BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. L) STATENS JERNVÄGSTRAFIK 29. a. KONGL. JERNVÄGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1890.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, Täckningsår: Styrelsen för statens järnvägstrafik ersätts 1888 av Järnvägsstyrelsen Årsberättelsen 1862 innehåller, s. 1-10: Inledning. Återblick öfver Statens jernvägstrafik för åren Efterföljare: Statens järnvägar / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Allmän järnvägsstatistik / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden / utgivna av Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, Årg Översiktspublikation: Statens järnvägar : : historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / i anledning af Statens järnvägars femtioåriga tillvaro utgifven på Kungl. Maj:ts nådiga befallning af Järnvägsstyrelsen ; under redaktion af Gustaf Welin. - Stockholm : Järnvägsstyrelsen, vol. D. 1, Historik. Även elektronisk version på adress: D. 2, Bana och byggnader D. 3, Transportmateriel och verkstäder. D. 4, Förvaltning och personal. BISOS L digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-l0-9001_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. L) STATENS JERNVÄGSTRAFIK 29. a. KONGL. JERNVÄGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, TRYCKT HOS K. L. BECKMAN, 1891.

4

5 Innehållsförteckning. Sid. Statsbanornas utsträckning 1. Kapital och afkastning 2. Inkomst och driftkostnad 2. Trafikstationer och samtrafik 9. Ekonomisk ställning 10. Rörlig materiel 17. Trafik 18. Bantågens gång 25. Banas och byggnaders underhåll 26. Nybyggnader samt nya inventarier 28. Olyckshändelser 32. Personal 33. Statens jernvägstrafiks pensionsanstalter 33. Statens jernvägsbyggnader 33. Table des matières. Page. Développement des chemins de fer de l'état 1. Capital engagé et rendement 2. Recettes et dépenses 2. Stations et conventions d'exploitation 9. Situation économique 10. Matériel roulant 17. Mouvement 18. Cours de trains 25. Entretien de la voie et des bâtiments 26. Constructions nouvelles, extension du matériel 28. Accidents 32. Personnel 33. Caisses de pension 33. Lignes en construction 33. Tabell-bilagor. Sid. 1. Statistik Uppgift å vid slutet af år 1890 befintliga lokomotiv, deras konstruktion m. m Uppgift å vid slutet af år 1890 befintliga vagnar, deras mått, inredning m. m Öfversigt af lokomotivtjensten samt dermed förenade kostnader under år Öfversigt af vagntjensten samt dermed förenade kostnader under år Stationer och enskilda banor, ordnade efter storleken af trafik och inkomster Bandelarne, ordnade efter inkomst per bankilometer Specifikation af afsändt och anländt gods Mängden af särskilda varuslag i förhållande till hela godsmängden Medeltransportlängder för särskilda varuslag Transporterade kreatur år Sammandrag af trafiken under 1890 års särskilda månader samt under föregående år Sammanställning af stationernas trafik, inkomster, utgifter och tjenstepersonal under år Räler och sliprar vid 1890 års slut Ordinarie bantågens anordning år Ordinarie personalen vid Statens jernvägstrafik år Utdrag ur Statens jernvägsbyggnads räkenskap år 1890 för bansträckningarne Hudiksvall Ljusdal och Långsele Vännäs 102. Grafisk framställning af Statens jernvägars inkomster, utgifter och skilnaden dem emellan per kilometer under åren Tableaux annexés. Page. 1. Statistique Tableau indiquant la nature et le nombre des machines locomotives à la fin de Tableau indiquant le nombre des wagons de differentes espèces à la fin de 1890, leurs dimensions principales, disposition etc Service et frais d'entretien des machines locomotives pendant Service et frais d'entretien des wagons pendant Stations du réseau de l'état et lignes des compagnies, rangées d'après l'état du mouvement et des recettes Les sections de voie disposées d'après les recettes par kilomètre État récapitulatif, par station, de la nature des marchandises expédiées et reçues Quantités relatives des transports des diverses espèces de marchandises Parcours moyens des diverses espèces de marchandises Transports de bestiaux en Résumé du mouvement, par mois, de l'année 1890 et, par année, dans les années précédentes État récapitulatif, par station, du mouvement, des recettes, des dépenses et du personnel employé pendant Rails et billes à la fin de Disposition des trains Personnel Extrait des comptes des lignes en construction de Hudiksvall Ljusdal et Långsele Vännäs pour l'année Diagramme: Chemins de fer de l'état; Recettes, dépenses et recettes nettes par kilomètre dans les années Krona à 100 öre = 1.39 Franc. 1 Öre = 1/100 Krona = 1.39 Centime.

6

7 Kongl. Jernvägsstyrelsens underdåniga berättelse för år Statsbanornas utsträckning. De trafikerade statsjernvägarne uppgingo vid 1890 års slut likasom vid dess början till en sammanlagd längd af kilometer och omfattade följande särskilda linier: Sammanbindningsbanan genom Stockholm (Stockholms central Södermalm) längd 3 km. Vestra stambanan (Stockh. södra Göteborg)» 456» Sidolinien till Södertelje» 1» Linien Hallsberg Örebro» 25» > Hallsberg Motala Mjölby» 96»» Sköfde Karlsborg» 44» Södra stambanan (Falköping Malmö)» 380» Nord vestra stambanan (Laxå riksgränsen)...» 210» Sidolinien till Fryksta» 3» Östra stambanan (Katrineholm Nässjö)» 216» Norra stambanan (Stockholms central Ange)» 484» Linien Karlberg Yärtan med sidospår till Stockholms östra station» 7» Linien Kilafors Stugsund» 36»» Ljusdal Hudiksvall» 62» Norrländska tvärbanan (Sundsvall riksgränsen) '.» 363» Linien Bräcke Sollefteå» 145»» Långsele Anundsjö > 82» Summa längd km. Ifrågavarande banlängds fördelning på särskilda län framgår af följande tabell, som derjemte för länen och riket angifver banlängdens förhållande till dels folkmängden vid 1890 års början och dels ytvidden jemte dessa förhållandens medelproportional såsom antaget mått på förhållandet mellan jernvägsutrustning och befolkningstäthet. Af de talvärden, som för nämda medelproportional angifvits, är länens ordning i tabellen betingad. De skiljaktigheter, som denna tabell framter vid jemförelse med den för näst föregående år, äro såsom härrörande ondast från vexlingarno i befolkningsförhållandet helt obetydliga. I följd af den för riket i dess helhet ökade folkmängdssiffran har värdet för hela bannätslängdens förhållande till befolkningstätheten minskats med O.ss procent.

8 2 KAPITAL OCH AFKASTNING. INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. Kapital och afkastning. Af den under rubrik»ekonomisk ställning» meddelade kapitalräkningen och utan hänsyn till den kostnad, som härrör från kapitalrabatt å lånta medel eller till andra särskilda lånekostnader*), framgår i fråga om kapitalställningen vid 1890 års slut, att de trafikerade statsbanornas ursprungliga anläggningskostnad var kr att dertill kommit nybyggnader och ny materiel, anskaffade medelst extra statsanslag till statens jernvägstrafik för ett sammanlagdt belopp af» och att af trafikmedel för nybyggnader och ny materiel användts» ci att reserverade extra anslagsmedel uppgingo till» att samma banors förlagskapital, bildadt af trafikmedel, var» att således de trafikerade statsbanornas hela kapitalvärde uppgick till kr samt att värdet af de under byggnad varande statsbanorna kunde anses representeradt af» och följaktligen att statens egendom af jernvägar, trafikerade och under arbete, kunde vid 1890 års utgång uppskattas till kr Enligt åberopade kapitalräkning öfversteg 1890 års bruttoinkomst af statens jernvägstrafik, kronor, den under året bokförda driftkostnaden, si kronor, med ett belopp af kronor, hvilket alltså, jemfördt med statsjornv ägarn os vederbörande kapitalvärde, gifver uttrycket för deras räntabilitet under ifrågavarande trafikår. Vid årets början uppgick det i nämda jernvägar placerade kapitalet (excl. s. k. kapitalrabatt) för samtliga banorna till kronor och för trafikerade banor till kronor, och då, såsom här ofvan anförts, vid årets slut samma kapital utgjorde resp och kronor, hade följaktligen under årets lopp kapitalvärdet ökats för de förra banorna med kronor och för de senare med kronor. Om för enkelhots skull denna ökning anses hafva kommit till på en gång vid första halfårets slut, kunna beloppen af de kapital, till hvilka nettoinkomsten för 1890 bör såsom ränteafkastning hänföras, anses representerade genom medeltalen af nämda kapitalvärden vid samma års början och slut, hvilka medeltal uppgå till resp <H och kronor, och om dessa belopp jemföras med nämda nettoinkomst, kronor, så bofinnes det, att densamma utgör i förhållande till kapitalvärdet 2.54 procent för samtliga statsbanorna och 2.se procent för trafikerade statsbanor. Jemföres nettoinkomsten under hvart och ett af åren med kapitalvärdet för de trafikerade statsbanorna under beaktande, att i detsamma kapitaliserado trafikmedel ingå jemte de medel, som för närvarande ändamål må kallas för lånta och som utgöras af statsanslag tillika med ett anslag, kronor, lemnadt af Jemtlands läns landsting, så framgår, att i procent af aritmetiska medeltalet af vederbörande kapitalvärden vid hvarje års början och slut nettoinkomsten under nämda tid utgjort: Inkomst och driftkostnad. Till öfversigt af de ekonomiska resultaten af trafikrörelson under 1890 och föregående år, allt sedan trafikens öppnande å statsbanorna, äro i efterföljande tabell sammanstälda dels inkomster och driftkostnader samt skilnaderna dem emellan, allt per bankilometer räknadt, dels driftkostnadernas förhållande till inkomsterna och dels nyssnämda skilnaders samt de till statsverket aflemnado disponibla behållningarnas förhållanden till byggnadskapitalet vid hvarjo års slut. *) I föregående berättelser från och med år 1875 har beloppet af den kostnad, som för do i statsbaneaffären nedlagda, genom lån anskaffade medlen kunnat anses vara i form af kapitalrabatt eller andra afdrag å erhållen lånevaluta godtgjord, blifvit med hänsyn till saknaden af exakt uppgift öfver do obligationer, som för lån till statens jernvägsbyggnader utfärdats, approximativt bcräknadt till ett för de särskilda åren mellan 11 och 27 millioner kronor vexlande maximivärde. Den osäkerhet, som under för handen varande omständigheter måste vidlåda hvarjc beräkning af detta slag, förringar emollertid i hög grad tillförlitligheten och gagnet af de för ifrågavarande ändamål meddelade uppgifterna, och då efter de under senaste åren företagna konverteringarnc af fonderade statslån möjligheten att ons närmelsevis åtkomma nämda kostnads rätta värde än ytterligare försvårats, har i den ofvan åberopade kapitalräkningen någon uppgift denna gång ej lemnats öfver sannolika beloppet af s. k. kapitalrabatt.

9 INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. 3 Efterser man hvilka förändringar utgifternas medelbelopp per kilometer undergått vid de olika afdolningarne, visar sig att, under det byråafdelningons utgifter hållit sig vid nästan samma belopp mod obetydlig sänkning, banafdolningens minskats mod 33 och trafikafdelningens med 27 kronor, hvaremot maskinafdelningens utgifter ökats (hufvudsakligen i följd af höjda pris å stenkol) med 154 kronor öfver fjorårets. Förlusterna, hvartill räknas ersättningar för brandskador och kostnader för materiel, skadad vid urspåringar, uppgingo till kronor per kilometer mot 4.n kronor för föregående året. Utgiftsprocenten under år 1890 utgjorde 69.5i och öfversteg den för föregående året med Nettobehållningen, hvars totalbelopp, kronor, understiger fjorårets med kronor, uppgick per kilometer till kronor eller 401 kronor mindre än under året förut. I förhållando till byggnadskapitalet utgjorde nettobehållningen 2.03 procent samt den under året till statsverket inlevererade summan, kronor, 2.55 procent, af hvilka procent-tal det förra med O.43 och det senare med O.os procent understiger de tal, som året förut uppnåddes. Till en öfversigt af do olika statsbanodelarnes betydenhet i afseendo på rörolsons pokuniära resultat meddelas följande två tabeller, af hvilka den förra angifver inkomster och driftkostnader samt skilnaden dom emellan, allt per kilometer af bandelens längd, och den senare utgiftsprocenten samt förenämda skilnads förhållande till det i bandelen nedlagda, i tabellen äfvonledes utsatta byggnadskapitalet, så beräknadt, att det innefattar dels värdet af sjelfva banan och dess fasta utrustning, dels den på bandelen belöpande andel af det i den rörliga materiolen nedlagda kapitalet, hvilken andel uppskattats efter det å bansträckan under året utgjorda antalet vagnkilometer. Don förut omförmälda summan af 1890 års bruttoinkomst, kronor, understiger motsvarande summa för 1889 med kronor, och den på hvarje trafikerad kilometer bana belöpande andelen, eller medelinkomsten per bankilometer, är 304 kronor eller omkring 3.5 procent lägre än enahanda medeltal för det föregående året. Den minskning, det allmänna uttrycket för inkomsten per längdenhet sålunda angifver, faller på bandelarne norr om Storvik och linierna Falköping Nässjö samt Stockholm Göteborg med dess utgreningar till Örebro samt Karlsborg och Mjölby. Samtliga utgifter uppgingo till kronor och öfverstego fjorårets med kronor i det hela samt med 97 kronor per bankilometor.

