva densamma medest eektrisk kraftö fv erföring. I turbindynamos astrad eektrisk ström skue i så fa edas ti eektramotorer afseeda att drifva propeeraxarna. Genom ämpiga koppingsanordningar skue sedermera eektramotorernas rotationshastighet och riktning regeras irån kommandobryggan. Härigenom skue man å turbinfartyg sippa att anordna särskida turbiner för marschfart och backning. Dyik eektromotorcrift ämpar sig med hänsyn ti dess atför stora vikt icke för torpedfartyg ej häer för mycket stora fartyg, emedan regerbara eektramotorer. af erforderig storek ej ännu kunnat tiyerkas För tyska marinen h ar emeertid under år 1908 färdigbyggts ett b ergningsfartyg för underyatensbåtar (Vucan), för hviket eektricitet utesutande användes såsom framdrifningsmede. Det 70 meter ånga fartyget är försedt m ed två )roperar, hvika kunna framdrifva detsamma med en hasticr-. b h et af 11 ti 12 knop, hvarvid de å propeeraxarria inverk ande eektromotorerna med en hastighet af 200 hvarf utyecka wa rcera 600 hästkrafter. E icktromotorerna erhåa ström från två stycken turbindynamos, hvars omoppshastighet är Yarf. E ektra motorerna och med dem properarna manöyreras direkt från kommandobryggan m edest särskida koppingsanordningar. Turbindynamomaskinerna äro äfven anordnade så, att de kunna förse åtföj ande uncenattensbåtar med eektrisk en ergi. Decemberhäftet af Internationa Marine Engineering återgifver ett föredrag af mr. Emmet, hået inför Society of Nava Architects and Marine Engineers i Ne,vyork, november 1909, hvari föresås att använda antingen kombinerad e T ren eektrisk framdrifning af fartyg. Såunda föresås att de under byggnad Y aran de tons sagskeppen Arkansas och Wy oming, afseeda att göra 20,5 knop, skoa framdrifvas med ågtrycksturbiner kombinerade med eektromotorer. Liknande försag hafva äfven framagts af en rysk mariningenjör Phiippow beträffande ryska fartyg. Projekt syn as såunda ej saknas för åstadkommande af eektrisk fartygsdrift äfven å stora fartyg, men det torde ännu dröja, innan desa mma bifva förverkigade. Tydigt torde dock vara, i hviken riktning utveckingen sträfvar. Med ökandet af fartygens depacem ent hafva de förde- Eektriska ar eektric iteten erbjuder, särskict i fråga om kraftöfverfö- anordningar ri ng och öfverbringance af meddeanden m ean fartyuets oika ombord i b f dear! såvä krigs- som handesfartyg i hög grad utnyttjats. artyg. A krigsfartyg hat'va de eektriska generatorerna hittis i Å krigsfaramänhet Yarit ikströmscynamos, genererande ström af 70 tyg. ti 80 vots sp1nn in g. På nyare utändska fartyg har spän-

21 ni ng en ökats ti 11 O a 125 vot, och het nyigen har föresagits att arwända växeström om 250 vot, hviket försag dock b. a. på grund a[ svårigheten a ombord erhåa fugod isoering ej ännu torde komma Li utförande. För dri[ vande af generatorer användas ombord des kofmaskiner des turbinmaskiner, i hvika fa eektriska kraftcentraen för att undvika ånga ångröredningar är beägen i närheten af maskin- eer pannrummen. Med den at vidstdicktare användningen af eektriciteten ombord har man emeertid anset mindre ämpigt att hafva aa generatorerna samade ti en pats utan föragt desamma ti oika dear af fartyget. För att härvid ä större faryg sippa ånga ångröredningar har föresagits att drifva från maskin- och pannrummen ångt afägsna generatorer medes exposionsmotorer eer gasmaskiner. Kraftöfver Å större krigsfartyg torde numera eektrisk kraft använföring. das för dri(\'ande af aa utom maskin- och pannrummen beägna hjäpmaskiner med undantag af styr- och ankarspesmaskinerna. Visserigen har äfven för dessa inom en de mariner mwänds eektrisk drift, men med mindre goda resutat på grund af de atför ojämna påkinningar, för wika roder och ankarspe kunna utsättas. Vår marin har ju beträffande eektriska motorer för ankarspeen en de mindre gynnsamma erfarenheter. I fråga om det syåra artieriets tornvridnings- och ammunitionsbissningsanordningar har det särskidt inom engeska fottan dröjt änge innan man besutat sig för att öfvergå från hydrauik ti eektricitet. Första försöken härmed å engeska fartyg ha[va gjorts med dreadnoughtkryssaren InYincibe, men utföo dessa ti mindre beåtenhet. Oaktadt detta och at arbetena med at förbättra tornvridningsanordningarna å nvincibe ännu ej äro afsu Lade, är det ifrågasatts att arwända eektrisk kraft för svåra artieriets handterande å aa nyare engeska faryg. Besut härom äro dock ännu ej fattade. Inom vår fotta användes hydrauisk kraft för de svåra kanonerna å Svea, Göta och Thue före deras omändring, men å aa senare byggda fartyg verksåies både tornvridning och ammunitionshissning medest eektrisk kraft. Härvid ha(\'a ju betdiffande tornvridningsanordningarna ti en hörjan erhåis mindre goda resutat, men genom de förändringar, som senas vidtagits särskidt å ))Oscar iv och ))Fygim>, torde hah a erhåis riktningsanordningar för de svåra och m edesvåra artieriet, wika i fråga om precission vid riktningen icke öfverträff::s af något annat sysem. Förutom [ör drifvande af motorer för artieri, angning, båthissning, förhaning, fäktar, uftkompressionspumpar och verktygsmaskiner dtwi.indes eektrisk kraftöfyerföring äfven ti motorer för stängande af vattentäta dörrar och uckor. Eektriska motorer haf\ a också visat sig ämpade för att ombord å fartyg drifva eektriska generatorer. Dessa IDOtorgeneratorer eer omformare hat\ a ti ändamå antingen at transformera ner den ifrån hufvuddynamomask.inerna genererade strömmen ti ägre spänning eer att omvanda densamma ti växeström af hög frekvens. Såunda användas motorgeneratorer för att möjiggöra ångsam (från ti 4 grader i min.) eer hastig (5... Li 100 grader i min.) torn \Tidning, för att erhåa den för' orderöfverföring och ringkockor ämpiga åga spänningen m. m. dyikt samt för att as a den för gnistteegrafens afsändare erforderiga högfrekventa Yåxeströmmen. Beträffande eektricitetens arwändning för inre och yttre Beysning. beysning ombord hafva några väsentigare förändringar icke ägt rum. Bågampor användas å större krigsfartyg för uppysning af maskin- och edrum samt såson däcksbeysning särskidt vid koning. Förbättringar h afva med dyika ampor såsom förut nämnts bifvit gjorda för att erhåa ängre bränntid å koen samt för att göra amporna mindre och åttare att pacera å de patser, warest de kunna komma ti användning. Ar stråtkastarampor anses Schuckerts med horisontaa

22 Orcer ko fortfarande vara band de bästa. stråkastarnas diametet håes i amänhet vid maximmn 110 cm.; 150 cm:s hafva: dock börjat införas. Antaet stråkastare å hvarje fartyg har i amänhet ökats. Paceringen är den medehöga. Jämförande prof hafva utförts med de amänt arn ända stråtkastarspegarna med sifverbeäggning och dyika af meta, hvarvid ärer utrönts, att under disig och regnig väderek torpedfartyg bättre kunna iakttagas vid beysning med stråkastare försedd med metaspegel Därjämte framträder i detta fa det beysta föremået i naturigare färger än i de af en sifverspege refekterade vioetta stråarna. De senares bändande förmåga är dock större, hvarför troigt är. att resutaten af dessa försök icke komma att medföra någon förändring af de hittis använda stråkastarspegarna. öfverföring..tu större ett fartyg är, desto svårare har det visat sig vara att med förut am ända mede snabbt och säkert öfverbringa meddeanden inom fartyget. Budskickning, repetition, tarör och mekaniska apparater äro härför otiräckiga, så snart det gäer kommunikation mean på ängre afstånd från!warandra beägna patser. Då eektrisk orderöfverföring synnerigen vä ämpar sig för användning äfven på ånga hå, har densamma därför i at större utsträckning apterats ombord. De eektriska apparater, som såunda kommit ti användning, utgöras af: ringkockor; teefoner, Yaniga och högjudande; samt teegraf- och kontroapparater, anordnade med gödampssystem eer eektromagnetiska. Bingkockor användas des ensamma för afgifvande af kaese-, aarm- och edgifningssignaer, des tisamman med andra orderapparater för påkaande af uppmärksamhet. Teefoner instaeras för bru\: mean skida dear af fartyget, där språkrör ej kunna användas. De högjudande anbringas å patser, byarest på grund af i närheten förekommande störande jud en vanig teefon ej skue kunna användas såsom i maskinrum, å bryggor och Yid artieriet. De eektrisw teegrafapparater, som numera mwändas för orderöfverföring, utgöras i amänhet af gödampsapparater. De förekomma mest för afgifvande af för ededning erforderiga order samt såsom roder-, omopps-, ankar- och förhaningsspes-teegrafer. Eektriska kontroapparater användas för att å kommandobrygga och i stridstorn angifva rodrets äge, maskinernas omoppshastighet och riktning samt för att tikännagifva om temperaturen i durkar och koboxar m. 11. stäen skue ö1yerstiga den högst tiåtna äfvensom vid stängande af vattentäta dörrar för att visa de dörrar, som bitvit stängda. Af öfriga eektriska apparater af detta sag må nämnas oggregistreringsapparater och automatiska edningsindikatorer, dp- förra för att å bryggan direkt meddea fart och tiryggaagd distans, de senare för att tikännagifva för edarna tidpunkten för inskyffing af ko i hvarje edstad. Af det här sagda framgår, att eektriciten åtminstone å större fartyg är det hufvudsakiga medet för åstadkommande af förbindese mean ett fartygs oika dear. Endast för orderöfverföring mean kommandobrygga och propeermaskinr ummet synes man ännu fasthåa vid mekaniska m derapparater. Vid sidan af de eektriska orderapparaterna bibehåas, där så åter sig göra, tarör såsom reserv för upprätthåande ar kommunikation mean viktigare patser, om de eektriska anordningarna skue komma i oag. Omfattande försök med oika sags tarör för ededning hafva utförts i Förenta staemas fotta (U. S. N. I. Proceectings 1909). Då de inom oika mariner använda orderöfverföringssysemen i amänhet hemighåas, torde vara mindre ämpigt a här redogöra för de å våra fartyg nyigen apterade. De eektriska jussignaapparaternas betydese för signa- signaering cring mean fartyg har förminskats i samma mån den trådösa teegrafin och teefonin bi[ya tiföritigare. De jnssignaapparater, som för närvarande finnas, synas i amänhet på ett tifredsstäande sätt fya de fordringar man stäer på desamma, enär några nya konstruktioner icke på senare tu cn förekommit.

23 Den inom vår marin förefintig< toppsignaantårnan torde ifråga om möjighet att med densamma erhåa tiråedig signaeringshastighet ämna en de öfrigt at önska. Ifråcrasättas kan därför, om icke försök borde anstäas att b ändra densamma ti i ikhet med den amerikanska eer engeska. Den hos oss mwända prejningsantärnan med fotogenjuskäa har i många afseende visat sig mindre ämpig, Varför också försag varit före att ersätta densamma med aceyenantärna. Lämpigare torde dock vara, för att undvika acetyen ombord, att an vända sig af eektriska ackumuatorantärnor. Goda sådana med erforderig bränntid skue het säkert kunna erhåas af ungefärig samrna konstruktion som de å våra fartyg mwända durkantärnorna. De trådösa eektriska kommunikationsmeden och deras användning inom örogsmarinerna komma at framdees närmare afhandas. I hviken omfattning eektriciteten användas ombord å moderna krigsfartyg, framgår bäst af, att de nya amerikanska tons sagskeppen skoa förses med 4 stycken eektriska turbincreneraorer om 300 kiowatt hvardera.»oscar I» b har 4 stycken om hvardera 28 kiowatt. Å handes Äfven å handesfartyg har eektriciteten erhåit vidsträckt fartyg. användning. Aa nyare handesängfartyg och under stundom äfven större segefartyg förses med eektriska generatorer tör beysning och krattöfverföring. En kortfattad redogörese för de eektriska instaatiotionerna å tyska handesfottans största fartyg Norddeutsch Loyds >>George '\Tashington» och å de nya Treeborg- Sassnitz-färjorna»Kung Gustaf V» och»drottning Viktoria» torde crifva en crod förestänin:! om eektricitetens användning å b b v moderna handesfartyg. >>George Washington)) är ett Lons fartyg, afsedt att upprätthåa förbindese mean Tyskand och Nordamerika. - 12n- Vid dess byggande har man mera tagit hänsyn ti att bereda passagerarna a tänkbar k.omfort än att erhåa hög fart, hvarför den senare uppgår endast ti 19 knop. Eektriska primiranäggningen utgöres af 7 st. dynamomaskiner wardera om 110 vot och 000 ampere. Sex ar dessa maskiner ii.ro heägna akter om propeermaskinrummen och afseeda fö r a under vaniga förhåanden H'nnna den erforderiga eekriska energin. Den sjunde dynamon är beågen å meandäck och ska tjänstgöra som reservmaskin för den händese öfriga maskiner skue såttas under vaen, i hviket f'a resenmaskin ska Himna ström ti den s. k. säkerhesbeysningen och gnistsaionen. Från dynamomaskinerna gå eektriska \'å koppingstafor ti rartygets oika dear. ängden af edningarna är 220 km. edningar öfyer Sammanagda Beysningsanäggningen är dead i två skida huvudgrupper: amänna beysningen och säkerhesbeysningen. Ti den senare hör aa de ampor, som erfordras för upprähåande af kommunikation inom fartyget, ampor i ma <;ki n- och pannrum, topp- och sidaantärnor m. f. Endast korådsampor anvi.ndas; inaes finnas omkring 4300 sådana om 2ö normajus. För fartygets iuminering äro särskida anordningar gjorda. Bågampor äro pacerade i maskinrummen samt vid däcksuckorna. Eektrisk kraftöfverföring användes för drifvande af moorer ti fäktar, båthissning, proviant-, ko- och astningskranar, personhissar, pumpar, verktygsmaskiner, tryckerimaskin och en d apparater, behöfiga för ekonomin ombord, såsom katfemanings-, potatisskanings-, knifputsnings- och diskapparater m. f. samt ti gniststationen. Eektrisk uppvärmning användes i en de hytter och för vattenuppvärmning. I röksaongerna ftnnas eektriska cigarrändare och i damtoietterna uppvärmas hårtängerna medest eektricitet.

24 Två eektriska jusbad äro anordnade ombord och i en1 särskid gymnastiksa meddeas massage medest eektriska, vibrationsapparater. Tiden ombord angifves af 36 å oika patser upphängda, eektriska ur. Vaniga teefoner finnas i a a officers-, yx- och kejsarhytter. Vattentäta högjudande teefoner förbinda kommandobryggan med maskinrummet, aktra bryggan, backen och utkiken å fockmasten samt fartygsingenjörens hytt med maskinrummet. Ringkackedningar finnas ti aa :a och 2:a kass passagerarhytter. Från kommandobryggan kunna igångsättas armkockor för stängning af vattentäta dörrar och för edsäckning, hvarjämte ifbojen akter kan fäas därifrån medest eektrisk anordning. Å samma pats finnas visartafor för att eektriskt angifva, om ed utbrutit i någon de ar fartyget, äfvensom att visa hvika vattentäta dörrar, som äro stängda. Här äro pacerade roder- och maskinindikatorer för angifvande af rodrets äge och maskinernas saganta samt hörteefoner ti undervatenssignaapparaterna. Gniststationen har en räckvid af 400 km. Eektriska instaationen är utförd af Agemeine Eektricitäts-Geseschaft med biträde af en de andra tyska firmor. De nya ångfärjornas eektriska anordningar äro utförda i hufvudsak enigt samma system som å ))George Washington)) men naturigtvis i betydigt mindre omfaning. Primäranäggningen består af 3 stycken dynamomaskiner hvardera om 65 vot och 500 ampere, pacerade i maskinrummet s aktra de, där ärv en koppingsafan är beägen. Inre beysning sker medest kotrådsampor. I yttre beysningen ingår 2 st. stråkastare en å backen och en å aktra bryggan. För dessas riktande äro riktapparater anordnade å främre bryggan. Eektrisk kraföfverföring användes för drifvande af Jäktar och verktygsmaskiner m. m. Eektriska maskin- och roderindikatorer finnas å bryggan. Stängning af vattentäta dörrar sker medest Stone-Loyds hydrauiska system. Dörrarnas stängning angives genom Ländande af gödampor å en tafa i styrhytten. Aarmkockor tikännagifva stängningen inom oika dear af fartyget. E ektriska ringkackedningar finnas i aa hytter. Genom kontaktanordningar å vagndäcket kunna vagnarnas ringedningar förenas med fartygets. Vagnarnas ack u mu aorbatterier kunna äfvenedes addas från fartygets dynamos under det vagnarna äro pacerade ombord. Kommunikation mean främre och aktra bryggorna sker medest teefon. Dyika finnes äfven anordnade å en de and ra patser ombord. I styrhytten äro pacerade hörteefoner fö r undervattenssignaapparatens mottagare. De eektriska anordningarna å ))Kung Gustaf V)) äro evererade och uppsatta a r Luth & Rosens A.-B. samt Siemens-Schuckertwerkes fiia i Hamburg. Den här ämnade redogöresen för eektricitens användi ng ombord i fartyg h ar gjorts utan att ingå på några deajbeskrifningar å de oika, mer eer mindre nya apparater, som numera i rikig mängd användas ombord. Anedningen här ti är att beskrifning öfver desamma finnas at tigå i den tekniska itteraturen och att ett återgirvande häraf skue komma årsberättesen att bifva för omfattande. Endast beträitande trådös teegrafi och teefoni ska ämnas ng o utförigare redogörese. Trådös teegrafi. (Radioteegrafi.) Den trådösa teegrann har hos oss amänt benämnts f)nis teegrafi, på grund af att de för åstadkommande af trådös förbindese erforderiga eektriska vågorna hittis astrats

25 genom gnisturaddningar. Sedan äfven den eektriska jushågen hörjat arwändas för trådös teegrafering, torde det ej ängre nra riktigt att beteckna a dyik teegrafering såsom gnistteegrafi. Man har därför sökt erhåa ett mer betecknande namn och använder numera i at sörre utsträckning benämningen radioteegrafi (stråningsteegrafi), hviket namn äfven är mera ämpadt för internationet bruk. Under de senaste åren har radio-teegrafin nått en fuändning, som gör den ti ett viktigt hjäpmede för samfärdsen såvä i fred som under krig. Denna fuändning har framför at nåtts genom ett intimt samarbete mean veenskapen och tekniken och genom den täfan, som uppstått vid tigodogörandet af den marconiska uppinningen. Gifvet är också, att en så reativt ny och i vetenskapigt afseende från början så föga utredd uppfinning som den trådösa teegrafen måste föraneda vidtgående veenskapiga forskningar. Under de 14 år, som förfutit sedan Marconi första gången ofientiggjorde sina försök med densamma, har antaet vetenskapsmän, som ägnat sig åt dess teoretiska behanding, atjämt ökats och den itteratur, som omfattar densamma och i samband därmed stående dear a( eektrotekniken, bifvit synnerigen rikhatig. Litteratur. I den af doktor Eichhorn atsedan år 1907 utgifna >>.ahrbuch der drahtosen Teegraphie und Teephonie», hviken utkommer med 6 häften årigen, fhmas samman förda af framstående vetenskapsmän och teknici utarbetade teoretiska och tekniska redogöreser för frågor rörande trådös teegran och teefoni, hvarjämte meddeas at af vid, som tidrager sig inom desamma. Af nyutkommen itteratur i här ifrågavarande ämnen må framhåas:.j. Zenneck, Eektromagnetische Schwingungen und drahtose Teegraphie. Stuttgart 1905; Leitfaden der drahtosen Teegraphie. Stuttgart 1909; - 1:!9 - A. Righi und B. Dessau, Die Teegraphie ome Draht. 2:a uppagan 1907; J. Erskine-Murray, A handbook of wireess Teegraphy its them y and practice. London 1909; J. Feming, The principes of eectric wave Teegraphy. London 1906; An eementar y matme of Radioteegraphy and Radioteephony. London 1909; A. Turpain, La Tchg raphie sans H e es appications des des ondes eectriques. Paris 1909; E. Ruhmer, Drahtose Teephonie. Berin 1907; samt det popuärt framstäda arbetet Die Radioteegraphie af O. Nair::. Leipzig Band dessa arbeten är Zennecks»Leitfaden der drahosen Teegraphie» ifråga om ötverskådighet och tydig framstäning ett af de bästa. En god kännedom om radioteegrafins nuvarande ståndpunkt torde erhåas genom studium af sistnämnda bok samt graf Arcos föredrag om»das neue Teefunkensystem» och Marcanis om»vireess Teegraphy». Det förra af dessa föredrag återtinnes i»jahrbuch der drahosen Teegraphie und Teephonie», häftet 6 år 1909, det senare hö Marconi i Stockhom den 11 sistidne december och iir in fördt i»the Engineen> för december Beträffande radioteefonins utvecking hänvisas särskidt Li doktor Nespers uppsats»u ber drahtose Teephonie>> i E ek roechnische Zeischrirt, häft. 18 och 19 år Genom att Nobepriset i fysik för år 1909 tideats två Radioteeaf den trådösa teegrafins märkesmän, har densamma på gratins ve-, t f d o o d b o t 00 d r tenskapiga senas e 1 en mom vart an ragts mer pa a an 1va e J est och tekniska måhända skue varit förhåandet. En redogörese för den utvecking. råcösa teegrafins vetenskapiga och tekniska utvecking är a denna anedning måhända af intresse, byarför här ska

