:e årgången. Häfte N:r 3

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 3

2 Fottan under sistförfutna året. IV. Utvecking och underhå af fottans materie. Fartygs materie.*) (Forts. fr. sid. 141). Kars!:J'OWT stntio11: min båtarne Gondu och Gud ur: nybyggnaden har fuständigt afsutats och min båtarue kargjorts för expedition; pansarbåten Thue: nybyggnaden af tvenne ångsupar afsutats; pansarbåten John Ericsson: ny tiverkning a f fyra ångpannor är afsutad och pågå arbetena med ombyggnad af öfre däcket samt fartygets ändring jemikt komiteförs aget af åt 18B2 ; korvetten Saga: har undergått reparation och ändrats ti kadettfartyg; fregatten v anadis: har ändrats t i ogementsfartyg; kanonbåten Urd: arbetena för kanonbåtens förändring j emikt komiteförsaget af år 1892 hafva afsut ats, h varje m te eektrisk beysning anordnats; ogementsfartygen S tockhom och af Chapman hafva En håit war sin uneer året nybyggd åugsup; ~~orvetten Bader: erforderiga förändringsarbeten för utbyte af en ö-cm. kanon mot två 12 cm.; en h andkrampråm af j ern för fasta minförsvaret har ny byggts. fitor cw!ms strrft() /: pansarbåten Björn och kanonbåten Astrid: fartygens reparationer hafva afshtats; pansarbåtarue Gerda och Uf: arbetena för deras förseende med ny backning och förrnder hafva fortgått; minbåtarne Agne och A ge a: nya reservångpannor h af va ti verkats: min b å tame N arf och N ör ve : ångpannorna hafva reparerats, h vatj e m te di ve r,; e om- *) Ut<rag ur Riks<agsbPriittctsrn. Tidskr. i Sjör :?

3 - 17:2-- ändringar af ädre skärgårdsfartyg för transportändamå m. f. mindre arbeten derstädes företagits. För sjökarteverket hafva (å!:'tockhoms station) verkstäts rustnings- och afrustnings- samt reparations- och underhåsarbeten å fartyg och båtar, samt påbö1~jats tiverkning af två - ångsupspannor. Dessutom hafva diverse arbeten verkstäts för norska torpedoväsendet, ±ör tu-, ots- och postverkrn samt sj ö krigsskoan. ::\1arinförvatningen har, jemikt föreskrift i nådiga brefvet af den 9 Aug'usti 1894, under den 14 i samma månad upprättat kontrakt med Bergsun:s me:aniska verkstads aktieboag om tiverkning och everans af vissa dear af pansarbåten Oden. Artieri, torped- och min-materie m. m.'-) Under 1894 har för fottans räkning anskaffats: 2 st. 15- cm. avettage, afseeda det ena för kanonbåten Urd, det andra. för Skagu, ä±vensom 1,7:28 st. projektier ti kanoner af diverse kaibrar, 6,000 st. 57 -mm. patronhysor, 20,0u0 st. patroner ti 25-mm. kuspruta, 46,000 st. skarpa patroner, 34,000 st. ösa patroner och 30,' 00 st tomma pa1,roner ti års gevär, 100,000 st. skarpa patroner ti 1887 års revover, 1,850 kg. nobekrut. Vidare 2,700 basperkussionsrör ti 57- mm projektier samt en ståpåt i och fö_r profskjutning af projektier. Tjugofyra stycken torpeder hafva anskaffats från whitehead & U:o i Fiume; för torpedminutskjutnings bron å Karskrona varf har en uftkompressionspump ti verkats, äivensom en u tskjutningstub för 45 cm. torpeder. Vid Stockhoms station hafva underhåsarbeten verkstäts på i förråd befintiga sjefgåence minor (torpeder), af hvika 26 stycken, e±ter föregående års ändring, jemvä inskjutits vid Brandassund. För minväsendet har vid Stockhoms station afsutats tiverkningen af 145 st. hancmino~, samt påbörjats tiverkningen af 160 st. dyika och af 2 st. vaktminor. Dessutom har under året i utandet upphandats cirka 40,000 kg. bomuskrut och ungefär 16,0=.0 m. eektrisk kabe. En ysmaskinbåt och 4- minarbetsbåtar äro anskaffade inom andet. En officer af Kong. fottan och en mariningeniör hafva i Fiume kontroerat och besigtigat för fottans räkning bestäda torpeder och en officer har i Kruppamfthe i Tyskand öfvervakat tiverkningen a! bomuskrut, som bestäts för fottan. Vidare har en officer i London öfvervakat tiverkningen af 16,000 meter för handminor erforderig 2-edare-kabe och en officer har i Seraing i Begien öfvervarit profskjutning af en 12-cm. kanon samt sedermera i Engand inhemtat uppysningar angående en automatisk 37-mm. kuspruta. En officer har hos Societe anonymes des Forges et des Ohantiers de a Mediterranee 71 i Frankrike idkat studier i artieri- och torpedoväsendet och två officerare hafva genomgått en kurs vid sjökrigshög~koan i Newport i Nordamerikas förenta stater. Sutigen har en officer, som erhåit två års tj enstedighet, vunnit anstäning i fransk örogstjenst. Sammandrag af utförda skjutningar å Carskrona skjutbana :i'tnad. Januari J ) Datun t 15 år 1894:') Profskjutning af 57 mm. stråprojektier mot 75 mm. tjock påt. Profskjutning af 2 mm. nobekrut med 38 mm. kanon mj84. Skjutning med 12-cm kanon m,s för sökande af ämpig addning af 15 mm. krut för 12 cm. granat m/ Skjutförsök med nobekrut i pattor med 57 mm. kanon m/92. *) Enig-t np]jgift från Artieri-<epa rtementet i Ca rskrona.

4 Januari ]'ebruari Mars Apri 22 Profskjutning af 26 mm. patroner addade å Laboratorium. 31 Profskjutning af ammunition ti 1867:._89 års gevär. 6 Skjutförsök med tid- och perkussionsrör, mindre, engeska, med 12 cm. kanon mj81. 8 Profskjutning af ammunition ti års gevär. 19 Profskjutning af 57 mm. patronhysor mj92 och mot ta:b.a på 468 m. 20 Profskjutning af 67 mm. patronhysor m, 92 och mot ta:b.a på 980 m. 23 S~jutning med 38 mm. kanon m 1 84 mot tafa på 980 m. 5 Skjutning med 38 mm. kanon mj 84 mot tafa på 1,770 m. Profskjutning af 67 mm. patronhysor m,'92 och mot tata på 1,770 m. 5 Skj utmng med 25 mm. kuspruta m, '77 mot ta f a på 1,770 m. 6 Profskjutning af 57 mm. patronhysor m/ Skjutning med 25 mm. kuspruta mj 77 mot tafa på asp m. 16 Skjutning med 25 mm. kuspruta m,'77 mot tafa på 1,770 m. 19 Skjutning med 57 mm. kanon mj92 för bestämmande af stridsaddning med 3 mm. nobekrut. 28 Profskjutning af exercispatroner ti 38 mm. kanon mj84. 9 Skj utning med 57 mm. kanon n\ 92 för pröfning af afsvarfvade saghattar. 14 Profskjutning af 24 cm. pansargranater mj Profskjutning af 35 mm. krut med 27 cm. kanon mj76. Apri Maj Juni, )) Jui 19 Profskjutning af 3 mm. nobekrut med 57 mm. kanon mj Profskjutning af 5 mm. krut och 8 mm. eng. krut med 17 cm. kanon m/ Profskjutning af 15 mm. krut med 12 cm. ka- )) non mj81. Profskjutning at styckekrut med 7 cm. kanon mj63. Profskjutning af ny mottrycksring i två af korvetten Sagas 12 cm. kanoner. 5 Profskjutning af perkussionsrör, större mj93, med förändrad tändsats m. m. med 12 cm. kanon mj81 och 12 cm. granat mj Skjutning 57 mm. kanon m/89 och sprängaddade stågranater mot jernpåtar at oika tjockek. 23 Profskjutning af 12 cm. pansargranater af stå försedda med basperkusionsrör mot 5 mm. minbåtspåt. 26 Profskjutning af 12 cm. pansargranater af stå mot 27 cm. tjock ståpåt. Profskjutning af 3 mm. nobekrut med 57 mm. kanon uj/89. G Profskjutning af brunt prismatiskt krut med 15 cm. kanon mj Profskjutning af nobekrut i pattor (2X6X6 mm.) med 57 mm. kanon m; Profskjutning af 15 cm., 12 cm. och 57 mm. avettagen ombord å kanonbåten Urd. 18 Fo::tsatt profskjutning med tid- och perkussionsrör, mindre, engeska, med 12 cm. kanon mj81 på 1,000, 2,UOO och 3,00U m. 3 skjutförsök med nobekrut i pattor (1,7X4X4 mm.) och (1,7X5Xo mm.) med 38 mm. kanon /84.

5 .Jui (j- Profskjutning af 57 mm. stågranater med 57 mm. kanon mj89. Profskjutning af 24 cm. pansargranater af stå m j9~. 20 Profskjutning med en af fästningen Kungshomens 24 cm. kanoner rn j Profskjutning af nobekrut i pattor (2X6XG mm.) med 57 mm. kanor1 mj92. Profskjutning af 2 mm. nobekrut med 25 mm. kuspruta. Augusti Profskjutning af 57 mm. basperkussionsrör med 57 mm. kanon rn/ Förnyad prof'>kjutning med en af fästningen Kungshomens 24 cm. kanoner mj90. September 14 Skjutförsök med nobekrut i pattor (2X6X6., mm.) med 38 mm. kanon m/ Profskjutning af ammunition ti F87 års revover.,, 17 Profskjutning af ny tryckmätare i 57 mm. patronhysa m;89. Oktober 2 Skjutning med 3 st. af korvetten Ba:Iders 12 cm. kanoner m;'81 för profskjutning af en ny mottrycksring och två nya pivotfästen. 29 Fortsatta skjutförsök med en 37 mm. automatisk kanon. November 21 Profskjutning af nya tätskåar ti en af fästningen Kungshomens 17 cm. kanoner. December 4 Skjutning med 57 mm. kanon mj 89 (för bestämmande af uppstäningspats ombord å fartyg). Under året fera skjutningar med oika vapen för jemförande hastighetsmätningar med Schmidts och Bonanges kronografer Hus- och byggnatsarbeten.*) Karskrona. Minbåtssipen har tiökats, så att pats för ytterigare tre minbåtar erhåits. Tibyggnad af uneerbefässkoans hus har afsh.1tats. Kasern- och exercishusbyggnader för Karskrona artiericorps äro uppförda under tak och värme edning under inäggning. Kruthus med tihörande byggnader har uppförts å ön Kashomen. Söcra häften af gama ångsågshuset har inredts ti förvaringsrum för minbåtames inventarier. v. SjökarteverkeV ') Under år 1894 hafva föjande sjömätningsarbeten bifvit utförda: vid Gefeborgs äns kust och skärgård, omfattande en area af qvadratnymi, uppmätt i skaan : 20,000 och,t qvadratnymi i skaan : 50,000; samt vid Norrbottens äns kust och skärgård, omfattande en area af 3,n qvadratmi i skaan : 20,00U. Under året äro i koppar färdiggraverade en speciakarta öfver Haandskusten i skaan : 100,000 samt tvenne kustkartor i skaan 1 : 200,00n, den ena öfver Beterne och den andra öfver Kattegatt, hvarjemte i sjökarteverkets gavaniska aboratorium 44 kartpåtar och ö6 förtoningspåtar bih it förjemade samt i koppartryckeriet 7,200 st. sjökort, 400 st. tiäggsbad, 112 st miitärspeciaer, 3Ci,OOO st. förtoningspanscher ti Svenske otsen äfvensom nödiga korrekturaftryck bifvit tryckta. N ettabehåningen för försåda kartor utgjord e 12,31~ kronor 30 öre. *) Utdrag nr RiksLag;;beriittesen.

6 VI. Nautisk meteoroog i ska byrån.*) De under byrån ydande observationsstationerna hafva bifvit under året forökade med 3 stationer för nederbördsmätning samt station för vattenhöjdsmätning med s. k. poge.i, nemigen: de tre förstnämda vid fyrst>ltionerna Fjuk i Vettern. samt ''Lnrö 11 och 11 B,:>rhasudde' 1 på Bromö i Venern, den senare vid Bäckevik i närheten af Grafvarne- och ut- göras de under byrån nu ydande observationsstationerna af ~O stationer för fuständiga meteoroogiska observationer, 24 s ta tioner för endast nederbördsmätning och 17 stationer för hydrografiska iakttageser. VII. LotsverkeF ) En stor mänge förnt okända grund har upptäckts des vid sjömätningar i Bottenhafvet, des sf andra orsaker vid Sveriges kuster, ti föjd hvaraf och ti förbättrande af farederna i öfrigt utagts icke mindre än 75 nya fytande sjömärken och förändrats eer fyttats :40, h varemot endast 4 dyika indragits. Nya båkar och andra fasta sjömärken hafva anbragts ti ett anta af 12, en har fyttats och 3 gama båkar hafva nedrifvits. Nya fyrar hafva anordnats på Viskär och Utterkabben vid inoppet ti Arkö i Östergötands skärgård, på Skarfgrundet i södra inoppet ti Fårösunc, på Stora Dyrö och Egö i Marstrandsfjorden samt i närheten af fiskeäget Grafvarne. En ny ysboj har utagts vid Vestra Agubbsgrundet i Söderman Ianes skärgård och ett nytt fyrskepp stationerats vid N orströmsgrundet söder om Lueå. Vid Stockvih: på Gottand äro anordnacö två privata fiskefyrar. *) Ct1rag nr Riks(bgsberättesrn. ' För tre fyrar äro ysningstiderna ändrade. Större eer mindre ändringsarbeten äro vidtagna å Tredjehäans, Kopparhomens, Svartviks bergets, Stickskärs, H vens och Ma ö fyrar äfvensom med fyrbeysningen å fyrskeppet Kakgruncet. Nya mistsignastationer ha.tva trädt i verksamhet vid Aens fyrpats, kocka, och vid Håö fyrpats, knaraket. Vid Sandhammaren är en större mistsignastation ordnad, men den hade icke vid årets sut trädt i verksamhet. VIII. Navigationsskoorna *J Vid rikets navigationsskoor hafva under äsåret varit inskrifna: i navigationsafdeningen 294 eever, af hvika 135 utexaminerats såsom styrmän och 81 såsom sjökaptener, samt i maskinistafdeningeu 102 eever, af hvika 61 afagt maskinist- och 26 öfvermaskinistexamen. Antaet af dem som utan att såsom eever hafva tihört skoorna, åtnju- ' ' tit undervisning derstädes, har utgjort 43, af hvika 8 afagt styrmans-, 10 sjökaptens-, 5 maskinist- och 4 öfvermaskinistexamen. Dessutom hafva 35 eever och 15 privatister afagt godkänd examen i ångmaskinära. IX. Vakanssättning och rekrytering :x ) Brtsmm1sftcUets t'akrmssrtftniny: Enigt från Kong. Maj :ts vederbörande Befaningshafvande inkomna uppgitter utgjordes de inti den November 1894 vakanssatta nummer af båtsmanshået 2,719, ceri icke inbegripna de inom Bekinge an och Södra Möre härad af Kamar iin på 10 år vakanssatta rotar hvikas anta -;rid samma tid utgjorde 900. ) Rekryter/ny: U n der året uppgick antaet ansökningar om antagning i fottans värfvade stam ti 614 och hafva af de sökande 264 bifvit : den nya sjömanscorpsen anstäda. *) Utdrag nr Riksrag-sberättesen.

7 - 180 x. Utfärd1de amänna författningar (rörande fottan eer sj ö farten). a) På föredragning af chefen för Sjöförsvarsdepartementet: dm 13 r7m: kungörese angående ändring i vissa dear af förordningen angående otsverket den ö Februari 1881; snmo dag : kungörese angående otsningsexamen för sjökaptener och styrmän; den 18 Moj: kungörese angående vissa ändringar i förordningen angående skeppsmätning den 2 N o vember ~BO; smm1w dag: kungörese angående vissa ändringar i instruktionen för skeppsmätare den 12 November 1880; dm 25 iaj: förordning angående åtgärder ti undvikande af ombordäggning samt signaer för angifvande af nöd å fartyg; de t 1 Juni: kungörese angående godkännande i stäet för uppbördsborgen, som hos Marinförvathingen eer hos de under detta embetsverk stäida myndigheter bör förvaras, af försäkrings bref, utfärdrtde af försäkringsaktieboaget '' re Kronor; de11 U Juni: kungörese angående ändring i förordningen angående otsverket den ö Februari 1881 ; samt deu 20 Decemier: angående antagning vid fottans sjömanscorps af manskap med tj enstgöring för sin utbidning under viss de af tj enstetiden. b) På föredragning af chefen för Landtförsvarsdepartementet: den U Apri: kungörese angående ändring i den vid nådiga kungöresen den 16 Jui 1886 om rikets indening i värnpigtsområden fogade tabe I; den G At.;ttsti: kungörese angående förändrad ydese af vissa paragrafer och formuär i förnyade nådiga förordningen angående inskrifniug och redovisning af värnpigtige samt deras tjenstgöring m. m. den 22 December 1892; deu 5 Oktom : kungörese angående ändrad benämning af andra ifgardets inskrifningsområde och bataj onsområce; den 19 0/;tober: kung0rese angående förändrad ydese af 28 mom.. 87 samt 137 i Kong..Maj:ts förnyade nådiga förordning den 22 December 1892 angående inskrifning och redovisning af värnpigtige samt deras tjenstgörmg m. m Kong. 1\hj:t har den U Augusti 1894 utfärdat nådig kungörese i anedning deraf att krig mean främmande.magter utbrutit, och har E:ong. Maj:t besutat att for de forenade r{kena iakttaga fukomig neutraitet under det mean Japan och Kina utbrutna krig. Med anedning af Riksdagens underdåniga skrifvese den 11 Apri 1893 angående inrättande af ett nytt statsdeparte~ent, har Kong!. Maj:t, som ansett att, innan detta ärende s~~1gen pröfvas, utredning bör företagas, huruvida Landt och S.]ofor- ' 1 h b.. ti ett der)artement svarsdepartementen ma ;:unua o c OI a förenas och i så fa under hvika viikor detta må ske, den H Augusti 1894 uppdragit åt en komitt.- att verkstäa d en n~ :1trednino- och ti Kong!. Maj :t inkomma med det nn derdam~a betänk~nde och de försag, hvarti utredningen må föraneda. Arsberättese af föredraganden i minväsende, eektroteknik och sprängämnen R edan 1890 framhö töredraganden i skeppsbyggeri, marindirektören Liiehöök, i sin årsbe1ättese med stöc~ af kraftiga och öfvertygande skä de fördear, som.kunde vn~.nas genom införandet af eektriska motorer för dnften af ston e de en af de många ombord i krigsfartygen brukiga hj epmasbnerna. De af eektroteknikens mera betydande framsteg; som kunna tigodogöras ombord i krigsfartygen, hafva under de senare åren så godt som utesutande gått i den dermed angifna riktningen.. Banbrytande experiment för en dyik genomgnpande ~~ch i hög grad önskvärd reform hafva genomförts med fuständjgl