10 4 INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. Jemföras de i den förra af dessa tabeller för de särskilda bandelarne angifna tal med de derunder utsatta medeltalen för hela statsbanenätet, synes, hvad först bruttoinkomsterna beträffar, att dessa öfverstigit det gemensamma medeltalet å bandelar af sammanlagdt kilometers längd, eller å hela linien Stockholm Göteborg med dess utgrening till Örebro, samt för öfrigt å linierna Krylbo Sala, Upsala Stockholm och Katrineholm Nässjö Malmö, och att, såsom naturligt är, do delar, som närmast gränsa till de stora samlingspunkterna för rörelsen, intaga de främsta rummen, nemligen Göteborg Falköpings-linien med nära , samt linien Stockholm Gnesta med öfver , Malmö Elmhult med öfver , Gnesta Katrineholm med öfver och Stockholm Upsala med öfver kronor per kilometer. Sammanfattas tabellens uppgifter för de olika sträckorna i större grupper, kan fördelningen af bruttoinkomsten uttryckas sålunda, att denna inkomst utgjorde å linien Nässjö Malmö kr., å linien Stockholm Göteborg med dess utgreningar till Örebro, Karlsborg och Mjölby likaledes kr., å linierna Katrineholm Nässjö 11300, Stockholm Storvik 9 900, Falköping Nässjö och Laxå Charlottenberg kr. samt å banorna norr om Storvik kr. Vid jemförelse med förhållandena under föregående året finner man, att bruttoinkomsterna ökats å linierna Laxå Charlottenberg med 336,

11 INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. 5 Storvik Stockholm mod 252, Katrineholm Nässjö med 231 och Nässjö Malmö med 133 kronor per kilometer, hvaremot minskning skett â linierna norr om Storvik af 751, Falköping Nässjö 341 och Stockholm Göteborg med utgreningar af 134 kronor per kilometer. Nettobehållningen öfverstigor det för hela nätet gällande medeltalet å bandelar af sammanlagdt 956 kilometers längd. Störst var behållningen å Göteborg Falköpings-linien, kronor, men understigande föregående årets behållning med 1588 kronor. Af de dernäst största behållningarna kronor å Stockholm Gnesta samt kronor å Stockholm Upsala-linien understeg den förra fjorårets med 654, hvaremot don senare öfversteg fjorårets med 209 kronor. Endast bandelarne Ljusdal Hudiksvall, Storvik Krylbo, Stockholm Upsala, Hallsberg Mjölby, Sköfde Karlsborg, Linköping Nässjö och Laxå Kristinehamn, tillsammans 508 kilometer, visa större behållning än under fjoråret. Den senare tabellen gifver vid handen att utgiftsproconten voxlade mellan och 151.si. Förstnämda gynsammaste förhållande egde rum å linien Stockholm Upsala, och komma näst efter denna i ordningen Norrköping Linköping, Falköping Göteborg, Ljusdal Hudiksvall, Katrineholm Hallsberg och Elmhult Malmö, å hvilka utgiftsprocenterna voro 56 till 59. Utom dessa förete bandelarne Torpshammar Sundsvall, Kilafors Stugsund, Storvik Krylbo, Sala Upsala, Stockholm Gnesta, Gnesta Katrineholm, Hallsberg Örebro, Hallsberg Töreboda, Töreboda Falköping, Katrineholm Norrköping och Linköping Nässjö lägre utgiftsprocenter än det för hela nätet gemensamma medeltalet. De sålunda anförda linierna hafva tillsammans en längd af 1177 kilometer. Å de återstående linierna stälde sig utgiftsprocenterna ofördelaktigare än det gemensamma medeltalet och komma sist bland dessa linierna Ange Bollnäs med 95 procent, Östersund Torpshammar och Sköfde Karlsborg med 98, samt linierna Anundsjö Långsele och Sollefteå Bräcke, der utgifterna öfverstego inkomsterna. Enligt tabellens uppgifter öfver nettobehållningens förhållande till byggnadskapitalet erhöllos de största relativa behållningarna å linien Göteborg Falköping, der sagda behållning uppgick till 6.67 procent, ä Gnesta Katrineholm-linien samt Stockholm Upsala, Norrköping Linköping och Elmhult Malmö-linierna, som visade behållningar af 5.82, 5.5i, 5.40 och 5.29 procent. För öfrigt öfverstego å linierna Ljusdal Hudiksvall, Storvik Krylbo, Sala Upsala, Stockholm Gnesta, Katrineholm Hallsberg, Hallsberg Örebro, Hallsberg Mjölby, Hallsberg Töreboda, Töreboda Falköping, Katrineholm Norrköping och Linköping Nässjö behållningarna det gemensamma medeltalet 2.63 procent. Söker man de relativa behållningarna från större sammanhängande bansträckor, framgår att linien Stockholm Göteborg med utgreningarne till Örebro, Mjölby och Karlsborg lemnade i medelafkastuing 4.8o procent, linien Katrineholm Nässjö 3.9i. Nässjö Malmö 3.84, Stockholm Storvik 3.6G, Falköping Nässjö 1.78, Laxå Charlottenberg I.24 och linierna norr om Storvik 0.58 procent å byggnadskapitalet. För trafikresultaten å särskilda bansträckor redogöra förut afgifna årsberättelser från och med år I ändamål att lemna en öfverblick af huru rörelsen gestaltat sig under den sedan dess förflutna tiden, meddelas, på grund af dessa redogörelser, i här följande tre tabeller medeltal af inkomster, driftkostnad och behållning por ar och bankilometer samt motsvarando utgiftsprocent och relativa nettobehållning, livad do äldre linierna samt hela bannätet beträffar, för treårsperioden och de fyra följande femårsperioderna samt för do limer, som öppnats efter 1868, enahanda medeltal för do från öppnandet förflutna årsgrupporna. Uti den andra af dessa tabeller finner man vid åtskilliga bansträckor byggnadskapitalet för en senare period angifvet något lägre än för en tidigare. Anledningen härtill ligger icke i någon förminskning af bansträckans verkliga värde, utan deruti, att sedan år 1879 vederbörande andel af den rörliga materielens värde beräknats, såsom förut anmärkts, efter å bandelen tillryggalagda vagnkilometer, under det att densamma förut bestämts i förhållande till banlängden, och att vid svagt trafikerade sträckor denna andel och dermed hela byggnadskapitalet utfaller lägre efter det nyare beräkningssättet än efter det äldre. Medeltal per år och bankilometer under nedan angifna tidrymder a) för inkomst, driftkostnad och nettobehållning å särskilda bandelar.

12 6 INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD.

13 INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. 7

14 8 INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. c) för inkomst, driftkostnad, utgiftsprocent m. in. å hela bannätet. Sedan trafikens öppnande år 1856 till och med 1890 hafva statsbanornas samtliga inkomster uppgått till kronor samt drift- och underhållskostnaden till kronor; och har sålunda till det sistnämda årets slut driftkostnaden i medeltal utgjort 63.<u procent af intägten.

15 TRAFIKSTATIONER OCH SAMTRAFIK. 9 Trafikstationer och samtrafik. Antalet trafikstationer med sjelfständig redovisning utgjorde vid 1890 års slut 267 och äro i tabellbilagorna 8, 11 och 13 meddelade de väsentligaste uppgifterna beträffande arten och omfånget af den trafik, som vid hvar och en af dem förekommit. Af dessa stationer hade under året tillkommit blott en, nemligen den mellan Valla och Flen på 8 kilometers afstånd från sistnämda station belägna, förutvarande lastplatsen Ratnsta, som vid Juni månads början under benämning Kantorp öppnades för mera fullständig trafik, i det att resande, resgods, paket, ilgods och fraktgods i vagnslaster sedan nämda tid expedierats från och till platsen mot afgifter, som beräknas för afstånden till eller från den närmast efterföljande af de två förstnämda å ömse sidor befintliga stationerna. Mindre hållplatser och lastplatser, belägna vid sjelfva statsbanorna eller dermed förenade genom kortare sidospår, funnos vid 1890 års slut till ett antal af 94. Hvar och en af dessa för regelbunden eller mera tillfällig trafik, vare sig personoch godstrafik eller blott ettdera slaget, anordnade platser var med afseende å redovisningen hänhörig till i närheten belägen station, och detsamma var äfven förhållandet med två i Stockholm inrättade expeditioner för afgående paket- och ilgods, den ena vid Skeppsbron, den andra å Östermalm. För trafik icke upplåtna voro mötesplatserna Källeryd och Aspeå. I spårsammanhang eller i omedelbar beröring med statsbanorna eller dermed förenade enskilda banor stodo vid 1890 års slut 102 enskilda égare tillhöriga, för allmän trafik upplåtna inländska jernvägar, af hvilka 80, de flesta fullständigt men några endast med vissa bestämda inskränkningar, anslutit sig till den sedan år 1882 bestående föreningen för godssamtrafik: två af dessa enskilda banor, Säbyholms jernväg och linien Halmstad Bolmen, egde dock icke dylik trafikförbindelse med statsbanorna. Fullständigt uteslutna från ifrågavarande samtrafik voro af hela det sammanhängande jernvägsnätet, utgörande kilometer, blott 23 banor eller bandelar med sammanlagd längd af 538 kilometer, nemligen linierna Falun Rättvik, Dannemora Harg, Näs Morshyttan, Köping Uttorsberg, Uttersberg Riddarhyttan, Bånghammar Kloten, Spånga Löfsta, Djursholm ösby, Persberg Vansbro, Kumla Txhult, Röfors bruk Laxå, Ulricehamn Vartofta, Vimmerby Hultsfred, Malmö Trelleborg, Trelleborg Klagstorp, Vittsjö Hessleholm och Malmö Limhamn samt Smedjebackens, Säfsnäs, Guldsmedshyttans, Klackbergs och Kinds härads jernvägar äfvensom bandelen Fegen Ätran af Halmstad Nässjö jernväg. Derjemte var enligt väsentligen samma grunder, som gälla för förenämda samtrafikförening, samtrafik anordnad med norska Smaalensbanan, Kongsvingerbanan, Nordbanorna och Hovedbanan öfver dels Dalslandsbanan och dels Charlottenborg samt mellan norska Merakerbanan via Storlien och linierna Stockholm Hallsberg och Katrineholm Mjölby jemte statsbanorna norr om Stockholm. Det danska förenade ångbåtssällskapets trafikled Köpenhamn Malmö samt de af svenska enskilda bolag trafikerade ångbåtslederna Hjo Hästholmen och Insjön Leksand Rättvik Mora Orsa voro äfvenledes inbegripna i här ifrågavarande förbindelse. Direkt befordran af gods mot fraktberäkning på grund af banornas enskilda taxor har egt rum så väl med åtskilliga af de i samtrafikföreningen deltagande banorna för vissa från samtrafiktaxan uteslutna transporter som äfven med Ulricehamn Vartofta jernväg, hvarjemte, enligt uppgörelse med Hallands ångbåtsaktiebolag, fraktgods befordrats direkt via Malmö mellan Stockholm, Sundsvall (Gefle), Upsala, Norrköping, Linköping och Jönköping å ena sidan samt Liibeck å den andra; och direkt persontrafik har egt rum dels med samtliga de i samtrafikföreningen deltagande svenska privatbanorna med undantag af Stockholm Rimbo, Falköping Uddagården- och Cimrishamn Tomelilla-linierna samt med norska Hoved- och Kongsvinger-banorna äfvensom öfver Nya ångbåtsbolaget Mälarens transportled Hjo Hästholmen och mellan Köpenhamn å ena sidan samt Stockholm, Norrköping, Linköping, Jönköping, Hessleholm (Kristianstad), Eslöf och Lund å den andra och dels äfven med jernvägarne Ulricehamn Vartofta, Fegen Ätran, Malmö Trelleborg, Trelleborg Klagstorp, Vittsjö Hessleholm, Vimmerby Hultsfred, Persberg Vansbro och Falun Rättvik. De utländska transportleder, utom förenämda norska och danska, med hvilka svenska statsbanorna egde trafikförbindelse vid 1890 års slut, voro följande: Danska statsbanorna, via ångbåtsleden Göteborg Fredrikshamn öfver danska och preussiska statsbanorna : för persontrafik mellan Stockholm och Hamburg Altona samt för godstrafik mellan Stockholm, Norrköping, Linköping, Örebro, Göteborg, Jönköping, Karlstad å ena sidan och Kiel, Liibeck, Hamburg, Altona (och Schulterblatt), Wittenberge, Berlin, Oldesloe, Ottensen, Tornesch, Elmshorn, Neumiinster, Rendsburg, Schleswig, Woyens, Tönning, Flensburg, Tondern, Apenrade, Hadersleben och Itzehoe å andra sidan; öfver danska, preussiska och nederländska statsbanorna, ångbåtsleden Rotterdam Harwich och engelska Great Eastern-banan: för ilgodstrafik mellan Stockholm och Göteborg å ena sidan samt London a den andra; via ångbåtsleden Malmö Köpenhamn öfver Korsör och ångbåtsleden Korsör Kiel: för persontrafik mellan Stockholm och Kiel samt vidare öfver preussiska statsbanorna: för persontrafik mellan Stockholm å ena sidan samt Altona, Hamburg, Berlin, Frankfurt a. M., Köln och Leipzig å den andra äfvensom mellan Norrköping samt Altona Hamburg, Berlin och Frankfurt a. M. samt för godstrafik mellan Stockholm, Norrköping, Jönköping, Göteborg och Malmö å ena sidan och Altona å den andra; öfver Korsör Kiel preussiska och belgiska statsbanorna samt belgiska och franska nordbanorna: för porsontrafik mellan Stockholm och Paris; 2