26 göras ett försök att i största korthet ämna en sådan. Att därvid ingå på några detajer vare sig i ena eer andra afseendet kan naturigtvis ej komma ifråga, enär redogöresen i så fa skue bifva at för ång. Såsom kändt är består hvarje trådös teegrafanäggning.af afsändnings- och mottagningsstation. Å afsändningsstationen åstadkommas i en saming apparater, som med gemensamt namn benämnes afsändaren, eektromagnetiska svängningar, hvika genom en uftedning i form af eek tromagnetiska vågor fortpantas i aa riktningar ängs jordytan och såunda äfven ti en å mottagningsstationen befintig uftedning. I denna astra de iknande svängningar, hvika åverka en i eektrisk förbindese med sistnämnda uftedning sående eektrisk vågangifvare (detektor). De i förening med denna vågangifvare å mottagningsstationen anordnade apparater, som erfordras för tydigt återgifvande af de eektriska svängningarna och teegraftecmen, kaas mottagaren tig.2. pvängnincjskurf'vor, 'VIE.D OLk.A. PEKREIVIENT. STA'RK-r DÄI'\PA'DE SvÄ.Nc;NiNC.AR. b:: 0,5 G"f'ARKT DÄio'IPAPE SvÄ<CjNiNG.I\R. b:: 0,2 AFSÄNDARE. i- it-duk.tor. - NiSTSTRÄCKA. J- JoRDLEDNiN(j. L T-TELEGRAF'NYCKEL, L- LVI'"TLE.PN incj. MOTTAC\ A. RE:, L- LVFTLEDNi Nq. 1<- KO HÄR. L. J-JORDLEPNiNG. R- "RELI\is. E- KOI-IARELEME:N' I Marcanis första trådösa teegraf (fig. 1), hnrmed han maj år 1907 yckades erhåa förbindese öfver Bristokanaen (14 km.), erhöos de eektriska svängningarna genom uraddningar i en i uftedningen inkoppad gniststräcka. Dessa svängningar öfverfördes såunda direkt ti uftedningen, hvarifrån de utgingo såsom starkt dämpade vågor med stort de- 'icshift i Sjöväsencet. 9

27 - 132 krement*). Sedan mottagarens uftedning uppfångat dessa vågor, angåfyos desamma af en i uftedningen direkt inkoppad kohär (Branys rör), som genom au suta en s. k. koärströmkrets åverkade ett reais, hviket i sin ordning åstadkom strömsutning af en okaströmkrets för dri!\-ande af en morseskrifapparat m. I. anordningar för teegraferingstecknens mottagning. Under sina försök fann VIarconi snart, att bättre verkan erhös, om kohären indukiyt inkoppades i mottagaren, hvarför han år 1898 vidtog denna förändring i sin första apparat (fig. 3). L -LUFTLEDN! N' PR! 'ii\f'gpole. fic; SEKUNDÅRS POLE. K- KOHÄR.. E- <oäret.eme.nt. R- RE..AIS. L detsamma au möjiggöra regering af vågängden och såmedest åstadkomma säkerhet mot störande irwerkningar eer s. k. afs tämning, wars ändamå, såsom bekant torde Yara, är att söka anordna så att mottagaren ger utsag eneast för eektriska Yågor af en viss bestämd ängd, för andra vågor däremot beroende på arståndet ej as eer å tm instone i mycken i ten utsträckning. De inom svenska fottan först anagn-:.-1 och inti förra året atwänca gniststationerna voro af Saby Årcos konstruktion. Genom omfattande teoretiska och praktiska uneersökningar hade professor Braun utrönt, att skarpare afstämning och större teegraferingsafsånc skue kunna erhåas genom användande af svagt dämpade vågor, och påvisade, att den starka dämpningen af de i Marcanis afsäncare astrade vågorna i första hand var orsakad af att gniststräckan stod i direkt förbindese med uftedningen. För erhåande af svagt dämpade vågor konstruerade Braun een koppade MO"T,.GARE. Det dröjde ej ång tid efter, sedan Marconi offentiggjort sina försök, innan en mängd andra trådösa system uppkommo, hvika på mer eer mindre oika sätt sökte öfverträffa h varandras resutat. Af dessa system må nämnas: Saby Arcos och Siemen-Brauns i Tyskand, Lodge- Muirheads i Engand, Rochefort-Tissots, Brany-Popps och Ducretet Popoffs i Frankrike samt de Forests och Fessendens i Amerika. Såsom ett af de bästa ansågs änge det af professor Saby och graf Area konstruerade och efter dem uppkaade Saby-Arcosystemet. Genom införande i såvä afsändaren som mottagaren af sjäfinduktionsspoar och kondensatorer afsåg *) Med dekrement förstås ogaritmiska förhåandet mean 2 å. hvarandra föjande ampituder. L L- Lu,-LEZ'.,.ING s. - PRtMÄFs.PoLe. 5.2-ScKUNÅRSPOL. K- KO HÄR. G.(.. C KONPEN.&ATOA.EF'._ f_[}k -}"" "'""" - c. eer s. k. Braunska svängningskretsen, som besår at en suten primärkrets, inneh åande gniststräcka, sjäfincuktionsspoe och kondensator, och en öppen sewndärkretsmec uftedning (fg. 4.) De i een sutna primärkretsen uppväckta sväncrnino arna. o o

28 öfverfördes induktivt eer direkt ti sekundärkretsen-uftedningen, i sistnämnda fa var sjäfinduktionsspoen devis gemensam för båda kretsarna. Motsvarande anordningar gjord es i mottagaren. Den koppade svängningskretsens betydese för den trådösa teegrann torde bäst framgå ar, att densamma kommit ti användning inom de festa andra system och af att skarpa meningsutbyten ägt rum om hvem, som bör tiskrifvas äran af att först hafya uppfunnit densamma. D essa tvister edde b. a. ti, att de förut i konkurrens med hvarandra Yarande boagen för Saby-Arco- och Siemen Braun-systemen år 1903 sammansogos och bidade det numera väkända >Geseschaft fiir drahtose Teegraphie, System Teefunkem>, i Berin. Marconi hade emeertid atjämt fortsa med sina försök. Ungefär samtidigt med att Braun framade resutatet af sina undersökningar angående resonans och afstämning hade Marconi sitt första afstämda system färdigt. För användande a f Marcanis uppfinningar hade i London bidats ))The Marconi \Vireess Teegraph Company Lim.)), som m ed sig äfven associerat den inom radioteegrafin väbekante engesmannen professor Feming. Detta boag har ej skytt några kostnader för att förbättra den trådösa teegrafin. Dock torde kunna sägas, att det först är genom Brauns vetenskapiga arbeten, som densammas utvecking betryggats. Sträfvandena hafva sedan dess varit inriktade på att med stöd af teoretiska beräkningar och praktisk erfarenhe företaga tekniska förbättringar för erhåande af större teegraferingsarstånd och en så noggrann afstämning som möjigt. Såunda förändrades gniststräckans eektroders form och uppdeades densamma i f era samt öfvergicks från atyändandet af ikström med strömafbrytare ti växeström, at för att öka energin i afsändaren. För mottagaren konstruerades känsigare koh ärer, af hvika den af Marconi änge använda kvicksifverkohären, Braunska ståkohären och den för Teefunken afsedda Schömichs gudoch auminiu mkoh ären torde vara ;and de bättre. För att erh åa fördeaktigare utstråning af de eektriska vågorna och därmed ökad teegraferingsdistans gjordes uftedningarna at högre och försöktes oika sags sådana såsom parapyuftnät, T-uftnät m. f. I den mån energin i afsändaren ökades försågas uftedningarna äfven med at kraftigare isoatorer. De vetenskapiga forskningarna inom den trådösa teegrafin afsågo i första hand att kargöra hvarje enskidt organs verkan samt att uföra noggranna mätningar af de eektriska svängningarna. Förutom de redan nämnda veteranerna inom den trådösa teegrafin, Marconi, Saby och Braun, må här ytterigare uänmas tyskarna 1Vien, Drnde och Simon, engesmännen Feming och Lodge, amerikanaren Fessenden och fransmannen Tisso. Aa hafva i ett eer annat afseende bidragit ti radioteegranns vetenskapiga utvecking. Sär.' idt n:å framhå.a_s de omfattande nndersökningar, som gjorts ior erhaande af Instrument afsedea att mäta de eektriska svängningarna eer rättare sagdt deras frekvens, de s. k. uågn_1ä arna, samt professor Wiens utredningar angående koppmgssystemets betydese för erhåande af resonans och därmed äfven bättre afstämning. 1-Fien framhö att koppingen mean den sutna och öppna svängningskretsen kan göras, så att den ömsesidiga inverkan af de båda kretsarna på Inarandra bir större eer mindre. I förra faet säges koppingen mean dem vara ))fast)), i senare faet ))Ös)). Vid ))}Ös kopping)) erhåes bästa resonans, emedan dämpningen af svängningama då är mi n st. Den ))]Ösa koppingem> ämpar sig såunda bäst, när skarp afstämning önskas, men orsakar samtidigt minskadt teegraferingsafstånd. Med den ))fasta koppingen)) åter kan teegraferingsafståndet ökas, ehuru, på grund af den dänid erhåna starka dämpninue n, afstämnina.. f t> t> ar a ringa eer ingen verkan. de hittis omnämnda trådösa systemen hat\ a de eektriska svängningarna erhåits genom gnisturaddningar. Ett annat sätt att åstadkomma de eektriska svän crnin crar som errordras för den trådösa teegrafin, har un e r ;e nr e åren väckt mycken uppmärksamhet, nämigen medest den eektriska jusbågen, hviken användes i Pousen-system et.

29 År 1900 visade Dudde, att eektriska svängningar kunde erh åas från en ikströmsbågampa, ti hviken i shunt inkoppats en ämpig kapacitet och sjäfinduktionsspoe. Vid en bestämd vågä11gd afgaf jusbågeri en hög on (den sjungande jusbågen). Liknande resutat uppnåddes ä(\en afprofessor Simon. Dc vid dessa försök erhåna svängningstaen voro emeertid ej tiräckiga för att användas vid teegrafering. Danske ingenjören Poisen yckades öka svängningstaen, så att teegrafering kunde äga rum genom att för jusbågens bidande använda eektroder af koppar och ko samt håa densamma brinnande i ett af vätgas genomströmmadt magnetiskt fät. Med denna anordning (fig. 5) erhöos kontimzeriga, odämpade svängningar af het annan natur än de AI'"SADARE, B- LJUSBAG,E (,- KONOE.t\!iA"TOR. &. 1 - PI\ MÄRSPOLE $. 2 -SEKUNDÄR:,POLE. T -TE'.LERA.f"NVC KE-. M- MOTSTAND IL. Jv']OITA ARE., L- L!FTLEDNING $.'- PRIMÄRSPOLE ± S.2-SEKu.. närspole. A- AF'BRYTARE. 1- TELE>ON. C.C.!- konde... SI\TORER.,, : <---,----,' systemet har uppnåtts distanser af omkring 1500 km., men har detsamma ännu ej kommit ti amännare bruk.. Orsaken härti torde vara des att en de oägenheter vidåda detsamma vid dess praktiska användning des att man på annat sätt, genom förbättringar i de ))gama)) egentiga ))gnistsystemen)), kom m i t ti resutat, som måste tifredsstäa hö ert ' b städa fordringar såvä i fråga om teegrafe1:ingsafstånd som asämningsskärp a. Dessa framsteg hafva vunnits genom att frångå användandet af starkt dämpade svängningar och kohären. I stäet am ändes svagt dämpade eer nära odämpade svängningar och känsigare, forstärkande detektorer. Då ännu för tre år sedan nästan hyarje mottagare var försedd med kohär, torde vä numera åtminstone 90 proc. af aa radioteegram mottagas med eekroytiska, eektromagnetiska, gödamps-, thermoeer J:.:ontaktdetektorer. Denna öivergång torde hafva föran Jedis at kohärens känsighet för yttre störingar, dess egenskap att antingen funktionera korrekt eer också ej as och dess oförmåga att i sig sama impuser af svagt dämpade eer "Fi. 6. o... $C:HLÖMILCHS DE.TE.KTOR. vid gnisturaddningarna astrade mer eer mindre dämpade, warför man trodde sig på detta sätt kunna nå eftersträfvad större teegraferingsdisans och bä tre afstämn i ng. Försöksstationer för detta systems ytterigare pröfning hafva af >>The Amagamaed Racio-Teegraph Company))*) upprättas vid Lyngby och Esbjerg i Danmark samt Cuercoats i Engand. Därjämte sökte Teefunken tigodogöra sig uppfinningen med af professor Simon gjorda förbättringar b. a. genom användande af Hera jusbågar koppade efter hvarandra. Med Pousen-.,.) Numera expoateras Fousens uppfinningar a:e >>Det kontinentae syndikat for Fousens Radio Teegrafi, Aktieseskab» L- LurTLEt>N' N q. D- DETEKTOR. 13- EAIIE.RI T- TI:LEI'"ON. J- JORDL.ED>.JI"-14. odiimpade vågor. Teefunken ersatte kohären med Schömichs eektroytiska detektor. Marconi am änder, särskidt på ånga afstånd, en af honom konstruerad eektromagnetisk detektor och Fessenden en s. k. ))baretter>), snarik den Schömichska detektorn.

30 A-G"i..J:\'i>RÖR. B- LOCK tic,. 6. b. CHLÖI'.IL.CHS DE"TEK>OR. E I<.ONTAKT-DETE.KTOR. A- STÅL.NÄ.DE.R B-.JI\PA>ISK B-Yt;-ANS.. C- G\R-'\F'ITSPE:.T.S D- EBONITOMiiÖLJE. E.- KL..i\MS><RUF'. v- STÅ-LSKRU Användandet af dessa detektorer medförde att morseeer annan apparat för automatiskt registrerande af teegrammen ej ängre kunde användas i mottagaren ej häer signaapparat för anrop. Hörteefonen ersatte dessa anordningar och inkoppades i samma strömkrets som detektorn, j hviken, då den träffades af de eektriska vågorna, motståndet förändrades, så att starkare eer svagare strömmar kunde åverka hörteefonen och i densamma återgifva morsetecknen i form af jud (fig. 7). FiCt.7. TELEFON MOTTA9ARE. L _o L- LUI'"TL-E.DNI N c;. " D-DETE:KTOR C- KO"''DENSATOR. T- TELE.I'"ON A-B- 'RE.OSTAT. E;- ELE!JIENT Andra i bruk förekommande detektorer äro: Femings. gödampsdetektor och den numera i teefunkensystemets mottagare använda grafit- eer kontaktdetektorn (fig. 6. b). Denna senare har i nämnda system förenats med ett resonansreais, hvarigenom erhåits des ökad känsighet des möjighet att på ånga afstånd och utan risk för atmosfärstäringar använda morseapparaten för registrering af teegrammen utan användande af kohär. Dyik registrering har man äfven åstadkommit med användning af fotografisk skrift framkaad m ed tihjäp af en osciograf. Marconi ärer också i samband med si n magnetiska detektor het nyigen hafva yckats registrera teegrammen. Anordningar för anropsignas mottagande hafva äfven införts, hvika ära funktionera på ett tifredsstäande säll Visar det sig, at man verkigen yckats härmed, torde den vid radioteegrafins första användning så vikiga kohären hafv a speat ut sin ro och ej vidare komma j bruk. För åstadkommande af svagt dämpade eer odämpade Yågor på annat sätt än genom det Pousenska jusbågsystemet am änder Marconi vid sina transatantiska stationer Cifden och Gace Bay afsändare med roterande eektroder i gniststräckan och Teefimken s. k. stötimpus (stosserregung). Denna senare grundar sig på af professorerna Vien och Fessenden gjorda vetenskapiga undersökningar och försök och gifver svagt dämpade svängningar. Den af Hien konstruerade koppingen (Wienska afsäncaren) synes ti det yttre ej skija sig från den Braunska. Principiea skinaden iir dock, att vid een Braunska afsäncaren äro svängningarna i amänhet svagare dämpade i primärkretsen än i sekundärkretsen, vid een \Vienska åter är primärkretsen (sötkretsen) mycket starkare dämpad än sekundärkretsen. Skinaden mean de utsända vågorna i de båda afsändarna angifvas schematiskt af vidstående figur 8. Af eensamma framgår, a tt såvä ängre afstånd som skarpare afstämning torde kunna erhåas af de genom stötimpus i uftedningskretsen åstadkomna SYagt dämpade svängningarna. En i praktiken märkbar ski-

31 nad mean de båda asändarna är, att vid den Braunska kan koppingen mean primär- och sekundärk.rets variera (från ös ti fast), under det att vid den Wienska det är af största betydese at koppingsgraden mean stötkrets och sekundärkres bir den rikiga. tic:.. 8. $c>empitiska SvÄNC,t-1 NGS KL> R VOR. " I.BRAUNSKA KOI=>PLJNGEN. - F, häri har, enigt af professor Zenneck och graf Area gjorda uttaanden förre aboratoriföreståndaren hos Tecfunken, svenske ingenjören Rendah, hvikens skickighet och erfarenhet hi1canefter torde bifva svenska fottan ti gagn, då han numera är anstäd vid marinförvatningens gnistafcening. Det vidigase vid stötimpussystemet är, såsom förut framhåits,.att erhåa en ämpig gniststräcka och riktig kopping. För konstruktion af gniststräckan utförde Rendah årsånga experi ment. Ti stor de med edning af dessa yckades de Teefunken att åstadkomma en af iera enka gnistsräckor, med ringfonniga eektroder af koppar och sifver samt mässingsskirvor sammansatt dyik, i hviken med användande af särskic konstruerad växeströmsmaskin (s. k. högfrekvensmaskin) gnistor per sekund erhåas för stötimpusen (fig. 9). För at hastigt kunna erhåa den rätta koppingen har Hendah äfven konstrueract en variometer, med hviken Iöräncring i vågängden ätt erhåes genom succesiv förän- TI. wiensi<.a k.oppltt-igen. \ (5TOSSERREUNC4) AF5 ÄNDARE.. L, HÖRMO,.TAC,ARE. SEKVNDÄR.;.YSTEM. Dc oika sätt, som mwändas för erhåande af sötimpus, skija sig från hvarandra med afseende på des gniststräckans konstruktion, des kondensatorns i sötkretsen addande. Dc mest kända system, som för närvarande använda ))Stöimpu s>> äro: Teefunken i sina )) tönende Funken)), Fesseneen och ' 'on Lepe. Af dessa synes Teefunken fuständigast hafva genomfört ))das neue system)). En stor förtjänst G- et N.IS TSTRÄCKA. C- KQ N"DENSAIOR V _,V.2._ VAR iot-1\t.ter H- Hi"TzD RAHTir.JSTRuMEI'<T S.' c.. L- LJI=""TLEDNING. S.-1- PRiiVÄRSPOLE. <;:;.2- SEKVNDÄ"S POLE. D- UE..TKTQR.. T- TE.LE.FON. G- kqnue..nsatqr... dring af sjäfindukionen. Mottagaren i detta system utgöres, såsom redan nämnts, af en kontaktdetektor med hörteefon' oeh resonansreais samt morseapparat Teefunkens nya system tiverkas för närvarande med en sörre och en mindre stationstyp. Verkningsafstånden för dessa äro enigt Arcos uppgift:

32 typen J ' :t >-' "'..._. : s "'.,... --: ;i.... C: "' "' ;:,.< a o - : ;:s -.,...,.. C: 1, and mindre )) and med berg: )) 3ö 600 sjö J ö f ågt större typen ;) sjö.,.. and eer Genom detta sysem har såunda Teefunken nått betydiga teegraferingsafstånd, Inrarjämte systemet har stor driftsäkerhet såvä mot atmosfäriska söringar som inverkan från främmande stationer. Andra märkigare försök inom radioteegrafin h afva gått ut på att åstadkomma: trådös mutipeteegra(eri ng; anordningar för att hindra atmosäriska störingar; hemighåande Riktningsteegrafins ändamå är att gifva afsändarens vågor en viss riktning, så att desamma kunna uppfångas af endast en mottagare, som befinner sig någonsädes i denna riktning. Detta måste ske genom någon anordning i eer med uftedningen. Många oika sätt hafva härvid tiämpats. De hittis bästa torde vara Marcanis och de Forests, hvika i afsändaren och mottagaren använda en uftedning bestående af en kort vertika och en ängre horisonta de såsom fi gur 11 angifver. Marconi har funnit att afsändarens verkan MAR-CONis or &ontala A"sAN>ARE OC.>< >E.SS V"RNINGGKRETS, af teegrafering för utomstående stationer; samt riktningsteetig,/ 10. MARC0"-'15 DUPLE"T'ELE.CjRAF, AFSÄNDARE- MOTTAGARE graering. Vid aa dessa försök torde Marconi vara een, som nått de bästa praktiska resutaten. F ig. 10 visar Marconis anordning för dupexteegrafi, h varigenom samma uiecning kan användas för samtidigt mottagande eer afgifvance af två teegram af oika vågängd. iir kraftigast och att motagaren är känsigast i den riktnin g, 111o t wiken den Ycrikaa deen af uftedningen är vänd. :\'farconiboages stora transaantiska stationer Cifden och Gace bay äro försedda med dyika uftedningar. Ännu är doek riktningsteegrafin ångt från sin fuändning. Betydesen af riktningsteegrafin torde ätt inses. Först

