Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, Täckningsår: Styrelsen för statens järnvägstrafik ersätts 1888 av Järnvägsstyrelsen Årsberättelsen 1862 innehåller, s. 1-10: Inledning. Återblick öfver Statens jernvägstrafik för åren Efterföljare: Statens järnvägar / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Allmän järnvägsstatistik / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden / utgivna av Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, Årg Översiktspublikation: Statens järnvägar : : historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / i anledning af Statens järnvägars femtioåriga tillvaro utgifven på Kungl. Maj:ts nådiga befallning af Järnvägsstyrelsen ; under redaktion af Gustaf Welin. - Stockholm : Järnvägsstyrelsen, vol. D. 1, Historik. Även elektro nisk version på adress: D. 2, Bana och byggnader D. 3, Transportmateriel och verkstäder. D. 4, Förvaltning och personal. BISOS L digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-l0-9101_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. L) STATENS JERNVÄGSTRAFIK 30.a. KONGL. JERNVÄGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, TRYCKT HOS K. L. BECKMAN, 1892.

4

5 Innehållsförteckning. Sid. Statsbanornas utsträckning 1. Kapital och af kastning 2. Inkomst och driftkostnad 2. Trafikstationer och samtrafik 9. Ekonomisk ställning 11. Rörlig materiel 17. Trafik 18. Bantågens gång 25. Banas och byggnaders underhåll 26. Nybyggnader samt nya inventarier 28. Olyckshändelser 32. Personal 33. Statens jernvägstrafiks pensionsanstalter 33. Statens jernvägsbyggnader 33. Gellivarebanan 36. Table des matières. Page. Développement des chemins de fer de l'état 1. Capital engagé et rendement 2. Recettes et dépenses 2. Stations et conventions d'exploitation 9. Situation économique 11. Matériel roulant 17. Mouvement 18. Cours de trains. 25. Entretien de la voie et des bâtiments 26. Constructions nouvelles, extension du matériel 28. Accidents 32. Personnel 33. Caisses de pension 33. Lignes en construction 33. Ligne de Gellivare 36. Tabell-bilagor. Sid. 1. Statistik Uppgift å vid slutet af år 1891 befintliga lokomotiv, deras konstruktion m. m Uppgift å vid slutet af år 1891 befintliga vagnar, deras mått, inredning m. m Öfversigt af lokomotivtjensten samt dermed förenade kostnader under år Öfversigt af vagntjensten samt dermed förenade kostnader under år Stationer och enskilda banor, ordnade efter storleken af trafik och inkomster Bandelarne, ordnade efter inkomst per bankilometer Specifikation af afsändt och anländt gods Mängden af särskilda varuslag i förhållande till hela godsmängden Medeltransportlängder för särskilda varuslag Transporterade kreatur år Sammandrag af trafiken under 1891 års särskilda månader samt under föregående år Sammanställning af stationernas trafik, inkomster, utgifter och tjenstepersonal under år Räler och sliprar vid 1891 års slut Ordinarie bantågens anordning år Ordinarie personalen vid Statens jernvägstrafik år Utdrag ur Statens jernvägsbyggnads räkenskap år 1891 för stambanan genom öfre Norrland och statsbanan Mellansel Örnsköldsvik Utdrag ur Gellivarebanans räkenskap för år Grafisk framställning af Statens jernvägars inkomster, utgifter och skilnaden dem emellan per kilometer under åren Tableaux annexés. Page. 1. Statistique Tableau indiquaut la nature et le nombre des machines locomotives à la fin de Tableau indiquant le nombre des wagons de differentes espèces à la fin de 1891, leurs dimensions principales, disposition etc Service et frais d'entretien des machines locomotives pendant Service et frais d'entretien des wagons pendant Stations du réseau de l'état et lignes des compagnies, rangées d'après l'état du mouvemont et des recettes Les sections de voie disposées d'après les recettes par kilomètre État récapitulatif, par station, de la nature des marchandises expédiées et reçues Quantités relatives des transports des diverses espèces de marchandises Parcours moyens des diverses espèces de marchandises Transports de bestiaux en Résumé du mouvement, par mois, de l'année 1891 et, par année, dans les années précédentes État récapitulatif, par station, du mouvement, des recettes, des dépenses et du personnel employé pendant Rails et billes à la fin de Disposition des trains Personnel Extrait des comptes des lignes en construction de Vännäs Boden et Mellansel Örnsköldsvik pour l'année Extrait des comptes de la ligne de Gellivare 105. Diagramme: Chemins de fer de l'état; Recettes, dépenses et recettes nettes par kilomètre dans les années Anm. 1 Krona à 100 öre = 1.39 Franc. 1 Öro = 1/100 Krona = 1.39 Centime. 1 Tonn (metertonn) = Kilogram.

6

7 Kongl. Jernvägsstyrelsens underdåniga berättelse för år Statsbanornas utsträckning. De för regelbunden trafik upplåtna statsjernvägarnes längd ökades under år 1891 med den 129 kilometer långa bansträckan Anundsjö Vännäs och utgjorde vid årets slut kilometer. De vid nämda bandel befintliga stationerna, hvilka trafikerats sedan början af Oktober, äro Gottne, belägen 741 kilometer från Stockholms centralstation, Björna,» 762»»»» Treliörningsjö,» 787»»»» Nyåker,» 818»»»» Hörnsjö,» 834»»»» Vännäs,» 857»»»» Den trafikerade statsbanelängden ökades alltså under 1891 med 4.9 procent, och de linior, som vid årets slut trafikerades, voro följande: Sammanbindningsbanan genom Stockholm (Stockholms central Södermalm) längd 3 km. Vestra stambanan (Stockh. södra Göteborg)» 456» Sidolinien till Södertelje» 1» Linien Hallsberg Örebro» 25»» Hallsberg Motala Mjölby» 96»» Sköfde Karlsborg» 44» Södra stambanan (Falköping Malmö)» 380» Nordvestra stambanan (Laxå -Riksgränsen)» 210» Sidolinien till Eryksta» 3» Östra stambanan (Katrineholm Nässjö)» 216» Norra stambanan (Stockh. central Ange)...» 484» Linien Karlberg Värtan med sidospår till Stockholms östra station» 7» Linien Kilafors Stugsund» 36»» Ljusdal Hudiksvall» 62» Norrländska tvärbanan (Sundsvall Riksgränsen)» 363» Linien Bräcke Yännäs» 343»» Långsele Sollefteå» 13» Summa längd 2,742 km.*) *) Den 211 kilometer långa banbyggnaden Luleå Gellivara Malmborgot är här ej medräknad såsom trafikerad; emellertid har å densamma, under någon Banlängdens fördelning på surshilda län framgår af följande tabell, som derjemte för länen och riket angifver banlängdens förhållande till dels folkmängden vid 1891 års början och dels ytvidden jomte dessa förhållandens medelproportional såsom vedertaget mått på förhållandet mellan jernvägsutrustning och befolkningstäthet. Af de talvärden, som angifvits för nämda medelproportional, är länens ordning i tabellen betingad. del af årets senare hälft och samtidigt med att nödiga arbeten derstädes pågått for banans fyrsättando i fullt trafikabelt skick, trafik prorisoriskt bedrifvits, så vidt sådant ansetts kunna ske utan fara for bantågens säkerhet.