8 -- 18:2- reaiserande af vid dem fästade förhoppningar och edt ti införande af fuständiga Aektriska anäggningar för tornvridning och ammunitionshissar m. m. om bord i franska fottans nybyggda sagskepp J aureguiberry och första kassens pansarkryssare Latouche-Trevie. E~ktri?ka Såsom föjd af ökade fordringar på hastig edgifning med anaggmngar t j] f (ör sjöarti- yngre arb enpjeser, ramträder at mer och mer behofvet af eri. fera mindre arbetsmaskiner med praktisk kraftfördening. Detta behof synes för närvarande bättre kunna tigdoses genom anäggningar för eektrisk kraftöfverföring än genom hydrauiska e er pneumatiska anäggningar. Den eektriska kraftöfverföringens arbetsmaskiner kaas eektriska motorer. Dessa maskiner kunna matas med ström från eektriska batterier, accumuatorer eer dynamomaskiner. Framstäandet af eektricitet i stor mänge och af hög spänning med gavaniska batterier är dock oekonomiskt och praktiskt oämpigt. En accumuatorsanäggning erbjuder deremot föjande fördear: krafttigången är varaktigt betryggad; ång±örbrumingen stäer sig ekonomiskt, emedan accumuatorerna kunna addas vid sådana tifäen, då dynamomaskinerna icke tagas i anspråk för andra ändamå; accumuatorerna emna jemnare strömstyrka än dynamomaskinerna. Genom användandet af accumuatorer kan man såedes nnd vika att utsätta det gro f va artieriet för sådana häftiga impuser, som stundom förekomma ti! föj d af oregebundenheter i dynamomaskinernas verksamhet. Denna förde vinnes dock icke utan dryga uppoffringar, ty accumuatorsanäggningar äro tunga, vouminösa, dyrbara och ombord i fartyg i behof af synnerigen omsorgsfu vård. Sed an eektrotekniken emeertid enmat tifredsstäande hjepmede ti förekommande af oregebundenheternås i dynamons verksamhet direkte infytand3 på de organ, som förmeda riktningsröresen, bet j enar man sig i amänhet af dynamoström vid driften af eektriska motorer. De första stegen ti införandet af eektriska maskiner för fartygsartieriet togos i Amerika och Frankrike samt efterföj- ~.des snart i Ryssand och Österrike. Redan 1889 användes ombord å den amerikanska kryssaren Chicago för några 8 inches kanonavetter eektriska riktmaskiner, som evererades från ''Sprague Eectric Raiway and motor Companyn. De motsvarade fukomigt aa betingeser och förmedade hastigt sidoriktning, hvarvid kanonkommendören i sjögång hade avetten bättre i sin hand än vid riktning ör handkraft bef på örogsvarfvet i Cherbourg pansarkanonbåten Famme utrustad med eektriska anordningar för vridning af tornkanonerna. Chienska tornfartyget 11 Capitan Prat, som gick at stapen 1890, har vid Forges et Chantiers de a VIediterranee utrustats med fuständiga eektriska anordningar för de ti fyra 24 cm. Canetkanoner behöfiga kraftmaskinerna. En för eektramotorsdriften säregen förde är, att strömförbrukningen rättar sig efter den tifäiga asten och ti föjd deraf är ekonomisk. Detta förhåande kan ikvä stun -dom äfven vara ti nackde, om motstånden i hög grad förändras med mycket små tidsintervaer. Vid svängning af kanoner framträder ett sådant fa, då fartyget tager större öf -verhaningar. Adenstund det emeertid är af vigt, att den eektriska spänningen äfven vid dynamons högsta beastning icke sj unker under en viss gräns - motorerna kunna nemiigen bott under denna förutsättning utvecka sin fua kraft - måste dynamons konstruktion i hvarje detaj vara ämpad för detta speciea ändamå. Strömkäan måste derföre vara kraftig och spänningen på automatisk väg håas vid konstant höjd; härigenom reduceras äfven behofvet af maskinpersonaens påpassighet ti ett mi :nimum.

9 För vinnande af konstant spänning kan man äfven betjena sig af i edningen inkoppade automatiska reguatorer. Vid städse vexande kraftförbrukning har det visat sig nödvändigt att använda automatiska strömvexare, hvika funktionera antingen, då strömstyrkan växer öfver en viss gräns, ti att skydda dynamon mot för stark kortsutning (såsom maximaströmvexare) eer, då strömstyrkan sj unker under en viss gräns, ti att skyeda dynamon mot baksag (såsom minimaströmvexare). Adenstund användningen af eektriska motorn är jämföresevis ny och ännu icke bifvit införd ombord i vår fotta, torde de amänna principerna för dyika maskiners konstruktion möj!igen vara af mera amänt intresse. Den eektriska motorn är en maskin, hvars axe försättes i rotation genom eek triska strömmens --ve1'kningar. Axens rotation uppkommer genom inbördes attraktion mean oiknämniga magnetpoer. Om en eektrisk ström medas t en isoerad edningstråd edes omkring en stång af mjukt j ern (ng. 1), så _bir denna magnetisk. Beroende på strömmens riktning och dfm eektriska edningens indningsriktning bidas en nord- eer en sydpo vid hvar si n af stångens ändar. Är det med strömförande edningstråd omvindade jernet oöj ct ti ring (fig. 2), så kaas det ''ankare, och uti denna ring induceras två diametrat beägna poer N och S. Befinner sig ankaret mean en stark magnets båda poer u och s, så attraheras dess poer af magnetens, d. v. s. ringen får benägenhet att vrida sig omkring sin axe. Stäer man nu så ti, att ankarets poer bibehåa samma ägen i rummet, under det att ringen kan rotera, så erhåer denna oupphörigt nya röreseimpuser och förbir i konstant rotation. Detta må vinner man genom an vändandet af koektorn''. Koektorn (ng. 2) är en af från hvarandra isoerade me- Fig. t Fig.t. r ~ JI..J.. fa.pper.srenr&a-- 1 ~tl~ 6vdce-n. ~~~.tn.:~_fth jr~ JuiJe-n e1t'jfr-ru..13../(cmpa.ur - C../Jr!fff!ir&.å. Vt.d '1forn?aNMto nord; u-nkt..d..j{ e-/abiticu de--'.~:,ft'9na.erniz./ mot'.!y<a-r~o&-- A~-t!?ne-d:'..L. C!fLz.ndYt'4k/JtiJ.d e:,/ u;;~,;t /J'r ;uy~e.-nr~j6l-n. «-' T1dsknft i ~öväsendet iäftet 'Fui.oJi. (~cl Sta1J.T,i1. 4:u...,t. S oc d.

10 - o'> -- tasegment sammanfogad trumma, som är isoeradt fästad vid' axen. Den eektriska strömmen inedes ti koektorn på ett stäe, förgrenar sig ti ankaret s ö fr e och undre indningar och utedes på ett diamet~ at motsatt genom metaborstar eer k0kontakter. Om den eektriska strömmens riktning omkastas, så omkastas såsom föjd ceraf äfven motoraxens röreseriktning. Vi man att axen vid vissa tifäen ska vrida sig åt höger och vid andra åt venster, behöfver man atså bott i_ ~-:ifvet ögonbick omkasta strömmens riktning och detta göi 1;1an merest s. k. kommutatorer, som kimna uppsättas på de patser, å h vika man kan draga största förde af bestämningsritten öfver röresen. :\ed kommutatorerna kan man vanigen äfven regera titrömmens styrka (genom in- eer utkopping af edningsmotstånd) och såedes äfven röresens hastighet. Det för ankarets rörese erforderiga starka magnetiska. Ltet astras, derigenom att hea eer någon de af den ström, som tiföres ankaret, edes omkring en ankaret på minsta möjiga atstånd omfattande stiastående s 'J!id kropp af mjukt j ern. Motorerna måste vara af enke och soid konstruktion, på det att behofvet af tidsödande eer ofta återkommande reparationer måtte så mycket som möjigt utesutas. De måste vara skyddade mot yttre infytanden, så att fuktighet och smuts icke framkaa rubbningar i deras verksamhet; hvarje de måste ikvä vara ätt åtkomig. De reguatorer, hvika förmeda en ugnare gång åt motorerna, äro af oika natur. De amännast förekommande äro baserade på inkopping a,f edningsmotstånd, d. v. s. på försvagandet af den ström, som tiföres ankaret. En af E. J. Houghton konstruerad, automatisk reguator är för 11ärvarande vara den bästa i sitt sag. '

11 - SG- Grundad på soe~1oidens magnetiska verkningar, ombesörer densamma motståndens automatiska in- och utkoppingar. Eektriska anordningar för sidoriktning af 4 st. 24 cm. kanoner på österrikiska pansarfartyget Tegethoff''. På Tegetho:ft'' användes eektriska motorer af här ofvan besk ifvet sag! Den på vensh a kursärbaken i en jernada anbringade eektriska motorn är en hnfvudströmsmaskin, såedes mycket känsig för yttre motstånd. Af denna omständighet begagnar man sig för regering af svängningshastigheten. Inkoppas ett stort edningsmotstånd i strömmen, så försvagas strömmen betydigt, hvarvid motorn erhåer ångsam rotation. Inkoppar man mindre motstånd, så öper motorn raskare omkring. Kommentatorn är törenad med en på högre kursörbaken ikaedes i j ernåda innesuten regeringsreostat. Medest ett par utanpå denna åda befintiga häfarmar kan man sätta motorn i rörese i önskad riktning och genom inkopping af större eer mindre motstånd regera dess hastighet. På det att såvä den eektriska motorn med säkerhet måtte vara stopp, då häfarmen är i närheten af sitt hvioäge som omkastningsapparatens kontaktstycken må vara skyddade för skador genom gnistbidning, finnes i närheten af strömvexaren en automatisk koutkoppare. Om den eektriska motorn är i gång med fu fart, så har den för een hastiga rotationens skud (,200 sag i minuten) stor efvance kraft. Vi man hastigt stoppa svängningen eer omkasta riktningen, så måste äfven motorn hastigt stoppas. Detta förmedas genom en friktionsbroms, som å verkas af sam ma hand hju, med h viket kommutatorhäfarmen instäes. Står denna på sitt h vioäge, så igger bromsen hård t an: vrides den så ångt att den automatiska utkopparens kostafvar beröra h varandra, så är bromsen genast oss; på meanägen igger bromsen mer eer mindre hårdt an Man kan med ätthet öfvergå från eektrisk svängning ti svängning för hand och tvärtom. VIotorns axe igger parahe med venstra kursärbaken och dess röreser fortpantas ti svängningskuggskeno~na medest snäck- och kugghju. På edningarne mean dynamon och motorerna finnas vaniga strömbrytare och säkerhetsbyn. Dynamon gör 350 sag i minuten och emnar 400 amp. vid 180 vot. Hvardera motorj gör 1,200 sag i minuten och förbr~1kar 120 ampere vid 180 vot. Eektriska anordningar vid tornvridning och ammunitioishissning för 2 st. 30 cm. Canet-kanoner ombord på franska sagskeppet Jaureguiberry. Turnen kunna svängas med handkraft eer med eektriska maskiner. För det senue ändamået äro under pansardäcket för h vardera tornet monterade två Gramme'ska jemnstark\1 ringmotorer. Maskinerna dirigeras med hjep af tvenne kon,1mntatorer, hvaraf den ena befinner sig i maskinru:qunet och den andra i tornet i närheten af rikthufven. Den förra kommutatorn suter strömmen genom mot~rn ; den senare, h viken bott tj enar ti dirigerandet af den förra, genomfytes bott af en svagare ström. Medest kommutatorerna kan tornvridningen påskyndas 1 förd 1 ö j as, stoppas eer vändas. Sistnämnde manöver kommer äfven ti användning, då man pötsigt vi stoppa tornvridningen; motorerna kunna nemigen dervid bringas att verka såsom två mäktiga bromsar. För verkstäancet at finare ba)(ningsröreser äro i Iä_rheten af tornbefähafvaren anbringade två små rattar, hvaraf den ena tjenar för höger- och den andra ±ör venstervridning. Med någon öfning kan man rikta med en noggrannhet om 0,t. H var och en af ce omnämnda eektriska motorerna är för- Tidskr. i i3jö' ] ') '

12 Styrande kompass. - ISSsedd med två edningar, hvaraf en föt eektromagneterna och en tör det roterande ankaret.,. Ammunitionshissningen sker med en farsto, som rör sig i en i tornets mi ct utmynnande cyindrisk påttrumma. Denna anordning medgifver ammunitionsbeforcring i hviket tornets äge som hest och äfven une er vridning. Motorn är monterad utanpå trumman. Röresens öfverförande ti farstoen sker med kedjor (Ga'ska), S< m äro agda öfver kedjehju. Genom att het enket sätta en vef på motoraxen kan man röra farstoen för h and kraft. En automatisk apparat stoppar farstoen noggrannt och utan stöt i adcäge. Denna manöver sker genom kortsutning förbi motorns ankare. Ti pcodncerandet af den eektricitet, som nyttjas för torndriften, t j ena t v å aniiggningar, som h vardera bestå af en horisonta componnd-ångmaskin och två compounc-dynamomaskiner, hvib. everera en ström om 600 amp. Spänningen uppgår, beroende af det sätt, på hv;ket cynamomasbnerna äro koppade, ti 7J eer 140 vot. Åfven vid fartygens styrinrättningar kan man med förde åta den eektriska motorn ersätta ångmaskinen. En officer Yid franska fottan, öjtnant Bersier, har gjort en på detta förhåande grundad särdees sinnrik uppfinning, som atser att Utta kompas~n på automatisk väg het och hået ombesörja styrningen. Denna inrättning verkar på föjande sätt: P å några, meter,; afstånd från e en bästa kompassen ombord är uppstäd en induktionsapparat (Ruhmkorffs rue). som matas med en primär ström om 2 a 3 amp ~ re. Den inducerade strömmen eees medest en tråd ti den nå, hvarpå kompasskifvan hvi ar, hvn.rifrån den öfvergår ti auminiuminfattningen kring s ~ih ans safir och föj er en auminiumtråd ti rosens nord punkt. På inre sidan af kompassdvs::m och i j emnhöjd med skifvan äro anbragta två ifrån h varandta 00h Josan iso erade TJds.knft i Sj öväsendet J Häfet 'Eotutit. Gt::tL Sia _LiL -hl-;1_, S to( dt

13 - 18J - - bahcirkeformiga metaskifvor, som stå i förening med hvar sin af tvenne i ett strömsutningsinstrument beägna eektromagneter. Dessa båda metaskfvor äro enigt en ofvanpå kompassdosan befintig gradering så instäda, att deras närmaste kanter stå på ika afstånd från skifvans nordpunkt, då. fartyget sudvar rätt kurs. Ae efter som fartyget afviker åt styrbord eer babord om kursen, hoppar strömmen med gnistor om 3 cm. ängd öfver från nordpunkten ti högra eer venstra metaskifvan och går ti een ena eer andra af de två eektromagneterna, som suter strömmen mean en dynamo och en iten motor om 150 watt för att bringa den sistnämnde att rotera åt höger eer ven s ter. Motorns axe är koppad vid styrrattens axe, och intet 1indrar att man i hviket ögonbick som hest öfvergår ti styrning med handkxaft. Apparaten uppgitves vara under två. månaders tid praktiskt pröfvac på en fransk eskader med dm framgång, att een befunnits kunna styra på graden rätt. AnmärkningsYärdt är att kompass;ifvans funktion icke röner skadigt infytande af de eektriska gnistorna. Denna indifferens. beror i första rummet på att strömmen är a terneraude men även på andra försigtighetsmått.-;: ) Uppfinningen är patenterad. Af ofvanstående, som i brist af tifäe ti egna iakttageser bifvit grundact på uppsatser i facktidskrifter, framgår visserigen icke en så kar framstäning af eektroteknikens användbarhet ombord i krigo;fartyg som föredraganden skue iinskat kuuna meddea, men d~raf torde dock kunna dragas *) Ber;;ier-s styrinrättning kan iifven modifieras p;\ sådant siitt, att den nut.. mat.iskt kan ofrer iira or,!er ''m kurien ti nwsmanncn från en kompass, beiigr n!11-ar som hest ]'ii fartn.: ct. I et bir dengenpi ruiijrgt at fiir styrningen Legagna sig af den riist pa <:enue kompassen på fartyget, h vii ket särskid t ii r af rigt på de stora moderna krigsfartygen, der rursrnannen ufta bör så på en pats. i närheten af hriken kompassen fr,r de omgirande jernmassorn< S skuc i( kc ;mj få ti!riickigt röresemoment.