33 och främst kan genom densamma erhåas bättre verkningsgrad,. då i såvä afsändare som mottagare energin bättre tivaratages. än i et symetriskt uftnät af samma höjd. Det är också med uftnät för riktningsteegrafi som Marcon i anser sig kunna betrygga den trådösa förbindesen öfver Atanten. För hemighåande af de trådösa teegrammen är riktningsteegrafin dessutom af stor betydese och möjiggör, att bredvid }warandra iggande stationer kunna arbeta utan att störa!warandra. sutigen är det med mottagare för riktningsteegrafi möjigt att bestämma den riktning, i wiken afsändaren befinner sig. Marconi har utfört Iörsök härmed och yckats att på detta sätt bestämma riktningen ti ett fartyg, som befann sig 90 km. från and. Förutom Marconi hafva Arom, de Fores t, Braun, Beini och Tosi med mer eer mindre framgång utfört försök med riktningsteegrafi. Teoretiska utredningar beträffande densamma oeh den i nära samband därmed stående frågan om de eektriska vågornas fortpantning ängs jordytan hafva framagts af professor Zenneck, hviken härvid redogjort för den inverkan oika terrängförhåanden och oika atmosfäriska förhåanden utöfva på radioteegrafin. Att gifva en öfverskådig framstäning af radioteegrafins utvecking är icke ätt i a synnerhet för en icke speciait, då ju en mängd nya förbättringar städse införas. Af den gjorda framstäningen torde dock framgå, hvika stora förtjänster om den trådösa teegrafen tikomma framför andra Marconi och Braun. För sina geniaiska uppfinningar och sitt rastösa arbete hafva de ju också nyigen tideats en af samtidens förnämsta utmärkeser, Nobepriset i fysik för år Den trådösa teiegrafin har såunda uppnått betydiga Radioteeräckvidder och afsevärd driftsäkerhet. De afstånd, på hvika grans..... f "... t t t' praktiska rad10 Leegram kunna utvax as, aro or VIssa ston e (US s a d. ner uppe i öfver km. och för de kraftigare fartygsstationerna i omkring 2000 km. Hvad driftsäkerheten beträffar har densamma genom användande af odämpade eer svagt dämpade vågor och genom riktningsteegrafin bifvit i hög grad tryggad för i1werkan af såvä atm osfärstäringar som af främmande stationer, men ännu återstår mycket innan densamma är fut betryggad. Detta är en af anedningarna ti, att det torde dröj a änge om innan radioteegrafin kan h et ersätta kabeteegrafin. Den största betydesen h ar radioteegrafin för åstadkommande af förbindeser, där kabeteegrafi ej kan komma ti användning eer där anordnandet af sistnämnda teegraferingssätt skue vara förenadt med svårigheter och at för stora kostnader. Det är också under sådana förhåanden, som för närvarande de radioteegrafiska förbindeserna få t sin största användning både vid den frediga samfärdsen och för miitära ändamå. Hittis har radioteegrafin mest användts för upprättandet af förbindese mean kusten och i öppna sjön befintiga fa rtyg eer mean dessa senare sinsemean, hvarigenom dessas navigering i hög grad tryggas. Bevis härpå ämna b. a. dc under året skedda sjöoyckorna med två af de stora transaanerångarna»repubic>> och»savonia» samt ångaren»ohio». Vid dessa tifäen räddades med radioteegrafens tihjäp 100-tas passagerare. Omkring 200 af de ångare, wika trafikera norra och södra Atanten äro förseeda med radioeegrafstationer. Detta anta torde komma att ytterigare ökas, des emedan Förenta staternas kongress efter sammanstötningen mean»repubi'c» och»forida» antagit en ag, enigt hviken h varje fartyg, som anöper Nord-amerikanska hamnar och har rättighet m edföra 50 passagerare ska vara skydigt att ombord hafva radioteegraf, des sedan engeska handesministeriet efter )) Savonias» strandning utfärdat före- anvan n1ng; R öriga radio tee graf stationer.

34 -146- skrift om, att aa engeska oceanångare skoa vara försedda med dyika, och i Frankrike iknande agtörsag äro under behanding. Äfven med järnvägståg och uftskepp hafva yckade radioteegrafiska försök bifvit utförda. För de europeiska järnvägarna, där järnvägsstationerna i amänhet iooa tämiuen t>t> t> nära hvarandra, torde vä radioteegrafen vara af mindre vikt, hvaremot järnvägar, där arstånden mean stationerna äro stora, såsom å en de af Nord-amerikas, Sibiriens m. f., säkerigen komma att få nytta af dens'mma. Radioteegrafisk förbindese med uftskepp är af betydese, särskidt då desamma användas för rekognoscering. I vagnar apterade, röriga radioteegrafstationer hafva kommit ti at större användning och på senaste tiden ärer mottagningsapparater i fickformat hafva konstruerats och med framgång pröfvats. Fasta radio- De först upprättade fasta stationerna voro ursprungigen teegraf- endast försöksstationer. At eer som radioteegrafen fustationer' ändats hafva dessa stationer börjat användas för öfverbringande af teegram ti de röriga stationerna särskidtombord å fartyg. Samtidig. har antaet fasta stationer isynnerhet ängs kusterna ökats. Andamået med dessa stationer är numera icke aenast att åstadkomma förbindese med fartyg utan äfven att radioteegrafiskt förena änder oeh andsdear, som sakna teegrafkabar. Kändt är äfven, hurusom Marconiboaget upprättat förbindese mean Engand och Arnerika och söker konkurera med de stora kabeboagen. I Förenta staterna ärer man t. o. m. hafva privata radioteegrafstationer å de förnämigare hoteen i de större städerna och för n ågra af de större tidningarna. Anta radio- Enigt internationea teegrafbyråns i Bern meddeande te!egraf- utgjorde i augusti 1909 antaet i Bern inregistrerade radio-.statwner och t 1 0. [ t t'... använda e eota s a JOner 120 kuststaljoner och 660 farygsstationer. I system. detta anta ingå icke en de miitära och privata stationer, wmjäm te franska och nordamerikanska stationer ej äro inregistrerade. Erskine- Murray uppgifver samtiga i bruk varande radioteegrafstationer i sutet af år 1907 ti 1550, fördeade såunda: 195 amänna andstationer, 170 stationer å handesfartyg, 150 på fyrskepp, 670 på krigsfartyg, 55 fyttbara miitärstationer och 310 försöksstationer. Af dessa stationer användas föjande oika system: Teefunken proc. M:arconi )) de Forest )) Lodge-Muirhead )) Fessenden )) Andra system » 32 proc. af andstationerna och 56 proc. af handesfartygsstationerna hade Marconisystemet. U n der åren 1908 och 1909 hafva stationer upprättats snart sagdt i aa dear af värden och torde antaet stationer fö r nicirvarande u p p gå ti 2 a b vara f omkring 000 äro a r Teefunkensystem e. Band märkigare under anäggning varande eer äniga radioteegrafförbindeser må nämnas: Engand ti dess besittningar i aua värdsdear (härvid afses att upprätta ett abrittiskt radioteegrafsystem d. v. s. med utesutande i brittiska regeringens ägo befintiga apparater); Paris ti Nordamerika, Medehafvet och Ager; Berin ti Wien; S:t Petersburg ti VIadivastok (öfver 4 meanstationer); Buenos Aires ti Kap. De förnämsta s. k. storstationerna äro angifna å vidstå. storstatioende karta (fig. 12). Grupperade efter systemen äro de föjande:,farcnn i: Podhu och Cifden i Engand och Irand; Cape Cod och Gace Bay i Förenta staterna och Canada samt Cotana i Itaien; verkningskrets: km. Teef'tznken: N au en vid Berin och Norddeich i Ostfriesand; Poa i Österrike; verkningskrets: :i 000 och 000 km. Rochefor-Tissot: Eiffetornet; verkningskrets: km. 1'idsk1 ift i Sjöväsendet. 10 ner.

35 Fessenden: Brant Rock vid Boston; verkningskrets: km.; Cape Saint Ro c, Jamaica; Machrianich bay i Scottand. de Forest: Washington; verkningskrets km.; Gaveston i Texas och Hebriderna i Scottanc. Bo Pousen: Lyngby och Esbjerg 1 Danmark, Cuercoats i Engand och Knockroe i Irand. Fic; m. högt torn för sin uftedning, h ar uppnått vackra re sutat genom att komma i förbindese med Norddeich, Naue11, W ien, Berin och Köpenhamn. Den spridning radioteegrafin fått har het nyigen föranedt uppgörandet af törsag om afgifvande af radioteegrafiska tid- och väderekssignaer, åtgärder hvarigenom navigeringen i många afseeneen skue underättas och säkras. Från Eiffetornet ärer redan nu hvarje midnatt afgifvas tidsignaer, hufvudsakigen afsedea för franska tottan. AI..I..MANNI'I. c. NISTSTATIONE.R V> ÖSTE.ft.S..ÖNS KVSTEI=L. Avet ATLI\NTISKA OCf '' O 20 Förbindesen mean Europa och Amerika äger förnämigast rum öfver Marconi-stationerna Cifden och Gace Bay, een senare för närvarande under ombyggnad efter en edsvåda. Det är med dessa stationer den regebundna radioteegraferingen öfver Atanten försiggått med en hastighe af ord per dag, en siffra som Marcon i hade hoppats skue kunna ökats ti Det 300 meter höga Eif"etornet synes vara en trtmärkt anordning för uftedning. Säker förbindese har upprätthåis från den därinvid beägna underjordiska stationen med Medehafseskadern och Ager. Den nyanagda stationen i Poa, som arbetar med 150,000 vots spänning och har ett ANH: ÄR ANC.IN R.YSKJ\ 'STA,.-IOt-.IER MO"TTAG,A. <;"ISTTEL<jRoC\M :"F"GIJ:'"N \NOM 90 km. I="RA.N S.TA TIONEt-. Å kartan äro utagda inom våra grannänder i aug ö rcftntiga amänna radioteegrafstationer. Inom vårt eget and har radioteegrafin hittis ej komm it ti användning rör den frediga samfärdsen. En amän kuststation är dock afseed att upprättas vid Göteborg.

36 M iii tära radioteegrafsta tioner För miitära ändamå har radioteegratin mest tagits anspråk inom marinerna, men har äfven börjat användas en de armeer. Dess betydese för sjökriget såvä i strategiskt som taktiskt afseende har framgått af rysk-japanska kriget, 11\rarför någon närmare redogörese h ä rför ej torde vara behöfig. Numera hafva de festa mariner apterat radioteegrafapparater på nästan aa sina fartyg från sagskeppen ned ti jagarna. Den nytta tyska trupperna under sina operationer i sydvästafrika hade a{ radioteegrafen har visat att den är användbar äfven för andkrige, hvarför den införts icke bott såsom röriga stationer utan äfven såsom fasta stationer å vik tigare befästa orter och mi itärcentra. Den ofvannämnda förbindesen mean Berin och Wien har erhåits med stationen Nauen och en af österrikiska armeens transportaba stationer af nya teefunken-typen. Då det mesta angående radioteegrafens användning för miitära ändamå hemighåes, är emeertid svårt meddea några närmare uppysningar därom. Framhåas må dock vikten af att för miitära ändamå hafva tiräckig verkningskres och trygghet mot störande inverkan från andra stationer samt att ombord å krigsfartyg jämte hörmottagaren haf\'a registreringsapparat för teegrammen. Hörmottagning försyåras nämigen oftast ombord af störande jud, hvarjämte det af skrifapparaten återgifna i amänhet är tiföritigare än det genom hörsen mottagna, såvida ej personaen är vä utbidad och påitig. Hvad Sverige beträffar har ju radioteegrafin införts såvä inom marinen som armen, inom een senare dock endast för utförande af försök. Fottans såvä fartygs- som kuststationer hafva såsom bekant är uneer året uneergått modernisering, hviken är vara afsede att ytterigare genomföra, för den händese ansag därti erhåes. Att föja med i een trådösa teegrafins utvecking är dock förenadt med afsevärda kostnader Radioteegrafins snabba utvecking har förorsakat att R adioteedensamma fått en så vidsträckt användning, att den vid gnist- grfiska ag- ' r. B ' o 1906 f 27 t stammeser. teegrat wn1esensen 1 er m ar. a stater an agna»cmwention Hadiotetegraphique Internationae», som trädde i kraft den jui 1908, visat sig vara en nödvändig åtgärd för att ordna de radioteegrafiska förbindeserna. Då äfven Sverige är band de»höga parter», som godkändt de vid nyssnämnda konferens fattade besuten, skoa här i korthet 'ramhåas de viktigaste af konferensens resutat. Konferensens besut äro sammanförda i fyra urkunder: håas: den egentiga konventionen, en tiäggsförbindese, ett sutprotoko och ett tjänstgöringsregemente. Konventionen omfattar 23 artikar, af hvika må fram- R adiotee Artike 1 och 2: H vari amänna, d. v. s. för amän korrespondens öppna, radioteegrafstationer indeas i kuststationer och fartygsstationer, hvarvid med kuststation förstås hvarje radioteegrafstation, som är anordnad å fasta andet eer ombord å stationärt fartyg, och fartygsstation hvarje å icke stationärt fartyg anordnad station. Artike 3: Som bestämmer, att kust- och fartygsstationer äro skydiga att ömsesidigt. utväxa radioteegram utan hänsyn ti det radio-teegrafsystem, som tiämpas vid de oika stationerna. Denna artike är af betydese såsom omintetgörande een monopoisering af racioteegrafn, som Marconiboaget sökt genomföra, då det vie förhindra förmedande af radioteegram med andra stationer än de, som använda Marconisystemet Artike 5: Bestämmer att ansutning ska finnas mean kusts tationerna och amänna teegrafinjerna. På O:de internationea teegrafkonferensen i Lissabon grafkonven {\.r 1908 godkändes af värdsteegrafföreningen denna och antionen af år 106.

37 dra af radioteegrafkonferensen gjorda bestämmeser, n arigenom förbindeser mean radioteegrafstationer och teegrafnäten regerades. Artike 8: Radioteegrafstationernas dri ska så vidt möjigt anordnas på sådant sätt, att andra dyika stationers tjänstgöring däraf icke störes. Artike 9: Företrädesrätt ska beredas radioteegranska nödsignaer från fartyg. Artike 13: En ständig internatione radioteegrafbyrå ska imättas (i Schweiz, Bern). Artike 21: Fuständig frihet är medgifyen mfrinens och armens radioteegrafstationer, då desamma ej söka förbindese med de amänna stationerna, dock att i fredstid de miitära stationerna så anordna sina förbindeser, att andra stationer ej störas, samt att företrädesrätt ska medgifvas nödsignaer från fartyg och att åtgärder, som af dessa nödsignaer påfordras, skoa vidtagas. ''iäggsför- En de stater b. a. Storbrittanien och Itaien kunde på bindese och grund af ingångna kontrakt icke i aa dear ansuta sig ti sutproto konventionens besut, hvarför utfärdades en tiäggsförbindese ko. undertedmad af 21 stater. I dennas :a artike bestämmes, att hvarje amän fartygsstation ska vara skyd ig att utväxa meddeanden med hvarje annan fartygsstation utan hänsyn ti det radioteegrafsystem, som tiämpas vid de oika stationerna. I sutprotokoet har b. a. Itaiens ombud förkarat, att dess regering ej kan ratificera kmwentionen förr än detta ands kontrakt med Marconi-boaget upphört att gäa. Engand, Frankrike, Spanien, Itaien, Japan och Danmark hafva häri ä'venedes förbehåit sig rättighet att tidtas befria vissa kuststationer från skydighet at underhå a amän korrespondens (för utförande af försök) radioteegrafstationerna. medgifver fritt va af radioteegrafsystem, dock ska stationernas inredning motsvara vetenskapens och teknikens fordringar. 2 bestämmer att för amän korrespondens skoa två vågängder användas, den ena om 300 m., den andra om 600 m. För särskida ändamå kan regering medgifva användande vid kuststation a( andra vågängder, dock under vikor at dessa vågängder icke igga mean 600 m. och 1600 m., enär vågängder däremean äro afsedda för miitära ändamå. Enigt 4 ska den internationea radioteegrafbyrån upprätta förteckning Öh'er aa amänna radioteegratstationer. Denna förteckning ska b. a. innehåa uppgifter öfver norma verkningskrets, radioteegrafsystem, mottagningapparatens heska1tenhet, vågängd m. m. dyikt. At efter särskidt formuär. 5 förbjuder utväxandet af öfverfödiga signaer. I 6 bestämmes att ingen fartygsstation får inrättas utan medgifvande af den regering, under hviken fartyget yder. RYarjämte hvarje med vederbörigt tistånd inrättad fartygsstation ska uppfya föjande vikor: a) att det system, som användes, ska vara ett syntoni -;eract system; b) au afsändnings- och mottagningshastigheten under normaa förhåanden ej får understiga 12 ord i minuten; och c) att den kraft, som öfverföres på racioteegrafapparaen, under normaa förhåanden ej får öfverstiga kio watt. Fartygsstations drift ska besö1jas af teegraftjänsteman som är j besittning ar et af vederbörande regering utfärdadt certifikat, hviket ska angifva teegraftjänstemannens yrkesskickighet i hvad angår: a) apparatens regering; h) afsändande och mottagande genom hörsen med en hastighet, som icke bör understiga 20 ord i minuten; samt Det ti konventionen hörande tjänstgöringsregementet Tjänst.göinnehåer föreskrifter beträffande tjänsten vid de amänna ringsregemente.

38 c) kännedom om gäande regementen rörande radioteegrafering. angående: Tjänstgöringsregementet innehåer dessutom föreskrifter kuststationers tjänstgöringstid; radioteegrams a irattande och inämnande; taxering och afsändande, hvarvid i 28 bestämmes att aa stationer äro skydiga am ända minsta kra n, som erfordras för att uppnå god förbindese ; radioteegrams afämnande ti sin bestämmese m. I föreskrifer för ordnande af en säker teegrafförbindese. En föjd af den antagna konventionens :a artike är, at hvarje stat m åst uträrda särskida agbestämmeser angående användandet af såvä amänna som enskida radioteegrafstationer. Tyskand, Frankrike, Itaien och Norge hafva redan utfärdat dyika föreskrifter. Därjämte söka de oika staterna a i största möjiga utsträckning tiförsäkra sig äganderätten ti de amänna kuststationerna. Engeska staten ärer nyigen hafva inköpt i Engand befintiga amänna Marconi-stationer utom de Yid Podhu och Cifden. Behofvet af agbestämmeser beträt"ande radioteegrafens 111\'ändning a neutraa stater gjorde sig märkbart under ryskjapanska kriget. Senaste fredskonferensen i Haag har också antagit sådana, hvarigenom krigförande makter äro förbjudna a på neutrat område upprätta radioteegrafisk a anäggningar e er Yid krigsutbro am ända där förut befintiga. Vid tiämpningen ar nu gäande radioteegrafkoiweni on e er ej est uppkommande frågor rörande radioteegrain torde erhåa behanding vid nästa internationeta radioteegra( konferens, som ska håas i London år De förnämsta ohigenheter, som förefinn as vid radiotee- Radioteeontins anvan mng or m1 1 ara an ama aro:... d. "'" ""t '".. d 0 ).. grafpersona "' o pågå r; att han kan genom ))Störing>> förhin dra desammas öfverbringande... ens utbi.c- 1 att fienden erhaer kännedom om, att radwteegra ermg. a han kan aäsa signameddeandena, och Af dessa oägenheter kan obehörigt aäsande af signamedeandena ätt förhindras genom att använda hemiga signa er eer ch i fer. Att förhindra ienden erhåa kännedom om att teegra'ering pågår torde ej åta sig göra, men är detta af mindre hetydese, då vare sig riktning eer arstån d ti den teegraferande ännu ej med säkerhet torde kunna bestämmas. Svårare är att förhindra störing. De moderna radioteegrafapparaterna möjiggöra nämigen för en utomstående station att ganska snart taga reda på den teegraferandes vågängd oeh instäa sin afsändare efter densamma, hvarpå genom afgifvande af signatecken teegraferingen kan omöjiggöras. För att förekomma dyik >>störing måste den teegraferande så hastigt som möjigt afgifva si t meddeande, innan fienden hinner få reda på vågängden, och, om meddeandet är ångt, eer öfvcrenskommen signa öfvergå ti annan öfverenskommen Yågängd. Härar framgår att den persona, som är afsedd för sköse n a radioteegrafen, måste icke aenast vara tekniskt utan iifven praktiskt vä utbidad. Tydigt år att denna utbidning måste vara desto bättre ju mera fuändade och ika Yarandra dc båda moståndames teegrafapparater äro. Den som i detta (a har den bäst utbidade personaen kan bbist tigodogöra sig aa de fördear, som radioteegrafin erbjuder kriget. Inom vår marin har g nistpersonaens >> såvä tekniska som praktiska utbidning änge varit otifredsståande. Anedningen härti torde vara, des att vår gnistmateries eknisket skötse från början bivit feaktigt föragd, des m ng.