8 2 KAPITAL OCH AFKASTNING. INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. Enligt denna tabell är uti rikot i dess helhet statsbanornas utsträckning i förhållande till folkmängden större än uti Vesterbottens, Kronobergs, Vestmanlands och Upsala län, Stockholms stad och län, Kristianstads, Elfsborgs, Kopparbergs, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, men i förhållande till både folkmängd och ytvidd mindre än uti samtliga länen med undantag af Kristianstads, Vestmanlands, Upsala, Malmöhus, Elfsborgs, Vesterbottens samt Kopparbergs och Götoborgs och Bohus län, hvilka tre sistnämda län derjemte i förhållande till endast ytvidden hafva mindre statsbanelängd än landet i dess helhet. Det angifna uttrycket för jornvägsutrustningons förhållando till folkmängdstäthoton i riket har under 1891 ökats med 4.89 procent. Kapital och afkastning. Af den under rubrik»ekonomisk ställning» meddelade kapitalräkningen framgår i fråga om kapitalbehållningen vid 1891 års slut, att do trafikerade statsbanornas ursprungliga anläggningskostnad utgjorde kr att derjemte af extra anslagsmedel för utförande af nybyggnader användts kr och reserverats si, O8.20 samt för anskaffande af ny rörlig materiel och andra inventarier användts kr ! och reserverats >; 30 g oo och att af trafikmedel disponerats för utförande af nybyggnader» se samt för anskaffande af materiel och inventarier» samt att samma banors förlagskapital, bildadt af trafikmedel, utgjorde» att således de trafikerade statsbanornas hela kapitalvärde uppgick till kr och att värdet af under byggnad varando statsbanor med undantag af den såsom sjelfständigt byggnadsföretag förvaltado Gellivarabanan*) kunde anses representeradt af» samt följaktligen att statens egendom af jernvägar, trafikerade och under byggnad, kunde (med förenämda undantag) vid 1891 års utgång uppskattas till... kr se *) Inköpspriset för denna bana utgör enligt köpekontraktet G kronor, hvartill komma kostnaderna för köpets verkställande samt utgifter för banans komplettering och utrustning samt provisoriska trafikerande. Närmare uppgifter rörande Gellivarabanan och dess trafik meddelas liingro fram i sammanhang med redogörelsen för statens jernvägsbyggnader. Enligt kapitalräkningen öfversteg 1891 års bruttoinkomst af statens jernvägstrafik, kronor, den för samma år bokförda driftkostnaden, kronor, med ett belopp af kronor, hvilket alltså, jemfördt med de trafikerade statsbanornas kapitalvärden, gifver uttrycket för deras rentabilitet under ifrågavarande tid. Vid årets början uppgick det i statsbanorna placerade kapitalet (excl. s. k. kapitalrabatt) till kronor för samtliga banorna och till kronor för trafikerade banor, och då, såsom ofvan anförts, vid årets slut samma kapitalvärde utgjorde och kronor, hade detsamma följaktligen under årets lopp ökats för de förra banorna med kronor och för de senare rned kronor. Om för enkelhets skull tillökningen anses på en gång tillkommen vid första halfårets slut, kunna de kapitalbelopp, till hvilka 1891 års nettoinkomst bör såsom ränteafkastning hänföras, anses representerade genom medeltalen af nämda kapitalvärden vid samma års början och slut, hvilka medeltal uppgå till resp och oi kronor, och om med dessa belopp nämda nettoinkomst, kronor, jemföres, så befinnes, att densamma i förhållande till kapitalvärdet utgör 2.3s procent för samtliga banorna och 2.4i procent för trafikerade statsbanor. Jemföres nettoinkomsten under hvart och ett af åren med kapitalvärdet för de trafikerade statsbanorna under beaktande, att i detsamma ingå kapitaliserade trafikmodel jemte de medel, hvilka för närvarande ändamål må anses för lånta samt utgöras af statsanslag tillika med ett anslag, kronor, lemnadt af Jemtlands läns landsting, så framgår att i procent af aritmetiska medeltalet af vederbörande kapitalvärden vid hvarje års början och slut nettoinkomsten under nämda tid utgjort Inkomst och driftkostnad. Till öfversigt af do ekonomiska resultaten af trafikrörelsen under 1891 och föregående år, allt sedan trafikens öppnande å statsbanorna, äro i efterföljande tabell sammanstälda dels inkomster och driftkostnader samt skilnaderna dem emellan, allt per bankilometer räknadt, dels driftkostnadernas förhållande till inkomsterna och dels nyssnämda skilnaders samt de till statsverket aflemnade disponibla behållningarnas förhållanden till byggnadskapitalet vid hvarje års slut.

9 INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. 3 bankilometor, under det att inkomsten från de öfriga bandolarne, af hvilka blott linierna Hallsberg Mjölby och Laxå Kristinehamn i detta hänseende framte försämring, ökats med inalles 2.9 procent eller från kronor till kronor per bankilometer. Samtliga utgifterna, G9 kronor, öfverstiga förårets med kronor i det hela och mod 142 kronor per bankilometer, hvilken stegring hufvudsakligen härrör från ökade kostnader för banunderhållet, på hvilka ensamt kommer en tillökning af 117 kronor por bankilometer. TJtgiftsprocenten under år 1891 utgjorde 71.os och öfvorstog den för föregående året mod I.54. Nettobehållningen, hvars totalbelopp, kronor, understiger föregående årets med oo kronor, uppgick i medeltal per bankilometer till kronor eller 125 kronor mindre än under året förut. I förhållande till byggnadskapitalot utgör nottobehållningen 2.52 procent samt den under året till statsverket aflemnado behållningen, kronor, 2.54 procent, af hvilka procenttal det förra med O.u och det senare med O.01 enheter understiger de tal, som året förut uppnåddes. Till en öfversigt af de olika statsbanedelarnes betydenhet i afseende på rörelsens pekuniära resultat meddelas följande två tabeller, af hvilka den förra angifver inkomster och driftkostnader samt skilnadcn dem emellan, allt per kilometer af bandelens längd, och den senare utgiftsprocenten samt förenämda skilnads förhållande till det i, bandelon nedlagda, i tabellen äfvenledes utsatta byggnadskapitalet, så beräknadt, att det innefattar dels värdet af sjelfva banan och dess fasta utrustning, dels den på bandelen belöpande andel af det i don rörliga materielen nedlagda kapitalet, hvilken andel uppskattats efter det å bansträckan under året utgjorda antalet vagnkilometer. Af 1891 års bruttoinkomst, som i sin helhet med kronor eller 1.4 procent öfverstiger motsvarande summa för 1890, är den andel, kronor, som belöper sig på hvarjo trafikerad kilometer, visserligen äfven något litet större än enahanda medeltal för sistnämda år, men från all delaktighet i denna stegring, som blott uppgår till 0.2 procent, äro bandelarne norr om Storvik dock uteslutna, i det att medeltalet för inkomsten af deras trafik gått tillbaka med icke mindre än 6.c procent eller från kronor till kronor por

10 4 INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. Jemföras de i don förra af dessa tabeller för do särskilda bandelarne angifna talen med de nedtill utsatta medeltalen, synes, livad först beträffar bruttoinkomsterna, att de öfverstigit det gemensamma medeltalet, kronor, å bandelar af sammanlagdt 1065 kilometers längd eller å linierna Krylbo Sala, Upsala Stockholm, Stockholm Göteborg, Hallsborg Örebro och Katrineholm Nässjö Malmö samt att största bruttoinkomstbeloppcn tillkomma linierna Göteborg Falköping med 22145, Stockholm Gnesta mod , Gnesta Katrineholm med , Malmö Elmhult med och Stockholm Upsala med kronor por bankilometer. Sammanfattas de uppgifna särskilda bansträckorna i större grupper, kan fördelningen af bruttoinkomsterna uttryckas sålunda, att de utgjorde å Vestra stambanan med alla dess utgreningar kronor, å Södra stambanan kronor, å Östra stambanan kronor, å linien Stockholm Storvik kronor, å Nordvestra stambanan kronor och å linierna norr om Storvik kronor per bankilometer. Yid jemförelse med ifrågavarande förhållanden under år 1890 finner man, att bruttoinkomsterna ökats å Vestra stambanan med bibanor med 493, å Södra stambanan med 306, å Östra stambanan med 188, å linien Stockholm Storvik med 128 och å Nordvostra stambanan mod 47 kronor por bankilometer men