16 10 TRAFIKSTATIONER OCH SAMTRAFIK. EKONOMISK STÄLLNING. öfver Korsör Kiel preussiska och nederländska statsbanorna samt dels ångbåtsled Rotterdam Harwich och engelska Great Eastern-banan, dels ångbåtsled Ylissingen Queenboro och engelska London Chatham Dover-banan: för persontrafik mellan Stockholm och London; öfver Korsör Fy en Jylland samt preussiska statsbanorna: för persontrafik mellan Stockholm och Hamburg Altona; öfver Vordingborg, Falsterska jernbanan Orehoved Gjedser, ångbåtsled Gjedser Varnemiinde och Tysknordiska Lloyds jernväg till Neustrelitz samt preussiska statsbanorna: för persontrafik mellan Stockholm å ena sidan samt Lybeck, Hamburg och Berlin a den andra äfvensom mellan Norrköping samt Hamburg och Berlin, samt vidare öfver sachsiska statsbanorna: för persontrafik mellan Stockholm och Dresden, och vidare öfver dels österrikiska nordvestbanan eller österrikiskungerska statsjernbanesällskapets linie Bodenbach Prag Brunn "Wien eller nämda linie Bodenbach Brunn och pr. Kaiser Ferdinands Nordbahn: för persontrafik mellan Stockholm och Wien och dels samma jernbanesällskaps linie Bodenbach Aussig samt privata Buschtehrader-banan : för persontrafik mollan Stockholm och Carlsbad; öfver Vordingborg, Orehoved Gjedser Warnemiinde, tyska privatbanelinierna Warnemunde Rostock Biitzow Liibeck Hamburg, preussiska och belgiska statsbanorna samt belgiska och franska nordbanorna: för persontrafik mellan Stockholm och Malmö å ena sidan och Paris å den andra; via ångbåtsleden Helsingborg Helsingör öfver Korsör Fyen Jylland samt preussiska statsbanorna: för persontrafik mellan Stockholm och Hamburg Altona: ijibeck Bûchen-jernbanan, via ångbåtsleden Malmö Liibeck öfver nämda banns linie Liibeck Hamburg: för persontrafik under seglationstiden mellan Stockholm och Norrköping å ena sidan och Hamburg å den andra, samt vidare öfver preussiska statsbanorna: för enahanda trafik mellan Stockholm och Berlin; Preussiska statsbanorna, via ångbåtsloden Malmö Stralsund för persontrafik under sommarmånaderna öfver nämda banor: mellan Stockholm och Malmö å ena sidan samt Berlin, Frankfurt a. M., Köln och Leipzig äfvensom från Stockholm och Aachen och mellan Norrköping och Berlin, samt öfver samma banor och vidare öfver sachsiska statsbanorna: från Stockholm och Malmö till Dresden, samt vidare öfver dels österrikiska nordvestbanan eller förbemälda linier Bodenbach Prag Bränn Wien: för persontrafik mellan Stockholm och Malmö samt Wien; öfver sachsiska statsbanorna och vidaro öfver dels österrikiska statsbanelinien Eger Marienbad: för persontrafik mellan Stockholm och Malmö samt Marienbad, dels österrikiska privatbanelinierna Bodenbach Aussig Carlsbad: för persontrafik mellan Stockholm och Malmö samt. Carlsbad ; öfver belgiska statsbanorna samt belgiska och franska nordbanorna: från Stockholm och Malmö till Paris; öfver nederländska statsbanorna, ångbåtsled Vlissingen Queonboro och engelska London Chatham Dover-banan: från Stockholm och Malmö till London; Finska statsbanorna (under den tid vintertrafik med ångbåt uppehälles mellan Stockholm och Hangö) för partisändningar af vissa industrialster mellan Jokela, Uttis, Filppula, Kouvola, Kymmene, Tammerfors, Tavastehus, Ryttylä, Keuru, Wesijärvi, Uleåborg, Lembois, Toijala, Wiborg och S:t Petersburg å ena sidan samt Göteborg å den andra. Området för den direkta persontrafik å åtskilliga såväl skandinaviska som kontinentala transportleder, hvilken expedieras å kombinerbara rundresebiljetter, har genom deruti upptagna nya samfärdslinier ytterligare vidgats samt omfattade inom Sverige vid årets slut kilometer statsbanor och kilometer enskilda banor äfvensom ångbåtslederna Hjo Hästholmen och Insjön Mora. De fasta rundresebiljetter, som för vissa reseturer inom Sverige och Norge förut funnits att tillgå, hafva under året indragits. Hvad beträffar de kombinerbara rundresebiljetterna, få resekuponger af detta slag numera användas till sammansättning af biljetthäften äfven för resa fram och åter öfver samma linier. Ekonomisk ställning. För bestridande af driftkostnader vid statens jernvägstrafik under år 1890 hafva trafikmedel användts till förut uppgifvet belopp af kronor. Den del af dessa kostnader, som beräknats skola utgå såsom arfvoden till ordinarie tjenstepersonal, har genom Kongl. bref den 20 December 1889 faststälts till belopp af kronor. Till bestridande af utgifter hänförliga till statsbanornas byggnadskostnad hafva genom Kongl. bref den 6 och 13 December 1889 följande extra anslagsmedel anvisats att från Statskontoret utgå, nemligen: till utförande af nya byggnader och anläggningar vid Statens jernvägstrafik, det af 1889 års Riksdag för sådant ändamål å riksstatens sjette hufvudtitel anvisade belopp kr. 500 OOO.oo till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, det för sådant ändamål af 1889 års Riksdag utom hufvudtitlarno anvisade belopp OOO.oo tillsammans kr no.

17 EKONOMISK STÄLLNING. 11 Utöfver förenämda, till jernvägsstyrelsens förfogande stälda extra anslagsmedel, anvisade för redan trafikerade, statsbanor, funnos sådana vid 1890 års ingång reserverade till belopp af kronor. Samtliga de extra anslagsmedel, öfver hvilka Styrelsen hade att förfoga för användning till utgifter af här ifrågavarande slag, voro alltså följande: a) anslag till nybyggnader: reserverade från kr anvisade för 1890» 500 OOO.oo Af detta belopp blefvo för afsedda ändamål under nämda tid kapitaliserade kr och till 1891 reserverade» b) anslag till rörlig materiel reserverade från kr anvisade för 1890» OOO.oo*) \ Q Af detta belopp blefvo för afsedt ändamål under nämda tid kapitaliserade kr och till 1891 reserverade» \ c) den från 1889 reserverade återstoden, 2 6O8.20 kronor, af anslag till Yärtabanan, hvilket belopp afskrifvits på kostnaden för uppförandet af ett betjeningshus vid Värtaus station. För användningen af de medel, som anslagits att under 1890 utgå till anläggning af nya statsbaneleder, redogöres i *) Härtill kommer kronor, utgörande for användning under 1890 reserverade återstoder af för rörlig matériels inköp afsedda andelar af anslag till statens jernvägsbyggnader, hvilka i efterföljande kapitalräkning för statsbanorna förekomma krediterade på vederbörande bandelars ursprungliga anläggningskostnad. För användningen af dessa medel likasom af ifrågavarande anslagsmedel till statens jernvagstrafik lemnas här längre fram redovisning under rubrik»nybyggnader samt nya inventarier.» slutet af denna berättelse under rubriken: Statens jernvägsbyggnader. Med afseende å den från trafikmedel härrörande kapitalbildning, som representeras af kassaförlag samt förlag af materialier och inventarier, anmärkes här, att densamma under 1890 ökats med kronor derigenom att, under det kassaförlaget minskats med kronor, förråden af materialier och inventarier ökats, det förra med kronor och det senare med kronor. Förhållandet mellan inkomster, utgifter och till Statskontoret aflemnade penningmedel framgår af följande räkning: Bruttoinkomst kr Tillgodogjordt kassaförlag» k r Driftkostnad kr Ökning af materialförlaget» Ökning af inventarieförrådet» Bidrag till pensionsinrättningen» Inbetalning till Statskontoret» oo fc r Det till Statskontoret inbetalda beloppet är detsamma, som i Biksstaten för 1890 beräknats såsom Statsverkets ordinarie inkomst från trafikmedlen. Hvad angår för öfrigt den specificerade redovisningen för de medel, som härflutit ur jernvägstrafiken, så hänvisas till följande kapitalräkning.

18 12 EKONOMISK STÄLLNING. Kapitalräkning för trafikmedlen.

19 EKONOMISK STÄLLNING. 13 Yidare får Styrelsen meddela följande summariska öfversigt öfvor användandet af trafikmedlen allt ifrån trafikens första början, eller den 1 December 1856, intill utgången af år Debet. Brutto-inkomster kr Kredit. Utgifter för drift och underhåll kr Utgående behållning för 1890 kr ii Inbetalningar till Riksgälds- och Statskontoren» is Bidrag till Statens jernvägstrafiks pensionsinrättning» B Summa kr Efter att sålunda hafva summariskt redogjort för användandet af de trafikmedel, hvaröfver Styrelsen haft att förfoga, meddelar Styrelsen här en»kapitalräkning för Statens jernvägar» d. v. S. en redovisning för samtliga de statsmedel, som kapitaliserats i så väl de trafikerade som de under byggnad varande statsjernvägarno. Denna kapitalräkning stöder sig, förutom på Styrelsens redan afgifna redogörelser, dels på Statens jernvägsbyggnaders bokslut 1863, 1869, 1870, 1874, 1876, 1881, 1882, 1888, 1889 och 1890 dels på approximativa beräkningar af byggnadskostnad för vissa delar af statsjernvägarne och dels på Stats- och Riksgäldskontorons uppgifter om från dessa kontor utlemnade medel till samma jornvägar. Statens jernrägars kapitalräkning 1890.