39 att a organisaian af och system för personaens utbidning fukomigt saknats. Från att ti en början icke hafva tihört någon särskid adening inom marinförvaningen eer något a ( varfsdepartementen, öfvcrgick gn istmaterieen under hand ti torpedafdeningen och torpeddepartementen samt ombord ti torpedoffieeren. Under åtminstone ett par års tid Yar för dess tisyn ombord icke utsedd någon uppbördsman. Så småningom bestämdes att torpeduppbördsmännen skue Laga een under sin vård, men någon undervisning om materieen erhöo dessa ej, Inrarför dc ej hade aning om vare sig hvaraf materieen bestod eer huru dess tekniska skötse skue u L [öras. Först under sistförfutna år har en kortare kurs i gnistsignamateri een varit anordnad för en de a( den persona, som är afsede att såsom uppbördsmän handharva densamma. Svårt är att förkara anedningen ti at»gnistens)) tekniska skötse förades ti torpedafdeningen och Lorpeddepartementen. Ingen annan af marinförvatningens tekniska afdeningar och intet annat varfsdepartement har så itet med eektriska anordningar att göra som torpeddepartementet. Den enda eektriska anordning, som användes för våra nuvarande torpeder, är den eektriska affyrningen för undervattenstuberna och denna är så enke, au för dess skötse icke erfordras någon ingående kännedom om eektriciteten. Förutsättningarna för att torpedvapnets tekniska persona skue vara bättre ämpad än öfriga afdeningars att handhafva gnisten voro därför små och måste fortfarande så vara. Torpedvapnet så Yä som gnisten äro för närvarande under sådan utveckina att en hvar af dem h et kräfyer den för dem asedda personaen. Att såunda förutsäta au samma personer skoa nua fut inne i två så Yidt från hvarandra skida tekniska i nrättniugar som torpeden och gnisten, torde ej vara rimigt. Då nu torpedvapnet var ädre, så var ju antagigt at för detsammas utyecking och tekniska skötse simie finnas större för u isättningar. t> Af marinför\'aningens öfriga afdeningar syssa ifråga o eektrotekniken artieri- och ingenjörafdeningarna mest m cd starkströ m san ägg n i ng ar, mi nafdeni n gen h u fvudsa k i gen med svagströmsteknik samt navigationsardeningen egentigen endast med eektricitetens inverkan på navigeringsinstrumen Len. För gnisten användes ju såvä starkström som svagström, dock torde mest kännedom erfordras i de dear som beröra svagströmstekn iken. Såunda torde i tekniskt afseende fördeaktigast vara, om gnisten förades ti minadeningen och mindepartementen. Detta desto mer som teefonmaterieen förut handhafves af dessa och arbetet å mindepartementen är så obetydigt att ifrågasatt är att indraga et af dem. AU förägga gnisten ti ingenjörafdeningen och ingenjördepartementen torde ej vara riktigt, enär för gnistens praktiska an yändning miitärpersona är afsedd att anvindas. Denna persona bör äfven vara inne i dess tekniska skötse och såunda beredas tifäe handhafva densamma under dess för Yaring i and, hviket ej torde ämpigen kunna försiggå med mi ndre gnisten tihör eu af de ))miitära» departementen. Dessutom har ingenjördepartementen redan förut så mycket a göra, at någon ytter igare arbetsbörda ej bör påföras desamma. Gnistens praktiska anvindning å våra fartyg har hittis YHI' i anförtrodd åt torpedofficeren, biträdd af gnistsignamän. 1-Iögs få af dessa hafva emeertid beredts tifäe att erhåa en ti räckig första grundäggande teoretisk och praktisk kännedom om och färdighet i gnistsignamaterieen och dess an \'ändning. Ej häer har!ör de festa af dem, som erhåit 'n dyik första utbidning, nu it så anordnat, att de kunnat underhåa och ytterigare fuända den vunna färdigheten. Dea torde hafva förorsakats af, att man ansett g'nissignaeringen vara så ätt, att för densamma ej edordras någon större öfning. Så var måhända förhåandet under första åren af gnistens användning, då anspråken på att erhåa gnistsignaförbi ndese voro små. Numera har gnisten en stor betydese för sjökriget, hvarför fordringarna på gnistpersonaen bifvi

40 i hög grad stegrade, isynnerhet sedan våra gnistsignastationer moderniserats och erhåit större verkningsområde än förut. Det är därför nödvändigt att få gnistsignapersonaen organiserad och dess utbidning systematiskt ordnad. En hörjan härti synes vara gjord under hösten 1909 genom anordnande af kurser för särskidt uttagna underbefä och signamatroser, hvika afses at utbidas ti att för ängre tid omhänderharva gnistsignamaterieen. För dessas utbidning i gifning och motagning såvä med hörteefon som skrifruattagare har a( gnistofficeren i Carskrona under hösten H09 anordnats enka och synnerigen ändamå Iseniga apparater. Man får därför hoppas, att denna organisation och utbidning ytterigare genomföres, så att äfven erforderigt anta gnistofficerare komma att utbidas. För underättande af utbidningen framstår ä(ven starkt behofvet af en ny ärobok i radioteegrafi ['ör de Pousenska anordningarna för radioteefoni och däreter för några andra af i bruk varande system. Visserigen iiro Pousensystemets hufvudprinciper förut omtaade i samhand med radioteegrafin, men, då Pausens radioteegrafsystem ej ännu rönt någon amännare spridning, angåfvos desamma därvid endast i störs ta korthet. För att öka energin och svängningstaet hos de från den, efter Duddes principer (se sid. 136) anordnade, eektriska jus1:"1gen utgående eektromagnetiska vågorna, omgaf Pousen, såsom förut nämnts, densamma med vätgas och anbragte den i ett magnetiskt fät samt atkyde den ena jusbågseektroden. Fig. yisar sehematiskt Pausens anordning. Den utgöres af en utgöres af ett kopparrör försedt med en vattenafkyningsan- Radioteefonens tek niska an ordningar. Trådös teefoni. (Radioteefoni.) De försök med at åstadkomma trådös teefonförbindese, hvika atsedan sutet af 1890-taet fortgått, synas på senare åren hafva krönts med framgång. Aa de trådösa teefonsystem, iyika hittis visat sig vara praktiskt utförbara, använda den eektriska jusbågen för att astra för judets öfverbringande erforderiga kontinueriga eektromagnetiska svängningar, h varför den trådösa teefonin, af samma skä som det vid redogöresen för den trådösa teegrafin angifna, ämpigen bör benämnas radioteefoni. Då de oika radioteefonsystemen i amänhet begagna sig af något eer några af de af Pousen angifna sätten för frambringande af de kontinueriga vågorna, ska först ämnas en utförigare redogörese A hf1gampa med en rörformig koppareektrod B och en koeektrod C. Pusedningen från ikströmsdynamon går genom ('I drassespoe A ti koppareektroden B. Från koeektroden C går edningen rundt en kraftig eektromagnet D ti m inuspoen. En grenedning utgår från koppareektroden B genom sjäfinduktionsspoen E och kondensatorn P ti koh'ckroden C. Koppar- och koeektroderna äro innesutna i e ufttätt kär G, i hvikct kovätehatig atmosnir åstadkommes genom att från en droppkopp H sprit automatiskt droppar ned i käret G och där förgasas. Koppareektroden

41 - i60- ordning. Likströmmen bör haf\a en spänning af 220 eer bättre 440 vot. Denna anordning verkar på föjande sätt. Då ikstömsedningen sutes går strömmen genom spoen A i koppareektroden B och bidar mean B och C, sedan de bringats i beröring med hvarandra och därefter skijts åt, en jusbåge, hvarpå den genom magnetind11ingen D återgår ti minuspoen. I det ufttätt sutna rummet G brinner såunda mean eektroderna en eektrisk jusbåge, wiken från B ti C öfverför eektricitet, i Inrars strömstyrka förändringar uppstå. Kondensatorn F erhåer nämigen en addning, hvars storek beror på den mean B och C rådande spänningsskinaden. När kondensatorns beäggningar äro fut addade, kunna desamma ej upptaga mer energi utan söka uradda sig, hvarvid en uraddning äger rum genom sjäfinduktionsspoen E samt genom den mean B och C bidade jusbågen. Denna uraddning astrar svängningar, hvika, på grund af ti. 2.. att jusbågen fortfar att brinna under det att kondensatorns addande och ur I n n [\_ L\_ f\_ 1 addande atjämt fortsätter, bifva kon - U V v U v V inueriga eer odämpade (fig. 2). För att omsätta större energimängder i svängningar, måste jusbågens ikström undergå stora förändringar i strömstyrka. De tre af Pousen gjorda anordningarna (med vätgas, eektrodafkyning och eektromagnetisk utbåsning) äro afsedda att åstadkomma nyssnämnda förändringar i styrkan hos den ström, som genomgår jusbågen. Väsentigast bidrager härti den genom vätgasen erhåna afkyningen. Eektrodafkyning behöfver egentigen endast an\'ändas, då stor energi sändes genom jusbågen. Såunda erhåes genom jusbågens atkyning det höga syängningsta ( per see), som erfordras. Genom dyik anordning åstadkomna odämpade eer kontinueriga svängningar (Hg. 2) kunna röna inverkan af en mikrofon, hviken direkt eer indirekt förenas med svängningskretsen. På grund af de judvågor, som träfia mikro fonen, åstadkommas i densamma motståndsförändringar, hvika orsaka förändringar i svängningarna. Förenar man en dyik syängningskrets m ed en uftedning, så åverkas ä fyen de från den senare utgående eektromagnetiska s\'ängningarna af de i m ikrofonen genom judvågorna gjorda motst å ndsför indringarna, samt öiverföra de såunda åverkade svängningarna ti mottagningsstationen, Inrarest de genom en detektor och en teelon bringas ti judvågor motsvarande de i afsändningssationens mikrofon afgifn a. Af det sagda orde framgå att svårigheten vid radioteeonin, förutom åstadkommandet af kontinueriga svängningar, igger uti att erhåa en ämpig mikrofon. För au tiräckigt k raftigt åverka de utgående svängningarna måste mikrofo nen vara så konstruerad, att densamma tå jämföresevis starka strömmar utan att de i mikrofonen verksamma dearna (ce bakom membranet iggande kokornen eer dyikt) skadas af den genomsäppta svängningsenergin. Förbättringar i dyika mikrofoner böra afse att förhindra förbrän-ning af dessa dear. Den Egner-Homströmska starkströmsmikrofonen, i wiken detta ärer förhindras genom att göra det bakom membranet iggande rummet med mikrofonkontakterna ufttomt, torde bifva en v irdefu uppfinning för radioteefonens fuihindning. Å mottagningsstationen användas såsom detektor s. k. hcrmoceer, hvika förenats med en teefon. I hviäge går ingen ström genom teefonen, men då eektromagnetiska svängningar, hvikas beskaftenhet bero af de å mikrofonen verkandr judvågorna, träfia mottagarens uftedning, uppstå thennoströmmar, Yika å verka teefonen. Hedan 1904 inämnade Pousen sin första patentansökan för trådös teefoni och har sedermera atjämt arbetat med all förbättra densamma. Härvid har han n å tt at gynsamjarc resutat och torde hans teefonsystem numera kunna anyändas på betydiga dis tanser. Koppingssystemet för en Pausens radioteefonstation framgfn af fi cr 3 t>

42 - i62- - i63 - AF SANDA RE. iinderiga kondensatorn e, sjäfinduktionen f, och hitzdrahtamperemetern g. I serie med jusbågarna är inkoppati förkoppingsmotståndet h. Ur- och inkopping af svängningskr<'1sen sker genom omkopparen i, paraet med hviken Fic,.4. t A är jusbågsgeneratorn (konstruerad som i fig. angifves), B kapacitet och C sjäfinduktionsspoe i svängningskretsen. Genom ös kopping står uftedningen D i förbindese med svängningskretsen. E förestäer en eer tera mikrofonkontakter. F är en med dessa paraet koppad kondensator, i hvars stäe ä(\ en kan an\'ändas ämpigt afpassad sjäfinduktionsspoe. I motagaren är G uftedning, hviken är försedd med afstämningsanordningar. H är sjäfinduktionsspoe och J föränderig kapacitet i mottagningssystemet I resonanskretsen är ät\'en inkoppad thermodetektorn K. Paraet med kapaciteten.j är teefonen L inkoppad. Äfven andra koppingar kunna ifrågakomma i mottagaren för au göra dc i teefonen åstadkomna juden tydigare. Die Gesescwf fi"ir drahtose Teegraphie har äfven konstruerat ett radioteefonsystem. Såsom generator för att astra de odämpade svängningarna arwändes häri en jusbågsanordning med eektrodafkyning, warjämte för att öka svängningsenergin fera jusbågar koppas i serie. ng. 4 är framstädt koppingsschemat för en at Teefunkens radioteefonstationer. Från dynamon inkommer ikströmmen vid a, genomgår motståndena b och drossespoarna c ti jusbågarna d. När dessa tändas, uppkomma odämpade och kontinueriga svängningar i svängningskretsen e, f, g- d, som h es tår af den för- )( e" x 9 ><. x kondensatorn k är inkoppad för att hindra gnistbidning. Lu fkretsen är induktivt förenad med svängningskretsen och består a uftedningen, omkopparen m, afstämningsspoen n, koppingsspoen o och amperemetern p. Parae med koppingsspoen igger mikrofonen q. Asändaren verkar på föjande sätt. Genom strömbryaren vid a sutes ikströmmen ti amporna, hvarvid desamma tändas. Stäes omkopparen i på meersta kontakten, uppkomma i svängningskretsen d, e, f, g kontinueriga svängningar, som induktiyt öt\erföras ti uftedningskretsen och grnom den ti vänster agda omkopparen m ti uftedningen, warifrån de utstråa. När det sedermera taas i mikro"oncn q, ; <ringar, :'gorna. åstadkommas i de odämpade svängningarna förmotsvarande de af mikrofonen uppfångade jud- För att mottaga af uftedningen uppfångade svängningar ägges omkopparen m öfyer ti högra kontakten, war- Tirskr,it i Sjöviisendet. U

43 igenom uftedningen inkoppas med variometern r och en med Schömichs detektor s förbunden teefon t. De i afsändaren af judvågorna modifierade svängningarna åstadkomma i detektorn strömförändringar, hvika i teefonen återgifvas såsom jud. Det radioteefonsystem, som hittis vari mest i praktisk användning, är det inom amerikanska!oan mwända ))De Foresb). I hufvudsak öfverensstämmer detsamma med de förut beskrifna. Koppingsschema för afsändare och motagare visas i fig. 5. AFSÄNDARE.. MOTTAGAR-E:. c F A är ikströmsedningen med drossespoar, B,,)j usbåggeneratorn, C en kapacitet, D primärspoe, E sekundärspoe, F uftedning och G mikrofon. För att kontroera de i jusbågen astrade svängningarna är anordnad kretsen H, bestående af en sjäfinduktion och en gödampa. De genom jusbågen astrade svängningarna öfverföras induktivt ti uftedningskretsen, hvarifrån de utstråa, åverkade a genom judvågorna åstadkomna motståndsändringar i mikrofonen. Ljusbågsgeneratorn B består af en koppar- och en koeektrod, hvika äro anbringade i en akohoåga. Mottagaren består af uftedning.j med koppingstransformator K och kondensator L, med hviken ett rör M (af de Forest benämndt ))Audim1))) m ed batteri N och teefon O äro förenade. Höret M är försedt med en tanta tråd, hviken genom baeri et håes gödande. Då de eekroma"neiska svängningarna från uftedningen öfy erföras ti röret M, förändras mosåndet i detsamma. I teefonen atergrvas h årigenom de i afsändaren vid taet i mikrofonen uppkomna 1'. 0 rändrinoarna i dc kontinueriga svängningarna. h o r J Amerika h ar professor Fesseneen sedan f era ar t1 - h o "I haka experimenterat med radioteefoner af oika sag b. a. iifycn med ))gnisttecfon)) och ärer år 1907 hafva radioteefo nerat mean.jamaika och Brant Hock. Af öfriga radioteefonkonstruktörer må nämnas Coin och.jeance, wika enigt uppgift haft trådös teefonförbindese mean Pointe du Haz och Eiffetornet (500 km.), Mqjora na, med hvikens apparater försök utö"s i itaienska Jota n, hvarvid teefoneringsafståndct utsträeks ti 270 km., amerikanaren Coins, som radioteefonerat mean Ne,vyork och Phiadefia (omkring 130 km.) samt Eisenstein, hvars afsiindare skijer sig från ö"riga systems genom att mikrofo nen är inkoppad, så att den åverkar ikströmmen för jushågen. H.adioteefonens tekniska fuändning är, såsom förut fra mhåits, mycket beroende af att ämpiga mikrofoner för afsändaren kunna erhåas. Förutom den redan omnämnda Egner-Homströmska mikrofonen torde en af norrmannen Foss konstruerad, afsede att förstärka judvågornas verkan å me mbranet, äfven komma att bidraga ti vidare utvecking a( een trådösa teefonen. Förnämsta strävandena inom ra <io teefontekniken gå dock atjämt ut på att åstadkomma en i't mpig mikrofon samt att konstruera en anordning för afgifvance af högt judande anropssignaer. o o tiska an- Hadioteefonens praktiska användning är tydigtyis i för- R a dioteesta hand beroende af dess räckvidd och påitighet. De fonens prak - med Pausens radioteefonsysem UI)mådda afstanden hafva sasom ar nedanstående framgår år från år ökats. År 1905 med 5 m. höga uftedningar och 200 watts svängningsenergi uppnåddes 0,2 km.; 1' vändning.

44 .. november 906 1,5 km.; våren ,5 km. öfver and och 20 km. öfver sjö; sommaren 1907 tvärs öfver Berin, 14 km.; september km.; och november 1907 mean Lyngby och \Veissensee vid Berin, 370 km. Het nyigen är uppnåtts förbindese mean Lyngby och Esbjerg (275 km.) med tihjäp af Egner-Homströmska starkströmsmikrofonen. Teefunken har med sin teefon enigt senast syniga uppgifter nått föjande resutat: december km. och december km. (mean Berin och Rheinsburg), warvid 26 m. höga master an Yindes. Rekordet med de a[ De Forest ombord å amerikanska marinens fartyg anordnade apparaterna är vara omkr. 50 km. " Radioteefonens största betydese torde vara för åstadkommande af förbindese från fartyg ti fartyg och mean fartygs- och andstationer. Härför taar band annat den omständigheten, att det för örat i amänhet är ättare att uppfatta det genom radioteefonen öfverförda taet än radioteegrafens punkter och streck. För teefonering erfordras ingen utbidning, hvaremot för teegrafering kräfves ångvariga och grundiga studier af aa, som skoa utföra densamma. Inom örogsmarinerna synes man också at mer inse betydesen af radioteefonen. Utom den amerikanska marinen ärer äfven den japanska och engeska hafva infört densamma å en de af sina stridsfartyg. Försök med oika radioteefonsystem pågå såvä inom itaienska som franska fottorna. Danska otsverket är hafva under anäggning ett par radioteefonstationer mean fyrskepp och and. Transportaba andstationer ämpade för användning inom anneerna hafva af Pousen konstruerats och en större bestäning å dyika har nyigen ingått för tyska armen. At tyder såunda på, att radioteefonen i en ej at för afägsen framtid kon11ner att erhåa stor spridning särskidt å fartyg, om än för ängre afstånd tm de bifva det hufvudsakiga medet. radioteegrafen fortfarande trådösa kommunikations- Under senaste året hafva eektromagnetiska svängningar användts förutom vid teegrafering och teefonering äfven för bidöfverföring, hvarjämte förnyade försök utförts att medest desamma bringa minor ti exposion och att styra torpeder. Såunda har en af Gabet konstruerad apparat pröfvats, med hviken en torped genom trådös öfverföring af eektricitet bifvit styrd. (Forts.)