11 INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. 5 att minskning skett å linierna norr om Storvik med i medeltal 256 kronor per bankilometer. Med undantag af Krylbo Sala och Nässjö Elmhultlinierna har å alla de förenämda linier, hvilkas medeltal bruttoinkomst öfverstiger det för samtliga banorna gemensamma medeltalet, äfven nettobehållningen per bankilometer öfverstigit medeltalet för hela bannätot. Vid liniernas sammanfattning i störro grupper framgår, att nottobehållningen uppgått i modeltal till kronor per bankilometer å Vestra stambanan med alla dess utgreningar, till kronor å Östra stambanan, till kronor å Södra stambanan, till 1068 kronor å Nordvestra stambanan, till kronor å linien Stockholm Storvik och till 125 kronor å linierna norr om Storvik. De två första af dessa tal äro större än de, som angifva föregående årets motsvarande behållningar, de fyra andra deremot mindre. Utgiftsprocenten vexlade mellan å Götoborg Falköping-linien och å linion Långsele Anundsjö, understeg talet 6O.00 utom å förstnämda linio äfven å linierna Upsala Stockholm, Katrineholm Hallsberg, Norrköping -Linköping och Norrköping Katrineholm, vexlade mellan sistnämda tal och medeltalet, 71.05, för hela bannätet å linierna Stockholm Gnesta, Töreboda Falköping, Hallsberg Töreboda, Elmhult Malmö, Ljusdal Hudiksvall, Hallsberg Örebro och Linköping Nässjö samt var större än å linierna Östersund Torpshammar, Ange Bollnäs, Bräcke Långsele Anundsjö och Sköfde Karlsborg d. v. s. å linier af sammanlagdt 578 kilometers längd (och för öfrigt äfven å den i tabellen ej angifna Anundsjö Vännäs-linien). Nettobeliållningens förhållande till byggnadskapitalet var störst å linien Göteborg Falköping, hvarest den uppgick till 7.eo procent, dernäst störst, nämligen 6.07 procent, å Gnesta Katrineholm-linion samt mindre än 6 men större än 5 procent å linierna Katrineholm Hallsberg, Upsala Stockholm och Norrköping Linköping. För öfrigt öfverstego äfven å linierna Malmö Elmhult, Stockholm Gnesta, Norrköping Katrineholm, Linköping Nässjö och Örebro Hallsberg Töreboda Falköping Nässjö behållningarne det gemensamma medeltalet 2.52 procent. Öfverlmfvud taget erhölls i medelafkastning å Vestra stambanan med dess utgreningar 5.07, å Östra stambanan 3.89, å Södra stambanan 3.27, ä linien Stockholm Storvik 3.12, å Nordvestra stambanan I.04 och å linierna norr om Storvik O.15 procent af byggnadskapitalet. För trafikresultaten å särskilda bansträckor redogöra förut afgifna årsberättelser från och mod år I ändamål att lemna en öfverblick af huru rörelsen gestaltat sig under don sedan dess förflutna tiden, meddelas, på grund af dessa redogörelser, i här följande tro tabeller medeltal af inkomster, driftkostnad och behållning por år och bankilometer samt motsvarande utgiftsprocent och relativa nettobehållning, livad de äldre linierna samt hela bannätet beträffar, för treårsperioden de fyra följande femårsperioderna och året 1891 samt för de linier, som öppnats efter 1868, enahanda modeltal för de från öppnandet förflutna årsgrupperna. Uti den andra af dessa tabeller finner man vid åtskilliga bansträckor byggnadskapitalet för en sonaro period angifvet något lägre än för en tidigare. Anledningen härtill ligger icke i någon förminskning af bansträckans verkliga värde, utan deruti, att sedan år 1879 vederbörande andel af den rörliga materielens värde beräknats, såsom förut anmärkts, efter å bandelon tillryggalagda vagnkilometer, under det att densamma förut bestämts i förhållande till banlängden, och att vid svagt trafikerade sträckor donna andel och dormed hela byggnadskapitalet utfaller lägre efter det nyare beräkningssättet än efter det äldre. Medeltal per år och bankilometer under nedan angifna tidrymder a) för inkomst, driftkostnad och nettobehållning å särskilda bandelar.

12 6 INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD.

13 b) för utgiftsprocent m. m. å särskilda bandelar. INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. 7

14 8 INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD.

15 INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. TRAFIKSTATIONER OCH SAMTRAFIK. 9 Trafikstationer och samtrafik. c) för inkomst, driftkostnad, utgiftsprocent m. m. å hela bannåtet. Sedan trafikens öppnande år 1856 till och med 1891 hafva statsbanornas samtliga inkomster uppgått till OG kronor samt drift- och underhållskostnaden till kronor; och har sålunda till det sistnämda årets slut driftkostnaden i medeltal utgjort procent af intägten. De väsentligaste uppgifterna beträffande arten och omfånget af den trafik, som under år 1891 förekommit vid hvarje enskild statsbanestation, finnas meddelade i tabellbilagorna n:ris 8, 11 och 13. De i dem upptagna trafikstationerna, hvilka alla hafva sjelfständig redovisning, utgöra ett antal af 270, hvartill komma ytterligare 3 (Sundsvall vestra, Söderhamn vestra och Olskroken), hvilka väl likaledes hafva sjelfständig redovisning men hvilkas trafikresultat, såsom varande jemförelsevis helt obetydliga, äro sammanförda med uppgifterna för närmaste grannstationerna Sundsvall, Söderhamn och Göteborg. För öfrigt må anmärkas, att de för stationerna Stockholm central och Kristinehamn i dessa eller andra tabeller förekommande uppgifterna i sjelfva verket representera trafiken vid fyra stationer (central- och norra stationen i Stockholm samt öfre och nedre stationen i Kristinehamn), hvilka alla hafva särskildt trafikbefäl med sjelfständig redovisningsskyldighet. För regelbunden eller tillfällig trafik af mer eller mindre ofullständigt slag funnos dessutom vid 1891 års slut upplåtna omkring ett hundratal vid sjelfva statsbanorna belägna eller dermed genom kortare sidospår förenade mindre hållplatser och lastplatser, af hvilka hvar och en med hänsyn till redovisningen var underordnad någon i närheten befintlig station, och voro derjemte för att i Stockholm underlätta inlemnandet af paket och ilgodssändningar för statsbanornas räkning två sjelfständiga expeditioner derstädes uteslutande för nämda ändamål inrättade, den ena vid Skeppsbron, den andra å Östermalm. För trafik icke upplåtna voro de två enkom för möten mellan trafiktåg anordnade platserna Källeryd och Aspeå. I spårsammanhang eller i omedelbar beröring med statsbanorna eller dermed förenade enskilda banor stodo vid 1891 års slut 103 enskilda egare tillhöriga, för allmän trafik upplåtna inländska jernvägar, af hvilka 83, de flesta fullständigt, men några endast med vissa bestämda inskränkningar, anslutit sig till den sedan år 1882 bestående föreningen för godssamtrafik; en af dessa enskilda banor, nämligen linion Halmstad Bolmen, egde dock icke någon dylik trafikförbindelse med statsbanorna. Fullständigt uteslutna från ifrågavarande samtrafik voro af hela det sammanhängande jernvägsnätet, utgörande kilometer, blott 22 banor med sammanlagd längd af 403 kilometer, nemligen linierna Danncmora Harg, Näs Morshyttan, Köping Uttersberg, Uttersberg Riddarhyttan, Bånghammar Kloten, Spånga Löfsta, Djursholm Ösby, Kumla Txhult, Röfors bruk Laxå, Ulricehamn Vartofta, Vimmerby Hultsfred, Malmö Trelleborg, Trolleborg Klagstorp, Vittsjö Hessleholm, Malmö Limhamn och Helsingborg Råå Ramlösa brunn samt Smedjebackens, Säfsnäs, Guldsmedshyttans, Klackborgs och Kinds härads jernvägar äfvensom bandelen Fegen Ätran af Halmstad Nässjö jernväg. Derjemte var enligt väsentligen samma grunder, som gälla för förenämda samtrafikföreuing, samtrafik anordnad 2