20 14 EKONOMISK STÄLLNING.

21 EKONOMISK STÄLLNING. 15

22 16 EKONOMISK STÄLLNING.

23 RÖRLIG MATERIEL. 17 Rörlig materiel. Statsbanornas rörliga materiel bestod vid årets början af 373 lokomotiv, 800 personvagnar, 33 kombinerade person- och postvagnar, 40 postvagnar, 21 fångvagnar, 189 packvagnar och godsvagnar (förutom en kranvagn och en justeringsvagn) samt omfattade vid årets slut, efter insättning af nya och utgallring eller ombyggnad af äldre fordon, ett antal af 376 lokomotiv, 808 personvagnar, 33 kombinerade person- och postvagnar, 39 postvagnar, 20 fångvagnar, 196 packvagnar och godsvagnar (jemto två gastransportvagnar, en kranvagn och två justeringsvagnar). I förhållande till banlängden vid sistnämda tid funnos i medeltal O.u lokomotiv, O.u person-, post- och fångvagnar, O.os packvagnar och 3.48 godsvagnar per kilometer. Under årets lopp slopades såsom odugliga 4 st. okopplade och ett fyrkoppladt persontågslokomotiv, hvaremot tillkommo sex nya godstågslokomotiv jemte tendrar samt 2 tanklokomotiv, hvilka senare blifvit med användning af två slopade lokomotivs brukbara delar tillverkade vid maskinreparationsverkstaden i Malmö. Af de sex godstågslokomotiven voro två tillverkade vid Motala mekaniska verkstad och fyra vid Trollhättans verkstad. Personvagnarne ökades med 10 st. nya kombinerade 2:dra och 3:dje klass vagnar, men minskades genom slopning af en 2:dra och en 3:dje klass vagn. En postvagn och en fångvagn slopades, hvaremot packvagnarnes antal ökades genom tillkomna 7 st. nya vagnar. Antalet godsvagnar minskades med 41 stycken genom slopning af 13 täckta höga vagnar, 13 öppna låga, 9 virkesvagnar, 2 öppna höga vagnar och 4 grusvägnar, men ökades mod nya 150 st. kreatursvagnar och 220 st. virkesvagnar (samt en justeringsvagn), hvarjemte 4 st. virkesvagnar erhöllos genom ombyggnad af slopade 2 personvagnar, 1 postvagn och 1 fångvagn. Med afseende å de förändringar den rörliga materielen undergått under år 1890 må för öfrigt nämnas, att af personvagnarne en kombinerad l:sta och 2:dra klass vagn samt fyra 2:dra klass vagnar genom ändrad inredning öfverflyttats, den förra till 2:dra klass och de senare till 3:dje klass, samt att af godsvagnarne två täckta höga vagnar, en hästvagn och 35 öppna höga vagnar genom ombyggnad förändrats till öppna låga vagnar (hvarförutom två virkesvagnar omändrats till vagnar för transport af gas för bantågs belysning). Genom ändring af kupévagnsinredningon hafva 14 personvagnar anordnats till genomgångsvagnar. För de väsentligaste detaljerna af den rörliga materielens konstruktion m. m. redogöra tabellbilagorna n:ris 2 och 3. I personvagnarne funnos vid 1890 års slut utom platserna i salongvagnarno samt sex för baninspektion inredda vagnar inalles platser, nemligen 72 i sofvagnarne, 1358 i l:sta klass, i 2:dra klass och i 3:dje klass. Mot hvarje kilometer banlängd svarade ett antal af 10 personvagnplatser. De flesta af dessa vagnar hade kupévagnsinredning; s. k. genomgängsvagnar funnos till ett antal af 321. Godsvagnarnes bärighet utgjorde inalles tonn, eller i medeltal för hvarje vagn 9.i7 tonn; mot hvarje kilometer banlängd svarade en lastdryghet af tonn. Beträffande rörliga materielens tjenstgöring meddelas detaljerade uppgifter derom i de såsom bilagor under n:ris 4 och 5 intagna tabellerna. De 374 lokomotiv, som begagnats, hafva under året tillryggalagt en sammanräknad våglängd af kilometer å statsbanorna och kilometer å främmande banor, eller tillsammans kilometer mindre än motsvarande väglängdsumma under näst föregående år. I medeltal för hvarje lokomotiv uppgick tillryggalagda våglängden för persontågslokomotiven till och för godstågslokomotiven till kilometer samt öfver hufvud för alla i tjenst använda lokomotiv, inräknadt de mestadels i stationstjenst nyttjade tanklokomotiven, till kilometer, eller 333 kilometer mindre än under sistnämda år. Samtliga de i bantåg genomlupna väglängderna uppgingo mod inräkning af kilometer å främmande banor till kilometer och hela det häremot svarande transportarbetet uppgick till ett belopp af bruttotonnkilometer, som med 23 millioner tonnkilometer understiger motsvarande arbete under år Den af vagnarne genomlupna våglängden uppgick för person-, post- och fångvagnarne till inalles kilometer eller i medeltal kilometer per vagn, för packvagnarne till inalles kilometer eller i medeltal kilometer per vagn och för godsvagnarne till inalles kilometer eller i medeltal kilometer för hvarje vagn samt för samtliga vagnarne till inalles kilometer, hvaraf kilometer komma på statsbanorna (å hvilka derjemte främmande banors vagnar framgått öfver en sammanräknad våglängd af kilometer). Af de anförda medeltalen äro de för pack- och godsvagnarne resp och 952 enheter mindre, men det för de öfriga vagnarne enheter större än motsvarande medeltal år Kostnaden för dragkraften uppgick till 43.3 öre per lokomotivkilometer och öfversteg samma kostnad under 1889 med 4.5 öre samt medelkostnaden under senaste femårsperioden med 3.5 öre. Jemför man denna kostnad med det i bruttotonnkilometer uppgifna transportarbetet, befinnes medelkostnaden för en sådan arbetsenhet utgöra öre, hvilket belopp öfverstiger motsvarande medeltal för år 1889 med O.030 öre och det för åren med O.013 öre. Kostnaden för vagnarnes underhåll och tjenst uppgick för personvagnarne till I.238 öre per vagnkilometer, för godsvagnarne till öre per vagnkilomoter och för hvarje vagnkilometer öfverhufvud utan särskilnad af vagnslag till I.027 öre eller O.01 öre mera än samma medelkostnad under åren Fördelad på hela det i bruttotonnkilometer uttryckta transportarbetet utgör ifrågavarande kostnad O.oss öre per arbetsenhet eller O.007 öre mindre än samma medeltal för nämda femårsperiod. Kostnaden för hela den rörliga materielens underhåll och tjenst under år 1890, 4.23 öre per vagnkilometer, öfverstiger motsvarande arbetskostnads medeltal under de föregående fem åren med O.37 öre. I förhållande till utförda transportarbetet utgjorde samma kostnad O.315 öro per bruttotonnkilometer mot 3

24 18 TRAFIK. det att medelkostnaden var O.339 öre under nästförflutna femårsskedet. Anmärkas bör härvid, att till kostnadens höjning bidrager den omständigheten, att slopad matériels bokförda värde, efter afdrag för hvad som influtit genom sådan matériels försäljning samt för värdet af hvad som på annat sätt tillgodogjorts, påförts maskinafdelningen såsom utgift för materielens underhåll, under det att af trafikinkomsterna ett motsvarando belopp gjorts disponibelt för anskaffande af ny materiel. Ifrågavarande utgift har uppgått till kronor och vid fördelning häraf befinnes densamma motsvara O.201 öre per vagnkilometer och O.017 öre per bruttotonnkilometer. Trafik. Till en öfversigt öfver statsbanetrafiken under år 1890 och dess styrka i jemförelse med förhållandena under närmast föregående tid, meddelas här nedan en tabellarisk sammanställning af trafikresultaten under åren , som upptager de på längdenheten kommando transportmängderna och inkomsterna samt medellängderna af det under hvarje år trafikerade bannätet, hvilka, till följd af det inflytande tillkomsten af nya bandelar eger på de för samtliga såväl äldre som nyare bandelar gemensamma medeltalen, ej böra förbises. I hvad mån stationer och i samtrafik med statsbanorna stående främmande banor bidragit till trafiken, upplyser den i bibanget med öfverskrift»stationerna ordnade efter inkomst för afsänd och anländ trafik» intagna tabellen 6, hvilken upptager stationerna och de främmande banorna i ordning efter deras betydenhet i afseende på summor inkomst för afsänd och anländ trafik jemte extra inkomster och tillika angifver deras ordningsnummer i afseende pä såväl persontrafikens omfattning och expedierade godsmängder som inkomster för personbiljetter och afsända godsmängder. En redogörelse för trafikens betydenhet å olika bandelar, så vidt denna uttryckes genom de till hvarje bandel hänförliga inkomstbelopp, lemnas i tab. 7, hvilken visar huru samtliga inkomsterna fördela sig, efter bankilometer räknadt, på hvarjo sträcka mellan två näst intill hvarandra liggande stationer. Huru inkomsterna fördela sig på särskilda vidsträcktare delar af statsbanenätet har redan i det föregående blifvit anfördt. Do summor, som närmare angifva trafikens omfattning, finnas i tab. 1 af bihanget och framgår af dem, beträffande först persontrafiken, att under år 1890 hela antalet resande, för hvilka afgift erlagts per person, utgjort , den af dem tillryggalagda våglängden personkilometer samt inkomsten af personbiljetter kronor, samt att i jemförelse med år 1889 antalet resande ökats med i rundt tal , den tillryggalagda våglängden med närmare 16 millioner personkilometer och intägten med något mindre än kronor. I afseende på förhållandena inom olika vagnsklasser ses vidare, att antalet resande utgjorde i l:sta klass 34399, i 2:dra klass och i 3:dje klass , hvilka tal jemförda med fjorårets visa en minskning i l:sta klass af 43 personer eller O.i procent, men ökning i 2:dra klass af och i 3:dje klass af personer, motsvarande resp. 9.3 och 8.1 procent. Tillryggalagda väglängderna utgjorde i de tre klasserna , och personkilometer, utvisande en ökning mot föregående år af eller 3.3 procent i l:sta klass, eller 9.3 procent i 2:dra och eller 6.8 procent i 3:dje klass. Intägten af personbiljetter, utgörande kronor i l:sta klass, kronor i 2:dra och kronor i 3:djo klass, öfversteg den under år 1889 för 2:dra och 3:dje klasserna influtna med resp och kronor eller 2.5 och 4.2 procent, hvaremot l:sta klassens inkomst visade en minskning mot föregående år af kronor eller 0.4 procent. Öfversigt af trafik och inkomster per bankilometer. Anm. År 1890 kommo per bankilometer â samtliga linier norr om Storvik person- och godstonnkilometer.»»» söder»» »» »