45 Våra nya torpedbåtars manöveregenskaper. Några erfarenhetsrön från manöverbanan Carskrona. (Eftertryck förbjudes.) Sedan undertecknad under sistidne november månad haft tifäe att ingående praktiskt pröfva det sätt a utaga et fartygs manöveregenskaper, n iket beskri\its uti denna tidskrift föregående år, sid. 33, tiåter jag mig att h är framkomma med några ))Vinkar)) och erfarenhetsrön från manöverbanan i Carskrona samt dessikes å bifogade pansch framvisa en de från försöken funna reationsinjer för Lo.rpedbåtarnes Argo och Poux manöveregenskaper. SYiingningsradier utogos för högs a, 20, 18, ö, 15 (den s. k. skakfarten), 14, 12 och 10 knops fart, med och utan för-ror, under gir såvä s.-b. som b.-b. h än och m ed rorvinkar ai dik, 20 och 10. Härunder Yisade det sig genas, att den kurva fartyget vid gir bcsk ef var under oika förh åane en högst beycig varierande. Med dikt ror bd kurvan spiraformig, med 20 ror i amänhet nära en cirke och m ed i en ro'\'inke närmade den sig eipsen. För au atså få fram de räa svängningsradierna, hcsämdes farygskur\'orna genom samtidiga obse'\'aioner a' horizonavinkar och ensinjer (se Tidskr. i Sjöv. 1909, sid. in), 11\'aref cr kunorna utades på ett miimeterpapper. Som framgår af fig., där några af Argos kurvor äro utagda, bir förs ta impusen vid rorets äggande en utbrytning åt motsatt sida mot den roret ägges. Denna de af kurvan, som såunda vid b.-b.-gir igger st.-b. om den ursprungiga kursriktningen har ur taktisk synpunkt ingen betydese, men kan däremot vara af ett Yisst intresse ur navigeringssynpunkt,. ex. vid gir i trång farvatten. Denna utsvängning, hänförd Li akterskeppet, kan Yid höga farter nå ett värde af ända ti 25 a 30 meter. Dc samtidiga observationerna erbjödo inga som häst svårigheter. Så medhuunos exempevis under högsta fart, d ikt ror, m ed för-ror*) och gir b.-b. godt 6 observationer, h vika v oro tut tiräckiga för kurvans utäggande; vid 20 knop och i öfrigt samma förhåanden 8 obserioner ; vid 16 knop 10, etc. Efter ett par girar, då vanan hos såvä observatörer som protokosföraren hefvo större, gick det hea ugnt och jämnt. Praktiska >>Vinkar)): ) Befähafvaren ordnar ))starten» och kommenderar roret. 2) Vi nkemätaren besämmer»observationstakten)). 3) Benämna märkena Z, X, W, etc. för, 2, 3, etc., resp. och i öfverensstämmese härmed t. ex. Z 3 / 4 X= 4, X 1 / 2 W= 2 1 / 2, etc. Deta förenkar protokosföringen i hög grad. 4) Protokoet bör uppgöras såunda:

46 p:j 0: 'V g (fq!> * * "' ;;... =-"' z UJ o...,,......, o UJ I..., tj "'?"" ct- ::u..., p:>o ::; H-, ::u o: (!) -;: «i ct-..., o O"..., f'" w er E (!) -. ' o b- :<i * ct- ct- w:- ::u f'- o: f' (!) c: s ::; ::u!""" (fq ctc; w:- i'i"' e - o: "' (!) ::1 "' w ""' "'.._:!; ct- ::; -;:': _, *... * c:,.., w:- "" ""' 7..., ct- ::1 o... e ""' ::u ; <..., ::; ::;?T "'" ""' N ""' (!) c: (!) ct- p p..., w (!).. ::; UJ o o M- ;:T <j 00 """ (!)...,..._ c: '"' UJ (!) c.g ::; cjq" """ ;:T -.:J og ::; (!) (!)..._ f'- (!) ::; o er (!) (!) p ::D "" w ::; 3 a:q f'- ct- et- ct- 3 p:..., i'i"' (!) (!) UJ M- c...,., o :::;:j":r: >--' >-'..., 3 =-"' ;;... ::-: ::; -:. 3 ::r: ""' >-: o '"' >;: ro p. tr o ;'" ::::: 0: <j ro '"' tr ::::: ::::: n :. r/j '"' o ::::: p För a emeertid adees sippa i"rån dessa obsenationer med ty åtföjande protokosröring och utäggning efteråt ar kurvorna, s \ ida man ej af en eer annan anedning önskar dem uagda, har de a öjtnanten vid Kung. otan C. C:son Lindberg, som detog ui manöveregenskapernas uttagande med torpedbåten Poux, "ör mig påvisats och ar honom med framgång mwändts et tivägagångssä, som synes mig vara ika enket som praktiskt, då man härigenom kan direkt på manöverskaan (se Tidskr. i SjöY. 1909, sid. 35), åtminstone inom 3 <1 4 meter, atäsa svängningsdiametern och såedes Ii nna svängningsradien. Detta tigår så! und a: Betrakta vi den fudragna kurvan å fig. har fartyget ubordat giren j punkten b, och, om man atså kan p roijicera ned denna punkt å manöverskaan, erhåes värdet på svängningsdiametern fut tifredsstäande. För detta ändamå inriktar man i punkten a den å styrkompassen anbrada pejskifvans båda dioptrar på Håhoms-märket - instäningen vinkerätt mot ångskeppsinjen bör naturigtvis ske i förväg -; när detta märke ånyo observeras i dioptrarne har man, praktiskt aget, girat 180, hvarvid roret stöttas hastigt och ))rätt så>> styres. När N- S-märkena gå öfverens obser Yc ras bäringen ti kyrkan och svängningsdiametern afäses på skaan. Man utför atså projektionen direkt med fartyget. I öfverensstämmese härmed får protokoet nedanstående, högst förenkade utseende: H. M. Torpedhåt , Manöverbanan Carskrona d. Fart Ror Dikt 20,.--- i-----,-,.- Ens- 1 Säng- E ns- Sväng- Ens- Svängr. nmgs- r. nmgs- ]". mngs- IOJe radie OJe ra die OJe radie An m r , ogstajb.-b. (f.)iv 1 /s W89 m. u 3 /, v105 m.,'' ' / U162 m.., Artieri och ' jst. b. (f.) förråder ej 1,b.-b. (u.f.) ' ombord.» st.-b.(u.f.) 20 b.-b. (f. ) o. s. v. 1 Vind: N, 3.

47 Storeken af de ia fe uti SYängningsradien, SO uppkommer genom en dyik ))projektion», kan ät uppskattas genom föjande enka ösning (se Hg. ): ab= ab'= den rätta svängningsdiametern, ac = den >>proijicerade)) svängningsdiametern = 182,5 m. ic= uppskattadt afstånd - kan bedömas med sjäfva torpedbåten som»skaa>> - = 37,5 m.; då bir ab = V 182, ,5 2 = 186,3 m. ac = 182,5 >> ditt. diam. = 3,8 m. >> >> radie=,! >> Om man i punkten b, såedes då Råhomsmärket går i dioptrarne, snabbt tar en horizontavinke och en ensinje, hvike med någon öfning ej ör någon svårighet, så får man Yid utäggning af punken b på kartan den exakta diametern, mätt på manöverskaan, e er ab'. Enigt wad de oeyannämnda försöken m ed Argo och Poux gifva vid handen är det Yid uäggande af reationsinjen mean rorvinke och svängningsradie för en viss fart och ena sidans ror tiräckigt att uttaga radien tör tre oika rorvinkar och äro härför dikt, 20 och 10 ror ämpiga. Vid en ft1ständig uagning af ett fartygs svängningsradier är det nödvändigt att använda 4 \ 5 oika farter och båda sidors ror, hvarför man måste göra cirka 30 svängningar. De bifogade kurvorna tro, i a synnerhet då man studerar dem uti tiräcki gt stor skaa å miimeterpapperet, synneriigen intressanta och taa så att säga för sig sjäfva. Ti beysning exempevis af en torpedbåtsfråga för dagen, nämigen for-rores exisensberätigande, synes det mig, att den saken med önskvärd tydighe bevisas genom kurvorna ui fg. 2. Önskar man. ex. en svängningsradie af 200 m. måste man vid högsta far med Poux ägga roret 29 st.-b. och 20 b.-b. samt med A rgo endast 20 st.-b. och vid pass 8 b.-b ])en minsta radien man med Poux kan erhåa är vid s.-b:s gir 180 m. och vid b.-b:s gir 90 m. mot Argos resp. 140 och 70. Äfven den precision och enkehet, hvarigenom >>fut b ack-stopp))-afsåndet utrönes, må påvisas. Om man uttager detta afstånd med oika farer ej bott med roret midskepps uan iifven dikt st.-b. och dikt b.-b. ska man Linna, au de reationer, man med de erhåna siffertaen kan uppstäa, :dagaägga förhåanden, som för hvarje torpedbåtschef vä iiro värda at beaktas. I fig. 3- ö äro r f'ationsinjer uppdragna mean fart och des förfyttning framåt i ktjrsriktningen, des tid, som åtgår för fartens upphärvande och des förfyning i sida efter försök utförda med Argo. Vid ett be Lrakande af dessa kunor finner man, beträf'ande förfyin ingen framåt, att fartygets far upphäfves på kortaste distansen \id åga farer om roret ägges dikt s.-b., mean 1:= och 18 knop med rore midskepps och vid höga (arter om roret ägges dikt endera vägen. Tiden, som åtgår för fartens upphäfvande, varierar, som synes af fguren, mycket obetydigt och spear denna för öfrigt under inga omständigheter någon nämnvärd ro. Å fig. 6 är fartyges \'äg sedan man sagi t»fu hack>> uppritad. Vid 20 knop är de tydigen bäst au ägga roret dikt a de hå utbrytningen anses fördeaktigast; vid Hi knop Thåes kortaste afsånde och största utbrytning b.-b. om roret Iehåes midskepps, och vid åga tarter bör roret äggas s.-h. dikt om kort eistans och utbrytning st.-b. ir önsk \'irc, hvaremot roret bibehå es midskepps om man vi bryta n b.-b. Vi man bibehåa fartyget på den ursprungiga kursinjen ägges roret v id höga farter något öfver om b.-h. oeh vid högre farter ungeför 1 / 2 ror styrbord. At grunda et fartygs manöyrering på earetiska beräkningar och på»kurvor)), funna under kanske särdees gynnsamma Yädereksförh å anden, år naturigtyis en yers vansk i g sak, och i många fa kommer säkerigen den p rak-

48 -174- Liska edarenheten att \'ederägga dc teoretiska bevisen äfven om man ej har au strida mot tifäiga förhåanden, såsom \'ind och sjö, hvika kunna omkasta beräkningarna, men man hör dock kunna kumma sanningen närmas/, om man har en enke och säker metod, genom hviken densamma äfven under ogynnsamma omständigheter kan sökas. Carskrona i februari 191 O. Car Leche.

49 .Fzp.1 Torpedbå {ena"rgo dikt med torror --- = - - zltu n _, _./ / / /,,, / '( y \ ' "< o.., 1.<:> <; \ \ ' ' \-, \ '"" \ \ \ \ \ \ i! -+ "o \1- I- "' 1.<> "' \ 1oo \ \ \ Joo årpedbä.tar POLLU:X. o.arco.jfp'g.st a rart = med r</rror AJICO = u.tan-, -,'POLLUX me er Fi3-6 To,.'f.b. AT'\ GO : 1 f u Ut "bac<. -Stop-p 1 > o R g..j, 'Örff.ytnin(i rursrdrtnin{en f d 16 / / / 12 / ( " / / / / / / / / / ---=roret midske}jps - - = - - dikt styrbord / t ---=_,_---babord / ' i 10 s: o /JO ??'eCer 30 Rg. To'rf_rtning i sida 't 20 / '<>!.. "' "' i / ":; - \ / / / / 1._... s._ / / 1: /,...,.-' '>.s '... /.' 1) / \ " ' "' ' :E ' ' ' / / f O 1'i. f'f 'knojo " i \ \ "'17 16 O C1- g. 'f 1 Id Som åtgår nfr / / ' ' 'artens u ppjui"rande ::: kno-p \ \ \!!! i).. i ""t

50 Några iakttageser beträffande vår artierimaterie. Laddbryggor å medesuåra kanoner. Under de senaste åren har uppståt en strätvan efter ökad edhastighet särskidt vid våra medesvåra kanoner. Skjntresutaten visa äfven en gädjande stegring, ehuru Yi naturigtvis ännu icke äro vid mået. Men samtidigt som edhastigheten ökas inkomma en he de nya moment och edarenheter om hvika vi ännu ej äga tiräckig kännedom. De svårigheter som uppstå under en dyik skjutning göra sig emeertid mest gäande under skjutöfningar ombord och framkomma i amänhet icke å skjutbanan i and. I de föjande ska söka framhåas några af de erfaren heter, som framkonimit under senare skjutningar sam några försag afseeda at hindra de genom den ökade edhastigheten möjigen inräitande haverierna. I och med att edhastigheten ökqs, ökas äfven faran för sådana skador å mekanismen, som antingen het och hået t'!er för en kortare tid omöjiggör kanonernas användande. Redan m ed den hittis nådda edhastigheten, särskidt vid 12 cm. kan. M/94 torde risken vara ganska stor. Anedningen härti är vid 12 cm. kan. frånvaro af addbrygga och Yid ö cm. kan. addbryggans små dimensioner. I och med att addningsarbetets hastighet ökas minskas den noggrannhet warmed arbetet utföres. Projektierna införas icke atid centrat genom skrufmodern, särskidt när det ska ske med 'art, eer då addm en är trött. De kan då intj äjfa att spe-

51 sen eer ogiven kommer att stöta emot en eer fera af de gängade sektorerna i skrufmodern, åstadkommande större eer mindre grader wika kunna vara tiriickiga at hindra mekanismens sängning. Suc äfven mekanismen kunna sängas inträffar Yanigen mycket skadiga grader å kammarskrufven, hvika i sin ordning kunna bidraga ti at hindra mekanismens funkioncring. Föjderna af e dyikt haveri under pågående strid äro oberäkneiga. Att en dyik skada verkigen kan inträffa har framgått såvä vid skoskjutning som vid stridsskjutning, då ti och med tre kanoner samtidigt voro satta ur stridbart skick på grund af ofvan n imnc anedning. Skue edhastigheten uppdrifvas ännu mer bir risken än större. Det är ju äfyen tydigt, att ju mindre noggrann addaren behöfver vara vid projektiens införande, desto kortare tid tager de att utbida honom och desto ättare går addningen, åtminstone vid 12 cm. kanon. För att förebygga denna fara under addningen skue det utan tvifve vara fördeaktigt, att vid nyanskaffning af kanoner eer äfven ifa det åter sig göra å ädre pjäser åta anbringa samma sags addbrygga som kustartieriet infört på sina nya 12 em:s kanoner M/03 å Västra Hiisthomen. Laddbryggan täcker här aa de gängade sektorerna då kammaren är öppen. Fördeen häraf iir ju adees tydig. Kanonemas ppvärmning. Frågan om kanonernas uppvärmning under skjutning är ä\ en af betydese. Redan eer en reativt kort men hastig edgifning bifva kanonerna betydigt uppvärmda; detta inverkar des på utgångshastigheten och därmed på dagfect. Uneer strid då en mänge pjäser afgifva ed är ededningen ytterst svår. A. O. har cf1 ti stor de att ita på a[ståndsmiitaren och det dagfe som han vid inskjutningen erhåit. För A. O. eer nedsagsbedömaren är det mycket svårt, iband nästan omöjigt att bedöma Yika nedsag som härröra sig från eget fartyg. Genom uppvärmningen ökas skottvidden a{sevårdt, warför det m ededningssynpunkt vore fördeaktigt att söka håa pjäserpas temperatur nere så mycket som möjigt. Äfven ur andra synpunkter skue det vara fördeaktigt enär kanonerna sedan dc uppvärmts icke gå riktigt ti bords och med de at'yrningsanordningar som vi för närvarande hafva, innebär deta oika (större) afyrningsmoment eer också kan afyrning ej ske. För att icke förhindra aityrn ingen eer förändra aftyrningsmomentet måste antingen atryckaren förses med en särskid justeringsanordning eer också mf1ste en de af rekyvätskan aftappas. At under pågående strid verkstäa omjustering af affyrningsanordningen är ju icke fördeaktigt, m en torde Yara att föredraga framför det senare. Vidare torde det kunna ifrågasättas ifa det möjigen icke skue vara ämpigt att anordna något sags afkyningsmede, såsom vaniga vattensangar eer dyikt. De nu befi ntiga äro ju afsedea för annat ändamå. Värmen har icke bott infytande på sjäfva kanonen, äfyen tätanordningen röner i sin mån infytande af att kanonen upphettas. Tätkakorna mjukna af värmen och skue detta ske i för hög grad täta de icke. För att förebygga detta bör särskida besiimmeser utfärdas b eträffande tätinrättningens vård under skj utning. Tätkakorna böra under skjutningen vä insmörjas med smät tajoja Inrarjämte stötbottnar och ätkakor böra s\ Hmgt möjigt, när tifäe erbjuder sig, spoas eer afkyas med kat vaen. Engesmännen ära bifvit tvingade att vid sina skjutningar afkya tätinrättningen med isbandadt Y a en. Artryckarens öfre gren bör å såvä 12 som 15 cm. kanonerna förses med en stäskruf midt för afryckarestången. Säskrnfven bör med ätthet kunna fastkämmas i oika bgen. H ö j driktn in gsanordn in g a r. BeträtTande höjdriktningsanordningen å Yåra svåra och.ecesvåra kanoner bör uppmärksamheten riktas på höjdnktningsratten, dess storek och utväxingen. Nu för tiden kan man nämigen med [u fog göra anspråk på, att kanonema

52 kunna höjdriktas så hastigt att under måttig runing affyrning kan ske såyä i öfre som nedre vändpunkten. Ett försök torde öfvertyga war och en at en kanonkommendör icke för när \'arande står ut med deta under mer än 1-2 minuter. Dubba runingsperioden är i amänhet mean 8-10 see hvadan den för höjdriktning tigängiga tiden såunra b ir något mindre än häften. Haten eer rattarna böra därför kunna drias så hastigt och ätt a riktaren hinner såv i möta run ingen som verkstäa noggrann höjdriktning. Dyika konstruktioner finnas redan i f era mariner. Uppdead riktning. Frågan om uppdead riktning, som under senaste tid varit föremå för urerning, synes icke ha(ya gjort några framsteg. Likvä är denna fråga för oss af sörsta betydese..tu mindre fartyg, ju sämre pattform för kanonerna. Ju svårare bir skjutningen, särskidtunder runing. Skoa vi vinna något resutat måse Yåra e-k. skjuta bättre än våra eventuea motståndares. Som våra fartyg äro S\'åra att skjuta ifrån höra aa mede tigripas för att underätta skjutningen. Uppdead riktning är ett af meden, och erfarenheten har \ isat att detta sags riktning har stora fördear framför vanig riktning, särskidt under runing. De försök, som gjorts hos oss, hafva kanske icke ti 'uo beyisat att så är faet, men för au kunna afgöra saken torde 'örs oeh 'rftms fordras fu utbidade riktare och verkig sjögång. Man torde icke kunna tänka sig (å en (ut utbidad r iktare utbidad under en skjutskoa war'ör ur denna synpunkt resuaten icke kunna anses Liföritiga. Det är att hoppas, a vid nykonstruktionen a' siktmeden å Hi och 21 cm. kanonerna anordningarnc bi(va sådana a uppdead riktning i en 'ramtid kan any incas uan (öriindri ngar. Edaningsmärsarne. Vid any indningen ar den nya ededn ingsmärsen å en ' pansarmtarna iakttogs a skakningen i märsen Yar högst bcydig, särskidt ifa skjutning iigde rum m ed 57 mm. kanonerna e er ifa ö\ erhyggnaden kom i n ågra krafiga vibrati oner. Anedningen härti ir utan Yi\'e den, a miirscn förenats med öf\'erbyggnadcn medest de nya h enen. deen ti masternas sagning kommer naturiglyis frå n f)rcadnough-masttypen, men i så fa borde icke denna mastyps fördear jus saknas å våra fartyg. Trefö erna äga den tördeen att skjutas \'å ar h enen bor st:"tr de tredje i aa fa. (ic nom att benen g< 0 n ed ti pansanäck och äro frigjorda tr:"m dc öfwriggande chieken har skakningen i märsen kunnat n edbringas ti häft.en. Ededningskabarne iro cdd:1 genom aa tre hen en, Ya rigenom Y å atid in n as i resen. De n nya ededn ingsmiirsen iir vidare så ung oc 1 ie stagad si do, iigen, a een skruhar sig då man rör sig i densamma. :'fasbencn böra framför a dragas ned ti pansardäck ii\en om dc måse bockas. Toges samtidigt ö\erbyggnaden bor och ;) 7 m m. k anonern a fyttades ned på hi m p iga torntak torde mycket vara vunne. A'såndsmätaren torde behöi\a en särskid (jädrande upphiingning, ty för näryarandc saknas jus den mjuka föreningen emean 'iistpunken och statiyct, som i form a[ m eanäggsskihor af kautschuk J1mes å det ursprungiga däckssai Ye. Genom a agerringarna frigjordes rrfm ramens tyärsyeke och i stä et upph i.ngdes i 6 sl spira(jiidrar skue en stor e af skakningen horagas. Vidare torde de vara nöd Yii.ndi g att draga upp eektrisk beysning ti märsen enär,\. O. a r Iere anedningar iir i behof a[ beysning för nn Lccm ingars förande, Labeafhisningar m. m. Yid anordnande af nya e dedningsmirsar ord e det äf\en \ara fordeaktigt at undersöka huru högt mi.trsen börsia i förhamue ti skorstenarna. Når aa pannor iro påedade oeh Yindcn akter in, torde de \'ara himigen syftr a 11ppehåa "ig i märsen, iinnu mindre a mäta a[sfmd. Tidskrift i Sjöväsencet. L. Stacke.