14 den sutsatsen, att man för närvarande så fukomigt och på praktiska vägar beherskar den eektriska strömmens verkningar, att dessa kunna tigodogöras för snart sagdt hvika kraftmaskiner som hest ombord, från och med dem som erfordras för manövrerande af pansartorn: inti dem som tarfva minimaa kraftyttringar. Svensk (ab1 ik Under året har Sverige uti ett etabissement, benämnd t fö' tborr,tuz~s,- Skånska Bomuskrutfabriks Aktieboag et, fått en m. inhemsk IC1t OC1t TOIC- J svagt krut käa för anskaffning af de för arme och fotta behöfiga mom. rn. d.... erna sprangamnena. De ti detta företag hörande fabrikerna äro beägna i Anneöfs socken i närheten af Landskrona och utgöres af: A. Bomu!skrutj;.d;rikr'. Denna omfattar tiverkning af bomuskrut för såvä minaddningar som för vidare förarbetande ti röksvagt krut Den \ir afsede att emna 500 kg. bomuskrut vid 10 timmars arbete. Dermed är förenad fabriken för framstäandet af minaddningar och annat pressad t bomuskrut. I båda dessa fabriker äro de nyaste metoder använda och har boaget sökt tigodogöra sig aa de sista förbättringarne å pressar och öiriga maskiner, som erfordras speciet för minaddningar. B. Fabriken f(jr röksooqf krut. Denna afser att framstäa 500 kg. per 10 tunmar af det röksvaga krut, som är i Schweiz antaget. Den hufvndsakiga fördeen hos detta krut är e en, att det, ehuru ej innehåande nitrogycerin och såunda fritt från aa at nitrogycerin orsakade oägenheter, erbjuder med dyikt krut jamförig baistisk effekt De såunda undvikna största oägenheterna äro: vapnets hastiga öfverhettning och deraf föranedd fara för vådaskott vid vapnets addande efter ängre kontinuerigt skj ntande ; förust i baistisk effekt under ängre tids förvaring; ti verkningsfara; och utvecking vid skottossningen af för kanonbetjeningen ohes11samma gaser C. Eterfabrik för framstäande af geatineringsmedel Ti fabrikerna höra aboratorium, försöksstation och skjutbana. Drifkraften är en de Lavas ångturbin om 108 hästkrafter samt dessutom andra motorer om ti~ammans 23 hästbafter. Ett speciet intresse torde vara deruti, att hea een storartade anäggningen är såvä med afseende på fabrikationsföremå som inredning och anordning den första af sitt sag i Rkanci navien. Anäggningen synes hah-a ett ej oväsendtigt värde i det hänseende, att derigenom en mö j tighet beredes, som förut ej funnits, att inom andet erhåa des de minaddningar, som fnttan behöfver, och des det bomniskrut och de eterarter, som Åkers krutbruk behöfver för att framstäa röksvagt krut. Såsom exponent för resutaten af de sträfvanden, som Minviisende. g jorts att höja den Whiteheadska torpedtypens egenskaper med afseende på skottvidd, hastighet, stabiitet och träffsäkerhet, framstår een af etabissementet i Fiume ti Frankrike evererade 45 cm. torpeden af 5 m. ängd och 100 kg. addning med skottvied om too m., hastigheter om 28,s, 30,z och 31,4 knop i resp. 8,!0, 600 och 400 meters banor, samt 12 meters största sidoafviming på 800 meters portee. Att förtroendet ti den Whiteheacska torpeden fortfarande är synnerigen stort, konstateras deraf att \Vhitehead & C:o ti Frankrike under åren 189:2-1S94 evererat icke mindre än 640 st. torpeder. Schwarzkopffs 45 cm. torped synes icke ännu hafva kommit öfver försöksstadiet. Ö fri g a arter af sj efgående torpeder såsom Sims-Edisonst Brennan s, Howe's, Victoria- m. f., hvika med rätt stora förhoppningar och anspråk sett dagen, tyckas att suta af den om dem rådande tystnaden icke kunna med framgång upptaga tafan med \Vhiteheadstorpeden. Vår egen fotta har under året från Fiume fått en värdefu förstärkning af 14 st: 45 ~-cm. torpeder af 4,1 m. ängd, 90

15 -19:2- kg. addning, 26,2 knops fart och 12 meters största sid oafvikning i 800 meters bana samt 10 st. 38 cm. torpeder af 5 m. ängd, GO kg. addning, 26,9 knops fart och 12 meters största sidoaiviming i 800 meters bana. Då högste b efähafvaren för sena,te årens eskadrar i generarapporterna ett par gånger framhåit behofvet af en för tifäiga minspärrningar ti skydd för sjöstyrka afseed mina, som kunde medföras på våra. stridsfartyg, och då handminan är för stor för att kunna ombord och uti mot den fiendtiga eden i n ågon mån skydcadt rum medföras i sådant anta,.som ej est önskigt vore, så har en mindre mina i hufyudsak ik handminan konstruerats, och två stycken sådana äro under utförande för verkstäande af prof. Denna mina, för hviken benämningen 11 vaktmina'' t. v. bifvit antagen, är ~åso m namnet antyder afseed företrädesvis ti h j e p vid sj östyrkas be -vakning emot ättare fartyg, men dess addning är dock tiräckig för att kunna genomså större stridsfartygs dubba bottnar. Totavigten af minan förutom ankaret uppgår ikvä ej ti m er än 43 kg., så att den bör kunna edigt hancteras af en 111an, och det är antagigt, att af detta sags minor skue 30 st. kunna medföras på en :a!dassens pansarbåt samt JO st. j)å en 1:a kassens kanonbåt Då denna mina förutom sin defensiva uppgift, äf.-en har den offensiva, att kunna användas ±ör bortsprängande af hinder samt möjigen äfven kontraminering. och då den vid den förstnämnda användningen är i=bnpigast såsom kontaktmina, m en vid den sistnämnda såsom syftmina, har den så anordnats, att förändringen från kontakt- ti syftmina och t>ärtom kan utföras endast genom att vrida några hvarf på en skrnf, utan att öppna sj efva minan:: ') Carskrona den 8 J annari Otto B ec> mon. Förerragn ihc i minyii scnce, eektroteknik och spriingiinen *) N n pågående ;ig i Östasien har icke hittis riktat minretensbpen med några nya erfarenheter. Torpeden har tieruneer bott i e11staka fa och ntan framging bifrit anviind. - 1()3- Hvika förberedande åtgärder böra vid1agas, på det.att handesfottans fartyg må kunna användas ti förstärkande af örogsfottan? Prisfr~g>~ nppstiih af K. Örogsrnannasäsknpct, som tierlint nppsjtscns författare, marininge1:iör S. Engstr0m, he,jrae omniimn :1 nde. P å de senaste årtiondena har den tanken framk astats - och i de festa sjöfarande stater äfven förverkigats - att örogsfottan i krigstic er bör från handesfotta kunna erhåa en högst värdefn förstärkning i materie och bemanning. Härvid bör dock atid sorn ögonmärke stå, att et för frediga.värf egentigen af;;edt, men Yid mobiisering c eh is förändradt fartyg, adrig kan en;ä/o det verkiga stridsfartyget, men vä för detsamma utgöra sådan {örsärkuin,r.;, att en fiende säkerigen gör kokast uti, att ej emna den ur räkningen. I Engand, Frankrike, Tyskand och Itaien är det egentigen de stora paketbåtarne, hvika man afsett att vid behof förvanda ti kryssare för handens skyddande. Skue ej den härigenom fastsagna principen i Yårt and kunna utveckas ångt mera? Vi hafva våra af kippor och skär uppfyda mster, der i fredstid större och mindre fartyg förmeda en if.ig samfärdse. H vad skue ej i krigstider denna fottij, bemannad med oförväget, i skärgårdens abyrinter vä förtroget fok Vir Fontanas-ö11rna afsköt japanskit pansarkryssaren»xnni1ra en t orpet mot af chmesiska regeringen bcfn1kbe engeska ångaren K o1r shing. Dit renna torper ic ke rnmmade, afi!jones RtJ iten genom arti'erie,j. I saget rit! Yau-fotens myni!i n!.( affyr;,des ikaedes utan resntat två torpeder mot armerade japanska trnnsportfartyget Sai ki o. J\inbiitar förekr mmo ieke å någondera sirbn i denna strid. Di\ amira Ito efter saget g1 ck ti sjös påträffade han chinesiska pansarkryssn rfn Yang-\Vei», stionr e på g runt! och öf, orgifven af bcsiittningen ; mc t detta i'jrtyg afyrades r:t en t orper oc h det var den enda, för n i ken jap;ncsrrna funn o amiinrning. Af dessa hänrcsc r t orri o man emeert11 knappnst kttnna draga några sutsatser med hänsyn ti t orpedens amiindbnrhet i striden mean cnr<, peisk,1 krigsfottor, <er man utan tvifvc icke kom mer att sakna tifiien att. åta r etta, apen ntöfm hea s in förödesebringande 1 erkan.

16 - H4- under ämpig edning kunna i samband nied örogsfottan uträtta ti äskad t fosterands skydd! Förberedande åtgärder härför måste dock i tid vidtagas och vi vija i det föj ande söka utreda, h varuti dessa böra bestå. I hufvuddrag ska en Futtnns F.Jrsärk11i11y bidas på det sätt, att Kong Maj t afsutar öfverenskommese med r ederier för sådana redan bygd a eer projekterade handesfartyg, h vika med förde kunna ti krigsbruk användas, att fartygen förändras eer byggas efter ritningar, som vederbörigen godkännas med tanken på fartygens användande i krig; att fäs.ten för kanoner, kusprutor och mintuber anbringas ombord och att fartygen vid mobiisering instäa sig, astade eer tomma, inom visst anta timmar på öfverenskommen fottans station eer depot, der artieri, minutskj utningsapparater, ammunition, minor och annan utredning m. m för dem igger kara att tagas ombord, mot det att staten betaar rederierna en viss procent af fartygens anskafningssumma, bevijade ämpig indring i fartygens umgäder så änge de qvarstå inregistrerade i Fottans Förstärkning, vid mobiisering utanordnar öfverenskommen summa per dag, de stå ti fottans disposition, och sutigen vid skada på eer förust af fartygen emnar skäig ersättning - at naturigtvis mot tifredsstäande säkerhet från rederiernas sida. De ti Fottans Förstärkning i krigstid ämpiga af svenska handesfottans fartyg kunna användas inom någon af föjande sju grupper: Grupp I Transportfartyg, större och mindre;, II Minutäggningsfartyg;, III Moderfartyg för minbåtar;, IV Kunskaparefartyg, större och mindre;, V Kanonbåtar;, VI Min båtar och,, VII Bevakningsfartyg, däckade och öppna. Bifogade nio ritningar fram3täa försagsvis, huru ti krig,; bruk användbara typiska svenska handesfartyg, omdanadp ti

17 Jho:.,'1~o-.k-{a&t1/~ s!':f.i~'<e c.,.-c._.,. :ä'-j-- +J;. ~ $...>.!----7.~.!Ojj'<'a:... J. -,t ~o:d--h...,.. Jt.<,r.,.,..,. n. -&.. J{..;...,ftccpa:-r!-{a<~jf ~ ont<.....su. c-ut~ J!,t.-vix*1._1,ra/'w _ CJ>.i.cf..cuS.,_ c«.f<!/11.- f.;_,.'fj_/o,oj.'pj.-.'jj 3,,. CJiUJ!fcU-n.ft. ~ I,T.f'4/d? ~ - L_ r 'f~ åjj.cuftvtjå--t~../h.. J/bin.6c:k v u,..,.j _.;s,....t!ju.j.j 7, 'Jj;1,1.UJ._3,. 1- ff'a-t.c--10 t.... y. fotoi.(ie.il Saf,_ r.it._:...n:..;. S.uc dt. T1dsknft 1 SJöväsendet J8SS 3 Iiaf'tet Foto1Tt. Gen. Sta1>.Lit..-\.u.,;L SOckh Ttdshtft j Sjöväsendet 1895,._) Jiz~ftet fut.ujit. Ven. S1i!J.T,i1.~-\.st. S J(

18 - 1!)5- Fottans Förstärkning, skue se ut, och huru de böra bestyckas m. m. Samtiga ritningarne visa i hufvudsak verkigen existerande s-venska handesfartyg. Vi vija behanda hvarje grupp tör sig och framstäabura många fartyg, som böra inregistreras. Angifna dimensioner, fart m. m. äro naturigtvis endast närmevärden, kring hvika. inregistrerbara fartygs siffror få vexa. Grupp. Transportfartyg - större certer. Se ritniiig n:r. Tio ( 10) stycken inregistreras. Hufvuddimt'nsioner Längd i vatteninien.... Största bredd.... Meded j upgåence.... Depacement.... Lastdryghet, incusi ve ko..... Indikerad hästkraft.... F { fut astad t fartyg.... art, baastad t,.... Koförråd Fut koförråd räcker vid fu fart med a- 63,o meter.,, 1,920 ton. 1,180, 650 IHK. 9 knop. 11, 130 ton. stadt tartyg för ,000 distansmin. Pris för nytt fartyg... : ,000 kronor. Fartyget är försedt med dubbe botten och har ångstyrinrättning samt eektriskt j u s. A111:änduiny i kriy: att verkstäa transporter utomskärs. Hufcud:;a/ci.r;a åtyä)'(/fr att vidtagas på j(u tyget: ) Däcket förstärkes och ombord fastsättas stycke 12 cm. avettage, 2 stycken 57 mm. kanoner och 2 stycken 25 mm. kusprutor, h varefter artieriet tages i and ; 2) tifäig inredning för transport af fok och hästar passas ombord; 3) ammunitionsdurkar, ikasom proviantkäare, byggas och inredas så, att de med ätthet kunna borttagas och föras i ianci;

19 --]()(j- 4) uckor för ammunitionens transport upptagas i däcken; 5) ångkokinrättning för visst anta man tiverkas och apteras ombord; 6) fartyget förses med destieringsapparat, som vid profning emnar bestämdt anta iter dricksvatten i timman; och 7) erforderiga krokar för besättningens koj er fastsättas. kar: Bestyd:J<ii.rJ och amjnunition, som ska för fartyget igga stycke 2 stycken 57 mm., kanoner; 12 cm. snabbskjutande kanon; 2 25 mm. fyrpipiga kusprutor. 100 skott ti 12 cm kanon; 500,, 57 mm. kanoner; 1,500,, 25, kusprutor. Grupp.. Transportfartyg - mindre certer. Se ritning n:r 2. Tio (10) stycken inregistreras. J-ufouddimensioneJ, 111. m. Längd i vatteninien Största brede Mededjupgående 00 Depacen1ent Lastdryghet, incusive ko Indikerade hä'stkrafter.... Fart J{oförråd Fut koförråd räcker vid fu fart för 2,800 distansmin. Pris för nytt fartyg : ,000 45,o meter. 7,2 3,4 750 ton. 480, 235 IHK. 9 knop. 60 ton. kronor. A n~ändrdng i krig: att verkst,äa transporter inomskärs. Agtirder att vidtagas pä {a'fyyet: ) Däcket förstärkes och ombord fastsättes 3 stycken 57 mm. kanoner och 2 stycken 25 mm. kusprutor; 2) ammunitionsdurkar byggas och uckor för ammunitionstransport upptagas; och kar: -!JI -- 3) destieringsapparat och kojkrokar som förut nänmdt. Bestyckniny oct rn iion, som ska för fartyget igga 3 stycken 57 mm. snabb:,kjufanae kanoner; 2, 25, fyrpipiga kusprutor. 750 skott ti 57 mm. kanoner ; 1,500,, 25, ;:usprutor. Grupp I. Minutäggningsfartyg. Se ritning n:r 2. Fem (5) stycken inregisteras. Hu/ouddimensio!er, m äro desamma, som ofvan återfinnas ~md er Transportfartyg - - mindre certer;;. Fartyget ska vara försedt med kraftiga ångvinchar och eektrisk beysning för två bågampor. Användning i kri,q: att genom fasta och hand-minors utäggand~ spärra inopp och fareder..at,qiirder att vidtayas pä (urtyqet: ) Däcket förstärkes för fastsättning af 3 stycken 57 mm. kanoner och 2 stycken 25 mm. kusprutor; 2) tifäig inredning för minors och minankares stufning i astrummen jemte traverser för desammas förfyttning passas på stäet; 3) ammunitionsdurkar byggas och nckor för ammunitionstransport upptagas; och 4) kojkrokar anbringas. Bestyckniny oct ammunition, som ska för fartyget igga kar - se under Transportfartyg - mindre certer. Grupp III. Moderfartyg för minbåtar. Se ritning n:r 3. Fem (5) stycken inregistreras. H u/01rddimensiuner, Längd i vatteninien.... Största bredd : ,6

20 Mededjupgående Depacement Lastdryghet, incusive ko Indikerad hästkraft.... Fart.... Koförråd Fut koförråd räcker vid fu fart för 600 distansmin. Pris för nytt fartyg ,000 3,o meter. 700 ton IHK. 10 knop. ton. kronor. Anoiinduing i kr(q: att förse minbåtar med ko, oja och vatten, samt sjefgående minor i roserv; hvarjemte ombord ska anordnas verkstad för m:ndre reparationer af minbåtar och mmor. Åtqiir-ceJ' att oidtayas på fartyget: ) Däcket förstärkes och ombord fastsättas 2 stycken 57 mm. kanoner och 2 stycken 25 mm kusprutor; 2) påtcisterner för färskvatten byggas att passa i fartyget; 3) kraftig destieringsapparat anskaffas ; 4) anordningar vidtagas för att med ätthet och största. skyndsamhet kunna ti e11 minbåt på hoardem sidu samtidigt afemna ko och vatten; 5) minverkstad med smidesässja, svarf och kompressionspump j e m te uppagspats ±ör reservminor inredes; 6) ammunitionsdurkar och proviantkäare byggas; 7) uckor för ammunitionstransport upptagas i däcken; och 8) kojkrokar anbringas. Hvad af ofvanstående är för fartyget uneer fredstid obehöfigt uppägges på stationen eer depöten. kar: Bestyrkniny or:h ammu~tiiou, som ska för fartyget igga 2 stycken 57 mm. snabbskjutande kanoner; 2, 25., fyrpipiga kusprutor; 500 skott ti 57 mm. kanoner; 1,500,, 25, kusprutor - 10!)- Grupp IV. Kunskaparefartyg Se ritning n:r 4. Tio (10) stycken inregistreras. HufouddimPn siow'r, m. m. större certer. Längd i vatteninien ,o meter. Största bredd Mededjupgående oooooooooooooooo Depacement Lastdryghet, incusive ko oooooo , , ton., Indikerad hästkratt IHK. Fart a 15 knop. Koförråd ton. Fut koförråd räcker vid fu fart för ,500 distansmin. Pris för ~ytt fartyg ,000 kronor. Auväudni''(/ i h''tff.' att utomskärs observera fiendens röreser, fortskaffa order m. m..atyiirder att 1 idtngas på (urty,qd: ) Däcket förstärkes och ombord passas 3 stycken 57 mm. kanoner och 2 stycken 25 mm. kusprutor; 2) ammunitionsdurkar inredas; 3) uckor för ammunitionens transport upptagas däcken; och kar: 4) kojkrokar anbringas. Bestyckni11g och C ition, som ska för fartyget igga 3 stycken 57 mm. snabbskjutande kanoner ; 2, 25, fyrpipiga kusprutor; 750 skott ti 57 mm. kanoner; 1,500,, 25., kusprutor. Grupp IV. Kunskaparefartyg - mindre certer. Se ritning n:r 5. ''io (O) stycken inregistreras. j'cuddimp11simipr, Längd i vatteninien... 35,o meter.