25 TRAFIK. 19 Antalet personer, som rest med s. k. truppbiljetter, var , deras resor uppgingo till en sammanlagd våglängd af kilometer och lomnade i intägt kronor. Antalet resor öfverstiger med 15.5, våglängden med 30.8 och intägten med 33.o procent motsvarande tal året förut. Vid ofvanstående jemförelsor är afseende ej fästadt vid banornas olika utsträckning under de båda åren. Tager man den trafikerade medellängden med i räkningen, erhållas de i den sid. 18 införda tabellariska öfversigten befintliga måtten för persontrafikens styrka, hvilka bland annat visa, att hvarje kilometer af bannätets medellängd öfverhufvud taget befarits af omkring personer mera än under år 1889 samt inkomsten för personbiljetter varit per bankilometer 33 kronor högre än under nämda år och 23 kronor högre än medeltalet för femårsperioden En öfversigt af resornas fördelning på olika' slags tåg gifva antalen personkilometer per bankilometer, sådana dessa erhållas, då summorna af de personkilomoter, som i skilda tågslag tillryggalagts, fördelas på de banlängder, öfver hvilka ifrågavarande tågslag framgått. Yid sådan fördelning visar sig att under ar 1890 tillryggalagts i snälltåg och persontåg och i blandade tåg personkilometer i medeltal per bankilometer. Fördelas hvar och en af dessa summor på olika vagnklasser erhåller man i l:sta klass resp och 1 308, i 2:dra klass resp och samt i 3:djo klass resp och personkilometer per bankilometer. Häremot svarande, till jemförelse tjenande uppgifter for de näst föregående åren kunna ej meddelas af det skäl, att i stationernas redovisningar, hvilka ligga till grund för de statistiska uppgifterna och beräkningarne rörande trafikresultaten, någon särskilnad ej göres mellan resor i olika tågslag med lika biljettpris och att i följd häraf från och med år 1890, då för persontågen, hvilka förut taxerats lika med blandade tåg, inträdde samma biljettpris som för snälltågen, två nya tåggrupper, nemligen dels snälltåg och persontåg, dels blandade tåg och godståg trädt i stället för de förut isärhållna grupperna, nemligen å ena sidan snälltåg och å andra sidan alla de öfriga tågen. Samma förhållande anmärkes såsom berörande äfven de å sid. 6, 8, 9 och 10 i tabellbilagan n:r 1 meddelade uppgifterna beträffande persontrafik i»snälltåg» och i»blandade tåg» (hvilkon senare beteckning tillkommit såsom förkortadt uttryck för»persontåg, blandade tåg och godståg»), enär dessa beteckningar rätteligen blott afso årsföljden , under det att i fråga om sifferuppgifterna för 1890 beteckningen snälltåg är liktydig med snälltåg och persontåg samt beteckningen blandade tåg afser dessa tåg jemte godstågen. Af enahanda anledning gäller äfven i fråga om sistnämda år den å sid. 14 i tabellen förekommando beteckningen snälltåg för både snälltåg och persontåg. Inkomsten af sålda personbiljetter uppgick till O.is kr. öfverhufvud för hvarje af personvagn genomlupen kilometer. Yid anstäld ungefärlig beräkning på grund af antalen porsonvagnkilometer, genomlupna i skilda tåg, befinnes häremot svara en inkomst per tågkilometer af 1.6o kr. i snälltåg och persontåg samt l.oo kr. i blandade tåg. Inkomsterna för extra persontåg, post- och fångtransporter, resgods och det merändels med personförando tåg fortskaffado ilgodset uppgingo inalles till 0.29 kr. i medeltal per tågkilometer, och då den till blandade tågen hänförliga andelen af inkomstbeloppet för fraktgods och djur kan uppskattas till I.07 kr. per tågkilometer, har i enlighet härmed under år 1890 hela inkomsten per tågkilometer uppgått till 1.89 kr. för snälltåg och persontåg samt 2.36 kr. för blandade tåg. Under näst föregående året utgjorde enligt beräkning inkomsten per tågkilometer i snälltåg l.so kr. och i persontåg och blandade tåg 2.37 kr. Beträffande godstrafikens omfattning under år 1890 framgår af de i bihanget tab. 1 anförda summorna, att hela den godsmängd, för hvilken frakt betalts, utgör i rundt tal 2.89 millioner tonn, det för densammas fortskaffning verkstälda arbetet, 283 millioner tonnkilometer, lemnande en intägt af 12.8 millioner kronor, och att, vid jemförelse med motsvarande belopp under är 1889, godsmängden är 70 tusen tonn, transportarbetet 11.5 millioner tonnkilometer och intägten en half million kronor mindre än under nämda år. Fördelas do under hvartdera året verkstälda godstransporterna och intägterna derför på de trafikerade banlängderna, finner man minskningar uppgående för godsmängden till 69 tonn eller 5.4 procent, för transportarbetet till tonnkilometer eller 6.3 procent och för intägten till 334 kronor eller 6.4 procent, allt per bankilometer. Huru stora mängder af olika varuslag afsändts från eller anländt till hvarje statsbancstation och direkt expedierats till eller från främmande banor, visas af tab. 8 och totalbeloppen af hvarje under såväl 1890 som do fyra föregående åren å statsbanorna transporteradt godsslag af det till samma tabell hörande sammandrag; de särskilda varuslagens mängder i förhållande till hela godsmängden och de längder, varuslagen i medeltal transporterats, angifvas i tab. 9 och 10. Af nämda sammandrag ses, att af de sexton hufvudgruppor, hvari de på jernvägen forslade varuslagen äro sammanförda, nio förete större eller mindre tillökningar, hvaremot de sju öfriga undergått ändring i motsatt rigtning. Mest betydande är den till tonn uppgående tillökningen i transporterade träkol; de dernäst största tillökningarna förekomma i varuklasserna rotfrukter med samt kalk och gödningsämnen tonn. Relativa värdet af dessa tillökningar är för träkol 66.4, rotfrukter 44.4 samt kalk och gödningsämnen 6.o procent. Bland de godsslag, hvilkas transportmängder minskats, intaga skogsprodukterna främsta rummet mod en minskning af 148 tusen tonn eller 12.3 procent. Dernäst komma spanmål och jern med minskningar af och tonn, motsvarande 5.8 och 3.7 procent. Don väglängd godset forslats har i medeltal varit något mindre än under föregående året, ehuru skilnaden för fraktgodset i allmänhet icke uppgår till mer än knappt 2 procent. Inom de specificerade varuslagen variera förhållandena i detta afseende obetydligt, och visa sig de största olikheterna mot föregåendo årets väglängder deruti, att för transporterade varor för statens räkning och för skogsprodukter väglängderna ökats med resp. 80 och 5 procent, medan å andra sidan väglängderna för stenkol, metaller, fisk, kalk och ladngårdsprodukter visa minskningar af relativt 25, 11, 8, 4 och 2 procent. Inom do öfriga grupperna hafva väglängderna ökats för spanmål och träkol med 5 procent samt för bomull,

26 20 TRAFIK. bränvin, malmer, jern, specerier och hudar med procent. För rotfrukter var transportlängden under år 1890 densamma som under näst föregående året. Efter do uppgifter tabell 8 innehåller öfver hvad hvarje station och främmande bana afsändt och mottagit af olika godsslag, meddelas här följande öfversigter öfver hvilka stationer tagit största del i försändningen af de i afseende på försändningarnos storlek vigtigare godsslagen, hvilkas vigtmängder utsatts i jemna tusental tonn. För jemförelses skull äro dertill fogade siffertalen för de godsmängder, som under näst föregående tre år afsändts från eller mottagits vid hvar och en af de namngifna stationerna eller banorna, hvilka ordnats efter försändningsbeloppen för 1890.

27 TRAFIK. 21

28 22 TRAFIK.

29 TRAFIK. 23

30 24 TRAFIK. statsbanan. De godsslag, som i största mängder förekommit i transitorörelsen, voro: malmer, hvaraf fördes från Krylbo Norberg och Södra Dalarnes jernvägar till Gefle Dala-banan och från Nora Ervalla och Nora Karlskoga-banorna till Pålsboda Finspong-banan tonn, skogseffekter, hvaraf bland annat sändes från Vislanda Bolmen jernväg till enskilda banor i Skåne tonn, samt jern, hvaraf transporterades från Bergslagernas jernväg tonn till Norska östbanorna och från Nora Ervalla och Nora Karlskoga jernvägar till Pålsboda Finspong-banan tonn. Boskapstransporterna voro till sin numerära omfattning något mindre än under näst föregående år, eller inalles större och mindre djur, hvilket antal fördelar sig med på det större och på det mindre slaget, ocb genom det förra stycketalet med öfverstiger, men genom det senare med understiger motsvarande tal år För denna trafiks fördelning på särskilda afsändande och mottagande stationer redogöres i tab. 11 i bihanget; de mest framstående inlastningsplatserna äro jemte sändniugsbeloppen under 1890, 1889 och 1888 angifna i efterföljande sammandrag i den af sändningarnes storlek under 1890 betingade ordningen. I afseende pâ de försändningar af gods, som egt rum mellan statens och främmande banor, framgår ur åberopade tab. 8, att mängden af det gods, som direkt expedierats från statens till främmande bana, utgjorde tonn och mängden af det från främmande bana till statens anlända godset tonn. Afräknas härifrån den qvantitet, som på väg från en främmande bana till en annan transiterat statsbanan, tonn, befinnes den godsmängd, som varit föremål för sådan samtrafik, hafva varit tonn, motsvarande 29 procent af hela den godsmängd, som under året mot frakt fördes å

31 TRAFIK. BANTÅGENS GÅNG. 25 Bantågens gång. Ordnas platserna, till livilka boskap transporterats, efter antalen mottagna djur öfverhufvud, erhålla do vigtigasto följande ordning: Under år 1890 genomlupo bantågen å statens jernvägar en sammanräknad längd af tågkilometer, af hvilka kommo på persontåg (incl. snälltåg), på blandade tåg samt på öfriga tåg. I persontåg medfördes i medeltal 11.24, i blandade tåg och i godstågen vagnar, medan vagnantalet i hvarje bantåg öfverhufvud taget, utan hänsyn till arten, var 17.7 eller 0.2 mindre än under året förut. Fördelas den af bantåg tillryggalagda sträckan på banlängden, erhålles såsom medeltal för det antal tåg, som befarit hvarje kilometer af statsbanornas längd, 3 254, hvilket tal med 3.4 procent understiger näst föregående års medeltal, per kilometer, och motsvaras af 8.9 bantåg per dag. En öfversigt af de ordinarie bantågens anordning under året gifver den i bihanget under n:o 15 införda tabellen, hvilken jemförd med samma tabell för 1889 visar, att inga ändringar af vigt förekommit. Bantågens regelbundna framförande, ingen gång rubbadt af snöhinder, har af naturhinder i öfrigt ej lidit vidare afbräck än att kortare tåguppehåll under färd å linien måst göras, emedan vid tre tillfällen telegrafledningsdelar och en gång ett störro träd af blåst nedbräckts öfver banan samt en gång en vagnslast bräder af lika anledning bringats i olag, hvarförutom en gång bantågs afgång från station fördröjts i följd af kollision med några olastade godsvagnar, som af blåst satts i drift. I följd af uppkomna bristfälligheter eller olag hos tågmaterielen eller på grund af särskilda från tågbelastningen härrörande hinder hafva bantåg 109 gånger under vistelse å stationsområde och 62 gånger under färd mellan stationer blifvit nämnvärdt fördröjda eller måst göra tillfälligt afbrott i färden. Dylika tillfälligheter hafva vållats 103 gånger (59 å station, 44 å linien) af felaktighet hos lokomotiv, 56 gånger af felaktighet hos vagn och vagntillbehör, värme- och signal- 4