53 SL med eeverna gardemariner. sjökrigsskoans tre högsta kasser benämnas Meddeanden från främmande mariner. (Afutact een 5 nw1 s 1910.) Ryssand. Organisation. I samband med i föregående häfte omniimnda bestämmeser för ))Befähafvare öfver aktiva fottorn hafya nu utfärdats dyika, wika regera förhåandet mean dessa och stationsbefäha varna. De senare äga att inspektera deras station tihöriga fartyg af aktiva fottan, ) för att konstatera nödvändigheten af reparationer - i samförstånd med befäharvaren öfver akti\ a fottan, 2) för att kontroera utförandet af anbefad reparation. Sationsbefähafvarna äga att underrätta respekive befähafvare om stationens prestationsförmåga, hvad beträffar persona och materie. Order om fartygs utrustning ugiiyas af befähah arna efter ö[, erenskommese med stationsbefåhafvarna. Under byggnad eer genomgripande reparationer varande fartyg stå uneer de senare. Försag ti kommendering af officerare ti tjänstgöring i and och ombord uppgöres af en kommission af faggmån och regementsofficerare, i hviken ädste naggmannen är ordförande. Kommendering af uncerbefä och manskap ti and- eer sjötjänstgöring utföres af marinhuf ntdstaben. - ÄJven eeverna i de tre ädsta kasserna i kejsar Nikoai een I:s mariningenjörskoa skoa för framtiden i ikhet Fottprogram. Enigt uppgifter i ryska tidningar har regeringen utarbetat ett nytt tottprogram ti en kostm1d af fioo mij. rube (1,15 mi. kronor). Föjande fartyg äro afseeda att byggas: 12 Dreadnoughts ti en kostnad af omkring 400 mi. rube (7()8 m i. kronor); 20 jagare ( 000 tons, :35 knop) ti en kostnad aj mer i'm O mi. rube (384 mi!. kronor); 40 transportfartyg ti en kostnad af omkring 100 mi!. rube (192 mi. kronor); samt et icke angifvet anta kanon- och undenatenshåta'. Fartygen afses att byggas å ryska varf. Furbandsindening. Undervattensbåtarna \Iakre, Okunj, Pcskarj och Stcrjad med transportfartyget Chabarowsk såsom moderfartyg skoa bida en undenattensbåsdivision i Östersjön. En andra eiv ision bidas dirshides af uncenattensb[arna ;\iinoga, Akua, Krokodi, Aigator, Kajman och Drako11. I Svara havet bidas en division af undervattensbåtarna I\arp, Km ass, Lososs och Sudak med transportfartyget Pendcrakija såsom moderfartyg. I Stia hafvet bidas ett ci Yisionsförband af uncenattensbåtarna Som, Schuka, Bitschok, Kc'a, Poha, Patus, Asjotr, Kasatka, N'aim, Fecmarscha, Gra[ Scheremetjef', Skat oeh Defin med transportfartyge Xenija såsom moderfartyg och uncenattensbåten Fore i resen'. Norge. Öfverstyresen. Begeringen har för stortinget framagt en proposition om förändring i marinens öfyerstyrese. I ikhet med 11Yad föregående år för armen fastsogs

54 - JS:2- röresås a föjande ärenden afgöras ar kon u n gen i komman<ovi\g : ).Mobiiseringspaner, örsyarspaner och instruktioner 'ör higre chefer. Aa andra ärenden skoa hänföras ti mi i bira regerings- trenden. 2) Beordrande ar marinens officerare ti Yidigare poster nncer krig. Förut har samtiga oficerare fördeats ti tjii.n.ster af kommenderande amiraen. Kommenderande amiraens stäning såsom chc för marinsyresen föresås skoa upphöra. Han skue dock kvars'\. såsom försvarsdepartementes närmaste sakkunnige rådgifnue i miitära spörjsmål Amirastaben bibehåes sftsom egen institution med en amira såsom chef och med <en nuyarande personaen [örstärkt med 2 officerare. Både kommenderande amiras- och amirasahsche[shefatningarna föresås skoa besättas med konteramin1cr, hyik skue beordras af konungen i statsråd at tis Yi<are fönaa sina ämheen. Persona. FörsYarsdepartemenet har, med uttaande af si hedagande att en så framstående och dugig officer som amira Börresen ser sig föranhtten at hunna tjänsten, beyijat amiraen afsked från och med den 15 mars med rätt at kyarstt :\ a suite i marinen inti uppnådd pensions:"1der. Samtidigt har ds t e kommendören, f. d. försyarsministern Dawes, heordrats at tisyidare tfinsgöra såsom kommenderande amira och chef för marinestyresen och näst ädste kommendören Bergund har beordrats au tisvidare tj'mstgöra såsom chef för am irastabe11. Ö{ningsprogram. Öningsprogrammc [ör i år omfatt<tr bufyudsak föjande: Kanonbåten Fritio för örn i ng med kaeeer [rån mi(tcn ar maj ti utgången af september pansarfartyg för rekrytöfningar, stambesättnincrsöfningar och sjögående öfningar maj 1910-:30 apri 191"'1. ' Torpeddivisionsbåten Vakyrian, yra J :a och sex. 2:a k ass torpedbåtar för sjögående öfningar från 1 jui ti ut :.J mgen af september månad de sjögå<inde öfningarna detager dessutom under månad jagaren Draug..Jagaren Tro afses för profture r under månad. - UnderYaensbåen Kohhen ska användas för utbi dn ing af persona under hea året 1 maj apri 1\. - Skjutskoa, torpedskoa och hdäsöfningar skoa unkr 1 D O afhåas Yid marinen. Danmark. De nya torpedbutama. Af de i tidskriftens G:te hä te DO! J omtaade, ti byggnad anbefada 6 torpedbåtarna ska ' hyggas hos Yarrow i Gasgow och en hos Schickau i E bing. Af de öfriga 4 skoa antaoiaen b b ') - Ya r\ et och 2 hos Burmeister och Wain. hyggas på örogs Lewranstid.cn för d' hftda förstnämnda ir 14 månader. Torpedbåtarnas depacement ska yara n:'\ go öfyer 200 ons, angden 5() m., farten 27 knop. Maskineriet af turhin ys cm med tyå properar ska kunna uhecka 4000 hästkrafter. Bestyckningen bir fem torpedtuber och ty:'\ 75 mm. kanoner. ) n se t uppg1 "[" Yes 1 11 cir 1 (a fioo,ooo kronor per håt. ' Tyskand. Ma terie. Sagskeppet \Vestfaen har Yid en prohur ))- ni't -'JO 1 ' 4 1 mo p ( kontrakterar fart 19 knop).

55 Torpedbåtarna G 174 och 183 hafya sjösas å resp. GcrmaniaYarfyet i Ki e och Vukmwarfwt i Stettin. - Tyskand har för näryarande 14 underyattensbåtar fiirdiga eer under byggnad. Våren 1912 \"intas 24 båtar Yara färdiga. - De små kryssarna Königsberg och Dresden ha\a under. minutäggning koiderat i Kieerbukten. Den förra rammade däryid den senare i sidan så att enigt förjudande anseniga skador uppkommo. Persona. Chefen för >> Hochseefotte)) Yiceamira Yon Hozendorff har berordrats ti amira. Ti Yi ceamiraer ha\a herordrats chefen för kryssareskadern konteramira Ingenobi och departementscheferna i Reichsmarineamt kon teramiraerna Paseen 'och Homann. Diverse. Sedan tyskarna på 1890-taet arskafa torpednäen å sina fartyg, hafya de nu sett sig nödsakade au åter införa dem, och i <en nya hudgeten begäres för deta ändam å 6,000,000 m a rk. Anedningen ti detta seg är ökningen af torpedernas skottyidd, deras större träjfsäkerhet och ökade exposionskraft assau-kassen förses redan med sådana nät. - På grund af trådösa eegraj1 ens framsteg har marinministeriet från och med den januari HO indragit marin ens hrefdufyeyiisen. Engand. Persona. I och med befordran af capain Beaty ti koneramira Yid 3\ års åder har Engand få s in yngste amira sedan Hocney och Keppe. Sin tidiga befordran har Beatty sitt deagande i Niexpeditionen 1896 oc h Boxarupproret i Kina 1898 att acka. Yid sin befordran ti Commander förbigick han :% framförn1rande och Yid sin befordran ti capain 200 sådana SagskeJ!]J och kryssare. De fyra extra Dreadnoughtfartygen å års program haf\ a erhåit föjande namn : en dreadnoughtkryssare, att b yggas hos Vickers, Princess H.oya, och de tre sagskeppen, som skoa byggas hos resp. Armstrong, Bearcmore och Thames Iron 'Vorks, Monarch, Conqneror och Thuncerer. - Fyra kryssare a[ förbättrad City-typ, som för niryarande äro under byggnad skoa henämnas Famouth, Dartmouh, 'Veymouth och Yarmouth. - sagskeppet Coingwood har Yid sin proftur nått 21,:, J,nops fart (8 timmars prof). - Kryssaren Beona nådde Yid sin profur en m aximifa rt [f 27,s knop. Torpedfaryg. Torpedkanonbåtarna Circe, Gossamer och An eope inrättas ti svepningsfartyg. För detta ändamå borttages torpedhestyckni n gen, under det att artieriet bibehåes. - De såsom ersåning för Backwater och Lee inköpta jagarue skoa benämnas Test och Stour. Deras depacement i'u ;);)Q tons, farten 25,3 k.nop. - Den 7 :e undenatenshåtsfottijen, bestående a[ under ' a ensbåtarna C 21 ti C 30, under eskort af moderfartyget \' ucan och Scous, Forward och V\Tizarc ha[ya utrört en disansfärd Portsmouth- Dundee. HärYid tiryggaades een ;)12' ånga Yägen på ö() Limmar, d. Y. s. med en m edefart af \,'i knop uan :mcra missöden än att C 28 ti föjd af maskinskada under 1 / 2 Linune m åste bogseras a[ Vucan. Haveri. Jagaren Eden öpte den 28 januari under snöstorm upp på een nya Yåghrytaren i Dm er och kom snart i et t ytterigt kritiskt äge. Besättningen räddades med rake :[para. För att icke fartyget skue arbetas sönder mot stenarne borttogs artieri, torpedbestyckning och aa tyngre förei\1, byarefter det sänktes genom ventiernas öppnande, sf1 a enast skorstcnarne syntes öfver Yatne vid högvatten.

56 Den ;-H) januari uppogs jagaren och infördes ti DoYe'. Den ska repareras i Sheerness. Artieriskjutningar. Föjande bista resuat m eddeas 'rån?fedehafsotans ))gunayers test)). :O,'i cm:s kan. Exmouth ====:====-; Medeta pr tons Skott. Trä fr. e!. kan. o. min. 1 Sko Träff. () (j 2,\H 1,00 26,,b )) )) Triumph... O 2 2,GG 0,50 23,± )) )) Aboukir Q 2,75 1,:25 1\,o )) )) Triumph ;JO 4-,±± 2,0± 1 Ö,O )) )) Exmouth... 9K G3 8,17 5,:2:] 12,0 )) )) i\fedea... -i\) 2\) 8,L7 4,83 J(ooniamarinema. För at fönerkiga i häfte G år 1909 a' Lidskriften omtaact Joprogram har austraiska regeringen ttpptagit ett ån på ()3 1 / 2 mi!. kronor a amorteras på Hi ' r. Härför ska i ikhet med engeska amiraitetes (örs ag anskajfas 1 pansarkryssare af Indomitabe-Lyp, : jagare a 'örb itrad RiYer-Lyp och 3 tmderyaensbå tar. - - Ä\ en i Kanada föresår regeringen för paramentet ett otprogram ti en kostnad ar 5'2 1 /2 mij. kronor och omfattande 4 kryssare af Bristo-typ, kryssare af Boa(icea-Lyp och G jagare. Fartygen a[ses att byggas i Kanada. Oppositionen förordar amiraitetets försag eer en sjöstyrka i ikhe med een för Austraien antagna. - Det förs ta för koonierna byggda fartyget, den anstra J i ska jagaren Parnnata, sjösaes den \) februari h os Fairi ed Frankrike. Persona. Bestämmeserna för intr id e i sjökrigsskoajt ' hah a indrats. studentexamen fordras för inträde. ;\iuntig pröfn ing i franska, atin och geografi bortfaer. Af historia rord ras endast tiden efter 18f). Examen ska afäggas i tyska och engeska m ed företräde för det senare språket, samt i högre matematik. Inträdesådern är G--19 ftr den januari de t ru, j nträde sker. Materie. Panerna för dc nya Dreadnought-sagskeppen haj\a n u framagts. Depacementet ska Y ara 2:3 4G7 Lons, d j upgående \) m. Artieriet består af tof 30,5 cm:s kanoner, pacerade i + d ubbetorn midskepps, af wika Yft upphöjda, samt i 2 c ubbetorn boreyarts å samma spant; tjugotyå 14 cm:s kanoner, af Yika 18 i grupper om tre pacerats i en centrakasematt och de öfriga fyra föragts akterut. Torpedbestyckningen hestår af 4 hredsidetuber. Sörsta pansartjockek :1 gördepansar är 270 mm., å :-HJ, G cm:s torn och å stridstorn ;-JOO mm. E LL särskid t underyattenspansar under görde p ansare ska skydda maskiner, pannor m. m. Dubba pansareiek in äggas. Farten ska bi\a 21Lj 2 knop. Sörsta akionsra(ic Yid 10 knop bir 8410'. Besättningen ska utgöras a ---R ofiicerare och 900 man, -- T\'å jagare :\ 460 ons att byggas enigt H)1 O å rs program och i Hochefort skoa henämnas Enseigne Henry och Aspirant Herbert. - Uncenaensbåten Archimede om ons har Yid gfmg un der vattnet uppnått 15 knops fart. -- I Sherbourg föragda underyattensbåtar erhåa appara ter fö r underyattenssignaering. -- Pansarkryssaren Dupuy de Lcnne, pansardäckskrys- -;aren Gaiee, jagaren EperYier och torpedbåarna 1-!ö och 172 hafya s trnkits från fartygsistan.

57 - 18t- Hoand. Budget. Marinens budge för år 1910 suar på 30 mij. kronor. Marinministern föresår hyggande af LYå jagare för koonierna, en undervattensbå t, tyå minfartyg och ett hergn ingsfaryg för undery attensbåtar. Itaien. Budget. Budge en för örogsmarinen för beöper sig ti 1ö2,± mij. ire (111,7 mi. kronor) eer 7,2 mij. i re m er än föregående tn. Ökningen är afs ede att begagnas i farygsbyggnad, kusthefästningar, förn"tds kompeering m. m. För nya rartyg sk oa mwändas :14,4 mij. ire, waraf 11 mi. ire på extra ordinarie budget. - Den under 7 månader för aktiy tjänst afsedea eskadern ska omfatta de sex nyaste sagskeppen, de sj u nyase pansarkryssarna och dc h å nyaste pansardäckskryssarna. Eskncern ska deas på fyra diyisioncr. Materie. sagskeppet Homa har Yid sin pronur uppnått n knops fart. - Begeringen har för a rsikt au åta bygga fyra torpedhmar fö r u- och iskeriheyakningstjänst. Vid krigstifäe skue dessa torpedhåar tifaa kustförsyare1. - Det gamn sagskeppet Ruggiere di Lam ia har utrangera t s. Österrike De gama torpedbåtarna n:ris 15, 21, 2-, 2G, 28 och 32 hah a u trangerats och skoa mwändas såsom h amnfaryg. Förenta staterna. Budget. Budgetsförsaget för marinen b eöper sig i140 mi J. doars (ö22 mi. kronor). Enig förjudande torde cmeerid budgetsförsaget 'bifya afseyärdt reduceradt i para mentet. Af ti byggnad föresagna 2 sagsk epp och Yerksads(artyg torde åtminstone ett sagskepp om ine rent a[ aa re fintygen h i [ya strukna. Förbandsindening. I och med Förenta Staternas ökade poi tiska intressen i Ostasien har man sett sig nödsakad au ii ndra förhandsindeningen för marinens fartyg och skapa en siirski< oa(hiingig fotta i ostasiatiska faryaten med Fiippinerna som bas. Hädanefter orde därför indeningen i hu' n tdsak bi ha föjande: a) Atantiska fohan : sagskeppsfohan jiimte erforderigt anta kryssare ; h) Stiahafsota 11: ty å pansarkryssardiyisioner; c) Asiatiska ottan : pansardiickskryssare. och kanonbåtar m e< en pansarkryssare såsom taggskcpp. nder fottorna Si:ias ä fv en för kus[örsyarc arsedda o rpedb: s- och undcryaenshåshottijer. Jfaerie. Sagskcppe ndiana ska p tt försök förses med en fartygsbroms (syscm La Coste). TYå under Yanet h c!iniga hromsyingar (2 X 4 m eer) faa Yid en tryckning 'ri\n bryggan ut på \ ar sida af fm'yget och sk oa Yid h ög rart kunna s toppa 1aryge t på mindre än en f'artygsi'mgd. Jfaerie. En petroeumtransportångare Ecka på '2 370 ons har inköpts för marinens räkning.

58 Japan. Bndget. Budgetsförsaget beöper sig i 7G mij. yen (141 mi. kronor) eer 4 mi. yen (7 1 j 2 mij. kronor) mer i1n :1 1\)09 års budget. Ökningen faer hufyu<sakigen på öfniugar och öneregeringar. Förbancsindening. En ny indening i eskadrar har ny igen utförts enigt föjande : I. Eskadem : Sagskeppen: Iikasa, Shikishima, SuYo (Pobjeda), Sagami (Peresvje), vami (Ore), Hizen (Retvisan). II. Eskadem: Pansarkryssaren \'akuma, kustförsvarsfartygen: Okino- shima (Apraxin) och 1inoshima (Senjavin); scouten Yodo. III. Eskadern: Pansardäckskryssarna: Akaschi och Suma ; kanonbåtarna F uschimi, Sumida och Uji. Öfriga fartyg igga i resen, större deen med endast :w procent a( sina besättningar. Oyckshändese..Tagaren Inazuma har vit koision med en handesångare gått under. Vid sammanstötningen dödades 2 och sårades :3 man. - H - Litteratur. Ryska armen Pycerma ApiiH 1 ( C-tLa sbetecknig: R'tsskaja : ') Armija) ar namne på en i Len handbok, nyigen utkommen på Biccred s förag i Freiburg (Baden), hviken hok, skrifven på ryska språket, är förfatad af professor R. Pam i Berin. Boken Yi, såsom i företaet anges, tjäna föjande indam :'\1: >> a giha n1gra nyttiga uppysningar om den ryska armc' n och fö rerädesyis att vara en ämpig hjäp för de nti.mdska miitärer, som önska studera det ryska språket i amän h e och dess miitära facksprt i synnerhet, med dettas mångd ar tekniska termer och. onh-incingan. Om denna handbok emeertid, des på grund af det språk, på hviket den iir skrifyen, des på grund af dess ue ua ndc Ian<tmiiära innehå, ej torde bi någon spride iteratur band denna tidskrifts äsare, så fyer den fön-isso ett i"t nge kindt behof för dc miih1rer, som med uneerbyggnad i r_yska språket des önska öka denna kunskap, des vija iira känna den ryska armen och dess institutioner. För båda t essa m tt är denna ia handbok ett utmärkt mede - In ad karhet i framstäningen och reda i uppstäningen angår, är den m önstergi, 11Yiket torde göra een gifven såsom äsebok i ryska språket vid aa krigshögskoor för dem af eeyerna, som passerat de första ärostadierna i detta språk. At uppgifterna, som meddeas här, Yerkigen äro auen Bokstafven u uttaas sfsom det svenska o-judet.

59 Q:J -- tiska, därför borgat: des at boken stöder sig utesutande J)å ofcica ryska käor a( senaste data, des a den är förfatad i samarbete med generastaben. Vi göra här nedan några utdrag af mera amint intresse. Boken börjar med en inedning om krigarens uppgift och om den trohetsed, genom hviken den ryske krigsmannen får svära att kämpa för denna sin uppgift. >>CoJt'aTD eetl c.1jtt foey;j.8prr n 0TC'eCTBa» - hans må år att (SåLiLtt jestj sog<\ Gasodarja i Atetjestva) i::iodaten är tjänare :Majestätets och Fädernesandets. beskydda dessa tör andets yttre och inre fiender. T\färkig i"tr äf\ en den trohetsed, som warje rysk soda får aoiigga vid sitt inträde i tjänsten och dessutom eer fyra m ånarers tjänstgöring, hviken trohesed han får svära rra HpecT'L Cnar!Te:rn H H<c CBn'r'OJ'h EmrHn'. rirr (na krestje Spai ' t e j a i na Svjatå'mn1 Eva'nngeii) på kors Fräsarens och på det Heiga Evangeiet! Efter en kort redogörese för krigarens amänna pikter i sin tjänsteutöfning, framhåes sutigen, a t symboen, för hvad den enskide krigaren och i amänhe h ea regementet bör håa dyr och kärt, är dess fana; för een ska ';arje sann krigsman strida ti sista hjoesdroppen - med e ord: 3HaWI 6CTh IIO;IJiOB1U1 CBHTh!IIT (sni'tmja jestj påkåva'ja svjaty'ijaf' ) fanan \r regements- hegedomen. Föjande kapite innehåer en redogörese för grader och gradbeteckningar i den ryska armen jämte hesämmeser för tituerandet af o'ficersgraderna. Här finna Y i de för oss egen <omiga förhåandet, a en officer ej titueras med sin mii tra ie, utan för skida grader ftnnes en gradskaa af oika ti ta ända från gen2racrs:»ba.rne BMcot; o np cr;or xo.:urr c: r>cmo» ända (V a' eh e Vyisåkåprevåssh ad i ' tejst"dt) Ers Exceen n cd ti u n <eröj t n an ers titastite:»b 8m c B :mr opo;: i e» ('Vf.'che J3agårå'cie) Ers vhboren1 et. T de nårmast föjande afceningarne ftcrjinnas kortiat- : :') yi nttdas hastigt efter bvaramra såsom ett jud tade redogöreser för värnepiktens grunder, för armens skoutbidning sam t befordran. Föjer så en ikaedes kortfattad afhanding om armeorganisationen, Yederbörigen uppdead på underafdeningarna :»n.bxo-ra, mmajiepin, apnr:mcpin» samt ingenjörtrupper och (Pjechhå'ta) (Kavaerija) (Artierija) Infanteri Kavaeri Arter.i andsstorm. Kapitet sutar med en summarisk tabe öi\ er den ryska armens fredsstyrka, at som a t uppgående ti man. De 1Yå nästa kapiten afhanca arm ens föryatnino s- "ise nde samt oika truppers uniformering. Här rå yi een anmärkningsvärda uppysningen, att»i krigstid aa Yapensag och aa grader af dessa skoa bära uniform a{ samma färg oeh mönster --- den skinad, som förefinnes i Yissa detajer, iiro ingaunda i ögonen faande och ej märkbar på iingre arstand.» Härefter ägnas föjande afdening å t en heskrifning ar ruppernas beväpning och utrustning. Förs då en kor hcskrif"ning på det ryska geyäret:»brmmnr;a» (Vinnå'fTka) samt h1i\ u_dp rinciperna för geyärsed och dessa principers Liämpnmg 1 praktiken - cärc'er en redogörese för spcciah apnens IJeYip ning. E ft er detta uppager ct ny kapite en tabe ö1\'er ön e f"ir måner för de oika officersgracerna, a t irån generaer, m ed s1na 7,1-100 rube (c:a 14,500 kr.), i'mda ned i önen för en der öj nant, rr o;:uo p )"JUK&» (paddpånhchick): 1)40 rube (et 1,uOO kr,) Sedan öneförmånerna för underofficers- och manskapsgraderna bifvit omaace, går ämnet in på den inre tjänsten, och bestämmeser ges här, huru menige man bör förhåa sig Y id oika tifäen i tjänsten. Här omtaas i{\- en töreskri f nna för häsningar vid tita och honnörsgöring. 0: iir t. ex. L' I kapen häsar sin trupp, ska denna svara:» 3Jq:aBii "'w.1aem> B a III <' Br.rt or'"fi:r;u ojjoiie)) (Sdr:'tvija cheiljcrn Va'che Vyiäkåbagårå'die ) Gud b ev are Ers H ögväborenhet. "'