21 Största bredd.... Mededjupgående Depacen1ent Lastdryghet, incusive ko Indikerad hästkraft.... Fart Koförråd.... 6,6 meter. 320 ton IHK. 10,5 knop. 20 ton. Fut koförråd räcker vid fu fart för distansmin. Pris för nytt fartyg... 95,000 kronor. Anc( i J(/11i119 i krig: att observera fiendens röreser, fortskaffa order o. dy. rtyiirder rrtt vidtayas jj<t fru ty y et: ) Däc~et förstärkes för 2 stycken 57 mm. kanoner och 2 stycken 25 mm. kusprutor; förut. kar: 2) ammunitionsdurkar, uckor i däcken och kojkrokar som B esyr kniny och anwrifion, som ska för fartyget igga 2 stycken 57 mm. snabbskj utande kanoner; 2, 25, fyrpipiga msp1 utor. 500 skott ti 57 mm. kanoner; 1,500,, 25,, kusprutor. Grupp V. Kanonbåta1. Se ritning n:r 6. Tjugo (20) st.ycken inregistreras. Hu fcuddimei!sione1, it 1n Längd i vatteninien.... Största bredd Mededjupgående ,o, Depacement ton. Lastdryghet, incusive ko... o... 30, Indikerad hästkraft I HK. Fart a 13 knop. Koförråd ton Fut koförråd räcker vid fu ±art för distansmin. Pris för nytt fartyg _140,000 kronor~.- m >rmni11y i kri,q: som abepansrad kanonbåt. At,r;<'irrr r att t iduqus pi faryye: ) Däcket förstärkes och om bord fastsättas stycke 12 cm. avettage, 2 stycken 57 mm. kanoner och 2 stycken 25 mm. knsprutor, h varefter artieriet tages i and; 2) ammnnitionsdurkar, Ekasom provianthåare byggas. och inredas så, att at med ätthet han borttagas och föras and; 3) uckor för ammnnitioners transport upptagas i däcken; 4) ångkokinrättning och destieringsapparat anordnas ombord, men förvaras vid station eer depöt. Br:styckni11y och umm11nition, som ska för fartyget igga Idar, är ika med hvad förut sagts uneer ''Transportfartyg - större certer'' Grupp VI. Minbåta1. Se ritning n:r 7 Trettio (30) stycken inregistreras. Hu[mudimensio11er, 111. m. Längd i vatteninien Största bredd Djupgående :.. Depacement Indikerad hästkraft ,o meter.,s, 1 45 ton. 110 UK. Fart ,5 E:nop. { o!förråd ton. Fut koförråd räcker vi e fu fart för distansmin. Pris för nytt fartyg ,000 kronor..-11 J ~iiw11inq i kri!j: som minbåt. AyiirriP1' att z:idt(_qos ])(t fo'yyef: ) På akterdäck passas en rörig mintub för öfvervattensskjutning med krut; 2) pats för två minors stufning beredes på däck;

22 ) däfvert för minornas inäggning i tuben uppsättes; 4) en uftkompressionspump med separator och fuständigt rörsystem anbringas under däck; 5) däcket för-ut förstärkes för 2 stycken 25 mm. tvåpipiga kusprutor; och 6) ammunitionsdurkar, så vä för bomuskrut som för ku~ sprutsammunition inredas. kar: Be:;tydwifJ och ammunition, som ska för fartyget igga stycke rörig mintub; 2 stycken 25 mm. tvåpipiga kusprutor; 2, sj efgående miuor; 750 skott ti 25 mm. kusprutor. Grupp VII. Bevakningsfartyg - däckade certer. Se ritning n:r 8. Tjugofem (25) stycken inregistreras. H u(o11dri11wnsioner, m Längd i vatteninien Största bredd Djupgående _ Depacement Indikerad hästkraft Fart ,o meter. 3,9 1,5 20 ton. 50 IHK. 9 knop. Koförråd ton. Fut koförråd räcker vid fa fart för.... _ Pris för nytt fartyg _... _... _... _ A 11Cä11dni11;J i hi_q: bevakning i hafsband et...atyärrer att vidtagas på fa rfy,qet: distansmin ,000 kronor. ) Två minstänger apteras; 2) däcket förstärkes för stycke 25 mm. tvåpipig ku.spruta; och 3) skyddstorn för chef och styrare anbringas; samt 4) durkar för stångminor och kusprutsammunition m redas. kar: Bestyckniny och ammunition, som ska för fartyget igga 2 stycken minstänger med at tibehör; stycke 25 mm. tvåpipig kuspruta; 3 stycken stångminor, större sorten; och 375 skott ti 25 mm. kuspruta. Grupp VII. Bevakningsfartyg - odäckade certen. Se ritning n:r 9. Tjugofem (25) stycken anskaffas. Hu(ouddimensioner m. m. Längd i ;vatteninien.. _ ,o Största bredd ,o Djupgående _.... 1,2 meter......_... _ Depacement ton. Indikerad hästkraft _.... _ IHK. Fart ,5 knop. Koförråd _.... ton. Fut koförråd räcker vid fu fart för distansmin. Pris för nytt fartyg _.. 12,0~JO kronor. Användnin_q i erig: bevakning inomskärs. ritgärder att vidtagas på tartyget samt Bestyckning och ammunition, som ska för fartyget igga kar, återfinnas under 11 Bevakningsfartyg - däckade certer. 'hd~k r. i Sjii'. 18.?5. 14

23 En sammanstäning af antaet inregistrerade fartyg af hvarje sag, totaa nybyggnadskostnaden och hea erforderiga antaet kanoner, mintuber och ammunition återfinnes i föjande tabe: ~J ' Fartygssia g. w ~ ~ t:c -:J :CJ ' Kanoner. Ammunition. A ci. ö ~ :.--, ~ E E,J; ' ~ -~ :.--, w :;>1 '..5..., ~ Anta skott. o o ;,;::; 6 ~ ::> ' E-< IQ ~ Transport- j större f'erter 2.~ 00, E '- - s.. 1. ~ r:-- s E ~ ':\ :;>1 ~ r:-- ~ O O O' I,ooo\ 5,000 13,000 fartyg \mindre, 'O,oOO,OOO \Iinntä-'nin,.sfartyn 5 750,000 L'~ M ~ i3 JO 1,2W,ooo 3,700 7~500 \I o derf~rtyg f. minbitar Kunska- f stii rre certen 10 3,800, ,500 15,000 parcfartyg \mindre., O 960, },000 15,000 Kanonb<tar 20 2,800,000 : j ,000 30,000 Minbåtar GO 301 ' Bevakni ngs- f <iicka(c 2:3 500,000 22,500 GO 25 ~J,375 f; rtyg- \ i' ppna ~ :3 9,375 För en snabb mobiisering af de ti Fottans Förstärkning afseeda fartygen bör en fottans depot inrättas i Göteborg, för att tisammans med Carskrona och Stockhoms stationer utgöra något så när jemnt efter andets kuster fördeade uppagspatser för vid mobiiseringen erforderiga förnödenheter; hvarförutom taar, att Göteborg genom Göta kana står i förbindese med Östersjön och hufvucstaden samt att en större de af vår handesfotta deh hör hemma uti, des ständigt besöker Göteborgs hamn. Aa inregistrerade fartyg skoa fördeas på någon af de 3 hamnarne som station. Senast 48 timmar efter erhåen order skoa de, så vida de äro inom Sveriges gränser, infinna sig på sina respektive stationer, ossade eer astade, då i senare faet asten får tisvidare å stationen uppäggas. Skue inregistreradt fartyg vid instäeseorders mottagande befinna sig utomands, bör det så fort ske kan instäa sig i första svenska hamn. - ::'05 -- Vid vederbörande station fastsättas förut på sina pats er passade avettage, mintuber o. dy. jemte förut tiagad in- redning. Utreduing enigt uppgjordt utredningsregemente ombordtages, hvarefter befä, underbefä och manskap enigt ikaedes: uppgjord besättningsista bör med fartyget kunna afgå inom ett a två dygn från dess ankomst ti station eer depot. För erhåande af ett närmevärde på kostnaden för att ti.töra fottan en förstärkning enigt ofvan angifna program an-. ' taga v1, att ett tiräckigt anta ämpiga fartyg kunna erhåas ti inregistrering, om K ong. 1\Iaj:t och Kronan ti rederierna för en gång betaar 10 /o af fartygens nybyggnadskostnader och för inregistrerade fartyg mecgifver frihet från e r~ggande af fyr- och båkmede under inregistreringstiden,. hv1ken ämpigen torde sättas ti 20 år - d. v. s. att ett inregistrerac1t fartyg i rege utrangeras från Fottans Förstärk- 11ing sedan det tihört henne i 20 å~. U 1~der dessa antaganden bir kostnaden 10 o 'o af nybyggnadspnset, ö,740,coo, d. v. s. 1,574,000 kronor, fördriade på 20 år eer 78,700 kronor per år. Fyr- och båkmade för ofvan upptagna 150 fartyg tisammans torde kunna uppskattas ti 80,000 kronor årigen. På de af Kronan bekostade instaeringarne ombord, bestående uti mintuber, kompressionspumpar, ångkokinrättningar och destieringsapparater m. m. ikasom å kostnaden för kanoner, avetter, kusprutor och ammunition, säg inaes 4,0:JO,OOO kronor - hvarifrån bör af:g å kostnaden kronor för ' ' ' redan utförd aptering för stångminor af 20 privata ångsupar - ska rätteigen endast räknas ränta efte1', säg 3,'o per år. H ärti bör ytterigare äggas utgifterna för underhå af en f ottans depot i Göteborg, uppskattade ti 20,000 kronor årigen. För en årigen utgående summa at reativt ringa beopp kan såedes i ofredens dagar tiföras vår fotta en högst betydig fö rstärkning, på samma gång som handesfottan genom

24 - ~Oösåunda utgående premier bör erhåa väbehörigt uppsvmg och kraftig hjep i sin nuvarande tryckta stäning. Förberedande åtgärder måste dock i tid vidtagas och den gama satsen Si vis pacem; pare beum 11 jude för fosteränds ke män härvidag med oförminskad styrka! Om den eektriska beysningen ombord å krigsfartyg. Vid tanken på den skada, som ätt uppkommer, derigenom att en större eer mindre de af ett fartygs eektriska beysning under strid pötsigt socknar, kan man ej förvånas öfver de försigtighetsmått, hvika på bekostnad af enkeheten bifvit vidtagna i de eektriska beysningsanäggningarna ombord på de nyaste utändska pansarskyddade fartygen. Den viktiga rege, som härvid tjenat ti rättesnöre och som ej medgifver den minsta j emkning, är, att en eektricitetskäa under strid adrig får emna ström samtidigt ti edningar öfver och under pansardäcket. En annan regt>, äfven den af stor betydese, är, att vid upphanding af hithörande materie (dynamomaskiner, motorer, bågampor m. m.) ej fere oika typer anskaffas, de må vara afsedea för fartyg, sjöfästningar eer minpositioner. En maskinist, som bifvit van att handhafva en typ, är ofta främmande för detajer vid skötsen af andra sådana. Föjden bir en dåig beysning, ehuru de i anäggningen ingående dearne kanske från bör j an äro af bästa beskaffenhet. Synnerigast i en iten marin kan vådan härat bifva kännbar. I ~ammanhang härmed må anföras, att såsom en oafvisig fordran bör fastsås äfven den bestämmesen, att aa medest eektricitet röriga inrättningar när som hest skoa kunna dritvas med handkraft. - :?07- Här nedan visas i sammandrag, huru detajerade de fordringar äro, som för ungefär ett år sedan bestämdes, angående den eektriska beysningsanäggningen ombord på det franska. pansarfartyget Brennus''. Dynmnomnscinerna. Eektrisk ström ti beysning m. m. eronas af 4 dynamomaskiner, hvar och en direkt koppad ti sin vertikaa kompoundångmaskin, hvars saganta angifves af en Buss' takometer. Det specifika edmngsmotståndet per cm. hos edningstrådarna i en dynamo får ej öfverskrida 1,7 miuohm vid 0 0., s vid 15 och 1;9 vid 24 O. Hvarje dynamo kan gifva ström ti h viken beysningsedning som hest. De äro 2-poiga Grammes kompoundmaskiner med borstar,. som under dynamons gång kunna omstäas. När en dynamo går med norma hastighet, 300 sag i minuten, får icke spänningen mean poshufvarna variera med mer än 2 vot å ömse sidor af den normaa spänningan, 80 vot, under det att beho~vet af ström vexar mean 40 och 400 ampere. Angmotorerna skoa kunna verka som åg- och högtrycksmaskiner. Söndertagningen af dem ska försiggå utan svårighet, och skoa aa deras röriga dear vara ätt tigängiga äfven under gång. Smörjningen må adrig orsaka, att maskinen måste stannas. Ett ångtryck af 10 kg. per qvcm. får ej innebära någon fara. Reguatorn må ej tiåta större vexingar än 2,5 /o afnormahastigheten och ska vara så anbringad, att man under gång kan ändra ångmotorns hastighet. Anordningar skoa möj iggöra inkopping af wattenetrar. Den ungefäriga vikten på en dynamo med ångmotor och tibehör får utgöra högst 5,000 kg., hviket visar, att något mer än 6 watt beräknats per kiogram af vikten. Per qvm. af gofytan fås 10,000 watt. Det synes häraf, att man frångått de öfverdrifna fordringarna på iten vikt och fäster mer afseende vid en stark och ändamåsenig konstruktion. För några år sedan ansågs nämigen O watt per kg. vara ett ämpigt förhåande för dyik

25 -208- beysningsmaterie ombord. Genom att öka maskinernas höjd har man yckats minska gofytan för dem ti j emföresevis häften af den utsträckning, hviken förr betraktades såsom oundgängig. Ström(ördenin.c;stafonw. De 4 dynamomaskinerna med ed ningar deas i 2 hufvudgrupper, För och Akter'\ hvika.sinsemean äro förenade medest. särskida L:d uingar. H va1j e grupp }1ar sin strömfördeningstafia med 2-spoiga strömbrytare. At hvar dynamo finnes en amperemeter för ända ti 500 ampere och en votmeter för 100 vot. Ti nattbeysnin,gen finnes en särskid sådan tafia. Äfven finnes i närheten af hyarje hufvudgrupps strömfördeningstafia en speciatafia, hvar Och en för 4 stråkastare och så beskaffad, att strömmen ti de 2 stråkastarne, som äro uppstäda i märsar, kan tagas från hviken som hest af dessa senare tafior, h vika haha amperemetrar för 100 ampere och votmetrar för 100 vot. Äfvenså hafva de hvardera fyra reostater, medest hvika styrkan hos strömmen ti stråkastarna kan håas mean oika gränsägen, 45 a 50 samt 65 a 76 ampere. Strömfördeningstafian ti den främsta huh udgruppen upptager edningen ti den inre beysningen om styrbord under pansardäcket, edningen ti anternorna för navigering och signaering m. m. samt edning ti eektriska ammunitionshissar. Tafian ti den aktra grnp]_)en upptager edningen ti den inre beysningen om babord under pansardäcket samt edning ti ammunitionshissar. Ledningarna. Dessa deas i 2 grupper, edningar för natt ~jenst och edningar för permanent tjenst. Den förra gruppen innefattar edningarna för anternor ti n a,-i gering och signaering samt för andra tifäiga anternor. äfvenså för stråkastare. och öfriga. ampor oh an pansardäcket. Den senare innefattar 4 af hvarandra oberoende edningar, band h,-ika 2 ti ammunitionshissarnas eektriska motorer och 2 ti amporna under pansardäcket. storeken på edningarnas genomkärningsyta är sådan, att p otentiafaet mean en strömför deningstafia och den mest afiägsna ampan bir endast 2 vot, då aa amporna äro tända. I afsikt att möjiggöra en kommande tiökning i gödampornas anta skoa edningarna ti de först uppsatta amporna hafva de dimensioner, som skue fordras, om en O-jusampa behöfde O,s ampere, en 30 jus ampa,s och en 50 jusampa 3,o ampere::) Vid ammunitionsdurkarne finnas kmitaktanordningar, som tiåta, att' ström för beysning af dessa viktiga patser tages från hviken som hest af edningarna fö.r permanent tjenst. För tydighets sku har man måat edningarna ti ampor under pansardäcket röda och gröna, ti ammunitionshissar bruna med röda och gröna band, ti stråkastare hvita, ti n a vigeringsanternor vioetta, ti signaanternor gua och ti öfriga ampor ofvau pansardäcket svarta. Återgångsedningarna sk-:>a hafva motsvarande färger, men bott i form af ringar med omåade meanrum. Kopparmewen i edningarna ska hafva synnerigen god edningsförmåga. Isoeringen består närmast metaen af ager naturig kautschuk, derefter 2 ager vukaniserad kant schuk, 2 ager kautschukinpregnerade band och sist ett omhöje, h vars sammansättning är hemig.. Isoeringsmotståndet hos en edning, som varit nedsänkt under 24 timmar' i 24-gradigt vatten, ska per kiometer vara minst 1,200 megohm för edningar med en genomskärningsyta af a 20 qvmm. och 800 megohm för gröfre edningar. Strömbrytare finnas på aa de stäen, hvarifrån behofvet möjigen påkaar, att en ampa eer en grupp af ampor ska kunna afskij as från den ö fri g a edningen. Sä'Ke1 hetsstycken äro införda vid början af hvarj e biedning samt vid edningarnas utgång från pansarskydeade dear af fartyget. Dessutom är hvarje enstaka ampa eer hvarje grupp af ) Det»jns, som här och i det föjande niimnes, ii r det fran ska bongie decimae, h'iket har något mindre styrka iin ett af våra norm:tjts.