16 10 TRAFIKSTATIONEN OCH SAMTRAFIK. med norska Smaalensbanan, Kongsvingerbanan, Nordbanorna och Hovedbanan öfver dels Dalslandsbanan och dels Charlottenberg samt mellan norska Merakerbanan via Storlien och liniorna Stockholm Hallsberg och Katrineholm Mjölby jemte statsbanorna norr om Stockholm. Det danska förenade ångbåtssällskapets trafikled Köpenhamn Malmö samt de af svenska enskilda bolag trafikerade ångbåtslederna Malmö Lybeck, Hjo Hästholmen och Insjön Leksand Rättvik Mora Orsa voro äfvenledes inbegripna i här ifrågavarande förbindelse. Direkt befordran af gods mot fraktberäkning på grund af banornas enskilda taxor har ogt rum så väl med åtskilliga af do i samtrafikföreningen deltagande banorna för vissa från samtrafiktaxan uteslutna transporter som äfven med Ulricehamn Vartofta jernväg, och direkt persontrafik har egt rum dels mod samtliga do i samtrafikföreningen deltagande svenska privatbanorna mod undantag af Stockholm Rimbo, Falköping Uddagärdon-, Säbyholm- och Cimrishamn Tomolilla-linierna samt med norska Hoved- och Kongsvinger-banorna äfvensom öfver Nya ångbåtsbolaget Mälarens transportled Hjo Hästholmen och mellan Köpenhamn å ena sidan samt Stockholm, Norrköping, Linköping, Jönköping, Hessleholm (Kristianstad), Hör, Eslöf och Lund å den andra och dels äfven med jcmvägarno Ulricohamn Vartofta, Fogen Ätran, Malmö Trelloborg, Trolloborg Klagstorp, Vittsjö Hessleholm och Vimmorby Hultsfred. Do utländska transportleder, utom förenämda norska och danska, med hvilka svonska statsbanorna egde trafikförbindelse vid 1891 års slut, voro följande: Danska statsbanorna, via ångbåtsleden Göteborg Frodrikshamn öfver danska och preussiska statsbanorna: för persontrafik från Stockholm till Hamburg Altona samt för godstrafik mellan Stockholm, Norrköping, Linköping, Örebro, Göteborg, Jönköping, Karlstad å ena sidan och Kiel, Liibeck, Hamburg, Altona (och Schulterblatt), Wittenbergo, Berlin, Oldcsloe, Ottenson, Tornesch, Elmshorn, Noumiinster, Rondsburg, Schleswig, Woyens, Tönning, Flonsburg, Tondern, Apenrade, Hadorsloben och Itzehoo å andra sidan; öfver danska, preussiska och nederländska statsbanorna, ångbåtsloden Rotterdam Harwich och engelska Great Eastern-banan: för ilgodstrafik mellan Stockholm och Göteborg å ena sidan samt London å den andra; via ångbåtsledon Malmö Köpenhamn öfver Korsör och ångbåtsleden Korsör Kiel: för persontrafik mellan Stockholm och Kiol samt vidare öfver preussiska statsbanorna: dels för persontrafik mellan Stockholm å ena sidan samt Altona, Hamburg, Berlin, Frankfurt a. 31., Köln och Leipzig å den andra äfvensom mellan Norrköping samt Altona Hamburg och Berlin, och dels för godstrafik mellan Stockholm, Norrköping, Jönköping, Göteborg och Malmö å ena sidan samt Altona å don andra, och vidaro öfver sachsiska statsbanorna samt österrikiska nordvestbanan: för persontrafik från Wien till Stockholm; öfver Korsör Kiel preussiska och belgiska statsbanorna samt belgiska och franska nordbanorna: för persontrafik mellan Stockholm och Norrköping å ena sidan samt Paris å den andra; öfver Korsör Kiel preussiska och nederländska statsbanorna samt dels ängbåtsled Rotterdam Harwich och engelska Great Eastern-banan dels ångbåtsled Vlissingen Queenboro och engelska London Chatham Dover-banan: för persontrafik mellan Stockholm och London; öfver Korsör Fyen Jylland samt preussiska statsbanorna: för persontrafik från Stockholm till Hamburg Altona; öfver Vordingborg Orehoved Gjedser Warnemiinde och Tysk-nordiska Lloyds jernvägslinie, Warnemiinde Rostock Neustrelitz samt preussiska statsbanorna: för persontrafik mellan Stockholm och Norrköping å ena sidan samt Berlin å den andra, och vidare öfver sachsiska statsbanorna: för persontrafik från Stockholm till Dresden, äfvensom vidare öfver dels österrikiska nordvestbanan eller österrikisk-ungerska statsjernbanesällskapets linie Bodenbach Prag Brunn Wien eller nämda linie Bodenbach Briinn och priv. Kaiser Ferdinands Nordbana: för persontrafik mellan Stockholm och Wien och dels nämda jernbanesällskaps linie Bodenbach Aussig samt priv. Buschtehraderbanan: för persontrafik från Stockholm till Carlsbad; öfver Vordingborg Orehoved Gjedser Warnemiinde Rostock och 31ecklenburgska Friedrich Franz-banans linie Rostock Biitzow Liibeck: för persontrafik mellan Stockholm och Liibeck samt vidare öfver Liibeck Buchen-banan: för persontrafik mellan Stockholm, Norrköping och Jfalmö å ena sidan och Hamburg å den andra, och vidare öfver preussiska och belgiska statsbanorna samt belgiska och franska nordbanorna: för persontrafik mellan Stockholm, Norrköping och Malmö å ena sidan samt Paris å den andra; via ångbåtsleden Helsingborg Helsingör öfver Korsör Fyen Jylland samt preussiska statsbanorna: för persontrafik från Stockholm till Hamburg Altona; Liibeck Biichen-jernbanan, via ångbåtsleden ilalmö Liibeck öfver nämda banas linie Liibeck Hamburg för persontrafik under seglationstiden mellan Stockholm och Norrköping å ena sidan samt Hamburg å den andra, och vidare öfver preussiska statsbanorna: för enahanda trafik mellan Stockholm och Berlin; Preussiska statsbanorna, via ångbåtsleden Malmö Stralsnnd för persontrafik under sommarmånaderna öfver nämda banor: mellan Stockholm och ilalmö å ena sidan samt Berlin, Frankfurt a. M., Köln och Leipzig äfvensom från Stockholm till Aachen, från Breslau till Stockholm och mellan Norrköping och Berlin, samt öfver samma banor och vidaro

17 EKONOMISK STÄLLNING. 11 öfver sachsiska statsbanorna: från Stockholm och Malmö till Dresden, samt vidare öfver de förenämda österrikiska jernvägslinierna: mellan Stockholm och Malmö å ena sidan samt Wien å den andra; öfver sachsiska statsbanorna och vidare öfver dels österrikiska statsbanan Eger Marienbad: från Stockholm och Malmö till Marienbad, dels österrikiska privatbanelinierna Bodenbach Aussig Carlsbad: från Stockholm och Malmö till Carlsbad; öfver belgiska statsbanorna samt belgiska och franska nordbanorna: från Stockholm, Norrköping och Malmö till Paris; öfver nederländska statsbanorna, ångbåtsleden Vlissingen Queenboro och engelska London Chatham Dover-banan: från Stockholm och Malmö till London. Området för den direkta persontrafik å åtskilliga såväl skandinaviska som kontinentala transportleder, hvilken expedieras å kombinerbara rundresebiljetter, omfattade inom Sverige vid årets slut kilometer statsbanor och kilometer enskilda banor äfvensom ångbåtslederna Hjo Hästholmen och Insjön Mora. Ekonomisk ställning. For bestridande af driftkostnader vid statens jernvägstrafik under år 1891 hafva trafikmedel användts till förut uppgifvet belopp af kronor. Den del af dessa kostnader, som beräknats skola utgå såsom arfvoden till ordinarie tjenstepersonal, har genom kongl. bref den 31 December 1891 (rörande arfvodesstat) och den 18 September 1891 (rörande tillläggsarfvodesstat, gällande för bandelen Anundsjö Yännäs) faststälts till belopp af inalles kronor. Till bestridande af utgifter hänförliga till statsbanornas byggnadskostnad hafva genom Kongl. bref den 28 November 1890 och 23 Januari 1891 följande extra anslagsmedel anvisats att från statskontoret utgå, nemligen till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, ett af 1890 års riksdag utom hufvudtitlarna anvisadt belopp af kr OOO.oo till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik ett af 1890 års riksdag å sjette hufvudtiteln anvisadt belopp af» 800 OOO.oo tillsammans kr OOO.oo "Utöfver förenämda, till jernvägsstyrelsens förfogande stälda extra anslagsmedel, anvisade för redan trafikerade statsbanor, funnos sådana vid 1891 års ingång reserverade till belopp af kronor. Samtliga de extra anslagsmedel, öfver hvilka Styrelsen hade att förfoga för användning till utgifter af här ifrågavarande slag, voro alltså följande: a) anslag till nybyggnader: reserverade från kr anvisade för 1891» 800 OOO.oo Af detta belopp blefvo för afsedda ändamål under nämda tid kapitaliserade kr och till 1892 reserverade» g^g gg^ 32 b) anslag till rörlig materiel reserverade från 1890 kr anvisade för 1891» OOO.oo*} ^ ^QQ -y^ 99 Af detta belopp blefvo för afsedt ändamål under nämda tid kapitaliserade kr oo och till 1892 reserverade» ^ ^QQ -^g 99 För användningen af medel, som anvisats att under 1891 utgå för anläggning af nya statsbanedelar, redogöres i slutet af denna berättelse under rubrik: Statens j em vägsbyggnader. Med afseende å den från trafikmedel härrörande kapitalbildning, som representeras af kassaförlag samt förlag af materialier och inventarier, anmärkes här, att densamma under 1891 minskats med kronor derigenom att, under det kassa- och materialförlagen minskats, det förra med och det senare med ei kronor, förrådet af inventarier ökats med kronor. Förhållandet mellan inkomster, utgifter och till Statskontoret aflemnade penningmedel framgår af följande räkning: Bruttoinkomst kr Tillgodogjordt kassaförlag...» D:o materialförlag Kr Driftkostnad kr Ökning af inventarieförrådet» Bidrag till pensionsinrättningen» Inbetalning till Statskontoret» OOO.oo tr> Det till Statskontoret inbetalda beloppet är detsamma, som i riksstaten för 1891 beräknats såsom Statsverkets ordinarie inkomst från trafikmedlen. Hvad angår för öfrigt den specificerade redovisningen för do medel, som härflutit ur jernvägstrafiken, så hänvisas till följande kapitalräkning. *) Härtill komma kronor, utgörande för rörlig materiels inköp afsedd andel af anslag till statens jcrnvägsbyggnader, hvilka i cfterföljando kapitalräkning för statsbanorna förekomma krediterado på vederbörande bandels (Anundsjö Vännäs) ursprungliga anläggningskostnad. För användning af dessa medel likasom af ifrågavarande anslagsmedel till statens jernvägstrafik lemnas här längre fram redovisning under rubrik»nybyggnader samt nya inventarier».

18 12 EKONOMISK STÄLLNING. Kapitalräkning för trafikmedlen.