60 H vad angår honnörshesämmeser, finna vi, a ))ha och Iron[)), >>C' I ': ii OBn, uo t]pohn> ej endast Likonuner medc1nuwr (Stanåvja'ss vå frå'nnt) <t " de kungiga huset, utan Mven i Ijånsen generaer och amiraer, garnisons- och regementschefen, sam stabsofficerare från samma regemente - dea senare naturigtvis endas af menige man. Efer dessa uppysningar föjer ett kapite, ägnadt ;\ garnisonstjänsten, sa m därefter et, behandande amänna srafiagsbestiimmcser. Så föjer et c:a 20-sicig kapite, angående det vidigasc ar cxercisregemene1, indead i enski< utbidning, exercis p<1 ed, i puton och kompani. Vi åtcrfinn:1 här kommandoorden för aa röreser i suten ordning samt för dem i spride ordning i nda från ))B r. ata;y- icpö;n,b> inda ti >>Ha3a;n,!>> (F-atitko = fperjå'dc) (Nas>tdd) Ti anfa - framåt 'L'ibaka Kapite XIV innehåer föreskrihrr för fåttjäns i aminie och rekognoscering samt dispositioner för bevakning under hvia i synnerh et. Den ia sakrika och umärkt redig skrifna boken innehåer ti sut en afhanding om oika Yapensags anyindancc i strid sa m några ärdomar ör sodaten, nyttiga för honom at ihågkomma, då han går ti striden. En a r dessa påminneser yder såunda: Cam:, norn0<1 n a TOB:j)f< m,rpy rm"r! >> (Såm. pågibåj, a tav>trischtcha vyirotschåj) Sjäf stupa, men kamraten Täcda Som ett generet omdöme om denna handbok ö[\-er ryska a rmn må ti snt sigas, att om den Yisserigen endast ger de ara viktigaste uppysningarna i sit fack - och mera ti J<'\er jn ej dess voym, som u ungdär ika med vår fioas ))HekrytunderYisning)) (U i\1 P: I B) - så ger den också dc viktigaste uppysningarna. För de ringa priset, endast : mark, inbunden i ett vackert kotband, km1 den såunda sii gas gi[ya OYanigt god vauta. A. E. Biörkund. - ]9!)- Förteckning ä de böcker, hvika under år 1909 tiförts J{ung. Örogsmannasäskapets bibiotek. Gyden, H. ''raite anaytique des Or bites Absoues es mit Pane to::; Principaes. ''ome II. Stockhom Åkerbom, F. Buetin mensue de 'Observatoire meteoroogigue de FL'niversite d'upsaa Timberg, G. Popuär meteoroogi efter nyaste forskningar. Stockhorn Lecky. \V rinkes in Practica Navigation. Loneon Inspektion des Bidungswesens der Marine: Leitfacen fir een Unterricht in der Navigation. Berin Leitfacen fir een Unterricht in der A1-tierie an der Marineschue unc au Bord des Artieriesohuc hiffes Tei. Berin J_,eitfacen.fi.ir een Unterricht im Schiffbau. Text, Ata::; und Tabeen. Berin Leitfacen fi.'r een Unterricht in eter Maschinenkunde an der Kaiserichen :Marineschue. Text und Atas. Berin Dick, C. Leitfaden der Seemannschaft. Berin Hägg, A. Lärobok i artieri. Stockhom (Gåfva). Lindsström, C. Lärobok i artieri för Kung. sjökrigsskoan. Stockhom (Gåfva). Noahat, H. Torpies et Projecties automobies. Paris Sueter, F. The Evoution of the Submarine Boat, Mine anc Torpeco. Portsn10uth Fied, C. The Story of the Submarine. Loneon Andreen, E. och Host, H. Eektriciteten. Stockhom Efving, C. starkströms-eektroteknik. Stockhom von Horn, G. Svenska sjötåg under 1500-taet. Stockhom (Gåfva.) Tidskrift i Sjöväsencet. 13

61 Unger, G. Iustrerad svensk sjökrigshistoria. 1:a deen omfattande tiden inti Stockhom (Gåfva.) Corbett, J. S. Siguas and Instructions London Tanner, J. R. Cataogue of the Pepysiau :M:anuscripts. Vo. III. London Amery, L. S. The Times History of the vvar in South Africa Vo. V. VI. VII. London Kado, N. L. Sjökrigshändesema under rysk-japanska kriget. Öfvm sättning från ryskan af H. Eiot. Stockhom Keen, R. Kodificerad handbok i krigets agar. Stockhom (Gåfva.) Hewett, W. W. Order Book for Executive Officers of the Roya Navy. Portsmouth Baincourt Les Fottes de Combat en Jane. Fighting Ships Nauticus. 11. Jahrgang Brassey. T he Nava Amma Regemente för m arinen. De II. Sjötjänstgöringen trs uppaga. The Jane Nava vvar Game. Nava set. Bibiotekarien Innehå i åtskiiga maritima och krigsvetenskapiga tidskrifter år HHO. Artieri och handvapen. :\fachine Gun Tactics in our own and other An11ies reigeschi1tzti.1rme eue Ziemeth oce fir das Gewehr.... Les concitions de service des projecties, Le can on de 34 centimetr es Progres de 'artierie en J ! 'i ed Forges an d Farriery rhe Pied Gun of The Empoym ent of JI/Iachine Guns in th e Fied C ter die St abiität r auchoser Puversorten Nmokeess povvder <\;terrikisk-unger sk a fätartieriets nya batterivinkemätar e och dess användning... "ki utstatistik fö r tungt artieri \.sikt:> r angående ufltorpet1eus betydese as om krigsvap en.... J. R. S. I., s id G. S., sid M. R., sid :;\L d.. F. n:r G, sid. 3. R..YI. de 184, sid J. R. A., sid. b04. J. R. A., sic J. R. S. I., sid \1.. G. S., sid S. A., sid A. T., sid. 44. A. T., sid. 54. A. T., sit. G9. strategi och taktik. ''he Importance attach ed to movement in Tapanese tactics C her die Entstehung und Verwertung seekriegsgeschichticher Schiderungen.... <'o a t Defences of German y \ar hufvudstads nya fottstation \ O11})aniet i skog Iie Bedeut ung des Ausbaues von Pear Harbonr as Hauptfiottensti."tb:punkt der aerikanischen :Marine..... s jökrigshistoria m. m. Iie Heeresrefornt Preussens von 1859 und J. R. S.., sid. 95. JiL R., sid J.R.A.,(reportsetc.) s.154. S. T. H. I. S., sit. 7. I. L, sid. 36. ni. G. S., sid \I. R., sid. 191.

62 Seekriegsgeschichte in iu en " ichtigsten Abschnitten, mit B eri'tcksichtigung der seetaktik.... SkanJ,a fättåget Dan::;ka standar från konung Fredrik IV:s tid.... H ofexionen i.'tber een.,,t ert seekriegsgeschichticher K enntnisse.... Die engische Scheee-Expeeition Od Time Gunnery Organisation och budget. Y ed Aarsskiftet Reorganisation der Schue f'tr di e Ausbieung von Artieriospeziai:>ten in der französichen Kriegsmarine.... Ja rthmion du Consei superienr.... Die Reorganisation der amerikanischen Marine Zusammenst.eung de1 gesamten SAestreitkräfte der vvet (mit Fottentabe)... L'examen e'admissihiite pour mecanicien principa de 2. e as se..... Le nouveau progranune Nava L.es o is de Defense du Danemark..... 'fexte du Projet do oi 'onstitution de a Fotte..... L'avancement dans es Epuipages de a Fotte La Marine au Parem en t Generamajor H. "\Vrange :> anförame vid remisdebatten i Riksdagens Första kammare een 25 januari e::;ervofficerarnes i fottan utbidning..... Der fight in g engine er Di!" Reorganisation der französischen Marineven, atung Die Fottenpäne China s..... N or ges nya härordning Danmarks nya härordning.... Fartygsbeskrifningar, skeppsbyggeri och fartygsmaskiner. Eine neue Lösung des Schiffsturbinenpro- M. R., sid I. M., sid. och 41. I. M., sill 24. M. G. S., sid. 2.1 G. 1\1. G. S., sid. 30i. J. R. A., sid D. '1'. f. S., sid. B. M. G. S., sid M. e.. F. N:o 4, si R., sid M. R., sid M. d.. P. N:r 5, sid. f>. Y., r;id. 9!J. R. J\I. de 184, sid. f>l M. d. L F. N:o 7 o. 8, sid. B. M. d. L F. N:r 8, sid. 5. M. e.. F N:r 9, si1. 3. V. F., sid N. T., sid. 3 och 64. M. G. S., s id M. G. S., sid M. G. S., s id. 34;;_ A. 'I'., sid. 87. A. 'I'., sid. 94. hems \i. G. S., s.id !J- Turhinmaskiner a krigsfartyg \ agra synpunkter angitende ångekonomisk fartygsdrift och dess kontro.... :\ otorbaaden som Krigs- och Trans portfarto j.... :\1 arin-po!a.r-motorn.... ruru snart ska en ångpanneag anses behöhig i Sverige?..... kcpps byggeriernas v e1 ksamhet i oika änt1er under är Köhaning c höpfb agger ie neuen französischen :23-!00 t. Schacht- (' hiffe "n hac eectrique..... )._ \\ ay out of the marine turbine eiemma \.ngfärjan»konung Gustaf y,..... _\ utomatiska frigöringshakar för ifbi"ttar... Navigation. \" ompensation der Krängungsdeviat[on mit der Vertikakraftwage boi Kompassrosen von ho hem. Moment Le poin t sans 'horizon de a mer.....iisung von nautischen und takt[sch eu Aufgahen dur ch Z eichnung..... : i n P imsegeung von K ap Horn nnarine signaer K:um Xebe die Kompasse a.jenken? Meteoroogi. Jie Wärmeverteihmg in den Tiefon 1es ien Ozeans Und ervattensbåtar, torpeder och minor. "udervandsbaacen mot panserskib.... ' Service centra des torpies.... {t,]e des Batiment::; ''orpieur s Modernes....1 ervice des torpies d'aujoun1'i et d p cemain Le 'rorpie' Sous-:\Iarin..... Luftseging. 'ri sopgave. Lu:ftskibteknik.... 'I'. T. (Skepp::;b.), :>id. 2. D:o sid. J 8. D. T. f. S., sid. G. T. 11., sid. 31 och G. 'I'. \I., sid. 48. v. }--,., sid. 20. N. T., sid. :23. \ L G. s., s il. 2:24. \I. G. 8., s id Y., sid. 60. S. A., sid N. T., sid. 98. N. 'r., sid A. J-I., s id. 3() o. 59. R. J\I. de 184, ::;id. 5. A. H., sid. 49. A. H., ::;id. 87. N. T.. s id. 14. M. G. S., sid. o.::2 -. A. H., sid.. N. 'I'. f. S., id. 3G. \I. d.. 1. X:o 6. sid. B. R. :\L de 1 8-, sid. 94. R. :\L do 184, sid \I. d. L r. Xo 9, sid. 3. :N". '1'. f. S., si d..

63 Aviatik und Marine.... The attack of dirigibe Baoons and Aeropanes.... The miitary aspect of dirigibe Baoons and Aeropanes Betrachtungen iiber I-Iöhenstandinien im agemeinen und ihre Anwendung auf die astronomische Ortsbestimmung im Baon in1 besonderen...,.... Aeropane accidents.... A nove american monopane.... Gnistsignaering och teefonering. >Teefunkens >> nyeste system. for radioteegrafi:, Tönende Funke>... Gnistförsöken från N auenstationen... Handesfottan och kooniaväsendet Skibsfarten i Svenska handesfottan Maskinistskoor.... Ett handesfartyg och dess ast i sj ö krig... Le commerce du poisson frais Chronique de a Marine marchande Tvenne beaktansvärda motioner N avigatiansskoorna Porhydrametern Transatantiska expressångare.... Nordisk Fartygsbefäs Kongress IVI. G. S., sid J. R. A., sid J. R. A., sid A. I-I., sid. 68. S. A., supp., sid S. A., sid N. 'I'. f. S., sid. 2ii. V. F., sid. 8. N. T. f. S., sid. 54. T. :M., sid. 25. ''. T. (Skeppsb.), sid. 24. V. J<'., sid. 5. Y., sid Y., sid. 92 och 110. T. M., sid. 45. N. ''., sid. 5. N. T., sid. 8. N. T., sid. 52. N. ''., sid Diverse. Engand's threatened Rights at Sea... Kuinarkedet... Stärkeverhetnisse der Ansandfotten Die Nowaja Semija-Expedition des I-Ierzogs von Oreans im Sommer Admira of t h e Feet Lord F isher of Kivestone... Henrik Gerner Le eommandement de a mer: Qu'est-ce?... Hurn bör bajonettfäktning vid armen ämpigast ordnas... Yii n1ött! Auszi'tge au s den J ahresberichten der Bureauchefs in der Vereinigten Staaten\i(arine..... The Question of the N a vy... Ou r nava superiority... A great nava administrator.... Gymnastikutbidningen inom armen... J. R. S. I., sid. 5. N. T. f. S., sid. 62. M. G. S.. sid A. H., sid. 26. :M. R., sid D. T. f. S., sid. 83. R. M. de 184, sid I. M., sid. 29. V. F., sid. 17. M. G. S., sid U. S. G., sid. 45. U. S. G., sid. 65. U. S. G., sid. 87. I. M., sid. 71. Sjöoyckor. Koisionen mejem Krydseren I-Iejmda og den engesk e Damper Astrakhan..... Loydångaren»Gaia> strandad vid jutska västkusten Die Abbringung S. M. Torpedoboot >G. 8\:h Samfärdse. The Panama C ana..... Rättsväsende och författningar. D. 'r. f. S., sid. 4±. T. M., sid. 26. M. R., sid J. R. H, sid Domar i sjörättsmå N. T., sid. 2 o. 48. Den nya förordningen angående fartygsantemor - en kritik N. T., sid. 4.

64 Använda förkortningar: A. r. = Artieri-Tidskrift. A. N. G. = Army and navy Gazette. D. T. f. S. = Tidskrift for Sovaesen, Dansk. E. = Engineer. Eg. = Engineering. I... ::\L F.. J. R. S. I. J. R. A. ::\I. e.. F. K V. A. I-I. (T.) = Kung. Krigsvetenskapsakademiens Handingar (Tidskrift). = La :Marine :Franc;aise. = Journa of the Roya United Service Institution. = The J onrna of the Roya Artieri. = Moniteur de a Fotte. i\1. R. = Marine-Rundschau. ::\L G. S. = ::\1itteiungen aus dem Gebiete des Seewesens. ='". = N auticus.. T. = Nautisk Tidskrift. ='". T. f. S. = Norsk Tidskrift for Sovaesen. P. U. S. N. I. = Proceedings of the United States Nava Institute. R. A. = Revue c'artierie. R. J\I. Ri. 1\f. S. A. T. H. r. M. r. T. U. S. G. Y. V. F. = Revue J\Iaritime. = Rivista \Iarittima. = Scientific American. = Tidskrift i Miitär bäsovård. = Tidskrift för Maskinister. = ''eknisk Tidskrift. = United Service Gazette. =Le Yacht. = Vår Fotta.. :M. = Iustrerad \Iiititrrevy. S. ='". m. T.K. = Svenska N ationaförcningens mot ''uberkuos K Yartasskrift. A. H. = Annaen der Hydrographie und \1aritimen ::\Ietcoroogie..r. d. '1'. T. = Jahrbuch der drahtosen ''eegraphic un ''eephonie. S. T'. H.. S. = Svensk ''i dning för Han de, Industri och Sjöfart. Rustaie ocb ti rustning anbefada sjöstyrkor ocb fartyg. Iarskro n a. I. r c,;:ryta.fdc ning. Från 16 november ti midten af apri. Pansarbåten Äran. Afdeningschef: kommendören N. E. Anckers. 'rtggadjutant: öjtn anten A. C. A. Bergman. -.:tabsingenjör: mariningenjören af :a graden T. G. Knös. Ntabsintenc1ent: marinintendenten af 2:a graden M. G. A. Linah (tiika fartygsintendent). 'artygschef: kommendörkaptenen af 2:a graen R. I V. Leuhusen. -.:<'kond: kaptenen B. R. von Sydo11. Officerare: öjtnanten A. Osson,» O. B. Fåhram:;, underöjtnanten E. D. 'roren, S. T. \Iamrrvist, r. Darin. ':wtygsäkare: marinbkaren af 2:a graden i fottans reserv V. L. Lnncherg. Pansarbåten W asa. J.<:rygschef: kommendörkaptenen af 2:a graden A. T. C. Gyenkrok :-.ekonc1: kaptenen F. G. E. Bergman. Officerare: öjtnanten S. F. Dehgren, E. A. F. von Krusenstierna, u11eröjtnanten: A. H. O. Ros, I-I. S. Strömbäck, G. H. Christiernin, r. O. Amgren. Fmtyginten d e nt : marinunc1erjntendenten R. H. Berg. [.<artygsingenjör: extra mariningenjören E. E. Löfven.

65 Pansarbåten Tapperheten. Fartygschef: kommendörkaptenen af :a graden H. V. M. von Krusenstierna. Sekond: kaptenen C. G. Norseius. Officerare: kaptenen L. Stacke (instr.-off:r b efäskurs), öjtnanten C. E. Måhen,,, S. A. vv ain, underöjtnanten Å. V. H. Grefberg, C. J. T. von der Burg. Fartygsintendent: marinunderintendenten B. E. Hedman. Fartygsingenjör: extra n1.ariningenjören G. J. Boternstern. Pansarbåten Thue. Fartygschef: kommendörkaptenen af 2:a graden C. C. Engström..Sekond: kaptenen C. E. L. Lij encrantz. Officerare: öjtnanten C. Åk erhiem, N. G. Stephensen-JIIIöer, underöjtnanten F. M. NeumiHer, S. T. Graf. Fartygsintendent: marinunderintendenten K. G. vv. Syn'm. Fartygsingenjör: extra mariningenjören H. Puke. Logementsfartyget Stockhom. Fartygschef: kaptenen C. H. A. L eche. Officerare: kaptenen C. J. Mamgren, öjtnanten Å. K. E. L åftman, underöjtnanten B. B. A. Knafve, A. E. Biörkund, H. J. G. Bager, K. A. Laure. Fartygsintendent: marinunderintendenten R. T. O. Lander. Fartygsäkare: marinäkaren af :a graden J. Lagerhom. Stockho.n.' s be v ärings.afdening. Pansarbåten Svea. Afdeningsch ef: kommendörkaptenen af :a graden G. O. M. af Dggas. Faggadjutant: kaptenen B. G. von Fieandt. Stabsingenjör: ma1:iningenjören af :a graden Y. T. Schoerner. Stabsintendent: marinintendenten af 2:a graden FL I. Dahg ren (tiika fartygsintendent). Fm tygsch ef: kommendörkaptenen af :a graden G. O. J. af Uggas..Sekon: kaptenen A. Prytz Offi cerare: kaptenen J. H. Söcerbaum, öjtnanten H. P. Numa, underöjtnanten S. A. Fory,» E. O. Tornberg, S. O. Becknan. J:'artygsäkare: marinäkaren af 2:a graden E. V. A. Boivie. Pansarbåten Göta. Fartygschef: kommendörkaptenen af 2:a graden H. A. ]\f. Eneström. Sekond: kaptenen A. Meister. Officerare: kapten en G. S. H. ce Broen (instr.-off:r i befäskurs). öjtnanten W. E. K. \ it. Liiehöök N. E. O. V. Åberg, ' H. E. L. Rosen (t. o. m. een 29 mars 1910), uneeröjtnanten R. O. \ it aen berg, S. A Linder,!'. H:son \ Vrede. Fartyginte ncent: marinunderintendenten E. vv. Z. Öfwerberg. 'rntygschef: kaptenen E. Htgg. Logementsfartyget Freja. Officerare: öjtnanten A. G. \iörner, underöjtnanten H. \Vestman, B. Lindgren, K. J. )iuh. K.arsron.a. II. r e krytafden.in.g. Från 16 februari ti midten af m aj. Pansarkryssaren fygia.,\fceningschef: kommendörkaptenen af :a graden J. G. Ekeund. 'nggadjutant: öjtnanten C. L. Lindberg. i"'tabsintencent: m arinintendenten af 2:a graden C. H. F. V. G. Ekman (tiika fartygsintendent). Fart gsc hef: kapten en C. F. \'. Riben. ( fiiccrare: öjtnanten I. A. Casse, E. E. Ström, E. G. \ Vahström, J. Grönberg. :mtygsingenjör: mariningenj ören af 2:a graden A. F. Y. St:\hberger. artygsäkar e: marinäkar e11 af 2:a graden E. F. Frick Pansarbåten Dristigheten. 'arh gscwf: kaptenen A. B. C. J. Lagercrantz.