32 26 BANTÅGENS GÅNG. BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. ledning eller bromsinrättning och 12 gånger af uppkommet olag i tågbelastningen (vid ett af dessa tillfällen nedföllo, utan att skada sig, några passagerare under tågs gång å linien från en truppvagn, emedan on stängselbom, mot hvilken de lutade sig, glidit undan) eller af för tungt tåg. Dessutom har tåg nödgats stanna å linien en gång, emedan vikarie för eldaron, som häftigt sjuknat, måst tillkallas, och två gånger, emedan passagerare af okynne åverkat vakuumledning så, att tåget bromsats af do fall, då lokomotiv befunnits felaktigt, har detsamma såsom otjenstbart måst ersättas af annan maskin och vid ett annat likadant tillfälle samt då bantåg varit för tungt att framföra har frånkoppling af en del vagnar måst företagas, innan färden kunnat fortsättas. Genom yttre hinder har obehörigt uppehåll för bantåg vållats 37 gånger, deribland sex gånger af fel å fast signalapparat eller af felaktig signalering, fyra gånger af fel å rälor och tjugufem gånger, emedan menniskor, kreatur eller fordon (oftast s. k. dressiner) varit i vägen. Härtill kommer, att den ena af do broar, på hvilka jernvägen vid Näsvikens station öfvergår Forssaån, varit för afhjelpande af uppkommen skada å brobyggnaden afspärrad för trafik under ett par dagar, under hvilken tid samfärdseln uppehållits genom bantåg, som stannat å ömso sidor om bron. Vid de här förenämda tillfällen, då djur inkommit å banan, hafva enligt uppgifter, som derom lomnats, 1 häst, 22 nötdjnr och 21 får blifvit genom öfverköring dödade. Om nu anförda 208 fall, då afscvärdt uppehåll eller bantågs fördröjda framkomst vållats af hinder hos materiel eller (utan hänsyn till naturhinder) å bana, fördelas på den af bantåg tillryggalagda våglängden, befinnos det, att sådan tillfällig rubbning i tåggång inträffat i medeltal on gång på hvarjo sträcka af kilometer. A stationsområde har det inträffat 18 gånger under vagnvexling och 3 gånger vid tågs afgång eller ankomst, att lokomotiv eller någon eller några af bantågs vagnar bragts ur spåren, och under bantågs gång a linien har vid ett tillfälle tendern jomte en vagn urspårat. Bantåg under ingång å stationsområde hafva sammanstött fyra gånger med derstädos afstäld rörlig materiel och en gång med ett lokomotiv i röreiso, vid hvilka tillfällen en gång en godsvagn totalt krossades och en gång en sådan betydligt skadades, och vid vagnvexling å station har tro gånger sammanstötning mellan materiel egt rum utan nämnvärd skadlig påföljd. Dessutom hafva å linien för lastning utförda vagnar vid återföring till stationsområde derstädes vid två tillfällen råkat sammanstöta med bantåg eller vagnar och hafva dorvid samt vid det förenämda tillfälle, då i drift komna vagnar sammanstött med tåg, åtskilliga vagnar mer och mindre skadats. Afsevärd skada eller olägenhet har deremot icke vid något af nu uppgifna tillfällen vållats vare sig passagerare å bantåg eller annan person. Banas och byggnaders underhåll. Bihangets tab. 1 visar, att bana/delningens samtliga från egentliga underhållsarbeten hörrörande utgifter uppgått till kronor, motsvarande kr. per bankilomoter eller kr. mindre än under näst föregående år..för verkstälda ändringsarbeten å bana och byggnader hafva dessutom bokförts utgifter till belopp af GO kr. (39.74 kr. per bankilometcr), som med kr. öfverskjuta motsvarande utgifter under år Banunderbyggnadens underhåll har kraft kostnader af tillsammans kr. per bankilometer och kostnaden för öfverbyggnadens underhåll (spårrigtning och ballastning samt sliprars, rälers och spårvexlars underhåll) har uppgått till kr. per bankilometer. Det förra beloppet är 19, det senare 8 procent mindre än under näst föregående är. Utbytet af sliprar har uppgått till ur banan upptagna odugliga ( af furu och 588 af ek) och med nya ( af furu och af ek) ersatta stycken. Tillökningen har föranledts af ändrade understöd för rälskarfvar å sträckor, hvarost utbyte af räler egt rum. I utbyte mot meter äldre ur banan upptagna skadade eller kasserade räler ( m. af jern, stålhufvade och af stål) nedlades m. nya stålräler samt m. äldre räler ( m. af jern, m. stålhufvade och m. af stål), hvilka förut upptagits ur banan och dels varit i brukbart skick dels åter gjorts brukbara genom skadade delars borthuggning. De mängder af sliprar och rälor af olika slag, som vid 1890 års utgång funnos nedlagda å do särskilda bansträckningarne, samt do senaros medelålder äro angifna uti den i Bihanget under n:o 14 införda tabellen. Do med stålräler belagda sträckorna af statsbanornas hufvud- och sidospår hafva i följd af det under nämda år verkstälda utbytet af räler ökats: å linien Katrineholm Nässjö med en längd af O.010 kilom. Göteborg Falköping»» 4.373» Falköping Örobro»» O.035» Falköping Jönköping»» » Hallsb. Motala Mjölby»» 5.251» Malmö Nässjö»» 0.786» Laxå Kristinehamn»» I.791» Karlstad Arvika»» 6.734» Arvika riksgränson»» 5.208» Stockh. norra Södermalm»» O.527» Stockholm Upsala»» O.007» Upsala Krylbo»» » Krylbo Storvik»» O.352» Storvik Bollnäs»» » Bollnäs Ljusdal»» 4.87G» Karlberg Värtan»» 3.394» Bräcke Torpshammar»» 7.154» Bräcke riksgränsen»» O.030» men deremot minskats: å linien Torpshammar Sundsvall»» O.342» Långsele Anundsjö»» 0.582»

33 BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. 27 A de äldre ursprungligen med jernräler belagda bandelarne voro vid 1890 års slut stalräler nedlagda i hufvudspåret till utsträckning af kilometer â linien Stockholm södra Örebro Göteborg, 208.o km. a Östra stambanan, km. å Södra stambanan, 77.9 km. å linien Hallsborg Motala Mjölby, km. å Nordvestra stambanan, 68.8 km. å linien Stockholm Upsala, km. å linien Upsala Bollnäs, 65.4 km. â linien Bräcke Torpshammar och 3.4 km. å linien Karlborg Värtan. A linier, hvilka från början varit blott delvis belagda med stålräler, funnos sådana i hufvudspåret till utsträckning af 82.4 km. å linien Bollnäs Ange och 25.4 km. â linien Trångsviken Bräcke. Läggas härtill de linier, som, från början belagda med stålräler, vid ifrågavarande tid hade sådana i hufvudspår qvarliggande till utsträckning af km. å linien riksgränsen Trångsviken, km. å linien Bräcke Sollefteå, 82.6 km. å linien Långsele Anundsjö, 56.4 km. å linien Torpshammar Sundsvall, 35.9 km. å linien Kilafors Stugsund, 57.5 km. å linien Ljusdal Hudiksvall och 1.4 km. å linien Albano Stockholms östra station, så befinnes, att hela den med stålräler försedda längden af statsbanornas hufvudspår vid 1890 års slut uppgick till kilometer eller 78.8 kilometer mera än under året förut. Med stålhufvade räler voro å spridda ställen, hufvudsakligen blott å Vestra stambanan, belagda hufvudspår af tillsammans 35.2 kilometers längd (3.3 km. mindre än under föregående år). Af statsbanornas hela vid årets slut trafikerade längd, kilometer, voro alltså 81.i procent belagda med stålräler och 1.4 procent belagda med stålhufvade räler, under det att af sidospåren, tillsammans utgörande kilometer, omkring 18.5 procent voro försedda med stålräler. I utbyte mot äldre spårvexelmateriel hafva 12 fullständiga spårvexlar förutom en mängd enskilda spårvexeldelar nodlagts i banan. I sammanhang med vanliga arbeten för underhåll af öfverbyggnad samt husbyggnader, bangårdsmaskinerier, stationsplaner och lastkajer etc, hafva vidtagits åtskilliga nya eller ändrade anordningar, af hvilka må anföras: tillbyggnad af stationshusen vid Östersund och Hjerpen samt lokomotivreparationsverkstäderna i Östersund och Bollnäs, uppförande af nya uthusbyggnader vid Bräcke, Sundsvalls vestra, Hudiksvalls, Malmslätts och Tjörnarps stationer samt vid tre banvaktstugor, uppförande af ett maskinhus för elektrisk belysning vid Malmö station, tillbyggnad af godsmagasin vid Sya samt af uthus vid Krylbo och Sya, ombyggnad af ekonomihus vid Viskan, tillbyggnad af en stationskarlstuga vid Grafversfors, flyttning från linien Karsjö Jerfsö af en banvaktstuga, som derefter anordnats till stationskarlsbostad vid Vallsta, flyttning af en stationstuga från Dysjön till Ange, hvarest den inredts till boställshus, flyttning af en banvaktstuga jemte uthus och källare från linien Bamsjö Mellansjö till Forssa ångsåg samt af en banvaktstuga från linien Krokom Nälden till Dysjön, uppförande af en ny banvaktstuga vid Södermalms f. d. hållplats, i stället för den gamla, som nedrifvits, flyttning och förändring af kolbås och virkesbod vid Krylbo, flyttning af Södermalms väntpaviljong till Säby hållplats, der den inredts till platsvaktstuga, hvarjemte uthus dortill anlagts, flyttning af ett vattentorn från Forssa gamla station till Forssa, nedrifning af vattentornet vid Örtofta samt uppförande af nytt torn på annan plats derstädes, nedläggning af en vagnvåg vid Örtofta, spårutläggning vid Bamsjö och Liljeholmen, spåromändring vid Gällö och Jönköpings hamnbana, ordnande af stationsplan och utläggning af platform vid Vårtans nya stationshus, utfyllning af bangårdsplanet i Östra delen af Malmö station, planering för ny spårutläggning vid Hörs station samt anläggning af nya lastkajer eller platformer vid åtskilliga stationer. Dessutom har en vid Tumba station af enskild person uppförd husbyggnad inköpts för att användas såsom boställshus. Banans hägnad har å längdsträckor af tillsammans 183 kilometer reparerats eller utbytts mot nytt. Hela kostnaden för underhåll af husbyggnader, bangårdsmaskinerier, stationsplaner, lastkajer etc. och stängsel samt för utförda ändringar af byggnader och anläggningar har uppgått till kronor, utgörande kr. per bankilomoter, under det motsvarande medeltal för 1889 uppgick till kronor. Underhållet af telegrafer och signalinrättningar har kostat kronor per bankilometer eller 74 procent mera än under året förut. Nya, genom linledningar med förreglingsrullar för spårvexlarne förenade signalapparater hafva för betryggande af bantågs säkerhet uppstälts vid inloppen till stationerna Bankeberg, Kinstaby, Stockaryd och Tidan samt vid spårförgreningen till Stockholms södra station. Underhållskostnaden för planteringar, 23.7i kronor per bankilometer, understiger med 0.98 krodor motsvarande medeltal för år 1889 och utgifterna för snöskottning, inalles io kronor, uppgå till något mer än fjerdedelen af motsvarande kostnad under nämda år. Utöfver de kostnader för underhåll af husbyggnader, bangårdsmaskinerier etc, som ofvan anförts och i Bilagans tab. 1 återfinnas bland utgifterna för hanafdelningen, hafva för underhäll af verkstads- och förrådsbyggnader jemte lokomotivstall m. m. utgifter af tillsammans kronor blifvit under år 1890 bokförda vid maslänafdelningen, bland hvilken afdelnings utgifter do i åberopade tabellen förekomma till någon dol såsom utgifter för»förändringar af verkstads- och förrådsbyggnader m. m.», men hufvudsakligen såsom inräknade i do för»transportmedlens underhåll» angifna kostnadssummorna.

34 28 NYBYGGNADER SAMT NYA INVENTARIER. Nybyggnader samt nya inventarier. De nybyggnadsarbeten, hvilka under år 1890 verkstälts, äro upptagna i följande öfversigt, hvilken jemväl angifver arbetskostnaden under året och samtliga intill årets slut anvisade oller använda medel för arbetenas utförande.