19 EKONOMISK STÄLLNING. 13 Vidare får Styrelsen meddela följande summariska öfversigt öfver användandet af trafikmedlen allt ifrån trafikens första början, eller don 1 December 1856, intill utgången af år Brutto-inkomster Debet. kr oc. K r e dit. Utgifter för drift och underhåll» G Utgående behållning för 1891 kr M Inbetalningar till Riksgälds- och Statskontoren» IG Bidrag till Statens jernvägstrafiks pensionsinrättning...» >} Summa kr OG. Efter att sålunda hafva summariskt redogjort för användandet af de trafikmedel, hvaröfver Styrelsen haft att förfoga, meddelar Styrelsen här en»kapitalräkning för Statens jornvägar» d. v. s. en redovisning för samtliga de statsmedel, som kapitaliserats i så väl de trafikerade som de under byggnad varande statsjernvägarne. Donna kapitalräkning stöder sig, förutom på Styrelsens redan afgifna redogörelser, dels på Statens jernvägsbyggnaders bokslut 1863, 1874, 1876, 1882, 1884, 1888, 1889 och 1890 dels på approximativa beräkningar af byggnadskostnad för vissa delar af statsjernvägarne och dels på Stats- och Riksgäldskontorens uppgifter om från dossa kontor utlemnade medel till samma jernvägar. Statens jernvägars kapitalräkning 1891.

20 14 EKONOMISK STÄLLNING.

21 EKONOMISK STÄLLNING. 15

22 16 EKONOMISK STÄLLNING.

23 RÖRLIG MATERIEL. 17 Rörlig materiel. Statsbanornas rörliga materiel bestod vid årets början af 376 lokomotiv, 808 personvagnar, 33 kombinerade personoch postvagnar, 39 postvagnar, 20 fångvagnar, 196 packvagnar och godsvagnar (jemte tvä gastransportvagnar, en kranvagn och två justerings vagnar) samt omfattade vid årets slut, efter insättning af nya och utgallring eller ombyggnad af äldre fordon, ett antal af 392 lokomotiv, 816 personvagnar, 31 kombinerade person- och postvagnar, 37 postvagnar, 5 kombinerade post- och packvagnar, 20 fångvagnar, 196 packvagnar och godsvagnar (jemte förenämda extravagnar). I förhållande till banlängden vid sistnämda tid funnos i medeltal O.w lokomotiv, 0.33 person-, post- och fångvagnar, O.07 packvagnar och 3.34 godsvagnar per kilometer. Under årets lopp tillkommo fjorton nya vid inhemska enskilda verkstäder (Motala, Trollhättans och Kristinehamns) tillverkade lokomotiv med tendrar, nemligen tre fyrkopplade persontågslokomotiv och elfva sexkopplado godstågslokomotiv, hvarförutom två fyrkopplade tanklokomotiv blifvit med användning af två under föregående år slopade lokomotivs dugliga delar tillverkade vid statsbanans maskinverkstad i Malmö. Person- och postvagnarne minskades dels genom slopning af en andra klassens vagn och fyra tredje klassens vagnar samt en kombinerad andra och tredje klassens vagn, två kombinerade tredje klass- och postvagnar samt två postvagnar och dels dorigenom att fyra salongvagnar genom ombyggnad förändrats till två större salongbogievagnar, men ökades deromot genom tillkomsten af sexton nya personvagnar, nemligen fem af första klassen, åtta af andra klassen och tre af kombinerad första och andra klass; dessutom tillkommo äfven fem nya kombinerade post- och packvagnar. Antalet godsvagnar ökades med nya 125 stycken täckta kreatursvagnar samt med 14 stycken plankvagnar, hvilka senare erhållits genom ombyggnad af slopade tio personvagnar, två postvagnar samt två kombinerade post- och personvagnar, men minskades genom slopning af 14 täckta höga, 11 öppna höga, 42 öppna låga och 23 ballastvagnar. Med afseende å de förändringar den rörliga materielen undergått under år 1891 må för öfrigt nämnas, att af personvagnarne 16 första klassens och 3 andra klassens vagnar genom ändrad inredning öfverfiyttats, de förra till andra klass och de senare till tredje klass, samt att af godsvagnarne 9 täckta höga, 22 öppna höga vagnar och en malmvagn genom ombyggnad förändrats till öppna låga vagnar. Genom ändring af kupévagnsinredningen i en del äldre vagnar och genom tillkomna nya vagnar med genomgångsinredning har antalet personvagnar med genomgång ökats med 44, i följd hvaraf dylika vagnar funnos vid årets slut till ett antal af 365, motsvarande 43 procent af hela antalet personvagnar. För de väsentligaste detaljerna af den rörliga materielens konstruktion m. m. redogöra tabellbilagorna n:ris 2 och 3. I personvagnarna funnos vid 1891 års slut utom platserna i salongvagnarne samt sex för baninspektion inredda vagnar inalles platser, nemligen 338 i sofvagnarne (78 af första och 260 af andra klass) samt i första, i andra och i tredje klassens vagnar. Mot hvarje kilometer banlängd svarade ett antal af 9.7 personvagnplatser. Godsvagnarnes bärighet utgjorde inalles tonn eller i medeltal för hvarje vagn 9.2o tonn; mot hvarje kilometer banlängd svarade en lastdryghet af 30.7 tonn. Beträffande rörliga materielens tjenstgöring meddelas detaljerade uppgifter derom i tabellbilagorna n:ris 4 och 5. De 388 lokomotiv, som begagnats, hafva under året tillryggalagt en sammanräknad våglängd af kilometer å statsbanorna och kilometer å Vexiö Alfvesta och Krylbo Norberg-banorna, eller tillsammans kilometer mera än under föregående året. I medeltal för hvarje lokomotiv uppgick tillryggalagda våglängden för persontågslokomotiven till och för godstågslokomotiven till kilometer samt öfver hufvud för alla i tjenst använda lokomotiv, inräknadt de mestadels i stationstjenst nyttjade tanklokomotiven, till kilometer eller 442 kilometer mindre än under sistnämda år. Samtliga de i i bantåg och i resorvtjenst å statsbanorna genomlupna väglängderna uppgingo till kilometer och hela det Jiäremot svarande transportarbetet kan uppskattas till omkring tusental bruttotonnkilometer. Den af vagnarne genomlupna våglängden uppgick för person-, post- och fångvagnarne till inalles kilometer eller i medeltal kilometer per vagn, för packvagnarne till inalles kilometer, eller i medeltal kilometer per vagn, och för godsvagnarue till inalles kilometer, eller i medeltal för hvarje vagn, samt för samtliga vagnarne till inalles kilometer, hvaraf kilometer komma på statsbanorna (å hvilka derjemte främmande vagnar framgått kilometer). Af de anförda medeltalen äro de för pack- och godsvagnarne resp. 963 och 981 enheter större, men det för do öfriga vagnarne 816 enheter mindre än motsvarande medeltal år Kostnaden för dragkraften uppgick till 42.5 öro per lokomotivkilomoter och understeg samma kostnad år 1890 med 0.8 öro men var 0.3 öro större än medelkostnaden under senaste femårsperioden. Jemför man denna kostnad med det i bruttotonnkilometer uppgifna transportarbetet, befinnes medelkostnaden för en sådan arbetsenhet utgöra O.205 öre eller O.011 öre mer än motsvarande medeltal för åren Kostnaden för vagnarnes underhåll och tjenst uppgick för personvagnarne till I.245 öre per vagnkilometer, för godsvagnarne till O.937 öro per vagnkilometer och för hvarje vagnkilometer öfverhufvud utan särskilnad af vagnslag till I.021 öro eller O.007 öre mindre än samma medelkostnad under åren Fördelad på hela det i bruttotonnkilometer uttryckta transportarbetet utgör ifrågavarande kostnad O.OSG öre per arbetsenhet eller O.004 öro mindre än medeltalet för nämda femårsperiod. Kostnaden för hela den rörliga materiolens underhåll och tjenst under år 1891 uppgick till 4.22 öre per vagnkilometer och öfversteg motsvarande arbetskostnads medeltal under do föregående fem åren med O.29 öre. I förhållande till utförda transportarbetet utgjorde samma kostnad O.351 öro por brutto- 3