66 -208- Oiicerare: öjtnanten E. V. H. vvrange, J. Bomberg, B. E. von Hofsten. Fartvgsintendent: marinunderintendenten O. S. Rheborg. Pansarbåten Oscar II. Från 23 november ti sutet af apri. F'artygschef: komm.endörkaptenen af :a graden F. :\J. Peyron. Sekond: kapten I. N ordenfe t. Officerare: kaptenen E. A. H. Jacohi, öjtnanten U. B. Erikson, G. N. H. Krook, O. H. Rosensvärd, E. G. vv. A. von Schoutz, unde'öjtnan ten S. Y. Ekstran d, O. F. Angein, E. A. Öberg, S. G. C. Uff, S. R. P. vvetter, R. B. Himan. Fartygsingenjör: mariningenjören af :a graden L. G. C. Risberg. Fartygsintendent: mm in inteudenten af 2:a graden G. H. Pra,, itz. Fartygsäkare: marinämren af :!:a graden A. L. Evander. Kustesadern. Fritn och med 28 apri ti och me! juni nu'tnads utgg. ;; ]mderchef: k01nmendören N. E. Anckers. F'aggacjutanter: kaptenen K. vvester. C. O. Hafström. Stabsingenjör: n'ariningenjörcn f :a graden I. J. Fakman. StaJHintendent: marinintendenten af 2:a graden :i\1. P. A. Lincah. Stabsi\kare: marinäkaren af :a graden J. Torgersruud..I divisionen. Divisionschef: kommendörkaptenen af :a graden H. IV. JI:uniton. Iustfottan. Från och med jui ti midten af september. Högste befiihafvare: konteramiraen Vv. Dyrssen. :Faggkapten: kommem1örk<ptencn af :a graden H. V. \J. von J\rusenstierna 'aggadjutanter: kaptenen C. O. Lindsström. C. O. Hafström. :-:.rau::;ingenjör: mariningenjören af :a graden I. J. Fakman. ta JHintendent: marinintendenten af :a graden S. F. Lagerhom. Sta>säkare: marinäkaren af :a graden J. Torgersruud. I divisionen. Di\ i ionschef: kommendören S. J. T. C. Ankarcrona. >iyisionsacjutant: kaptenen G. S. N. de Broen. }ivi ionsi ng enjör: mariningenjören af 2:a graden J. E. IGnnman. iyisionsintendent: marinintendenten af 2:a graden E. I V.?.;, ÖfYerbcr. )jyji onshikare: mari.näkarestipenciaten T. Cecerberg. III divisionen. )iyisio nchef: kaptenen J. C. Schneider. Divisionsingenjör: mariningenjören af 2:a graden O. R. 1\f. T. Björnstjema. fottijen. Fottijchef: kommendörkapten en af 2:a graden K. H. A. P. Rosensviirc. 1-'ottijingenjör: mariningenjören af :a graden Y. T. Schoerner. 'ottijhikare: marinäkarstipendiitten H. B. Hutgren. I fottijen. 1-'ottijchef: kaptenen C. G. Norseius. 'ottijingenjör: mariningenjören af 2:a graden S. A. Samzeius. 'ottijäkar e: marin] ikarstipendiaten J. F. Johansson. VI divisionen. ivision::;chef: kommendörkaptenen af 2:a graden K. A. Po::;::;e. iyisionsingenjör: extra mariningenjören G. H. Hadin. >iyi,;ionsäkare: marinäkarestipendiaten K. I. E. vvidner. Kustfottan och usteskad er:n. Pansarbåten Äran. 'artyg::;chef: kommendörkaptenen af 2:a graden R. \ V. Leuhuseu. S, kond: kaptenen B. R. von Sycow. Officerare: kaptenen C. J. Mamgren (A. 0.), N. L. Åkerbom (N. O. och G. 0.), öjtnanten G. E. R. Braunerhiem (T. 0.), A. Osson, uneeröjtnanten E. D. TorEm, S. T. Marnqvist, T. Darin,

67 208- reservunderöjtnanten J. E. H. Käström, t. o. m. e. 15 juni, D. R. N. Ekström. Fartygsäkare: marinäkaren af :a graden J. Torgersruuc. Pansarbåten W asa. Fartygschef: komm.endörkaptenen af :a graden A. ''. C. Gyenkrok, Sckond: kaptenen F. G. E. Bergma11. Officerare: kaptenen J. E. G. Carsson-Schenström (A öjtnanten S. F. Dehgren (N. 0.), N. Frick, underöjtnanten A. H. O. Ros, H. H. I. Strömbäck, G. H. Christiernin, T. O. Amgren, reservunderöjtnanten E. U..fein. Fartygsingenjör: extra mariningenjören E. E. Löfven. Fartygsintendent: marinunderintendenten R. H. Berg. :F'artygsäkare: marinäkarstipendiaten J. L. Schröd. 1 ) Pansarbåten Tapperheten. Fartygschef: kommendörkaptenen af :a graden O. U. Y. H. Braman. Sekonc: kaptenen A. H. Gisiko. Officerare: kaptenen L. Stacke (A. 0.\ öjtnanten O. H. Rosensvärd, C. E. :M:åhen, S. A. Wain, uneeröjtnanten K. G. Hamiton, från och m e1 een 27 juni, A. W. H. Grefberg. G. J. T. von der Burg, reservunderöjtnanten E. H. Arvedson, J. N. G. Anderberg, t. o. m. den 26 juni. Fartygsingenjör: extra mariningenjören G. J. Botenstern. Fartygsintendent: marinunderintendenten B. E. H edman. Fartygsäkare: marinäkarstipendiaten H. U. wain. Pansarbåten Göta. Fartygschef: kommendörkaptenen af 2:a graden H. A. \r. Eneström. Sekom1: kaptenen A. Meister. Officerare: kaptenen N. E. F. Seander (N. 0.), öjtnanten F. T. E. Fevre (A. 0.), 1 ) Under kustfottan öjtnanten W. E. K. W. Liiehöök (T. O.), N. E. O. V. Åberg, underöjtnanten R. O. waenberg. S. A. J..,inder, F. E. I-I. vvrede, reservunderöjtnanten J. E. Hesten. Partygsingenjör: mariningenjören af 2:a graden J. E. Kinnman. Eartygsintendent: marinintendenten af 2:a graden i fottan E. W. Z. Öfwerberg. F'artygsäkare: marinäkarstipenciaten T. Cederberg. ') Pansarbåten Thue. Fartygschef: kom.mencörkaptenen af 2:a graden C. C. Engström. sekond: kaptenen C. E. L. Lijencrantz. Officerare: kaptenen C. G. A. Syvander (A. 0.), öjtnanten J. vv. Osterman (N. 0.), N. G. Stephensen-Möer, J. Grönberg, uneeröjtnanten K. A. Laure, fr. o. m. den 26 juni, F. M. N eumi'ter, K. S. T. Graitf, reservunderöjtnanten H. Levander, t. o. m. den 25 juni. Fartygsingenjör: extra mariningenjören H. Puke. Partygsintendent: marinunderintendenten K. vv. G. Syven. 'artygsäkare: marinäkarstipendiaten A. M. Boing. 1 ) Pansarbåten Svea. Fartygschef: kommendörkaptenen af :a graden H. \V. Hamiton. Sekond: kaptenen A. Prytz. Officerare: kaptenen H. J. Christerson (A. 0.), öjtnanten G. A. Wester (N. 0.), O. B. Fåhneus, H. P. Numa, underöjtnanten I-I. G. H. Ene, E. O. Ternberg, S. A. O. Beckman. 'artygsingenjör: mariningenjö'cn af 2:a graden A. :JT. V. Ståhberger. 'artygsintencent: marinunderintendenten S. A. Fredhom. 'artygsäkare! m.arinäkarstipendiaten B. S. N m berg. Torpedkryssaren Örnen. 2 ) 'artygschef: kaptenen H. H. K. Ericson. ') Uneer kustfottan. 2 ) Under knsteskadem.

68 -210- Offi cerar e: reservunderöjtnanten K. Sködebrand, A. J... Ane, t. o. m. een 22 juni, 'artyg:ochef : kapten en G. de Brun. Officerare: öjtnanten ") J. H. Bang-Mekhior. Torpedkryssaren Jacob Bagge. 1 ) A. H. von Bahr (A. 0.), reservunderöj tn an ten K. Sköde brand. artygschef: kaptenen D. A. Kraft. Torpedkryssaren Cas Ugga.') Officer are: öj tnanten K. G. Bjurner (A. 0.), efter afsutac kurs Yid artieri- och ingenjörhögskoan, öjtnanten 3 ) r eservunderöjtn anten J. H. Bang-Mechior, fr. o. i1\ 26 juni. Fmtyg:oiLkare: marinäkar'stipendiaten H. B. Hutgren. Torpedkryssaren Psiander. 1 ) ' a'tygsc hef: kaptenen H. J. T. Krook Officerare: öjtnanten A. Örnberg (A. 0.), efter afsutad kurs y jt ar tieri- och ingenjörhögskoan, öjtnanten 3 ) reservunderöjtnanten A. L. Ane. J-'artygsäkare: marinäkarstipenciaten J. F. Johansson. Kanonbåten Skagu, 'artygschef: kaptenen G. Ekeund, 2 ) H.. J. M. '' osten. ') Officerare: öjtnanten J. K. O. Schi1sser, ' ) underöjtnanten gr efve K. G. H amiton,') mdofficer, reservunderöjtnanten P. A. A. Hansson, O. A. Borg. Kanonbåten Urd. ').Fart-.ygschef: kaptenen T. A. Nissen. Officerare: öjtnanten K. O. L. Söderberg, framdees. C. A. Aspum. ') Under kustfottan. ') Under kusteskadern. ) Kommenderas Minfartyget Edda.' ) }'artyg:o chef: kaptenen E. H. B ergmark. Officerare: öjtnanten A. Ottosson. K. T. Svenonius. Verkstadsfartyget Benda. ') Fartygschef: öjtnanten C. O. Dahbeck. Officer: underöjtnanten G. Lindström. I"nrtygsäkar e: marin äka1 estipendiaten K. I. E. \;vidne'. Lasarettsfartyget Verdande. 1 ) Fartyg,;ch ef: kaptenen B. :F'. Reuterskiöd. Fartygsäkare: marinhlkaren af 2:a graden E. G. Aspund. J agaren Ragnar.') artygschef: kaptenen J. U. Schneider. Offi cer are: öjtnanten S. I. \;fibom (G. 0.), C. G.. Krokstedt. nnderöjtnanten S. A. Pory. Fartygschef: kaptenen E. Hägg. Offi cerare: öj tnanten N. Kiman, jagaren Sigurd. ') N. G. Sjöberg, r eservunderöjtnanten H. Levander. jagaren W ae. 1 ) I 'artygsch ef: kaptenen G. R. Sta1 ck. Offi cerare: öjtnanten H. K. H. Hertigen af Södermanand, K. G. P. Dyrssen, underöjtnanten E. A. G. Ugga. jagare. ').Fartygschef: kaptenen S. J. Dah. {fiicerare: öjtnanten N. R. \ ;If erner, uneeröjtnanten B. B. A. Knafve, reservunderöjtnanten J. N. G. Anderberg. Torpedbåten Pejad. 1 ) Fartygschef: öjtnanten G. D. vv. Liiehöök. ') Under kustfottan. Tidskrift i Sjöväsendet.

69 Torpedbåten Atair. ') Fartygschef: kaptenen E. E. vvahberg (tiika divisionschef). Torpedbåten Argo. ') Fartygschef: öjtnanten A. E. O. Giron. Torpedbåten Antares. ') }artygsch ef: kaptenen A. E. Tyden. Torpedbåten Arctures. ') Fartygsch ef: öjtnanten grefv e G. C. A. Ehrensvärd. Torpedbåten Castor. ') "artygsc1ef: kaptenen C. H. Åkermark (tiika divisionsch ef). Torpedbåten Poux. ') Fartygschef: öjtnanten A. G. :Yiörner. Torpedbåten Spica. 1 ) 'artygschef: kapten en C. A. G. Braunerhiem. Ji'a1'tygschef: öjtnanten H. Ji'riis. F artygschef: öjtnanten') Torpedbåten Astrea. ') Torpedbåten n:r 9. ') Torpedbåten n: r 8. ' ) Ji'artygschef: kaptenen T. vv. \1. Liibeck (tiika divisionschef). Torpedbåten n:r 7. ') Fartygschef: öjtnanten E. A. Ji'. von Krusenstierna. Torpedbåten n:r 6. J'artygsch ef: öjtnanten K G. Rudberg. Torpedbåten n:r 5. Fartygschef: öjtnanten E. vv Sundba. ') Um1er kustfottan. ") Kommeneeras fram1ee,; Torpedbåten n:r 15.') Fartygschef: kaptenen H. O. Eiot (tiika divisionschef). Fartygschef: öjtnanten 3 ) Fartygsch ef: öjtnanten") Fartygsch e f: öj tnan ten 3 ) Torpedbåten n:r 14.') Torpedbåten n:r 12.') Torpedbåten n:r 10.') U n dervattensbåten H vaen.') 'artygsch ef: kaptenen G. \!.,T, Magnusson. Offi cer: öjtnanten R. M. von Heidenstam. Undervattensbåten n:r 2.') Fartygschef: öjtnanten A. P. N orander. Undervattensbåten n:r 3.') Fartygschef: öjtnanten H. V. Simonsson. Sjökrigsskoea:f'deningen, Från och m ed een 9 maj ti och med midten af augusti. Pansarkryssaren fygia. -\fceningschef: kommendörkaptenen af 2:a gra1en C. A. \Vachtmeister (tiika fartygschef). Sekond: kaptenen C. F. vv. Riben. Officerare: kaptenen A. G. Care (N. O. och ärare i navigation), A. ''. Bom (K 0.), G. L. Brodin (A. O. och K 0.), öjtnanten D. H. Tiseius (K 0.), I. A. Casse (T. 0.), B. I. Zancer, T. A. Johnson, >> C. G. \!., ahström. 1-'artygsingenjör: mariningenjören af :a graden J. Lindbeck 'art g::;int en c ente n t: marinintendenten af 2:a graden i fottan C. H. F. V. G. Ekman. Partyg8hLkare: m arinäkaren af 2:a graden C. G. Huting. ') Uneer kustfottan. ") Kommeneeras hamt1ees.

70 Pansarbåten Dristigheten. Fartygschef: kom.m.endörkaptenen af 2:a graden A. A. C. Hermein. Sekond: kaptenen A. B. C. J. Lagercrantz. Officerare: kaptenen C. F. T amm (K. 0.), E. F. Ljungquist (K. 0.), B. G. von Fieandt (A. O. och K. 0.), öjtnanten E. V. i. vvrange (N. O. os h ärare i n avigation), C. F. A. Casse (T. 0.). E. G. M. von Arbin (K. 0.), T. M.!Carson, N. G. A. U nn e ru. J< artygs ingenjör : mariningenjören af :a graden A. '\;\,T, Lindgren. Fartygsintendent: marinunderintendenten O. S. Rheborg. }'artygsäkare: marinäkarstipendiaten N. G. Rothman. Torpedskoeafdeningen. Fr>m och med den :29 ma.j ti s utet af juni. Afdeningschef: komm.endörkaptenen af :a graden J. G. Ekeund. J<aggadjutant : öjtnanten G. C. A. Ehrensvärd. Stabsingenjör: mariningenjören af :a graden Y. T. Schoerner. Stabsintendent: marinintendenten af 2:a graden E. B. E. Thörn. nstruktionsbefä: kaptenen G. R. Cesing, E. E. vvahberg, C. H. Åkermark, T. vv. M. Litbeck, H. O. Eiot. Mariningenjören af :a graden Y. ''. Schoerner. Torpedmgenjören J. G. Lindmark. Eever: kaptenen C. A. G. Braunerhiem, öjtnanten S. I. Wibom, G. D. W. Liiehöök, N. Kiman, L. M. Beck-Friis, N. M. Ceve, N. vvijkmark, J. o. Uen, P. Burmau, J. Bomberg, C. C. Lindberg, N. R. vverner, N. F. Ekerott, H. E. L. '{osen, öjtnanten N. G. Sjöberg, efter afsutad kms vic gymnastiska centrainstitutet, K. G. P. Dyrssen, underöjtnanten B. B. A. Knafve, S. A. F ory. Logementsfartyget Stockhom. Fartyg::;c1ef: kaptenen G. R. Starck. Officer: underöjtnanten K. J. A. Skarin. Fartygsintendent: marinintendenten af 2:a gr<tcen i.tiottan E. B. E. Thörn. Fartygsäkare: marinäkaren af 2:a g ra<en K. L H en in. Torpedkryssaren Cas Ugga. FartygscheJ: kaptenen D. A. Kraft. Officer: uneeröjtnanten K. J. H. fuh. Fartygschef: kaptenen A. Odeberg. Torpedkryssaren Cres Horn. Officer: underöjtnanten B. Lindgren. Underv.a ttensbåtsafdeni n gen. Frän och med 28 apri ti och mec sutet a f juni. Afteningschef: kommendörkaptenen i\,f 2:a graten K. A. Posse. :-;tabsingenjör: extra mariningenjören G. H. Hadin. <HJ-icerare: kaptenen G. vv. Maguusson, E. A. H. Iacobi, öjtnanten H. V. Simonsson, ".-\.. P. Norander, R. M. von Heidenstam. Verkstadsfartyget Benda. t'artygc hef: öjtnanten U. O. Dahbeck. OHicer : uneeröj tnanten C+. Lindstr öm. 1-'i\,rygäkare: m arinäkarstipenciaten K. I. E. vvicn er. :a S;;::eppsgosscafdcning en. 'nm och m ed ten 3 maj ti och med midten af septembel Öfningskorvetten Saga.. Ud eningchef : kommeutärkaptenen af 2:a gralen R. C+. Liepe (tiika fartygschef). :-;ewuc: katenen E. '\V. P eyron.

71 Officerare: kaptenen J. H. Söderbaum (N. O.), öjtnanten A. E. Aspenberg, S. Y. O. Håkansson, Ä. K. E. Låftman. Fartygsintendent: marinintendenten af 2:a graden i fottan S. IV. Ehin. Fartygsäkare: marinäkm stipendiaten G. E. H ecenund. Fartygschef: kaptenen A. de Bnm. Off c er are: öjtnanten A. EsEm, Öfningsskeppet Najaden. S. J. Toreius. Öfningsskeppet Jarramas. Fartygschef: 'aptenen P. H. Huitfedt. Officerare: öjtnanten T. G. Fygare. 'r. A. Hum.me. Öfningsbriggen Gadan. Partygsch ef: kaptenen A. H. Fröding. Officemre: öjtnanten G. A. Hafström,.P. O. Sifversköc. Öfningsbriggen Faken. J:<'artygschef: kaptenen A. L. Homen. Officer: öjtnanten C. Å. F. Egerström. 2:a Skci:>J:>sgos:seafde ningcn. Från och m.e d een 29 apri t i och med sutet nj jui. Afdeningschef: kommendörkaptenen af 2:a grar1en G. H. _,icbe ck. nstruktionsbefä: kaptenen S. B. Sundin, öjtnanten J. K. O. Schi.1sser, K. O. L. Söderberg, A. H. von Bahr. C. A. Aspund. Logementsfartyget af Chapman..J.'ärtygschef: kaptenen J. B. J\Iaijst'örn. J:artygsäkare: marinhlkn.ren af 2:a graden C. G. Boström. Torpedkryssaren Jacob Bagge. }'artygs.chef: kaptenen G. r1e Brun. Officer: 'eservunceröjtnanten K. Sköcebranc, fr. o. m. den 2(i Juni Kanonbåten Urd. Fartygschef: kaptenen T. A. Nissen..Fartygschef: kaptenen G. E keund. Kanonbåten Skagu. Officerare: reservunderöjtnanten P. A. A. H ansson, O. A. Borg. Torpedbåten n:r 7. Fartygschef: öjtnanten grefve A. G. Mörner. Logementsfartyget Freja. Fartygschef: kaptenen I. P. B. Norman. Officerare: kapten en E. H. Bergmark, t. o. m. een 25 Ji. öjtnanten N. J. Arnberget. B. E. von Hofsten, A. Ottosson, t. o. m. den 25 juni, K. T. Svenonius, t. o. m. den 25 juni, E. Osen, uneeröjtnanten H. 1\r estman..fartygsintendent: marinunderintendenten F. E. Aure. Fartygsäkare: marinäkarstipendiaten A. H. Backman. Chefsfartyget Drott. Fartygsrhef: komm.encörkaptenen af 2:a gracen N. S. T. Ankarerona. Sekond: kaptenen B. F. Homgren. Of':ficerar e: öjtnanten G. G. G. vvachtmeistm. A. O. A. Bergman. Fartyginten dent: marinunderintendenten K. G. Högberg. Fmtygsäkare: marinäkaren af 2:a graden A. Larsson. Kanonbåten Svensksund..Fartygschef: kaptenen A. HiLgg. Officerare: öjtnanten vv. O. H. ::\Iocin, M. E. Giron, nastiska centrainstitutet. S. L. ]{aerman, efter afutad kurs vid g m- Torpedbåten Komet. Fartyg::;chef: kaptenen E. Hägg. O '{i cer: uneeröjtnanten E. A. G. Tgga.

72 -218- Gnistfartyget Skud, (under don tid fartyget jämikt G. O. n :r 151/1910 mom. 3 c ir stäct ti :;tationsbefäh'afvarens i Karskrona förfogande.) :F'artygschef: kaptenen A. Oceberg. Officer: öjtnanten S. A. Lundqvist. Ångfartyget Sködmön. Partygschef: öjtnanten P. O. Isberg. SjönJ.ätningarna. Sjömätningsfartyget Svaan. Partygsohef: kaptenen G. P. Reinius, Officer: öjtnanten E. Bouveng. Sjömätningsfartyget Faken. Fartygschef: öjtnanten G.. D. H. Frendin, Officer : öjtnanten N. A. Soot-''ise. Kanonbåten Disa. Fartygschef: öjtnanten G. N. H. Krook. Officerare: öjtnanten N. I-I. Schoin. O. 1'. O. vvarfvinge, underöjtnanten G. F. Granström, E. A. Spens, E. AJ'zeius, i fottans r eserv C. A. Hjuhammar, uncey een tid chefen för sj ökartoverket äger bestämma. Sjämätningsfartyget Tärnan. J;'artygschef: (under apri månad) kaptenen L. G. O. J ahnke. Gnistfartyget Rota.. Fartygschef: kaptenen L. G. O. Jahnke. Officerare: öjtnanten C. Akerhiern. G. A. Bix, ieeröjtnanten S. G. C. Uff, R B. Himan,