26 sammanhörande ampor försedd med sm strömbrytare och sitt särskidta säkerhetsstycke. Den inre beysningen eronas öfver pansardäcket af 234 och under detsamma af 227 gödampor, aa på IO jus och sittande på vaniga håare af mode Pieper, fästade vid pattor af fit eer kautschuk. Hvarje ampa utmärkes med sin nummerpåt. 60 kontaktanordningar finnas. Lamporna ti dessa hafva böjiga edningskabar på 5-10 meters ängd. Den yttre beysm:ngen utgöres främst af 6 stråkastare på 60 cm., hvar och en medest två som ofvan isoerade kabar i edning med sina strömfördeningstafor. De1j emte utgöres denna beysning af en ysboj samt af sido-, topp-, ankar-, bogser-, signa-, positions- och farepsanternor m. f., äfvenså af s. k. refektoranternor för nattarbeten på öfre däcket eer för dykeriarbeten. Ti aa dessa anternor åtgår det 19 gödampor på 50 jus, 27 på 30 och 5 på 10. Af sidaanternorna är den ena på 30 och den andra på 50 jus. (Styrbordsanternan behöfver naturigtvis vara af jemföresevis större jusstyrka, emedan det gröna gaset absorberar betydigt mera jus än det röda). I föjd af deras viktiga uppgift äro de försedda des med en iten från främre bryggan synig gödampa: som tändes och säckes automatiskt och samtidigt med dessa anternor. Des hafva de eektriska ringkockor, hvika genast varsko, då någon af sidaanternorna socknat. Ojeanternor kunna när som hest med största ätthet ersätta de eektriska. Topp-, ankar-, bogser-, signa-, positions- och farepsanternor m. f. äro på 30 jus. De båda refektoranternorna äro vattentätt tisutna och försedda med af gaer skyddade, ~jocka gas. De innehåa hvardera 7 stycken 50-jusampor, fästade vid en 2 mm. tjock, konisk refektor af gavaniseradt stå, samt hafva 50 meter ånga dubbeedarekabar. På två skida stäen vid hvarje sida af öfre däcket finnas för dessa anternor kontaktanordningar med strömbrytare och säkerhetsstycken Pröniny af materirden. Dynamomaskinerna profvas under 6 timmar i verkstäderna, dynamo, drifven med ågtryck,_ och med högtryck samt de 2 återstående under 4 timmars norma gång (400 am p. och 80 vot) och därefter under 2 timmars forcerad gång (450 amp. och 80 vot). Vid norma gång skoa dessa maskiner göra 300 sag, och får vattenspiningen under dessa försök på inga viikor öfvergå 18 kbcm. per eektrisk hästkraft, uppmätt vid dynamons poskrufvar, när högtryck begagnas. Vid ågtryck ska motsvarande ta vara 13,5 kb cm. De sutiga profven med deras detajundersökningar företagas oafbrutet under 24 timmar, sedan den eektriska beysningsanäggningen ombord bifvit rapporterad färdig. Under hea tiden för detta prof ska en dynamo med norma gång håa aa gödamporna brinnande. Hvar och en af de öfriga dynamomaskinerna ska samtidigt därmed och den ena efter den andra under 4 timmar med norma gång och under 2 timmar med forcerad gång emna ström ti stråkastarna och ti motorpr för ammunitionshissar, hvarvid ytterigare motstånd införes i edningen, om så behöfves. Medan aa amporna äro på sin pats, undersökes med tihjäp af Wheatstones brygga, att hvarje edning, sedan den bifvit öskoppad från sin strömfördeningstafa, är isoerad från fartygsskrofvet. Isoeringsmotståndet hos en edning godkännes, i fa dess värde öfverstiger 1 / ~ megohm. Dock bör den omgifvande uftens fuktighetsgrad härvid tagas i betraktrande. J. A. von Diiben. Årsberättese i Navigation och Sjöfart. (Af föredraganden hpten P. Dahgren). Svenska handesfottan och dess stäning i främmande farvatten. Sveriges handesfotta har från århundradets bö1jan och ti närvarande tid befunnit sig uti ett ångsamt framåtskri-

27 - :?12- dande, icke säan a±brutet af perioder af tibakagång. Ti år 1859, då den räknade 3,364 fartyg om sammanagdt 90,695..nyäster, hade stegringen varit temigen jemn, men efter nämnda år inträffade en period af tibakagående och först år 18G7 hade den höjt sig ti en tonnagesiffra som öfverträffade föro ) utnämnda års. Ar 1868 gick den något tibaka, men under föjande 10 år var den ånyo. stadd i jemn tiväxt och räknade år ,316 fartyg om 536,610 'ton. År 1880 hade den vuxit ti 542,642 ton, men sjönk sedermera under föjande åtta år, så att den var nere ända ti 500,010 ton. Derefter växte den ånyo och uppnådde år 1892 sitt hittis störst~ värde o ' ) fartyg om 548,711 ton. Ar 1893 hade den sjunkit med 2,196 ton, hviken minskning utesutande fö på segefartygen, i det att ångfartygstonnaget under 1893 växte med 5,350 ton. Sannoikt stå vi nu inför en fortsatt minskning, som vä kommer att fortfara så änge fraktkonjunkturerna håa sig i nuyarande tryckta stäning. Af ofvanstående framgår, att vår handesfotta från år 1878 ti sutet af år 1893 vuxit med endast ton eer i ) ) medeta 660 ton om året, samt minskats med 242 fartyg, hviket senare utvisar att medetonnaget för fartyg vuxit från 124 ton år 1878 ti 134 ton år Handesfottans transportförmåga har dock vt1xit i starkare proportion, än h vad som framgår af o±van gifna siffror, i det att ångfartygstonnaget märkbart tiväxt, och en ångares transportförmåga, enigt vanig beräkningsgrund, kan anses vara tre gånger större än ett segefartygs af samma tonnage. Enigt K. Kommers-Koegii öfversigt af Sveriges utrikes sjöfart år 1893 utgj ordes dess handesfotta vid sutet af nämnde år af: ångfartyg 1229 om 177,156 ton och segefartyg 2844, 369,i359, Summa fart.yg 4073 om 546,515 ton. För att gifva en öfverbick af svenska handesfaggans stäning i främmande farvatten har jag sammanfört uppgifter från de Förenade Rikenas konsuat, i h>ad de beröra samma rikens skeppsfart under år Det hade visserigen varit af stort intresse att sammanföra uppgifter från det senast tiändagångna året, men dessa äro ti största deen ännu icke inkomna, ja, då detta skrifves, äro icke ens aa konsuatrapporterna ±ör 1893 i tryck tigängiga, utan hafva somiga af dem, genom timötesgående, af K. Kommers-Koegium bekommits. Som emeertid en tabå öfver svenska skeppsfarten på främmande farvatten för ett enstaka år icke skue g.ifva någon edning för bedömandet af de framagda siffrorna, har jag kompetterat dessa siffror med motsvarande för 1883, för att derigenom beysa den riktning, i hviken den svenska skeppsfarten synes hafva sagit in under nästföregående tioårsperiod. Derti har jag fogat uppgifter för den med vår i viss grad rivaiserande norska handesfottan, för att derigenom karare framhåa vår egen handesfottas stäning. Beträffande uppgifterna från europeiska konsuat i amänhet har vid beräkningen endast medtagits sådana fartyg, om ankommit eer afgått med ast, hviket enigt min uppfattning är det enda beräkningssätt, som gifver en verkighetstrogen bid af den, så att säga, effektiva sjöfarten. Konsusdistrikten hafva af nj.ig sammanförts i grupper dervid geografisk beägenhet och något sånär ikartade maritima förbindeser med Sverige varit bestämmande faktorer. a) Ryska zamwu t'id Ishrtjoet. Konsusdistriktet Arehange besöktes år 1883 af 15 syenska fartyg om 5,803 ton samt af 167 norska och 49,911 ton. År 1893 hade dessa siffror så siunkit. att den svenska sjö- ' < farten på distriktet representerades af endast 5 fartyg om 1,397 ton och den norska af 76 fartyg om 24,462 ton. De intjenade fraktbeoppen hade också betydigt sjunkit. År 1883 intj enade svenska fartyg på detta distrikt 150,272 kronor och

28 norska 1,277,300 kronor, medan motsvarande beopp år 1893 sjunkit ti kronor 26,800 och 484,200 resp. b) Ryska h(nnw vid Öster~jö11. Med ast ankommo ti eer afgingo från generakonsusdistriktet S:t Pete1 sbu1.q föjande anta fartyg: Svenska fartyg Norska fartyg anta tonnage anta tonnage anta tonnage anta tonnage Ankomna i'i.2:30 30: ,936 Afgångna U ~ - 27,(i <?,7'70! 1:!5-50,094 Generakonsusdistriktet Hesinpfors: Aukomna , ,:i561 f9-31,44~ ~ f8-36,041 Afgiingna , ,782 Summa 7~ ,3.'>9[823-22ti,3ti\J[,Oti\J- 3ti3,231 [7<- 301,8.'>31 Denna tabå utvisar, att svenska sjöfarten på dessa distrikt, hvad tonnaget vidkommer, under 10-årsperioden ökats med 30 / o, under det att den norska sjunkit med 17 /o - detta oaktadt år 1893 var ett synnerigen bomstrande år för den norska sjöfarten, särskidt på Hesingfors' distrikt. Båda ändernas sjöfart på St. Petersburg var under 1893 if.igare än under H vad konsuatdistriktet!?i,qa angår, föreigga icke sådana uppgifter för år 1883, att en uppstäning, iknande den här ofvan gjorda, kan åstadkommas. Må det endast angifvas, att nämnda distrikt besöktes af svenska fartyg 462 st. om 104,759 ton- 336 st. om 100,911 ton norska, 386,, 94,982, - 194,, 60,378, Utvisande den svenska sjöfarten såunda en ringa och den norska en betydande tibakagång. Den norska sjöfarten har emeertid under 1880-taet stått betydigt ägre och under 1890-taet varit stadd i jemn tiväxt. Minskningen i den svenska skeppsfarten är enigt, hvad af de intjenade fraktbeoppen framgår, mera skenbar än faktisk, såsom här nedan synes De insegade bruttofrakterna visa en reativ minskning, hvad St. Petersburg och Hesingfors beträffar; angående Riga kan endast konstateras, att det intjenade svenska fraktbeoppet vuxit från kr. 962,450 år 1883 ti kr. 1,127,320 år 1893, medan det norska under samma tid sjunkit fr. kr. 1,990,580 ti kr. 1,308,090. Bruttofrakten pr ton ankommande eer afgående astad t fartyg stäide sig för svenska fartyg ank. ti St. Petersburg Rub. 9,o Rub. 4,5, norska,,,,,s, 7,o, svenska,,, Hesingfors Mark 6,1 Mark 5,s.,,, aig. fr.,, 16,11, 11,s, norska, ank.,,,, 24,s, 11,s.,,, afg.,,, ::6,1, 16,s O.fvanstående siffror beysa, hurusom under 10-årsperioden de ingående frakterna ti dessa distrikt sjunkit med nära 50 /o, samt att de utgående frakterna sjunkit med omkring 35 /o. Att de ti norska fartyg utgående fraktbeopp -enigt ofvanstående visa sig större än de ti svenska fartyg utgående, har sin grund deri, att de norska fartygen i rege ankommit eer afgått med aster ti fjermare farvatten än de svenska, hvika ti stor de idkat transbatisk fraktfart. Medetonnaget af de för fraktfart på 'de ofvannämnda ry.ska distrikten använda fartygen vor':>: St. Petersburg för svenska fartyg, medetonnage , norska Hesing/ors för svenska ±artyg, norska Riga för svensha fartyg_, norska,,,,,,,,, H~rnr framgår det egendomiga förhåandet, att -:en sven-

29 ska skeppsfarten på St. Petersburg under år 1893 uppehåits med ti tonnaget mindre fartyg än under år 1883, hviket, sammanstäc1t med förhåandet att Sveriges sjöfart på nämnda distrikt var mindre år 1893 än år 1883, torde betyda, att de större svenska fartygen der börjat trängas undan vid skeppnmgar på fj ermare farvatten. c) Tys/w rikets hamnn'. Enigt tigängiga uppgifter rörande sj ö farten på konsusdistrikten Königsberg, Stettin, Lubeck, Hamburg och Bremen under 10-årsperiden har svenska skeppsfarten vunnit terräng på aa dessa distrikt, under det att een norska visar frat~åt..: gående på Hamburg, stiastående på Li1beck och tibaka'gående på de öfriga distrikten. Ti aa nu nämnda distrikt med ast ankomna och afgångna fartyg utgjorde uneer åren 1883 och 1893: Svenska fartyg.norska fartyg ö anta tonnage anb tonnage '1nta tonnage anta tonn1ge.för: Königsberg / Hi , U! ,385/ 8tettin 64U-';137,4111,21H-250, :2ö ,989! Liibeck 11, , , , ,:m. Hamburg , , ,838 Bremen ;::; ,446 Summa 1 3, ,312 3,271-76::! ::, ' H viket utvisar en stegring under 10-årsperioden för een svenska skeppsfartens vidkommande af 40 /o, samt ett stiastående böträffande den norska. Bruttofrakten pr ton ankommande eer afgåence astade fartyg stäide sig: för svenska fartyg ank. ti Königsberg Kr. 13,4 Kr. 9,o af g. från 11,9 8,4 norska a nk. ti 10,1 7,0> '' :,. afg. från 14,7 9,2: för svenska fartyg på Liibeck Kr. 6, 7 Kr. 4, 7 norska,,,,,, 1,s,, 9,7, svenska, ank. ti Hamburg \fark 25,1 Mark 11, 4,,, afg. från,, 10 9,6,s, norska,, ank. ti 4 14,;,,9,s,,, afg. från,, 10 9.,,,4 Ofvanstående siffror utvisa att fraktförtiensten för sådana de Förenade rikenas fartyg, som ankommit ti Königsberg eer Hamburg med ast, under år 1893 varit 55 a 30 /o ägre än år Deremot hafva de afgående frakterna håit sig något sånär uppe vid de redan 1883 nedtryckta beoppen. De afgående frakterna äro och förbifva åga för främmande fartyg, emedan tyskarue antagigen äro så goda patrioter, att de för~c~raga att utskeppa sina aster i egna fartyg. Åtskiiga :nö]hgheter synas dock förefinnas för den vakne utändingen, t det att från Königsberg år 1893 afgått ett större anta astade svenska fartyg, än som eitkommit med ast. Angående de fartygsstorekar, som användes för de Förenade rikenas skeppsfart på Tyskand, s.å visar sig medetonnaget af de använda fartygen vara: för Königsber.r; svenska fartyg, medetonnage norska famnug svenska norska N ors k a faggan vaj ar här som annorstädes i amänhet öfv er större fartyg än een svenska. d) Danska wm11a1'. ''i danska hamnar ankommo med ast: svenska fartyg: 4,031 om 414,180 ton 3,538 om 438,074 ton~ norska 1, ,521 1, ,032

30 och afgingo med ast: 1883 :? svenska fartyg: 1,486 om 214,968 ton 1,141 om 199,196 ton norska, 513, 70,015, 344,, 57,061, Dessa siftror utvisa, att den svenska sjöfarten under 1!1- årsperioden gjort ett om än ringa framsteg samt att den norska sjunkit med omkring 4 /o på de danska hamnarm'. Frakterna hafva håit sig bättre uppe än på de ryska och tyska hamnarna, i det att fraktförtj ensten pr ton var tör ankommande astadt svenskt fartyg 1883 Kr. 6,5 och 1893 Kr. 5,s samt norskt,,, 1.a,,,, 10,s ''onnaget af de för fraktfarten på danska hamnar an vända fartygen har icke obetydigt vuxit och var för svenska fartyg medetonnaget, norska e) Hoändska uch be.r;iska honctr Enär konsusdistriktet Brysse år 1893 icke besöktes at något fartyg under någon de Förenade rikenas faggor och samma änders skeppsfart på distriktet år 1883 inskränkte sig ti inaes 4 fartyg om sammanagdt 432 ton, tiåter jag mig att emna vår skeppsfart på Brysse het och hået ur räkmngen. Ti ö fri g a distrikt ankom mo eer afgingo föj ande anta fartyg med ast: ti A1nste1'dam. Ankomna Af.,årwna o ' 1 Svenska Jarty! Norska fartyg- 188:~ :25-55,4: o,no (j(j;2-23s.ohj !.431 / ti Autwf'r)Je. :.;g - 18, H , :.J.Gti8 Ankomn:t 1:213 - f.!2~ ' I?G - ~?.400 ' ?.0~? 3~3-1~3,6~9 Afgangna / Jit.zo- ()o.ij91 \ OG %J o o9 Summa 488- :!14,'1iY1 ]+3U - U.()t:;:) [,:!i'd - 4ie,U01 [1,06:3 - --:3:2,937-21Dutvisande detta för båda ändernas skeppsfart en ökning sedan år 1883 af 3 norska. /o för det svenska tonnaget och 4 OJo för det Fraktförtjensten har deremot för båda änderna något minskats, i det att bruttotrakterna voro exempevis för Antwerpen : för svenska fartyg Francs 2,336,075, norska,, 4,193,736 De ±ör de Förenade rikenas skeppsfart vända fartygens medetonnage utgjorde: ,979,885 4,130,994 på distrikten för svenska fartyg, medetonnage , norska,, an- Enigt generakonsuns i Antwerpen rapport för år 1893 är de Förenade rikenas skeppsfart på distriktet i jemnt stigande, hviket isynnerhet gäer de norska ångfartygen. Derj emte påpekas, att trafiken på Antwerpen atmera tenderar riktning att besö1jas af fartyg om 1,00U ton och derö±ver. Med ast ankomna eer afgångna fartyg utgjorde beträffande f) 1-Immza' i Storbritann-ien och I'a11d. Generakonsusdistriktet Lo11ro11: 1 - Svenska fartyg Norska fartyg!r83 189ö i i:83 18!)3 Ankpmna 1 ~.~~0-- ~54-,7~~ ~ 1.8:23-80:2!)(j0 1. ~>.242-1,7G5.8~5 ~ ,87G,36 1 Afgangna j,gu9-61:2,!)rö/i,g2ti 7U9,417 3,8G ,G ,322,034 Konsusdistriktet Leith: Ankomna 1 J!.G - 57,10! ,041 / 1,2SS- 301, Af gångna, !)321 40G G0, :114 Summa /3,850-1,3\JIJ. 75:i,4. 1 D:.J-,ö7:.J,!J74. 11,620-3,6 14,85GJ9,02ö- 3,\J4 1 14ö[ Detta utvisar en tiväxt för 10-årsperioden uti med ast ankommet eer afgånget svenskt tonnage af 474,219 ton och norskt tonnage 432,~:90 ton eer med andra ord en ökning J'idskr. i,<:;jör