24 18 TRAFIK. tonnkilometer mot det att modelkostnaden var O.344 Öro under nästföregående femårstiden. Anmärkas bör härvid, att till kostnadens höjning bidrager den omständigheten, att slopad matoriols bokförda värde, efter afdrag för hvad som influtit genom sådan materiels försäljning samt för värdet af hvad som på annat sätt tillgodogjorts, påförts maskinafdolningen såsom utgift för materielens underhåll, under det af trafik inkomsterna ett motsvarande belopp gjorts disponibelt för anskaffande af ny materiel. Ifrågavarande utgift har uppgått till kronor och vid fördelning häraf befinnes densamma motsvara O.ns öre per vagnkilometer och O.010 öre per bruttotonnkilometer. Trafik. Till en öfversigt öfver statsbanetrafiken under år 1891 och dess styrka i jemförelse med förhållandena under närmast föregående tid, meddelas här nedan en tabellarisk sammanställning af trafikresultaton under åren , som upptager på längdenheten kommando transportmängder och inkomster samt medellängderna af det under hvarje år trafikerade bannätet, hvilka, till följd af det inflytande tillkomsten af nya bandelar eger på de for samtliga såväl äldre som nyare bandelar gemensamma medeltalen, oj böra förbises. I hvad mån stationer och i samtrafik med dem stående främmande banor bidragit till trafiken å statsbanorna, upplyser den i bihanget intagna tabellen 6, hvilken upptager stationer och vederbörande främmande banor i ordning efter deras betydenhet i afseende på summor inkomst för afsänd och anländ trafik jemte extra inkomster och tillika angifver deras ordningsnummer i afseende på såväl persontrafikens omfattning och expedierade godsmängder som inkomster för personbiljetter och afsända godsmängder. En redogörelse för trafikens betydenhet å olika bandelar, så vidt denna uttryckes genom de till hvarje handel hänförliga inkomstbelopp, lemnas i tab. 7, hvilken visar huru samtliga inkomsterna efter sedvanlig beräkning fördela sig per bankilometer för hvarje sträcka mellan två näst intill hvarandra liggande stationer. Huru inkomsterna enligt samma beräkning fördela sig på särskilda vidsträcktare delar af statsbanenätet har redan i det föregående blifvit anfördt. De summor, som närmare angifva trafikens omfattning, finnas i tab. 1 af bihanget och framgår af dem, beträffande först persontrafiken, att under år 1891 hela antalet resande, för hvilka afgift erlagts per person, utgjort och tillryggalagt en våglängd af personkilometer, att inkomsten af personbiljetter utgjort kronor, samt att i jemförelse med år 1890 antalet resande ökats med i rundt tal , den tillryggalagda våglängden med omkring 6 millioner personkilometer och intägten med något mer än kronor. Med hänsyn till resornas fördelning å olika vagnklasser befinnes det, att antalet resande utgjorde i första klassen , i andra klassen och i tredje klassen , hvilka tal jomförda med fjorårets visa minskning af 1.7 procent i första klass men ökning af resp. 2.8 och l.i procent i andra och tredje klass. Tillryggalagda väglängderna utgjorde i de tre klasserna resp , och personkilometer eller i första klassen 3.o procent mindre och å de andra klasserna resp. 5.c och 3.i procent mer än under år Öfversigt af trafik och inkomster i medeltal per bankilometer. Anm, Ar 1891 kommo per bankilometer ä samtliga linier norr om Storvik 27'278 personkilomctor och godstonnkilometer.»» söder om Storvik »» »

25 TRAFIK. 19 Af hela antalet resor utgjordes 68.7 procent af sådana, för hvilka tur- och returbiljetter begagnats; återstoden, 31.3 procent, fördelar sig med resp och 1.8 procent på resor å vanliga enkla biljetter och å truppbiljetter. Huru antalet resor å tur- och returbiljetter i förhållande till öfriga resor under senaste åren tilltagit framgår deraf, att desamma under årsföljden utgjorde resp. 51.9, 52.8, 54.1, 56.i, 62.8 och 68.7 procent af samtliga resorna. Resornas längd i medeltal uppgick under samma tid till resp. 25.o, 24.o, 25.1, 23.3, 29.0 och 28.o kilometer för resor å tur- och returbiljetter men till 63.o, 65.6, 68.1, 68.8, 65.2 och 79.3 kilometer för resor å vanliga enkla biljetter. Med afseende å resornas fördelning å olika vagnklasser visar det sig, att på första klassen komma 0.7, på andra klassen I6.0 och på tredje klassen 81.5 procent, hvilka tal i det närmaste likna fjorårets motsvarande förhållanden. Roselängden var i medeltal i första klassen 165, i andra 74 och i tredje 36 kilometer. Inkomsterna af personbiljetter, utgörande för enkla vanliga biljetter kronor, för tur- och returbiljetter kronor samt för truppbiljetter kronor eller tillsammans kronor, öfvcrstiga samma inkomster under föregående året med kronor eller 1.7 procent och fördela sig på första klassens biljetter med 5.8, på andra klassens med 35.8, på tredje klassens med 56.5 och på trupptransporterna med 1.8 procent. Det relativa måttet på persontrafikens styrka under år 1891 i jemförelse med do näst föregående åren lemnar antalet personkilometer per bankilometer, , som är enheter större än motsvarande antal år 1890 och således angifver att lika så många personer mer än under nämnda år öfver hufvud taget befarit hvarje kilometer af statsbanornas medellängd. Inkomsten af sålda personbiljetter uppgick per bankilometer till kronor eller till kronor mor än under 1890 och kronor mer än i medeltal under åren Huru de resor, för hvilka utlemnats biljetter med giltighet för bestämda tåg, fördela sig på olika tågslag, visar sig rättast vid jemförelse mellan å ena sidan antalen i skilda tågslag tillryggalagda personkilometer och å andra sidan de banlängder, öfver hvilka samma tågslag framgått. Det befinnes härvid, att af ifrågavarande personkilometer per bankilometer, inalles utgörande , ett antal af eller 68 procent tillryggalagts i snälltåg och persontåg, medan personfreqvensen i öfriga tåg representeras af endast personkilometer per bankilometer. Fördelas hvar och en af delsummorna på olika vagnklasser, erhåller man i första klassen resp och 42, i andra klassen resp och samt i tredje klassen resp och personkilometer per bankilometer. Den inkomst, som må anses hafva härflutit från trafik i olika tågslag, kan endast något så när ungefärligt uppskattas. Inkomsten af sålda personbiljetter och för extra persontåg uppgick till O.20 kronor öfver hufvud för hvarje af personvagn genomlupen kilometer och den häremot svarande inkomsten per tågkilometer utgör omkring I.75 kronor i snälltåg och persontåg och O.93 kronor i blandade tåg. Inkomsterna för post- och fångtransporter, resgods och det merendels med personförande tåg fortskaffado ilgodset uppgingo inalles till O.30 kronor i medeltal per tågkilometer, och då don till blandade tågen hänförliga andelen af inkomstbeloppet för fraktgods och djur kan uppskattas till omkring I.OG kronor per tågkilometer, har i enlighet härmed under år 1891 hela inkomsten per tågkilometer uppgått till 2.05 kronor för snälltåg och persontåg samt 2.29 kronor för blandade tåg. På grund häraf kan äfven inkomsten af godståg antagas hafva uppgått till omkring 3.35 kronor per tågkilometer. Godstrafikens omfattning under år 1891 framgår deraf, att hela den godsmängd, för hvilken frakt betalts, utgör rundt 2.96 millioner tonn, det för transporten verkstälda arbetet 289 millioner tonnkilometer, lemnande en inkomst af 13.OG millioner kronor, och att, vid jemförelse mod motsvarande belopp under år 1890, godsmängden är 64 tusen tonn, transportarbetet 6.«millioner tonnkilometer och inkomsten 216 tusen kronor större än under nämda år. Fördelas de under hvartdera året verkstälda godstransporterna och inkomsten derför på de trafikerade banlängderna, finner man tillökningar, uppgående för godsmängden till 19 tonn eller 1.6 procent, för transportarbetet till 1137 tonnkilometer eller l.i procent och för intägten till 22 kronor eller 0.4 procent, allt per bankilometer. Huru stora mängder af olika varuslag afsändts från eller anländt till hvarje statsbanestation och direkt expedierats till eller från främmande banor, visas af tab. 8 och totalbeloppen af hvarje under såväl 1891 som de fyra föregående åren å statsbanorna transporteradt godsslag af det till samma tabell hörande sammandrag; de särskilda varuslagens mängder i förhållande till hela godsmängden och de väglängder, varuslagen i medeltal transporterats, angifvas i tab. 9 och 10. Af nämda sammandrag ses, att af de sjutton hufvudgrupper, hvari de på jernvägen forslade varuslagen äro sammanförda, tolf förete större eller mindre tillökningar, hvaremot do fem öfriga undergått ändring i motsatt riktning. Mest betydande äro tillökningarne i transporterade mängderna spanmål, stenkol, malmer och rotfrukter, uppgående till resp , , och tonn eller 17, 8, 9 och 26 procent. De godsslag, hvilkas transportmängder minskats, äro kalk och gödningsämnen, för hvilka minskningen utgör 2 procent, samt skogsprodukter och metaller, hvilka minskats med resp. O.i och 19 procent äfvensom kronans effekter och diverse gods. Den våglängd godset forslats har i medeltal varit densamma som under föregående året. Huru förhållandena i detta hänseende under år 1891, och närmast föregående femårstid gestaltat sig för do vigtigaste af de specificerade godsslagen, framgår af tabellbilagan n:o 10. Efter do uppgifter tabell 8 innehåller öfver livad hvarje station och främmande bana afsändt och mottagit af olika godsslag, meddelas här följande öfversigter öfver hvilka stationer tagit största del i försändningen af de i afseende på försändningarnes storlek vigtigaro godsslagen, hvilkas vigtmängder utsatts i jemna tusental tonn. För jemförelses skull äro dertill fogade siffcrtalen för de godsmängder, som under näst föregående tro år afsändts från eller mottagits vid hvar och en af de namngifna stationerna eller banorna, hvilka ordnats efter försändningsboloppen för 1891.