35 NYBYGGNADER SAMT NYA INVENTARIER. 29 1) Boloppet har anvisats for»dïtorse nya byggnader och anläggningar» under âr ) Beloppet har anvisats för»diverse nya byggnader och anläggningar» under år ) I denna summa ingår ett belopp af kronor, anvisadt för utläggning under år 1889 af sidospår vid Svarta station, hvilken anläggning ej bchöft utföras. De två sist utförda slutsummorna visa, att den till kronor uppgående bokförda kostnad, som under år 1890 eller dessförinnan blifvit för ofvan uppgifna ändamål gäldad, öfverstiger sammanlagda beloppen af do extra anslagsmedel, kronor, hvilka såsom beräknad kostnad anvisats att under samma eller föregående år användas för samma ändamål, med ett belopp af kronor. Enär dock utöfver ofvan uppgifna anslagssummor ett belopp af 2 6O8.20 kronor, som från föregående år reserverats å byggnadsanslaget till Värtabanan, under året blifvit ur räkenskapen affördt såsom bidrag till bekostandet af det i öfversigten upptagna nybyggnadsarbotet vid Värtan (uppförande af ett betjeningshus), reduceras genom motsvarande afdrag den förenämda anslagsbristen till ett återstående belopp af kronor. För betäckande af denna brist och för bestridande dernäst af kostnaderna för fullbordandet af i förestående öfversigt upptagna oafslutade arbeten eller för andra nybyggnadsbehof funnos vid 1890 års slut disponibla belopp af tillsammans kronor, utgörande besparingsmedel från anslag för åtskilliga före 1890 fullbordade nybyggnadsarbeten, och då dertill kommer, att belopp af tillsammans kronor anvisats att under år 1890 användas för nybyggnader (tillbyggnad af reparationsverkstäderna i Östersund och vid Stockholms norra station samt utvidgning af spårsystemet i Stadsgården i Stockholm), som vid årets slut ännu ej voro påbörjade, uppgick hela det för nybyggnadsarbeten afsedda belopp, som för framtida användning kunde vid 1890 års slut reserveras, till kronor. De extra anslagsmedel till Statens jemvägstrafik, hvilka Styrelsen haft att tillgå för anskaffning af rörlig materiel, uppgingo, med inräkning af ett från 1889 reserveradt belopp af kronor, till inalles kronor, och har den till kronor uppgående andel häraf, som under 1890 tillgodogjorts, utbetalts för inköpta 4 st. lokomotiv lit. Kd kr oo. 10 st. personvagnskrof» st. täckta godsvagnskrof» oo. 140 st. plankvagnskrof» oo. 6 st. packvagnskrof» oo. 450 st. vagnaxlar med hjul» oo. Diverse vagntillbehör m. m» Summa kr Med för inköp af rörlig materiel afsedda extra anslag till Statens jernvågsbyggnader, som från 1889 reserverats till belopp af kronor, hafva för Statens jernvägstrafiks räkning under 1890 betäckts kostnaderna för 100 st. vagnaxlar och hjul kr oo. Diverse gaslysnings- och bromsattiralj» Summa kr I sammanhang med förestående må äfven nämnas, att utöfver nu anförda summor blifvit såsom disponibelt för anskaffning af ny rörlig materiel bokfördt ett belopp af inalles kronor, nemligen dels kronor, motsvarande nominela värdet af den under året slopade rörliga materielen, dels kronor, reserverade å enahanda värde af ma-

36 30 NYBYGGNADER SAMT NYA INVENTARIER. teriel, som under föregående tid slopats, af hvilket belopp större delen, nemligen den, som oj betäckts af influtna försäljningsmedol för dylik materiel eller genom värdet af hvad som af densamma kunnat på annat sätt tillgodogöras, uppförts på räkningen för rörliga materielens underhåll. Till ersättning för den slopade materielen har af ifrågavarande model en del, kronor, under året användts till gäldande af kostnaden för 2 st. lokomotiv lit. K.c kr. 92 OOO.oo. 4 st. lokomotiv lit. O.c» 148 OOO.oo. 1 st. personvagnskrof» oo. 1 st. packvagnskrof» oo. 2 st. öppna låga godsvagnskrof» 3 OOO.oo. 12 st. plankvagnskrof» oo. 1 st. justeringsvagnskrof» oo. 375 st. vagnaxlar med hjul» oo. 3 st. lokomotivaxlar» oo. Summa kr oo. En uppgift öfvor de vigtigaste förbrukningseffekter och andra varor, som för jernvägstrafikens behof blifvit under 1890 bestälda att levereras under detta eller påföljande år, meddelas här nedan i särskildt syfte att visa, i hvad för omfattning inhemsk industri eller utländsk blifvit för beställningarnes fullgörando anlitad. a) inhemsk tillverkning eller vara.

37 b) utländsk tillverkning eller vara. NYBYGGNADER SAMT NYA INVENTARIER. 31

38 32 NYBYGGNADER SAMT NYA INVENTARIER. OLYCKSHÄNDELSER. Sammanlagda utgöra här ofvan upptagna summor för beställningar: af inhemska tillverkningar eller varor kr :» utländska»»»» : Olyckshändelser. Summa kr : Under år 1890 inträffade vid Statens jernvägstrafik 46 olyckshändelser, vid hvilka 15 personer dödades och 31 personer erhöllo svårare kroppskada. Olycksfall med dödlig utgång träffade en resande, i det han, som å station afstigit från bantåg, vid försök att påstiga, sedan det åter satts i gång, snafvado och öfverkördes, samt åtta vid jernvägen anstälda betjente och sex andra personer. Alla de sistnämda öfverkördes af bantåg, för hvilka de genom egen oförsigtighet kommit i vägen, tre å stationsområde och tre å linien, och på samma sätt omkommo likaledes sex vid jernvägen anstälda personer, nemligen å stationsområde en extra grindvakt, en tillfällig banarbetare och en stationskarl, af hvilka den sistnämde, som under tjenstgöring vid vagnvexling tagit plats på fotsteget till vagn i tåg, derifrån nedföll under tåget just som detta sattes i gång, samt å linien två extra banvakter och en extra bromsare, hvilken sistnämde fallit (eller måhända nedhoppat) från i gång varande tåg. Genom klämning mellan vagnbuffrar under tågrörelse å stationsområde omkommo en vagnmästare och en stationskarl. Kroppskador tillfogades två främmande personer under vistelse å bangård, hvarest tågrörelser pågingo, samt 29 vid jernvägen anstälde personer. Af dessa senare skadades två genom fall från gående tag, sex vid afstigande från tåg eller försök att pâstiga, åtta under sysselsättning vid vagnvexling, sex vid lastning eller lossning af gods och sju under andra omständigheter. Antalet af förut vid Statens jernvägstrafik inträffade olyckshändelser med för menniskor menlig utgång utgjorde 649, vid hvilka 378 personer dödades och 307 personer skadades, och är på grund af hvad härom anförts här och i föregående berättelser upprättad nedanstående summariska sammanställning af olycksfall vid statens jernvägstrafik under åren Jemför man, såsom vid framställning af ifrågavarande förhållanden är öfligt, antalet olycksfall, som träffat resande, med hela antalet befordrade resande, och olycksfall, för hvilka jernvägsbetjening och främmande personer varit utsatte, med tillryggalagda tågkilometer, så befinnes att, då under den tid, föregående öfversigt omfattar, å statens jernvägar befordrats resande och utgjorts tågkilometer, Olycksfall, som inträffat vid Statens jernvägstrafik under åren

39 OLYCKSHÄNDELSER. PERSONAL. STATENS JERNVÄGSTRAFIKS PENSIONSANSTALTER. STATENS JERNVÄGSBYGGNADER. 33 olycksfall, vållande kroppsskada, vare sig utgången deraf varit dödlig eller icke, träffat 1 resande bland och att, om särskild hänsyn tages till dem bland dessa olycksfall, hvilka vållat lifvets förlust, sådana fall träffat 1 resande bland , men om man ej medräknar de fall, då olyckan skett genom den omkomnes eget vållande, 1 resande bland , och vidare, att inom den vid jernvägarno sysselsatta personalen ott olycksfall inträffade på tågkilometer och ett sådant med dödlig utgång på tågkilometor, samt att af olycksfall, hvarvid främmande, icke resande person omkommit, ett inträffat på tågkilometer. Personal. Den vid Statens jernvägstrafik anstälda ordinarie personalen utgjorde enligt den vid 1890 års början upprättade arvodesstat personer, af hvilka, med inräkning af styrelsens medlemmar, 176 tjenstgjorde i styrelsen och dess kontor samt å distrikten. Yid byråafdelningen voro upptagne 63 tjenstemän och betjente, vid banafdelningen 1 648, vid maskinafdelningon 871 och vid trafikafdelningen Efter de under årets lopp genom tjensteinnehafvares afgång samt nya tjenstemäns och betjentes antagande timade förändringar utgjorde den ordinarie personalen vid årets slut 5 215, af hvilka 61 tillhörde byråafdelningen, banafdelningen, 858 maskin- och trafikafdelningen. Vid jemförelse mellan antalen innehafvare af ordinarie befattningar vid slutet af åren 1889 och 1890 visar sig en tillökning af 128 personer, i det att vid banafdelningen tillkommit 16, vid maskinafdelningen 33 och vid trafikafdelningen 79 personer. För de i hvarje ordinarie tjenstebefattning anstälda antal personer redogöres i tab. 16 af bihanget. Jemföros antalet ordinarie personal med längden af för trafik öppen bana, befinnes, att vid 1890 års slut medeltalet personer per kilometer var 2.oo eller O.os mera än enahanda medeltal vid 1889 års slut. Antalet af dem som, utan att vara anstälda i ordinarie befattning, varit använda- i de trafikerade statsbanornas tjenst eller arbete, vexlar i vida högre grad än den ordinarie personalon, synnerligen vid banafdelningen, som under den blidare årstiden sysselsätter vid reparationsarbeten betydligt större arbetspersonal än under den öfriga delen af året. Beräknadt i medeltal för hela året har antalet af den under 1890 använda extra personalen utgjort vid byråafdelningen 11, vid banafdelningen 2 265, deraf 710 grindvakter, vid trafikafdelningen 681 och vid maskinafdelningon 2 245, deri inräknade arbotaro i verkstäderna samt 723 vid förråden, och sålunda vid samtliga afdelningarne personer. Statens jernvägstrafiks pensionsanstalter. Eevisorernes för 1890 afgifna berättelse rörande dessa anstalters förvaltning och räkenskaper uppgifver, beträffande Pensionsinrättningen, kapitalbehållningen vid årets slut till kronor samt de under året influtna inkomsterna till kronor och beträffande Enke- och pupillkassan kapitalbehållningen till kronor samt inkomsterna under året till kronor. De under året upplupna pensionsbeloppen uppgingo i Pensionsinrättningen till u kronor och i Enke- och pupillkassan till kronor. Statens jernvägsbyggnader. För arbetenas fortsättning å stambanan genom öfre Norrland under år_1890 beviljade Riksdagen ett anslag af kronor. A denna bana fortgingo arbetena i öfverensstämmelso med den 24 Januari 1890 nådigst faststäld arbetsplan, och utfördes under året hufvudsakligen följande arbeten. Å den förut i det närmaste fullbordade sträckningen mellan Anundsjö och Mellansel afslutades samtliga återstående arbeten och å den 81 kilometer långa bansträckan från Mellansel till Nyåker påbörjades arbetena och fortgingo så, att hela denna. bandel blef terrasserad och rälslagd samt till en del ballastad. Derjemte påbörjades arbetena å linien Nyåker Öreelf. För banvallens terrassering blefvo kbm. jord, sten och dy omflyttade, kbm. berg utsprängda samt kbm. revoteringsmur uppförda, hvarigenom banvall färdigbildades å en sammanräknad längd af meter. Af den sålunda fullbordade banvallen äro meter åstadkomna genom skärning och bankfyllning med större djup och höjd än 2.5 meter och meter genom terrassering å jemnare mark, samt upptagas 385 meter af broar och en vägport. Genom berg äro utsprängda meter och af dessa 365 meter till större djup än 2.5 meter. För mindre vattendrags ledande genom banvallen anlades en kulvert med 16 qvadratmeters vattenöppning och 20.9 meters längd, 22 öppna trummor med bredder af O.s till 3.o meter samt 5 dubbla och 197 enkla, täckta trummor med vattenöppningar varierande mellan O.09 och 4.32 qvadratmoter. Sammanräknade längden af kulvert och trummor utgjorde meter. Under året fullbordades 12 mindro broar, deraf 2 med 4 meters spann, 1 med 5 meters, 2 med 6 meters, 3 med 10 meters, 3 med 15 meters och 1 med 20 meters spann, samt 5