31 sedan år 1~83 för den svenska faggans vidkommande af 34 /o ocb för den norska- _8 Q/o. Fraktförtj en~:>ten pr ton ankommande eer afgående astad t fartyg var för: Svenska tartyg London Ankommande Afgåence Leitz fartyg sh. 16,2 9,4 10,5 6,6 Norska fartyg ,s 14,t 10,5 10,~ Ankommande,., 17,4 7,6 20,2 13,o Afgående,, 9,5 7,4 10,3 9,5 Medetonnaget af de för de Förenade rikenas skeppsfart på de storbritanniska öarne använda fartygen var: för svenska fartyg , norska g) Franska tanwa!' vid Attamiska Oceane11. Med ast ankomna eer afgångna fartyg utgjorde för: Generakonsusdistriktet Hrto!'e (inbpgripet Bordeaux): nwmna....,.., -, Svensb fartyg b, ),TorRI<a fartyg \:: A ' 'i' ~ - I:'i0,253,3-± J i ,703 Afgångna ,::: , i ±- 112,921 S1unma ±4,:i2ö 1H- 2-±0,G00,1,4UU 5:-i,7.)2Uii5 477,714 Konsusdistriktet ~\'rmtes: Ankomna ,2G 2::- 8, G(5 II30-44, ()3 7 -!.Gu G LJ,U5i Afg,[ngna... _::O:._::.. ;;~:L,;.._~--:-;;.:;2~~----,~~:7~:---~~ Summa 2!i - 8,G J0,5ö 173-5:J,33::,2!5 - ös,-±45 Häraf framgår, att den svenska skeppsfarten i det hea taget bevarar sin stäning på dessa distrikt medan den norska sjunkit nära 10 % var emeertid i sjöfartshänseende ett dåigt år för såvä Sverige som Norge på dessa distrikt, och stod j e m te år 1802 betydigt efter den svensk-norska t ra- - 2:21- fiken uneer perioden Båda ändernas fartyg hafva ikvä bevarat sin rang band andra främmande nationer, hvika. uppträda i de franska atantiska hamnarne, kommande den norska faggan fortfarande i tredje rummet och een svenska i sj unde. De engeska, Lyska, hoändska och danska hafva vunnit terräng i de här ombandade franska hamnarna. Att den svenska skeppsfarten såunda visat tecken ti tibakagång föridaras ätt af det betydiga faet i frakterna, i det att dessa, under 10-årsperioden, beträffande Havre sjunkit för svenska fartyg från 22,4 francs pr ton ti 12,9 francs och,, norska,,,, 28,a,,,,, 16,6., 1\fecetonnaget af de på distriktet Havre använda svensknorska fartyg var: för svenska fartyg, medetonnage norska, h) Po1 tugisism ocf, spanska /(tmnw cid..tantiska Uceane t. Sammanagda antaet med ast ankomna eer afgångna fartyg utgjorde för distrikten Bit,ao, Lissuuon, Cadiz och Gi /,rotar: S\'onska fartyg Korska fartyg 18_8_s ~ 'n_s I_. J_8_8_:3 18_ I8_n_3 Biban ,8!1()1 21-9,i'i7 :304-93, ,G~O L1ssabon Fi-± - 55,0:.! :2'3-144, ,1451 Cadiz '> - 37, ,195 20!1 - fi5,3ö ±,-±061 Gibratar ±5-41, f3-18~ H,77 Summa 130,60-±i 8i,40:! -187,512 3ö3,358 Sammanagda tonnaget af de fartyg, som ankommit eer afgått med ast ti hamnar inom ofvannämda distrikt har såunda för den svenska faggans vidkommande minskats med 33 /o och för een norska med 27 /o sedan år 1'83. Den svenska skeppsfarten har gått något 'framåt på Bibao och håit sig uppe på Cadiz, men sjunkit med en fjercede på Lissabon och så god t som upphört på Gibratar. Den norska har uneer

32 - :22:2-- samma tid mer än fördubbats på Bibao, har minskats med en tredjede på Lissabon, med bäften på Cadiz och sjunkit ti en obetydighet på Gibratar. Såsom en egendomighet må antecknas, att det svenska astade tonnaget på Cadiz år 1893 varit större än det norska. i) Hamnar vid Jfed'/(//ud8 vestro /,o ssiiny. Enigt tigängiga uppgifter ankommo ti eer afgingo från konsusdistrikten Barcefonn, J!m seie, G'ua, J!es:;ina, Ca_qim i och A_r;er föjande anta de Förenade rikenas fartyg med ast: f:venska fartyg Norska fart y o J )~);3 Barceona ,134 ii8-108,804 1~ 180, ,10'{ \~ar se i Ie..... ss ! - 60,08 11: :.' ö - 11 \J,O IO Genna , , ) (jj3 ~essina ?i.3G I H - 12, ,37 11:254-12\,j(j Caghan :!5-8.13:! s - 4,5 131 :23-7.(i9 1 1:2-10-?i-J A ~t er '3 ' \ '37,550\112 - (j.j.:!\ii Summa :!u,t3s, :21 \J,4D8, 397,2Sö ö-±5,8:20 Af ofvanstående framgår, att den norska skeppsfarten ti dessa distrikt vuxit med icke mindre än 63 'o sedan 1883 under det att den svenska håit sig stationär. Det st.ora tiskottet i norskt astrum, särskidt på Vessina år 1893, torde ha sin förkaring deruti, att några norska ångare gått i månadsfrakt med fraktaster på Triest. Under åren var det såunda engagerade antaet norska ångare betydigt; men de hafva nu unca11trängts af österrjkiska fartyg och under senare deen af år 1893 har denna önande fraktfart upphört. I een stora siciianska frakttrafiken på Amerika detaga inga de Förenade rikenas fartyg, emedan de fruktspekuanter, i hvars händer dessa affärer i gga, äro så ierade med engeska r ederier, att h ea denna trafik går under engesk fagga. Hufvudorsaken ti den norska skeppsfartens betydande utvecking på vestra Medehafvet torde igga deruti, att de norska fiskexportörerna atmera utestänga främmande astrum från denna trafik. - 2:23- Från öfriga ännu icke nämnda konsusdistrikt vid vestra \[edehafvet föreigga icke så fuständiga uppgifter, att jemförese mean åren 1883 och 1893 kan uppdragas. Så vidt kändt är, besöktes emeertid dessa distrikt a± föj ande anta fartyg: N 1 1 s_~_-e_n_sk..., a_fa_rt_y_g _ - Norska fartyg H:~ ~13. - I e:1 ~c... sa ' nas 1:ppgtft 4 - -J-,798 sa mas uppgift 70-31,520 Lno1no o,22:2-830 (j- 4, La Vaetta , ,135 Tanger... sakna s uppgift 3 - i5'2 saknas nppgift ~O - 5,009 Tnpo... intet intet 1 intp.t :2-083 Fraktförtjensten pr ton ankommande eer afgåence astadt tartyg utgjorde på Ban;eona: svenska fartyg kr. 13,o kr. 7,5 norska,,,. 14,2,, 11,2 De för de Förenade rikenas fraktfart på vestra 1\Iedehafvet använda fartygens medetonnage utgjorde: svenska fartyg, ton :2 norska,.., Som synes använder Sverige fartyg för sin Medehafstrafik j) Humnar vid Mede/1/(ffvd:; östra bassan.r;. förhåande ti Norge stora Enigt tigängiga uppgifter besöktes nedannämnda konsuseistrikt af föj ande anta fartyg: f:re nska fartyg Norska fart-< 1SS S93 Yeuedig... intet i - 4,-± ,841 Triest , ,758 ' i rmus... intet r - 9,771 S- 5,813 Konstautin ope , ,21-± (1a atz intet , ,235 Smyrna... intet _ :) 15-7,1:22 2-1,307 H- 10,4-±3 AexmHI ia ~.'-B :\{j 4-2,8!)4 33 :: ' Sn mma 14 - o,g :J,a()o 8ö- 4o,t m,.~97.b

33 - 2~4- Ofvanstående siffror visa hur ofantigt den svenska skeppsfarten på östra deen af Medehafvet har egat nere och hur ågt den ännu står, j emförd med den norska. Faktiskt står den förhåandevis ännu ägre, ty konsuatet Odessa är här ofvan icke medtaget i beräkningen - derför att uppgifterna äro ofuständiga - men ti detta distrikt ankomma under år 1893 icke mindre än 113 norska ångare, hvika torde kunna i medeta beräknas ti minst,000 ton h vardera, och inyen svensk. De norska redarne ära ha gjort utmärkta aftärer i frakter och spanmå från Odessa, ty, då icke återfrakter stodo att få, så gjorde rederierna uppköp af spanmå, som sedan förmånigt sådes på annat hå. ''i Fiume ankom år 1893 svenskt fartyg om 713 ton och 14 norska om O, 728 ton. Sedt mot bakgrunden af år 1883 visar år 1893 emeertid ett vädigt uppsving för den svenska skeppsfarten. Beträffande trafiken i Suezkanaen berättar konsun i Aexandria, att nämnda kana år 1893 passerades af inaes 3,341 fartyg af oika nationaiteter och med en sammanagd drägtighet af 7,659,068 ton. Mer än två tredjedear af hea fartygsantaet och drägtigheten gingo under britisk fagg; band de öfriga märktes 50 norska fartyg om 88,67 4 ton. Sanune konsu konstaterar, att de Förenade rikenas fartyg mera än tiförene sökt sig ti Aexandria. och att de varit vä ämpade för den fraktfart, som der erbjudits. Han förordar emeertid ci ekt ångbåtsinie mean Egypten och de Förenade rikena, emedan det nu rådande transitosystemet at för mycket tynger på handesutbytet. k) Aj1 tkan;,ka wmii(ij vid Atantiska Oceanen. f{ a pko!onien besökte:, år 1883 af HO svenska fartyg om 35,051 ton och, 1893, 25,,, 14,000, samt,, 1883, 42 norska,,, 16,460 och,, 1893,, 17 4,,, 97,279, En betydande minskning såunda för den svenska skeppsfarten och en betydande ökning för den norska. År 1892 hade den - 22ä - norska skeppsfarten på distriktet va1 i t ändå ifigare. och med 24 fartyg om 10,115 ton öfverstigit siff~ an för år Nästan aa ti distriktet under år 1893 ankom{a svenska fartyg fingo afgå derifrån i barast. Generakonsun framhåer i sin rapport såsom orsak tii den svensk-norska sj ö fartens minskning på distriktet år 1893 een hårda konkurrens, som ångbåtarna uppstäa äfven i befordringen af varor, som förut utesutande fraktats med segefartyg, såsom stenko hvete m. m. Det måste nemigen vara en ganska stor skinac i (mkt för att uppväga ce fördear, een snabba befordringen med ångbåt och ett hastigare omsättande af kapita erbjuda. Jamestou;n (St. Heena) besöktes år 1883 af 29 svenska och 25 norska fartyg samt år 1893 af 4 svenska och 13 norska, hvika aa nåstan utan undantag, synas hafva gjort an ön i syfte att proviantera J11onrovia (Liberia) besöktes år 1893 af två norska fartyg om sammanagdt 525 ton. viken. ) Han/ar vid Indiska Uceaneu, Röda wfcet och Arauiska Enigt tigängiga uppgifter besöktes nedannämnda konsuseistrikt af föj ande anta.fartyg: Port Louis (ianritins) S1 enska fartyg Norska fartyg ' 1S83 18H3 17-6, , , Lonrenco-Marqnes... intet 3-1,828 intet?- 4,å:2(i Bombay intet 3-4,1:2:2 Aden intet intet intet 7-11,541) Coombo (Ceyon)..... intet intet 10-13,97 1 Summa 18-7, ,879 1 ](j - ä,8±6 3t:>,27C Siffrorna utvisa, att een svenska sj ö farten sjunkit ti häften af hvad den var år 1883, och att den norska mångdubbats; dock ärer 1893 varit ett ovanigt ogynsamt år för e <en svenska skeppsfarten på Port Louis, i det att denna hamn un- '

34 -226- der de närmast föregående åren i medeta besökts af 8 svenska fartyg om cirka.3,600 ton. Djeddah har intetdera året besökts af n[igot svenskt fartyg, och sammaunda torde vara förhåandet med Tomatave på Madagaskar; hvarifrån underrätteser saknas. m) Hamnar vid Bengaiska viken, ]({nesiska havet m. f. Enigt tigängjga uppgifter besöktes nedannämda konsusdistrikt af föjande anta fartyg: Svenska fartyg Norska fartyg Ca'cutta intet Akyab (A:r:1~~;1i:::::: 4-4,307 intet ,956 Rangoon (Birma) , ,: () - 29,819 Sing-apore ,820 intet ,387 Batavia ,108-5, ,72G sak n. nppg. Bangkok... 3 sa k n. nppg sakn. nppg ,42G Mania ö8 intet 3-2.ö Victoria (Hongkong) intet 18-4, Shanghai G intet 20 - }:;,587? - 1?3,971 Snmma (j q.,- ) ~:), ö. 21ö,4::>J (ntom Batavia} Ti Madms ankommo derjemte under år norska fartyg om sammanagd t ton, men intet svenskt. Beträffande Yokotama samas underrättese från år 1893 hviket sannoikt är iktydigt med, att detta distrikt icke besökts ' af svenska eer norska fartyg. År 1883 besöktes Yokohama af 11 norska fartyg om 5,593 ton, men af intet svenskt. Det mest frappanta uti ofvan uppstäida tabå, som visar en koossa tibakagång ±ör det svenska tonnaget, är den betydande stegringen uti det norska tonnaget på Shanghai och det totaa försvinnandet af det svenska. Det norska tonnaget var ändå större - 16,000 ton - år Enigt generakonsuns å nämnda pats berättese uppgick totaa brittiska tonnaget på aa traktathamnarna år 1893 ti ton eer., ' ' /a af hea skeppsfarten. Dernäst kom Kinas fagga med 6,817,563 ton, Tyskands med 607,563 ton, J apans med 566,379 - '2:27- ton och Österrikes med 353,330 ton. Det kinesiska tonnaget har i sjefva >erket varit mycket större, än som utvisas af ofvanstående siffra, emedan en stor de af de kinesiska fartygen gå under främmande fagga. n) Ham1zw i Austraien och Poynesien. Enigt tigängiga uppgifter besöktes necannämca konsusdistrikt at föjande anta fartyg: Svenska fartyg } ors k a fa rtyg Adeai<c... [~ 7,393 ~~ 1, ,390 1G - 15,207 J\Iobourne , , ,.JGö G - 4,878 Sitney ,G5ö 3 - U JG - 13,685 Brishane , ,201 ' ö - ~ W eington ,1G.J ~- 6, ,223 Honoun... Intet intet intet Summa 4V..-:2ö,2i'J.J 13 - J,15 1!08 11,2: ,iö7 Båda faggorna hafva såunda i dessa farvatten gått betydigt tibaka; särskid t een svenska. Det är isynnerhet på Mebourne minskningen faer, och som denna minskning var mera tifäig, i det att den egce rum just 1893 på grund af ovanigt åga utfrakter på trävaror - år 189~ omfattade den norska skeppsfarten 21 fartyg om 26,018 ton mera än så är att hoppas, att det förorade fätet ska kunna framdees återvinnas. Från Levuka (Fiji-öarne) föreigga inga underrätteser. Papeee (Tahiti) besöktes år 1893 af svenskt fartyg om 418 ton och ~ norska om 1,063 ton. o) Hwnnar vid Amerikas vestkust. Enigt tigängiga uppgifter besöktes necannämca eistrikt af föj ande anta fartyg:

35 -228- f[ ===============~~==~s~,.~en~s~k~a~f~a~~t~,.o~.====t San Franrisco so~ I ============~~---- 1_----=--;:::;:::::---,--.::... Norska fartyg ~--~~ ~ ===1~8_8=-=3======.:...: 1 -JS-!H-- Guayajui... 1 ;;;-tet :.! 1 -:-, , _ Ltma Ui5, tniett [ 2-? I e intet - ::Z8 för ~t~r 18~tori.a (Coumbia) o.ch r:apm aiso saknas uppgitter,.. ' och hv_ad Vaparaisa vidkommer är detta att be- ]Jaga, enar detta distrikt synes vara det af s ' h ska fart o d k vens,a oc nory_g p a enna 'USt mest trecventerade. Ao J 88 t 1 r 3 besökes nem Igen distriktet af 12 svenska fartyg om t 18 norska om t T' ' on oc ' on. Gaymos (Mexico) ankom intet svens d eer o norskt fartvg J oc h b e t ra ff ande Panauw berättar k onsu n ar 1893 att ti a t 1 t d,.. ' S n~ et un er senaste 10 år b tt ankommit 3 fartyg, förande någ on de F ö. d. '- o I ena e n,enas faggor era svenskt och ~ norska., d f de :.~ träffande San Francisco rapporterar konsun, au antaet ~~n~de nkenas fartyg på kusten atmera aftager ware_mot nttiska, tyska och itaienska skepp ökas i anta 'L.. hgaste fart f.. t fi o amp... yg oro ra k pa San Francisco, Tacona och Seatte aro Jern- och staskepp om t f skepp om 1, ,000 ton. ' ' on oc or Portand p) Hamuar vid Sydan:erikos osf.:s. Enigt tigängiga upr)gitter besoctes e a f fö.iance anta fartyg: s, cnska farb-o ne annä111ca eistrikt Korska farho !3 Bueno. A yres H - 5,3J 59-2:2.580 sa kna s Montcvtdeo , ,SS::i Rio ce Janeiro ,861 Georgeto'n (Gnyana) G- 2.3.±4 G t sakna s Snmma s uppgift :2, ±, ,377 i5g6-271,093 ( -- uppgift G J(jQ - O:J.-t93 \19-72,09i5\ U:23-301, Båda ändernas skeppsfart på nämnda distrikt har såunda betydigt -ökats, isynnerhet den norska, som mera än fyr d u b b ats sedan år Frakterna hafva emeertid icke oväsentigt sjunkit, så att då dessa pr ton ankommande astad t fartyg ti Rio utgjorde år 1883 : för svenska fartyg f 2,os och för norska fartyg :f 1,79 1 så voro motsvarande siffror år 1893 resp.,~t och,2o. StnnP!J (Fadands-öarne) besöktes icke af något svenskt eer norskt fartyg, vare sig år 1883 eer q) Hamn,n i Wt stindi~<j 111. m. Enigt tigängiga uppgifter besöktes nedanstående distrikt af föjande anta fart v g: : s, enskt fartyg Norska Jartyg ;) UJ5' -- Y era Crm fi.sifi f) : ,194 Bridgetmm , ö,3\j2 20H - 131,509 (Barba<os) P ointe-a-pitre.. 4 -,! ,37-t 22-7,MJ1 (Gnadconpe) San Domingo intet Hamiton... intet intet 7-2,430 - () (Bermudas) 179,3i5J Snuuna 44-13,623 fi2 - <!1, ,533\391 - Ofvanståence siffror utvisa visserigen en tiväxt uti anta fartyg. som besökt de nu nämnda vestindiska konsusdi strikten, men, som denna ökning hufvudsadigen faer på Bridgetown, och de svenska och norska fartyg, som år 1893 besökte denna pats, nästan utan undantag ditkomrna i afsigt att söka frakt, så betyder denna ökning i sjefva verket föga, och eimineras devis af en motsvarande minskning på St. Thomas. Beträffande öfriga konsuat i dessa farvatten äro uppgifterna icke af beskaffenhet att kunna på ofvanstående sätt sammanstäas, men meddeas här de uppgifter som finnas:

36 Caracas... (Yeneznca) Beize IH on<nra s) \riomstad. (Cnra<;a o) P ort of Spain. (Trinidad1 St J ohns..... *) (Antigua) Srcnska fartyg Norska fartyg I_8s_3 -t----j8_n_3--~--~ 1 :8~83~-+--~1~ saknas nppgift j s - :2,766 intet 6-2 3±4 intet - - 1, , :2,18± 2-8t. Thomas sakn nppg sa knas uppgift 16-0, ,66± 61 sakn. uppg. 199* 5-4,417 sa knas uppgift :!2 sakn. uppg. San Juan saknas ijjpo'tft 3! 8 sakn uppg ,847 - uppgift P ort au 'rin< e. 29 _ 1:?, 5 i')(i Pnerto Rt c o ) sakn:ts (Ḣ. 't' 3 - J, _()',0;; at 11 v ov saknas uppgift Kin ston - '.. ::> sakn. ttppg '1 (Jamaica) v sabws uppgift J 03,094 ~ a 1 ana (Cuba). 1:2-5,046 ) ~assau. J 'ft :.~ ±'J )3~1 so] sa \i S Ujip 0 <Y! 1 '. ~' - m. ttppo (Bohamas) saknas itppgift '7 _ 3 o fi J:<' rån Bor;IJia (Oo umb ) r. a,.:ruatemrttt och St p.. (1\,r t' mque) f, r... te/i e.m.ar 1-. or~ rgga mga uppgifter as. sannoikt tydande Jå att dessa cbstnkt ICke under år 1893 b. kt f I ska fartyg. eso s a svenska eer nor-.. t?m skeppsfarten på ofvan omförmäda distrikt är för öf IIg mtet annat att här t..... rättar d. ' no era, an att konsun Kingston be- ' ~t en stor de af kooniens utförsej besörjes af de Förenade nkenas fartyg. Särskidt. d. traden... o emnar en anseniga banan-. ~yssesattng at en mängd norska ångare om ton bme charter ti J!. 350.' 600 o a pr manad. r) Hamnar pet Nurd.imerikas oestkust. y; Å~nhh gtqtigängiga uppgifter besöktes konsusdistrikten New- OJ o c. at6eck af föj ande anta fartyg:, *) Drägtigheten upp-'if, en i k _ 1,. t. *'') B.. o o. d S 81. esukte.s ar J 893 f ')') a en ska eer norska fartyg. *) 3 N e\\' York.. 1 s, en ska fartyg Norska fartyg 1!:> J883 18D3 ±G - 2±, ,83413->G - 21 ;:~n~~~~~r ~sakna s uppgift Quebec !1 - G ± ~ umma [se , En återbick på här reaterade sifferuppgifter ger vid handen, att den svenska skeppsfarten under tiden från år 1883 ti och med år 1893 gjort väsentiga framsteg på ryska, tyska och storbritanniska hamnar, att samma skeppsfart icke obetydigt gått framåt på hoändska och begiska hanmar samt att den håit sig stationär på danska hamnar och franska hamnar vid Atantiska kusten. Deremot har den betydigt sjunkit på vortugisiska hamnar och spanska hamnar vid Atanten. Vända vi oss nu ett ögonbick ti den norska f aggan, så :finna vi, att denna icke mäktat bevara sin stäning på rysb-t -och danska hamnar, och endast, tack vare en stor utvecking af den norska skeppsfarten på Hamburg, kunnat nätt ochjemt behåa sin position på tyska farvatten. P å Storbrittanien, Hoand och Begien har den norska faggan gått framåt, men endast i en ringare proportion än den svenska. På franska, portugisiska och spanska hamnar vid Atanten har norska faggan sjunkit. Denna ia statistik är ju icke utan sitt intresse. Den u t visar att den svenska faggan icke arbetat utan framgång under denna period af hård konkurrens, och att e en vunnit sina segrar på det för densamma naturigaste sagfätet oer de farvatten, som gränsa inti våra egna. Det synes icke osannoikt, att den norska faggan i viss mån varit deu, som fått betaa denna. framgång, i det att denna ifrån Östersjön och ti hamnarna vid spanska kusten antingen förorat terräng eer gjort mindre framsteg, än een svenska. Öfverat på dessa eistrikt hafva ikvä de norska fartygen uppburit jem±örese-vis högre fraktbeopp, än de svenska. Detta har sin grund deri,

37 - : att norrmännen för sin utrikes sjöfart använda ett jemföresevis större anta ångare, och i amänhet mera tidseniga fartyg, än svenska rederier samt att de norska fartygen gått 1 fraktfart på ängre trader. Betrakta vi nu vår faggas stäning på fjermare farvatten, så finna vi att densamma i Vestra Medehafvet in tager unge~ fär samma stäning år 1893, som den gjorde år 1883, men att densamma på Östra Medehafvet gjort ett icke oväsentigt uppsving, om än det der använda tonnaget fortfarande är temi- gen obetydigt. Den norska faggan har gjort betydande framsteg i Medehafvet. På Amerikas ostkust har den svenska äfvenede~ vunnit terräng, fastän icke på ångt när i samma grad som den norska. Sutigen har svem:ka skeppsfarten på hamnar vid Afrikas vestkust, Indiska Oceanen, Kinesiska hafvet och i Austraien gått ohjepigt tibaka och på Amerikas vestkust håit sig på samma åga nivå, som den innehade år 1883, under det att den norska faggan på dessa haf, med undantag af Austraien, gjort stora framsteg. Det synes af at detta som om den svenska faggan vore stadd på amänt återtåg på aa farvatten på andra sidan Kap Horn och Goda Hoppsudden och att den samma synes koncentrera ;;in verksamhet hutvudsakigen på de farvatten, som igga på denna sican Engeska kanaen. En en gång förorad position är icke ätt att återeröfra, och det torde vara föga sannoikt, det vår fagga ska återvinna den stäning, een en gång intagit på afägsnare farvatten, i synnerhet som många tecken tyda på, att dessa farvatten icke ika vä som de oss närmare beägna ämpa sig för vår sjöfartsrörese. Men gifvetvis är det ett kent ekonomiskt system att håa sina ångare i 6 a 7 månaders sommartrafik och derefter i 5 a 6 må~ac ers vinterag, då man ser andra nationers fartyg yckas tikämpa sig verksamhet hea året om under andra himmesstreck. J ag har sedan under itt. m fäst uppmärksamheten vid, - 23::!- hurusom svenska faggan adees försvunnit från distriktet, thanghai. Det är nu många år förfutna, seean någon rapport från detta konsuat hade att berätta om besök af svenskt fartyg. Icke heer i Yokohama, Hongkong eer \fania synes man uneer år 1893 haft tifäe att se vår fagga. Jag nämner detta särskidt, derför att, då korvetten Bade1 stod i begrepp att utgå på sin på,gående expedition, röster från vissa 1å höj des för att denna expeditions må skue bjifya ostasiatiska farvatten, såsom skä hvarti band annat framhös, att korvetten borde skydda svenska faggan på dessa haf. Den ia statistik j ag här å vägrabragt åter förmoda, att korvetten kommit att göra färden från Suez ti Kinesiska hafvet och åter utan att sammanträffa med ett enda svenskt fartyg. ' (Forts.) (Insänd t.) stridsvär det hos våra 3:e k. pansarbåtar. Uti trettonde årgångens o:te häfte af Norsk Tidskrift {ö1 Siiccesen göres en beräkning - närmast med anedning at en m ti ke i Jounw of the Roya United Service Institution, hvari j emförese anstäes emean een pro j ektivigt, som en de engeska och en de franska örogsfartyg kunna utsunga på en,,.ifven tid -- öfver band annat een norska 2:a kass kanono, båten JEvir's värde såsom stridsfartyg i en skärgård, jemförd med 'fwes. Utgå mde från samma beräkningsgruncer, som den norske författaren, dock i så måtto rättade, att een yta de respektive i.twerade motståndarue vända mot hvarancra bifvit använd ti att representera träffsannoikheterna, i stäet för bredden, - kuor sprida ju såvä i höj e som sida - har insändaren b o J ort e11 beöknino öfver reativa stridsvärd et, i en skärgård b. b! e er de stridande vända stäfvarne mot h varandra och een som

38 - 23Jeger högre fart, sjefgående minor m. m. icke kan draga förde af denna sin 0fverägsenhet) af en svensk 3:e kassens pansarbåt jemfördt med det hos ett engeskt :a kassens sagskepp.af den s. k. 71 amiraskassen 71 Den sveaska pansarbåten erbjuder fienden en vertika träffyta af omkr. 12 qv.-m. mot ej mindre än 187 qv.-m. ±ör det engeska sagskeppet. Pansartjockeken å tornen är resp. 420 och 355 mm., hvarvid man dock bör komma ihåg, att det svenska pansaret är smidesjern och derför underägset det engeska; dock motväges denna oägenhet något deraf, att ftt'u rje de af det svenska fartyget är pansarskyddad, medan en stor de - t. ex. just den df af vatteninien, bogen, som tänkes vänd mot den fingerade motståndaren - af det engeska!artyget samar sådant skydd. Den svenska pansftrbåten utsun.gar från sin 24 cm. kanon under 10 minuters tid 3 st. 144 kg. tunga projektier, summa 43:2 kg. pro j ektivigt. Det engeska sagskeppet kan rätt föröfver afgifva ed med 2 st. 67 -tons, 13,5', 2 st. 6 och 3 st. /' (38 mm. ) kanoner, hvika under ofvan sagde tid, 10 min, förmå utsunga 6 st. 13,;'', 14 st. 6 och 360 st. 38 mm projektier med en sammanagd vigt af 12 3,119 kg. Denna projektivigt bör dock mutipiceras med ~t!ne maan on tjock och en mager he rre, hvarvid man för rättvisans sku gjorde den öfverenskommese. att bott te träftar, som Lefunn o ~ig i~1om en pit!en tjockare cueantens kropp uppdrag-en fignr af den magra antagonistens storc'i, skue anses som verk iga; <ifriga bon o OJ d knas. 17:-) p, iknance siitt riiknas oj dc 187 af!o stora Lu tyg-ens skott. Hed. {hviket ta ju angifver träff.'annoikheten, emedan de resp fartygens areor förhåa sig som J 2 ti 187), h viket gifver en effektiv projektivigt för det engeska sagskeppet af cirka 200 kg. mot 432 kg. för den svenska pansarbåten. Om den här antagna beräkningsgrunden är den rätta, skue det atså behöfvas mer än tcen11e fartyg af den engeska amiraskassen (hvarcera om 10,500 tons) för att i en försvaret gynnande skärgård ±å bugt med en svensk pansarbåt af 3:e kass (om 46U tons). Nemo. Redaktionen hur ej funnit skii undandraga titskriftcns hsarr ofvanniim da ia riiknestyrke, fastiin i1, sändarcns beräkningsgrund för angif'atho af L1rt,Ygs Stridsviine synes taf'a bif, it in pirera gen0m tcn bekanta anekdoten om en 'Ii.d:;AT. i S.fö i>. 8!Jj. J (j

39 -236- Litteratur. I. Utkast ti försag om Försvarets ordnande af Mirambo. Stockhom. Centra-Tryckeriets Förags-Expedition Pris 7ö öre. AU man inom vissa kretsar af armen ej känner sig tifredss~äd mad den förbättrade härordning, hvarti fokrepresentationen vid 9~ års urtima riksmöte ansog mede och hviken ännu är under organisation, har redan förut visat sig genom broschyrer såsom Konseqvenser af Bidt, Kriget och krigsinrättningarne af Nordensvan, hvika förut bifvit i '].'idskriften anmäda. Den skrift, hvars namn vi här ofvan angifvit, suter sig i viss mån ti sina nämda föregångare, i det dess författare iksom de förut citerade är öfvertygad om vårt nuvarande försva~ sväsendes bristfäighet och önskar den rena värnpigtens mförande, men ej i enighet med 1891 års försag, det s. k. Generas försaget, hviket författaren skarpt kritiserar; enär förfa.ttaren tydigen är en miitär förefaer det oss temigen ampert, Ja nästan otiåtigt, då han påstår att i detta försag - hvars upphofsmän dock äro härens kommenderande generaer - förekomma saker, som endast kunna förkaras af en. v~rkig okunnighet om en modern härorganisations enkaste pnnmper.. I enighet med hvad vi förut i ''idskriften framhåit, tro V att den rena värnpigten bir den institution, som kommer att gif\ 7 a sin sutgitiga form åt såvä härens som fottans organisation, men vi håa före att en viss måtta å deras sida, som nu ifrigt taga ti ordet för härens fortsatta omstöpning, skue. va~ a kokt i betraktande deraf att den nyigen besutade orgamsat10nen ej iimw iir!jciioiii/dn, och det derföre kunde vara skä att först se huru den såsom färdig verkigen tar sig nt innan man oroar den skattdragande amänheten med kagovisor, som kunna ~omma een att med misstro betrakta aa försag ti försvarets förbättring, isyr1nerhet, som den har fut grundade anspråk på att med den senaste härordningens antagande hafva erhåit ett fut betryggande försvar ti ands. Om en sådan måtta i reorganisationsanspråken af nyss anförda skä förefaer oss kok och såunda att rekommendera bir det, enigt vår åsigt: ti en bjudande pigt för een, som verkigen önskar se vårt försvar i sin hehet stärkt, att ej söka forcera fram ansagskräfvanre förbättringar vid anctförsvaret, innan försvarets andra, försummade häft, fottan kunnat få den tiväxt, som sätter den i stånd att fya sin uppgitt ti det heas fromma; för att bestyrka vår åsigt om det infytande som uppoffringar, gjorda för hären, hafva pi fottans budget behöfva vi bott hänvisa ti förkaringarna af vice tamanneu i Riksdagens första kammare uneer årets debatt angående ansagen ti femte hufvudtiten, som äfven i år bifvit så afkortade, att vännerna af försvaret i sin hehet måste känna sig bittert ~besvikne. Det förefaer oss på grund af det nn sagda som om utgifvandet af Mirambos Utkast etc. kommit något - vid pass ett deceniurn -- för tidigt. Emeertid v i j a vi på intet sätt förneka att brochyren innehåer åtskiiga tänkvärda, ti och med gädjande saker; tifredsstäande är att den tanken synes på väg att så igenom att det är våra gränser som tiands först böra försvarar. Förf. säger: Vi måste skapa ett försvar, som sätter oss i stånd att med utsigt ti framgång afvärja h varje angrepp, att redan vid gränsen möta fienden med tiräckiga krafter för att kunna hindra hans inträngande i andet. Om i stäet för ordet vid gränsen hace stått vid och utanför gränsen'\ skue vi kunna nnderskrifvit denna förfat arens fnndamentasats. Att förf., med nu ang1fna åsigter, het och_hået förnekar centraföri:iva,rets ~ värde faer af sig sj eft och tyder på ett skingran-

40 -238- de af den monstod, som under namn af centraförsvarsprincipen, änge varit riktrotens ögnamärke. Dock gör sig förf. skydig ti en betänkig öfverdrift då han advocerar för Karsborgs sopande; betydesen af en redan nu befintig, skyddad förrådsort i det inre är uppenbar. Under rubrikerna: Härens sammansättning, Värnpigt och Inskrifning, Härens kadrer, Härens hästar, Härens vapenöfn~n gar och skoor, Kaderpersonaens anstäning, befordran och af. gång, Härens kostnad och Härens kasernering, genomgår författaren den organisation han tänkt sig; utan att vija eer kunna ingå på en närmare kritik häraf synes det oss som förf. haft. en hufvudsakig sträfvan: att söka ti ett minimum nedbringa kostnaden. Karskrona artierikår anser han böra öfvergå ti hären; en sådan omorganisation strider emeertid mot a utandets erfarenhet; vi hoppas och tro att denna kår ska at intimare bifva med fottan förenad ti ömsesidigt skydd och stöd. Uneer rubriken extra utgifter föresår förf. upptagandet af ett ån på 50 miioner kr. på 20 års amortering för att anskaffa kanoner och vapen för hären, fästningar samt materie för ±asta minförsvaret. I afdening X behandas sjöförsvaret, hvars strategiska uppgifter förf. sätter för ågt; att något större värde timätes sjöförsvaret än hvad i iknande broschyrer förut skett medgifves gerna, oaktadt för±. tydigen ej tänkt sig in uti sjökrigets natur, hvarföre också åtskiiga nästan komiska uttaanden förekomma såsom t. ex. då förf. säger Tränges den fiendtiga, andsatta armen tibaka mot kusten, tikommer det sutigen fottan att, genom att försvåra fiendens embarkering, göra hans nederag fuständigt. Förf. tyckes antaga att een fiendtiga transportfottan igger q var för att upptaga den andstigna armen, i fa n<igot vidrigt skue möta densamma och måtte vid nedskrifvandet tänkt på ett piknikparti i det gröna, som, öfverfaet af regn, skyndar OIJborc ~P~ vid!?trancen vänt;:tnce ångbåtar Hvad fottans materie angår, dear förf. de inom marinen gäande åsigterna om dess beskaffenhet. Kostnaden för densammas anskaftande anses böra bestridas genom ett ti 3,G miioner höj e t årigt nybyggnadsansag. - Om man med detta förfaringssätt jemför för±. åsigt att ett ån bör upptagas för härens materie, men fottans utvecking endast bör ske successive - fi amstår tydigt den divergens i förf. och våra åsigter, som kommit oss uttaa våra dubier om nyttan af broschyrens ntgifvande. Boken åtföjes af biagor, innphåande kakyer, hvaråisäkerigen mycket arbete bifvit nedagd t, och h vika h vad fottan beträffar tyckas tiföritiga med undantag af aföningsbeoppen, som torde vara at för knappt titagna. Boken är af intresse för hvar och en som önskar ära känna stämningarne inom een miitära vm den. II. John Ericsson. Biogr afiska teckningar af C. Adesköd. Så yder titen på ett uneer det gångna året utkommet instreradt arbete, hvars försäjningsbeopp är afsect att stärka den hufvucsakigen på förf:s initiativ oidace fonden för åstadkommande af en John Ericssons staty. Lättäst och intressant skidras een store ingeniörens!if och ifsgerning. Vi få med förf. genomgå hans epokgörande uppfinningar, som si kraftigt inverkat på det uittouce sekets industriea utvecking; hans storsagna ideer, h vika atsom oftast offrades -- ehuru så goct som förgäfves - på hans äskingsdröm: fosterandets frihet J ch sj efständighet. Gäd j ande för oss och bear:tansvärdt för många är att ännu en gång se vår store andsmans åsikter rörande fosterandets försvar framhåna, åsikter, som i tydighet och skärpa emna intet öfrigt (;tt ÖDska och på det närmast~ öfverei)sstäm.ma med våra egna,.