26 20 TRAFIK.

27 TRAFIK. 21

28 22 TRAFIK.

29 TRAFIK. 23

30 24 TRAFIK. I afseende på de försändningar af gods, som egt rum mellan statens och främmande banor, framgår ur åberopade tab. 8, att mängden af det gods, som direkt från statsbanan eller öfver denna från främmande bana expedierats till främmande bana, utgjorde tonn och mängden af det från främmande bana till statens anlända ellor deröfver transiterade godset tonn. Afräknas härifrån den qvantitet, som transiterat statsbanan, tonn, befinnes den godsmängd, som varit föremål för ifrågavarande samtrafik, hafvä varit tonn, motsvarande 42 procent af hela den godsmängd, som under året mot frakt fördes å statsbanan. De godsslag, som i största mängder förekommit i transitorörelsen, voro: malmer, bvaraf fördos från Krylbo Norberg och Södra Dalarnes jernvägar till Gefle Dala-banan och från Nora Ervalla och Nora Karlskoga-banorna, till Pålsboda Einspong-banan tonn, skogseffekter, hvaraf bland annat sändes från Vislanda Bolmen jernväg till enskilda banor i Skåne tonn, samt jern, hvaraf transporterades från Bergslagernas jernväg tonn till Norska banorna och från Nora Ervalla och Nora Karlskoga jernvägar till Pålsboda Finspong-banan tonn. Boskapstransporternas numerära omfattning var något mindre än under näst föregående år, eller inalles större och mindre djur, hvilket antal fördelar sig med på det större och på det mindre slaget, och understiger motsvarande tal år 1890 med af det förra och af det senare stycketalet. För denna trafiks fördelning på enskilda afsändande och mottagande statsbanestationer eller främmande banor redogöros i tabellbilagan 11; de mest framstående inlastningsplatserna äro jemte sändningsbeloppen under 1891, 1890 och 1889 i efterföljande sammandrag angifna i den af sändningarnes storlek under 1891 betingade ordningen.

31 TRAFIK. - BANTÅGENS GÅNG. 25 Bantågens gång. Under år 1891 genomlupo trafiktågen å statsbanorna en sammanräknad längd af tågkilometer, af hvilka kommo på snälltåg, på persontåg, på blandade tåg och på öfriga tåg. I snälltåg och persontåg medfördes i medeltal 11.79, i blandade tåg och i öfriga tåg vagnar, medan vagnantalet i hvarje bantåg öfverhufvud, utan hänsyn till tågslag, var I8.2 eller 0.2 mindre än under året förut. Eördelas den af bantåg tillryggalagda sträckan på banlängden, erhålles såsom medeltal för det antal tåg, som befarit hvarje kilometer deraf, 3 170, hvilket tal med l.«procent öfverstiger näst föregående års medeltal och motsvaras af 8.7 bantåg per dag. En öfversigt af de ordinarie bantågen under året gifver tabellbilagan n:o 15, som jemförd med samma tabell för 1890 visar,' att inga väsendtligare ändringar i tåganordningen förekommit. Af snöhinder hafva några mer genomgripande rubbningar i bantågens regelbundna gång icke föranledts, i det att blott under spridda dagar af vintermånaderna ett och annat tåg här och der blifvit i afsevärd mån försenadt, hvarförutom ett par tåg (ett godståg å linien Falköping Göteborg den 6 januari och snälltåget Upsala Stockholm den 12 februari) af samma anledning måst inställas. Stark blåst har derjemte vid några få tillfällen vållat hinder för bantågs framkomst i rätt tid. I följd af uppkomna bristfälligheter eller olag hos tågmaterielen eller på grund af särskilda från tågbelastningen härrörande hinder hafva bantåg 128 gånger under vistelse å stationsområde och 86 gånger under färd mellan stationer blifvit nämnvärdt fördröjda eller måst göra tillfälligt afbrott i färden. Dylika tillfälligheter hafva vållats 128 gånger (68 gånger i station, 60 gånger å linien) af felaktighet hos lokomotiv, 60 gånger af felaktighet hos vagn och vagntillbehör, värme- och signalledning eller bromsinrättning och 22 gånger af uppkommet olag i tågbelastningen eller af för tungt tåg. Dessutom har vid tågs gång å linien gjorts afbrott en gång för släckning af vådeld, som uppkommit i en lastad virkes- 4

32 26 BANTÅGENS GÅNG. - BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. vagn och tre gånger i följd af oordningar, till hvilka resande gjort sig skyldige. I 66 af do fall, då lokomotivet befunnits felaktigt, har detsamma såsom otjenstbart måst utbytas mot annan maskin och i de flesta af de tillfällen, då bantåg varit för tungt att framföra, har detsamma antingen för afkoppling af en del vagnar återförts eller från linien i skilda delar vidareförts till närmaste station. Genom yttre hinder har obehörigt uppehåll för trafiktåg vållats 31 gånger, deribland fyra gånger af fel å räler eller spårvexel. en gång af vådeld i banans närmaste omgifning och 26 gånger, emedan menniskor, kreatur eller fordon (oftast dressiner) varit i vägen. Härtill kommer att i följd af reparation af brobyggnader trafiken å linierna Upsala Åland och Näsviken Forssa under delar af ett eller ett par dygn vid livar och en af do fyra broar, som reparerats, uppehållits medelst bantåg till och från ömse sidor om brobyggnaderna och hafva dessutom sex tag instälts af samma orsak. Vid de ofvan nämnda tillfällen, då djur inkommit å banan, hafva 1 häst och 6 nötkreatur samt 24 får, för så vidt uppgifter härom erhållits, blifvit genom öfverkörning dödade. Om nu anförda 245 fall, då afsevärdt uppehåll eller bantågs fördröjda framkomst vållats af hinder hos materiel eller (utan hänsyn till naturhinder) å bana, fördelas på den af trafiktåg tillryggalagda våglängden, befinnes det, att sådan tillfällig rubbning i tåggång inträffat i medeltal en gång på hvarje sträcka af kilometer. A stationsområde har det inträffat 5 gånger vid tågs ankomst eller afgång och 19 gånger under vagnvexling, att lokomotiv eller annan transportmateriel bragts ur spåren, och missöden af samma slag hafva under tågs gång å linien inträffat fyra gånger; vid ett af de förstnämnda tillfällena (urspåring af sex godsvagnar å Nässjö bangård deu 29 januari) blef väsentlig skada tillfogad såväl banan som i synnerhet materiolen, i det alla de urspårade vagnarno mor och mindre ramponerades, två så svårt, att de måste slopas. Under vagnvexling inträffade den 23 januari å Ljusdals bangård en sammanstötning mellan ett blandadt tåg och några i rörelse varande vagnar, hvarvid fem godsvagnar skadades, och å Sköfdo bangård sammanstötte don 4 November ett på orätt spår invexladt tåg med ett antal afstälda lastade godsvagnar, af hvilka två skadades, jemte det lokomotivet blef otjenstbart. Mindre " svåra missöden af liknande slag, hafva för öfrigt inträffat vid två andra tillfällen och blefvo vid det ena af dem ett par godsvagnar skadade. Banas och byggnaders underhåll. Af tabellbilagan n:r 1 framgår, att do Bana/delningens utgifter, hvilka bokförts såsom egentliga underhållskostnader, uppgått till kronor, motsvarande kronor, per bankilometer eller 11 procent mer än under näst föregående år. För vorkstälda ändringsarbeten å bana och bygg- nåder hafva dessutom bokförts utgifter till belopp af kronor (67.28 kronor per bankilometer). Banunderbyggnadens underhåll har kraft kostnader af kronor per bankilometer och kostnaden för öfverbyggnadens underhåll (spårrigtning och ballastning samt sliprars, rälers och spårvexlars underhåll) har uppgått till kronor per baukilometer. Det förra beloppet, hvari ingå kostnader för ökade arbeten till förekommande af kälbildningar och för förstärkning af spann i broar och vägportar, är nära 33 procent, det senare nära 8 procent större än under näst föregående år. Utbytet af sliprar har uppgått till 446,590 ur banan upptagna odugliga och med 448,862 nya ersatta stycken. Dessutom nedlades 14,084 stycken nya sliprar i spårförlängningar ni. m., för hvilka kostnaderna till en del påförts bauunderhållet. Ur banspåren upptogos meter skadade eller kasserade räler ( meter ur hufvudspår och resten ur sidospår), af hvilka meter voro af jern, meter stålhufvade och meter af stål. Hufvudsakligen i utbyte mot dessa men till en del äfven i följd af verkstälda förändringar eller utvidgningar af sidospår, hvilkas kostnader dock blott till on del påförts banunderhållet, nedlades meter nya stålräler samt meter äldre räler ( m. af jern, ni. stålhufvade och m. af stål), hvilka förut upptagits ur banan och dels varit i brukbart skick dels åter gjorts brukbara genom skadade delars borttagning. De mängder af sliprar och olika slags räler, som vid 1891 års utgång funnos nedlagda å de särskilda bansträckningarne äfvensom deras medelålder äro angifna uti tabellbilagan n:o 14. Do med stålräler belagda sträckorna af statsbanornas hufvud- och sidospår hafva i följd af det under nämnda år verkstälda utbytet af räler ökats: å linien Stockholni^Hallsberg med on längd af km.» Katrineholm Boxholm»» 6.019»» Hallsberg Göteborg»» l.eu»» Falköping Nässjö»» 8.C12»» Hallsberg Mjölby»» 8.998»» Malmö Lund»» 3.520»» Örtofta Nässjö»» 2.295»» Laxå riksgränsen»» 14.C38»» Karlberg Värtan»» 2.329»» Stockholm Krylbo»» 8.921»» Krylbo Storvik»» 12.W7»» Storvik Bollnäs;»» »» Bollnäs Ljusdal»» »» Ljusdal Hudiksvall»» 0.056»» Östersund Bräcke»» 8.ssi»» Bräcke Torpshammar»» 2.265» men deremot minskats å linien Bräcke Anundsjö med O.611 kilometer. Å do äldre ursprungligen med jernräler belagda bandelarne voro vid 1891 års slut stålräler nedlagda i hufvudspåret till utsträckning af 447.o kilometer å linien Stockholm södra Örebro Göteborg, 214.o kilometer å Östra stambanan, kilometer å Södra Stambanan, 86.9 kilometer å linien Hallsberg Motala Mjölby, kilometer å Nordvestra stam-