40 34 STATENS JERNVÄGSBYGGNADER. 3 större broar, nemligen bron öfver Moelfven med ett 40 meters spann, den öfver Gideelf med 2 spann à meter och 1 spann à meter och bron öfver Lögdeelf med 2 spann à meter och 1 spann à 40.5 meter. Överbyggnaderna till de två förstnämda af dessa större broar utgöras af fackverksreglar, hvilka å Moelfsbron äro försedda mod tväroch långreglar för spårets uppbärande, hvaremot å bron öfver Gideelf spåret hvilar direkt å hufvudreglarne. Bron öfver Lögdeelf består af plåtreglar med mellan dem anbragta tväroch långreglar för uppbärande af farbanan, hvilken ligger på den betydliga höjden af motor öfver elfvens högvattenyta. För undvikande af dyrbara uppsättuingsställningar hopsattes denna öfverbyggnad å södra elfstranden, hvarofter de fullt färdignitado regiarne i December månad drogos öfver elfven och anbragtes å stöden, hvilka förutom landfästena bestå af två 19.3 meter höga jernbockar, hvilande å i cement murade stenpelare. Vigton af jernet i bron öfver Moelfven uppgår till 51.5 tonn, i bron öfver Gideelf till 91.2 tonn och i Lögdeelfsbron till 213 tonn. Samtliga broar äro tillverkade och uppsatta af inhemska verkstäder. Syllar och rälor nedlades å meters längd, och var rälsläggningens slutpunkt vid årets utgång vid Nyåker, kilometer från Långsele. För komplottering af ballasten å den förut rälslagda bansträckan äfvensom för underballastning af det under året utlagda spåret utfördes å linien kubikmeter grus. Husbyggnader och planeringsarbeten påbörjades å bangårdarne vid Gottne, Björna, Trehörningsjö och Nyåker. Två banmästarestugor och nio vaktstugor jemte källare och uthus uppfördes. För banan korsando lands- och egovägar uppfördes en vägport samt tre vägbroar, anordnades 178 vägöfvergångar i banans plan och omlades meter vägar. För jernvägsområdets inhägnande uppsattes meter stängsel af trä. Don vid denna stambana använda arbetsstyrkan utgjorde i medeltal: under det första qvartalot 1828 man, under det andra 3 234, det tredje och det fjerde man. Största använda arbetsstyrkan utgjorde man i Maj månad och minsta T 447 man i Januari månad. Stambanans egna dragare utgjordo effektiva dagsverken. Kostnaderna för denna stambanelinie utgjorde vid årets slut kronor, hvaraf kronor under årets lopp utgifvits för verkstälda arbeten och erforderliga inköp. Huru kostnaderna fördola sig på olika konton ses af det i tabellbilagan 17 införda utdrag ur jernvägsbyggnadens räkenskap, i livilket äfven äro uppgifna kostnaderna för den redan till trafik upplåtna linien Hudiksvall Ljusdal, för hvars räkning under år 1890 endast några obetydliga utgifter för vägarbeten och andra med expropriationen sammanhängande kostnader varit att med byggnadsmedel bestrida. I enlighet med för byggnadsförvaltningen gällande föreskrift lemnas här en förteckning å de hufvudsakligaste för statens jernvägsbyggnader under år 1890 upphandlade och liqviderade effekter och varor. a) Inhemsk tillverkning eller vara.

41 STATENS JERNVÄGSBYGGNADER. 35 b) Utländsk tillverkning eller vara. Till förberedande af påföljande årets arbeten verkstäldes under år 1890 definitiv utstakning af den 60 kilometer långa bansträckan mellan Högbränna och Norra Degerfors, hvarvid den förut uppgångna linien med några mindre afvikningar följdes. Utefter bansträckan mellan Öreelf och Vännäs påbörjades i enlighet med den 26 September 1890 erhållet nådigt bemyndigande arbetena med jordschaktning samt bro- och trummurningar och å bandelen Vännäs Degerfors färdigbygdes till största delen erforderliga transportvägar och provisoriska byggnader. Stockholm i September RUDOLF CROtfSTEDT. C. Löfman.

42

43 TABELLBILAGOR.

44

45 3 Statistik. Tab. 1.

46 4 Tab. 1. (Forts.) STATISTIK. *) Dessutom finnas 1 kran-, 2 justerings- och 2 gastransportvagnar.

47 STATISTIK. 5 Tab. 1. (Forts.)

48 6 Tab. 1. (Forts.) STATISTIK.

49 STATISTIK. 7 Tab. 1. (Forts.)

50 8 Tab. 1. (Forts.) STATISTIK.

51 STATISTIK. 9 Tab. 1. (Forts.) B

52 10 Tab. 1. (Forts.) STATISTIK.

53 STATISTIK. 11 Tab. 1. (Forts.)

54 12 Tab. 1. (Forts.) STATISTIK.

55 STATISTIK. 13 Tab. 1. (Forts.)

56 14 Tab. 1. (Forts.) STATISTIK.

57 STATISTIK. 15 Tab. 1. (Forts.)

58 16 Tab. 2. Uppgift å vid slutet af år 1890 befintliga * Särskilda tendrar äro ej bestälda för dessa lokomotiv.

59 lokomotiv, deras konstruktion m. m. 17 Tab. 2.

60 Tab (Forts.) Uppgift å vid slutet af år 1890 befintliga * Se noten sid. 16.

61 lokomotiv, deras konstruktion m. m. Tab (Forts.)

62 Tab (Forts.) Uppgift å vid slutet af år 1890 befintliga

63 lokomotiv, deras konstruktion m. m. Tab (Forts.)

64 Tab (Forts.) Uppgift å vid slutet af år 1890 befintliga

65 lokomotiv, deras konstruktion m. m. 23 Tab. 2. (Forts.)

66 24 Tab. 2. (Forts.) Uppgift å vid slutet af år 1890 befintliga Inalles 37G st. lokomotiv med en sammanräknad anskaffningskostnad af kronor.

67 lokomotiv, deras konstruktion m. m. Tab (Forts.) D

68 26 Tab. 3. Uppgift å vid slutet af år 1890 befintliga * Fångar. 4) i resp. 6 och 13 vagnar. 8 ) i resp. 4 och 54 vagnar.,2 ) i resp. 5 och 24 vagnar. J ) G sofplatser i hvarje vagn. B )» 15, 12 och 0 vagnar. 9 )».'!» 14»» 3 )» 31» 25» 2 ) i resp. 33 och 1 vagnar. 6)» 55 och 20 vagnar. 10 )» 54 och 3 ")» 30» 80» 3 )» 2» 7» 7 )» 5, 20 och 86 vagnar; de»')» 14» 7» 15 )» 6» 50»

69 27 vagnar, deras mått, inredning m. m. Tab. 3.

70 Tab (Forts.) Uppgift å vid slutet af år 1890 befintliga För inköp af vagnar hafva utbetalts kronor, hvaraf for person-, post-, fång- och packvagnarao » och för godsvagnarno »

71 vagnar, deras mått, inredning m. m. Tab (Forts.)

72 30 Tab. 4. Öfversigt af lokomotivtjensten samt dermed

73 31 förenade kostnader under år Tab. 4.

74 32 Tab. 4. (Forts.) Öfversigt af lokomotivtjensten samt dermed

75 33 förenade kostnader under år Tab. 4. (Forts.) E

76 34 Tab. 5. Öfversigt af vagntjensten samt dermed ') I denna summa ingår kr., hvilka betalts af Kongl. Postverket för reparationer af postvagnar.

77 35 förenade kostnader under år Tab. 5. Tillägg: Specifikation för hvarje vagnlitera af genomlupna vägsträckor.

78 36 Stationerna och Enskilda banorna ordnade efter inkomst för afsänd och anländ trafik, med angifvande tillika af deras ordningsnummer efter antal resande och godsmängder samt efter inkomst af försålda personbiljetter och afsändt gods. Tab. 6. * Östra Skånes jernvägar omfatta Hästreda Karpalund, Gärds härads, Hör Hörby och Hörby Tollarp jernvägar.

79 Stationerna och Enskilda banorna ordnade efter inkomst för afsänd och anländ trafik. 37 Tab. 6. (Forts.) * Per år räknadt.

80 38 Stationerna och Enskilda banorna ordnade efter inkomst för afsänd och anländ trafik. Tab. 6. (Forts.) * Per år räknadt.

81 Stationerna och Enskilda banorna ordnade efter inkomst för afsänd och anländ trafik. Tab. 6. (Forts.) 39 * Per år räknadt.

82 40 Tab. 7. Bandelarne, ordnade efter inkomst per bankilometer.

83 41 Bandelarne, ordnade efter inkomst per bankilometer. Tab. 7. (Forts.) F

84 42 Tab. 8. Specifikation af afsändt

85 43 och anländt gods. Tab. 8.

86 44 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

87 45 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

88 46 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

89 47 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

90 48 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

91 49 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.) G

92 50 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

93 51 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

94 52 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

95 53 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

96 54 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

97 55 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

98 56 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

99 57. och anländt gods. Tab. 8. (Forts.) H

100 58 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

101 59 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

102 60 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

103 61 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

104 62 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

105 63 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

106 64 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

107 65 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.) I

108 66 Tab. 8. (Forts.) Sammandrag.

109 67 Tab. 9. Mängden af särskilda varuslag i förhållande till hela godsmängden. Tab. 10. Medeltransportlängder för särskilda varuslag.

110 68 Tab. 11. Transporterade boskapskreatur år 1890.

111 Transporterade boskapskreatur år Tab. 11. (Forts.)

112 70 Tab. 11. (Forts.) Transporterade boskapskreatur år 1890.

113 71 Transporterade boskapskreatur år Tab. 11. (Forts.)

114 72 Tab. 12. Sammandrag af trafiken under årets 1890 'Xill ofvanstående trafik-inkomster komma: Diverse till trafik icke hänförliga inkomster, nniler 1856: Kr., så att totalinkomsten di var Kr , : 5 611,79, J35S:, , :, , : 1803,52, , : 2 341,09, , : 11387,92, , : ,72,»» , : ,90, , : ,66,, , : ,91, r , : ,82, ,08. Diverse till trafik icke hänförliga inkomster, under 1868: Kr ,00, så att totalinkomsten då var Kr ,21. 1S69: ,31,»» , : ,99,» , : ,46,» , : ,59,»» , : ,39,»» , : ,24, , : ,07, , : ,81, ,48. 1S77: ,85, , : ,69, , : ,02,»» ,23.

115 särskilda månader samt under föregående år. 73 Tab. 12. Diverse till trafik icke hänförliga inkomster, under 1880: Kr ,38, så att totalinkomsten da Tar Kr , : ,99, , : , , : ,82,»» , : ,03, , : ,69, , : 91919,41,» , : ,76,» , : ,60,» , : ,36,»» ,75. B 1890: ,13, _j, ,83. Summa Kr ,65. Summa summarum Kr ,35. ") Hithörande inkomster under detta och föregående år äro sammanslagna med inkomsterna för lefrande djur. I*

116 74 Tab. 13. Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

117 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. K

118 76 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

119 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

120 78 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster, ') Häri inräknade 14,901 resande mellan Söderhamn och Söderhamn vestra.

121 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

122 80 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

123 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

124 82 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

125 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.) L

126 84 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster, ') Öppnad för trafik den J.

127 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

128 86 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

129 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

130 88 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

131 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

132 90 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster, ') Häri inräknade äfven resande från och till Olskroken.

133 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.) M

134 92 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

135 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

136 94 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster, ') Öppen för trafik \ "-.

137 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

138 96 Tab. 14. Räler och sliprar

139 97 vid 1890 års slut. Tab. 14.

140 98 Tab. 14. (Forts.) Räler och sliprar Anm. De stationer, hvilkas namn äro kursiverade, ingå med sina spår i den bansektion, uti hvilken de kursiverade namnen förekomma. ') Häri inberiiknadt meter dubbelspår emellan Stockholms södra och Liljeholmen. 2 )»» sidospår från Östavall till Holmsjön. 3 )»» meter dubbelspår. 4) Linien Ljusdal Hybo utgöres på en längd af meter af gamla linien Jerfsö Ljusdal. 6 ) Häri inberäknadt spåret emellan Tomteboda och Bomsjön.

141 vid 1890 års slut. Tab (Forts.) N

142 100 Tab. 15. Ordinarie bantågens anordning år Anm. 1. Anm. 2. En asterisk betecknar tåg, som under året tillkommit såsom nya. Kursivering utmärker att tåg gått icko dagligen, utan 1) Onsdagar och Lördagar. 2 ) Söknedagar. 3 ) Lördagar. 4 ) Fredagar. 6 ) Tisdagar. c ) Måndagar. ') Söndagar. Anm. 3. Under tiden fr. o. m. V» t. o. m. 31 /e hafva följande tåg gått under annan benämning än den genom rubrikerna angifna, nemligen de, som betecknats med 8 ) såsom blandado tåg, med 9 ) såsom persontåg. Anm. 4. Under tiden fr. o. m. '/a t. o. m. 30 /s hafva följande tåg gått under annan än den af rubrikerna angifna benämningen, nemligen de, som betecknats med I0 ) såsom blandade tåg, med n ) såsom persontåg.

143 101 Ordinarie personalen vid Statens jernvägstrafik år Tab. 16.

144 102 Utdrag ur Statens jernvägsbyggnads räkenskap år 1890 för bansträckningarne Hudiksvall Ljusdal och Långsele Vännäs. Tab. 17.

145