41 -240- Såunda finna vi sjövapnets reativa prisbiighet såsom ett af Ericsson ofta framhået påstående; huru ett and som Sverige, med sina ~30 sv. mi :1nga kuster, utan en fotta bevisigen ej kan försvara sig mot en större makt; huru en fiende, som är - herre på hafvet, kan tvinga oss ti hvika fredsviikor som hest utan att andc;ätta eer öfverskrida gränsen med en man eer utsätta sig för fara från vår här; huru vi, för att skydea vår neutraitet och bevara vårt oberoende, genom mekaniska hjepmede skoa mångdubba een efvance kraft vi ega, d. v. s. genom en fntta, ty at går numera ut på att använda maskiner i stäet för den dyrbaraste af a kraft, menniskokraften - många andra uttaanden att förtiga. I förhoppning att boken måtte erhåa en större spridning, än h vad en uppaga på 1,000 exempar mecgifver, rekommendera vi härmed eensamma för våra äsare. III. Exposioner af röredningar på fartyg och meden att begränsa deras förödande verkningar. (Föredrag een 24 Apri 1E94 inför Tyska VIariningeniön; föreningen af Amiraitetsrådet H Gurt.) En broschyr med denna tite har bifvit oss tistäc och då een behandar en fråga, som synes bifva at vigtigare, bringa vi den med nöj e ti våra äsares kännedom. Efter att hafva framhåit, huru fordringarue på fartygs fart under de senaste årtiondena stegrats från 10 ti 20 _knop och vida cerutöfver, hvarti fordras en mera än åtta.r~unqer så stark maskinkraft och detta åter haft som föj d ett ti 12 atm. och deröfver ökact ångtryck, nedpressande ti det minsta möjiga af maskineriets vigt genom användande af de adra bästa materiaher med minsta godsdimensioner vid tiverkningen och de störst& kof'hastigheter qnder gången 1 betonar före äsaren, att detta nedpressande ofta gått för ångt och haft ti föj d fruktansvärda maskinhafverier. Detta gäer i synnerhet ångröredningar framstäida af wp-. prwpct medest ödnin,q. Då en sådan edning förr ti fö jdaf doda materiafe eer ia utfördt arbete bef äck eer ti och med fick en mindre spricka, hände det adrig med det åga ångtrycket, att hea rör befvo uppri±na och svårare skador genom häftig ängutströmning tifogades menniskor och omgifvande föremå. Deremot hafva efter införandet af högre ångtryck sådana oycksfa bifvit ganska vaniga - de ti sina verkningar mest förödande är bristandet af hufvucångröret i edrummet på engeske ångaren ''E be'' i Nov och i maskinrummet på tyska pansarfartyget Brandenburg het nyigen, dödande aa i båda rummen befintiga personer. Frågar man sig hvika orsakerna ti dyika exposioner varit och huru de tör framticen skoa förebyggas, så kan för hvarj e särskid t fa säan gifvas ett afgörande och uttömmande svar. I :rege har samverkan af fere oycksbringande orsaker egt rum; dessa kunna hänföras antingen ti feiakti,qa anordningar, oämpiga mate1'iaier eer bristfäigt utförande. Ti feaktiga anordningar höra: röredningar med samingsrum för koncenseract eer från pannorna öfverkokact vatten; tarika, särskidt korta, rörkrökar, hvika gynna vattnets verkan genom stöt; feande eer otifredsstäande aftappningsanordningar; ofukomig kädse på ångtioppsrören; bristande eer oämpiga expansionsanordningar för de genom ångans genomgång utvidgade rören; bristfäig eer oämpig begränsning af röredningens röreser; fänsförskrufningar, onödigt utsatta för tryck och böjningar; samt otiräckig hänsyn ti maskineriets stagande i fartygsskrofve.t.

42 -242- Hvad materiaierna och deras behanding beträffar, har, at från ångbåtsfartens begynnese tis för några år sedan, med sagod sammanödd kopparpåt ti ångrör uppfyt aa anspråk; Ebe-exposionen gaf uppsag ti andra tankar. Vasad koppar besitter stor håfasthet, förträffig tänjbarhet., föga benägenhet för oxidation och är synnerigen formbar. Äfven den urådriga bearbetningen med drifning, bockning och sammanödning har för ångrör gät som den enda äncamåsei1iga. Ti och med ännu, då samtidig höjning af temperaturen och det inre trycket fordrar starkare rör, riktas hufvadbetänkigheten icke mot håbarheten af en vä utförd ödning, utan deremot att higsta användbara ödningstemperaturen, trots aa försigtighrtsmått, otta öfverskrides med verkan, att kopparns håfasthet och tänjbarhet b\'tydigt aftaga. Detta åter har ti föj e, att säkerheten hos ett kopparrör hänger på arbetarens skickighet och att säkerheten ~j kan mera än de Ys utrönas på een färdiga produkten. H vad ska då ersätta ödda kopparrör? Nitade copprntör bifva ej ångtäta genom nitningen enbart, ntan måste ödas med tenn, hvarigeuom inre spänningar med minskad håfasthet uppstå. Hedragna kopparrör kunna des vara otäta i godset och des måste fänsarue påödas. Kopparrör äro ock framstäida genom.r;avauisk ut(änin.ij under samtidigt tryck. Vid smidesjerm ö1 för ängedningar har man befarat inre rostbidning, hviken dock vid försök ~j bekräftat sig, hvarför band andra de stora paketbåtarne ';Oampania och ',reania ti ångrör fått sammansvetsade smicesjernrör, hvaraf de största håa 508 mm. diameter och 16 mm. gods. Äfven ångrör af stå inäggas nu i en engesk kryssare. Föreäsaren ötvergår nu ti de skadiga verkningar, som göra sig gäande i ångrörsedningar. Hit höra den ångsamma, men oafbrutet verkande sitningen af den jemföresevis mjuka metaen genom de ångan medföjande vattenpartitdame = samt verkan geiiohi stöt af kondenserad ånga och från ångpart-. norna öfverkokadt vatten. Ödesdigert nog kan ett hastigt, fut öppnande af ängpådragningsventien bifva, om röredningen håer större mängder vatten. Försök äro gjorda att med omindade stå- eer hedre koppartråd förstärka ångrör af koppar; detta emnar dock ej fu säkerhet. Ytterigare säkerhetsåtgärder måste derför vidtagas. Aa rattar för ångpådrag inrättas för manövrering från öfre däck eer från stäen, skyddade för ångans inträngande vid hvarje sag af exposion ; detta är så mycket nödvändigare som en sprungen, större röredning försätter ångpannan i. trängande exposionsfara genom enorm afkokning, då vattenståndet ätt sj uuker under det ägsta tiåtna. En kraftig säkerhetsåtgärd är röredningens fuständiga af.~tängning fr&n kringiggande rum, hviket dock ofta möter praktiska svårigheter. ' Hva1je rum i ett fartyg, der utströmning af ånga kan ifrågakomma, bör fuständigt kunna afstängas. Ti edrum bör, om möjigt, finnas tvenne nedgångar; rymiga och ej at för branta trappor med edstänger bör eda direkt ti öfre däck. Föreäsaren inser vä, att hans försag mången gång ska eda ti svårigheter och kostnader - det är ej endast i m~nskigutens utan ock i sjöfartens egna intressen han ikvä framstät desamma - och sutar med en önskan, att myndigheterna skoa taga under öfvervägande denna n iimwnde fni.r;a och dess tifredsstäande ösn ing ti fromma för de tnsenden, som befara ha±ven.

43 Innehå skrifter. åtskiiga maritima och krigsvetenskapiga tid- Kong. Krigsvetensk:qs-ak:ttemiens anting ar och ti<skift. 4:e häftet Arsberättese i krigskonst od1 artierivetonskap. Artieri-Tiskrift. :a <~. ~:a häft Tvenne moddeanden angående röksvaga krnt. Underrätteser frän främmande änder. Norsk Titsn ift for SovmseuS!}!. i5:e hefto. Vore kanonbaadcs f:egt ningsv::crdi. Fra kritiken o1 er sugct vct Yuu. Str.otanker om riseipin. J crnskiws k ::c nin~ met tr:' og kobber. SLcrgaarLsaarens <rigsovcser. ''iskrift for Sanseu (<ansi). bt hefe, Ycd Aarsskiftct. Scicncs 0konomio i ampskibe. Eektriske ProjoHomer og tercs Anvcndcse i :\nrinens Tjenestc. Litteratur. r~iahan: The infucneo of sea powor.) ~rariue tuni~chau. Mart~ 180.). Der Krieg Korea bis wr Einnahmc von '1ort Arthur. Nrue Vcrsuchc grgcn Panzerpatten. Prensscns Rncrkanonboote. Proceeiing s of the Unite States Nava In~titute. Vo'. XX n:o 4. The. wrcck of the Krarsnrge. The gu11 in nava warfaro. An examination ot the tcsti mony taken by the joint committce of tie senate an1 house of representatives in n'gar to the rcorgani.ation of the navy. Eiedric SOI,;Wrh ight at se;, Ecc:trie firing on boar ship. Journa of the Uoya Unite Senice Institution. i\arch. Battcs of Ct iia n-waah at Goojerat. T10 new hartour at BiserL1. Nava an,[ mtitar.notcs. Proceeting s of' the Roya Artiery Iustitutiou. March. The stnry of the civi war in A m <'r i!~a. Bourbaki'B campaig-n in.januar.' an1 Febr,tarJ

44 Fotta.n..s öfn.in..ga.r i895_ ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~===4F===~======~~~~~~~~~========~~~~~~~-~~~~~=======~=~~============~= Fartyg Chefer och scbn<cr Afden. Chcfcr och Högste Bof[ih. Tid dit Cheferna skoa taga bcf'atn i:1g med rustn. Ti fo r :a beredsic Tid då fartygen skoa inmönstras. Tit dc!. bofii s teckcn hissas. Apri R u s t n i n g s- o c h e x p e d i t i o n s t i d e r m. m. P-å e--x-p~e- d-i- t-i-o - n J\Iaj J n ni Jui Augnsti Scpcmbrr Okt. Kommenterndc ofnc01 are Vid Carskronct station: f Chef kkt. C. Ingeman.... Saga.. '.. ' S kt J) I. I 1 e,,.,,f C..,, Stoc<hoJn, ) Ch. it. ~. Carsson ( Afu.-chof om.- ~--... ) Unnhid Ch. k t. S. Natt och Dag... mar f Gadan... Ch. kt. H. D. Hamiton Uni *) JSkjutskoa Ch. kt. H. Hamiton... J <tn C. -Jjnum- 11 2o;, f u. 20 /, Faken Ch. k t. J. Lanncrstjerna... Skimcr Ch.!t II. Krook.... Snappopp Ch. t A. Gisiko Stångminb. 143 och 14!)... ångsup ;, 2 minbåtar Bonda Ch. k t. A. von Schontz } d. '/, ::::.::::::::::::: J Nordenskjö Freja J Ch. kkt. C. A. Pnke ]... j--; J t Sek. kt. C. ~1unth c r 'huo f Ch. kkt. J. Hiigg Sek. k t. C. Ehrons1iird Göt:t J Ch. kkt. C. O. Osen \ Sek. k t. U. Lagercrantz S f Ch. ikt. A. P;dander t!. '/- vca \ u ~ ek. k t. 'vv. Dyrssen Edda Ch. k t. C. Petterson käggad... Ch. kt. H. Wra.nge Högste Rota Ch. k t. G. af Kint.... befä h. Skut Ch. k t. H. von Arbin..... konter-amira Vcnand) Ch. kt. J. Ekeund H. Kintberg Svensksun..... Ch. H. H. Pame ()ontu Ch. kt G. af U~g a s..... Gu<ur Ch. kt. A. (;y ienkrok.... B'reke Ch. kt. J. Corsei Ge re Ch. k t. C. Engström Bixt Ch. t. C. Lijencrantz. U>~dr Ch. t. Narf Ch. t. J. ~ Ortn fn :::::::::::1 d. '!..... : ::: :::.: :: '\' ~~ ::::::: ~ : :::::: : t } d d. / !'' it' dng som Högste bofiit. besiii m { mer J '(,, J d. / 6 J j:::::: ::::.. G. do Brun J......,,,,... J... \ r ; ;~.,......, I d. '/c '!'' 1 i G o Bygvc Ch. t. C. ]rajenius J... J..... Y1'd Sock/10ms sat? on:. f Chef k k t. C. Brcb nor.... J ohn E n cs~o n ~ < \.:>ck. H. A. Juc Bidur Ch kt. F. Pcyron.... B j öm Ch. kt. E. Gjcring [)isa Ch. kt. E, Ymeke.... Berserk Ch. H. N. T eander..... Afd.-chef kom.-:wpten C. Bret?.- ner <1. /r. '. ;1: ;, ; f' Söve.., Ch. kt. W. Hamiton d. 's Eugenic,, Ch. kt. A. Hoin j f d. '/c.~ngkranpr. 5 o. G..... Aft.-chef Åugs. Oscar 'redr. borg ( kon1.-kapten , }<'årösuth j H. Carstod t :::::::::::: ngs. hanpr. och segebåtar, Fa\\ \1,,,.., Kkt. E. Schae svaan, K t. vy. Larsson Tiirnan, Lt. J. Su n hom ,\ ng:s !.t. C. Lcc<e j Ch. k k t. N. S:tnrström Drott ~ Sek. k t. A. Ehtri.im Stångminb [,.. r Skör~ m ii n r. ~ / ' i Ckna d. 2 /. J i SLhtn å 1ag som hestäm- J d d. '% f J mes af afd. ehefen. d. oo;, f I. Sto!'. hom... d. on/o :1. J. Eri'Sson d. /u :t Euge m'e d. 2G. Tii Staiionshcfiih. 'tirfognnrn för skcppsgoss<u ncs öfni ngn r t d. 2G. ~ J }<1. :e { Ti stationsbcujh. förfogande för st~n[!;m in cö fn i ngar t. :c Ti stat.ionsbrfiih. förfogande 1\ir minbåtmningar _ r Ti stationsbefih. förfogamo j r ' , 'J----- Ti sb t.-befh fu rfogande fö,r öfning af skeppsg. J Ca r b krona reth; nmer hem! n f en h1igstc bef:iwfva re, mer! retucenuc bo- siittningsistor, för öfn1ng t. nf matrosafd. manskap af 2~.. 1R!~- :rs viirfvaic stam oe!1 --- af ti amiin tjon. t vtd Carsim ma insiu'ifvcn Lcviinng sa mt ti siirskih jcnst vid bitia stationerna inshifna edare. d. 4..).,,, :~ f Ö' g ' ' och '' i --- d. 18 d. :'O:r Efter sntar vintet cxpcdition ti stat.-befiih. forfognnre,f.,.....,....,,....,......,,,..--,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,.,,,,,,,,.,,,,., ) d. _!:.. ±)!n,]m.of';i.la.[iw.!(dn..!;c ,...,.. f '1'1 Y: ftrfogonte hafv. d 1::. _ <1 : ~o tiir tut ~kjntn ttu t o t J minb.tt,toin 1 t :u -.:1-:wn:-t ,btg!b d :::::: :::::::::::::::1( ]: d. ~~;',':, :, m: o ' ; ~ Id., Unrer bcfii af hcigste bbc tiinrvaren ; eska oröfningar med stanu:wnsbp occh bedring d. 18 Af'ten för öfning ::tf Under bcfii n f aft.-ehef med redurcrad sbmbe- ~ 2G --_ sannnan - r. 28 :::: :::::: :::::: ::::::::::.::::::::::: :: :: J ~iittn. 1\ir iifning af i a- miin tjpnst inskrifnc 'iim- Rk:1;1 oeh hed ring ---pigtige som Pj skoa t1 t.. bir;s ii mineringsiif'nin ' (, 2fi , ,! / ! J :: ::: :: : : : :]'' O Ti stat ionsbef:ih. fi.ir fngate fö r stångmin- Ufn. d. 18. FörherPiande mineringsöfniugnr _ d.. Ti StationsbeEi- wf'arens order Efter 'erkstäd reparation tt Varfsehef'en s order _ 1 gn rnc ttnder befii,,f nft.-cijef: mineringsirni nga r med --stammans1wp orh be'ii.- ring Sj\imiit ui n grrr ) ). ~- d. 10 Snga: Kapten C. Lindström, A. Kem:m, Lii,itnant A. Hermein, U. ~pmte, C. \~ aohtmcister, J. Schne;idcr, C. Ribcm. Stockbom: Kapten N. Tea.nder, W. Hamiton, E. Gjering 1 F. Peyron. Lö,jtnant G. Stnrck (adjntnnt), Skjutsk. befiiskurs: Und.-öjtnantorna H. Rydström, O. Lybeck, E. Hägg, U1ata.n: Löjtnant J. Crafstruru, }'r eja: I,öj tnant K. Petterson, N. Ankarr.rona, A. Odeberg, A. af' Petersons, C. von Sydow och Rcservnnderöjtn. G. Cavai. ''hu e: Kanten H. Krusenstjerna, J,öjt.n~nt R. 1'1rdio, G U ta: R. G. Liepe, F. Bergman, G. Wahberg och A. von Horn. G. Unger, B. Östrand, T. N issen, A. de Champs, C. e Champs, C. af Kercker orh B. Homgren. Stabcn: Faggkapten. kommeuören m. m. O. C. A. IJrins Bernadotte. i'nggcujutcmtcr: Kaptenerna S. Ankar crona och C. Fach. S tabssekretemn: kam.-skrifv. C. Uf'. Öfrigct: J\aptcn G. Lidbeek 1 Löjtnant H. Lagerbieke, O. Gyhen, ;r. Lagercrant~'z,-- C. P osse. Undcröjtn. O. Lybeek. S1 ea: IiJ nant H. Gnida, S. i'eychting, C. NorHeius 1 A. Virgm, E. Peyron 1 H. Rydström. Er ta: ],öjtnant K Arneins, Undoröjtn. K. Yestcr. Urr: Löjtnant C. Starck, Underöjtn. C..ewenhanpt. Skåg g a r : J,öjtnant H. Ericsson, Uncteröjtn. L. von Stedingk Rota: J,öjtnant J. Friberg. Resen undcröjtn. K. Borgste1t. Sknr : ],öj tnant D. K raft, Heservnndnröjtn. L. T,undberg. Vm r :wre:,öjtnant J. Nor denfet, Rcscrvnnreröjn. J. Bergstriim. isa: J,öj tnan t (;. Bjiirkman, nderii.]n. A. Fröding. B mua: Underöjtn. A. J ohansson. John Eri r,s~on : T.öjtnantema.T. Grah~ 1 oeh 1\. 1\fcister. Hi1ur: Unreriijtn. J. Waenberg. JjUru:, G. Ekennd. Jer serk:, P. H vi tfet. 1Siive:,, C. Akermark. <'ör JJ. min.-öfninga.r : 1 id 0 -kroiut station: Löjtnant :1. von Diiben. vitt Stoc.-wms station: Kapten A. Hcin. Löjtnant O. Syvan, 'meröjtn. C. Key, E. \Yahbcrg nrh R. Cronstc,Jt. Roscrvunderöjtn. J. Bohm. 1'\inöfning a.r å Eug enic: LiiJtnnnterna J. von Tiiben och O. Syh an, moröjtn. C. Key, K Wahberg oph R. Cronstedt. Rescrvnnderöjtn. J. Bohm.!'h eusksnnr: Undcröjtn. E. Hii.g-g. Drott: Löjtnanterna H. Eneström oeh G. Cesing.

45