33 BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. 27 banan, 68.8 kilometer å limen Stockholm Upsala (incl. sammanbindningsbanan genom Stockholm), kilometer å linien Upsala -Bollnäs, 67.3 kilometer å linien Bräcke-Torpsbamrnar och 5.8 kilometer å linien Karlberg Värtan. Å linier, hvilka från början varit blott delvis belagda med stålräler, funnos sådana i hufvudspåret till utsträckning af 93.7 kilometer å linien Bollnäs Ange och 33.5 kilometer å linien Trångsviken Bräcke. Läggas härtill de linier, som, från början belagda med stålräler, vid ifrågavarande tid hade sådana i hufvudspår qvarliggande till utsträckning af kilometer å linien riksgränsen Trångsviken, kilometer å linien Bräcke Sollefteå, 82.G kilometer å linien Långsele Anundsjö, kilometer å linien Anundsjö Vännäs, 56.3 kilometer å linien Torpshammar Sundsval], 35.9 kilometer å linien Kilafors Stugsund, 58.6 kilometer å linien Ljusdal Hudiksvall och 1.4 kilometer å linien Albano Stockholms östra station, så befinnes, att hela den med stålräler försedda längden af statsbanornas hufvudspår vid 1891 års slut uppgick till kilometer, eller kilometer mer än under året förut. Med stålhufvade räler voro å spridda ställen, hufvudsakligen blott å Vestra stambanan, belagda hufvudspår af tillsammans 33.7 kilometers längd (1.5 kilometer mindre än under föregående året). Af statsbanornas hela vid årets slut trafikerade längd hufvudspår, kilometer (utgörande i taxorad banlängd kilometer), voro alltså 85.6 procent belagda med stålräler och 1.2 procent belagda med stålhufvade räler, under det att af sidospåren, tillsammans kilometer, omkring 20 procent voro försedda med stålräler. I utbyte mot äldre spårvexelmateriel hafva 44 fullständiga spårvexlar förutom en mängd enskilda spårvexeldelar nedlagts i banan. Bland arbeten, hvilkas kostnader till största delen ingå i ofvan omförmälda utgifter för verkstälda ändringar å bana och byggnader, må här särskildt nämnas: uppförande af nytt stationshus vid Jonsered samt i följd deraf erforderliga flyttningar af godsmagasin och banspår derstädes m. m.; tillbyggnad af stationshusen vid Yäse, Edane och Fogelsta samt förändring af gamla stationshuset i Malmö; uppförando af stationsstugor jemte uthus vid hållplatserna Lottefors och Grennaforsa; utvidgning och förändring af ilgodshuset vid Upsala station; uppförande af ett boställshus (jemte uthus) för banbetjente vid Sundsvalls station samt ett boningshus (jemte uthus) för sågverksarbetare vid Kälarne; uppförande af ekonomibyggnader vid Pålsboda och Nässjö; flyttning af lastkaj och godsmagasin m. m. vid Charlottenberg samt godsmagasin och kolbod vid Motala verkstads station äfvensom flyttning och tillbyggnad af godsmagasin vid Arlöf; anordning af timmeruppfordringsverk vid Ufsjön och timmerafstjelpningsverk vid Stugusjön; uppförande af nytt vattentorn (mod badhus) vid Alfvesta; uppsättning af fristående vattenkranar vid Storvik och Arvika samt af en lyftkran vid Östersunds station, och en omlastningskran vid Norsholm; inredning af maskinhuset för elektrisk belysning vid Malmö station; uppsättning af ett pumphus vid Ljusne elf samt anordnande af vattenledning derifrån till lokomotivstallet i Bollnäs; tillbyggnad af en banmästarestuga vid Kristinehamns station; uppförande af två nya banvaktstugor (å linierna Tumba Rönninge och Norsholm Gistad); spårutvidgningar och spårförändringar vid Långsele, Viskan, Torpshammar, Tallåson, Bollnäs, Holmsveden och Horndal; flyttning af ett betjeningshus från Torpshammar till Sundsvall, äfvensom flyttning af två banvaktstugor (med uthus) och tillbyggnad af några banvaktstugor å linien. Banans hägnad har å längdsträckor af tillsammans 216 kilometer reparerats eller utbytts mot ny. Hela kostnaden för underhåll af husbyggnader, bangårdsmaskinerier, stationsplaner, lastkajer etc. och stängsel samt för utförda ändringar af byggnader och anläggningar har uppgått till kronor, utgörande kronor per bankilometer eller 21.5 procent mer än under året förut. Kostnaden för underhåll af telegrafer och signalinrättningar samt planteringar och snöskärmar jemte utgifterna för snöskottning uppgår till 57.is kronor per bankilometer eller 8 procent mer än under år Utom de kostnader för underhåll af husbyggnader, bangårdsmaskinerier etc, som ofvan anförts och i tabellbilagan n:o 1 återfinnas bland bana/delningens utgifter, hafva för underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader jemte lokomotivstall m. m. utgifter af tillsammans »5 kronor blifvit under år 1890 bokförda vid maskinafdehungen, bland hvilkon afdelnings utgifter de i åberopade tabellen förekomma till någon del såsom utgifter för»förändringar af verkstads- och förrådsbyggnader m. m.» men hufvudsakligen såsom inräknade i de för transportmedlens underhåll angifna kostnadssummorna.

34 28 NYBYGGNADER SAMT NYA INVENTARIER. Nybyggnader samt nya inventarier. De nybyggnadsarbetcn, hvilka under år 1891 verkstälts, äro upptagna i följande öfvorsigt, hvilken jemväl angifver arbetskostnaden under året och samtliga intill årots slut anvisade eller använda medel för arbetenas utförande.

35 NYBYGGNADER SAMT NYA INVENTARIER. 29 De två sist utförda slutsummorna visa, att don till G kronor uppgående bokförda kostnad, som under år 1891 eller dessförinnan blifvit för ofvan uppgifna ändamål gäldad, understiger sammanlagda beloppen af do extra anslagsmedel, oo kronor, hvilka såsom beräknad kostnad anvisats att under samma eller föregående år användas för samma ändamål, med ett belopp af kronor. Då dertill kommer, att belopp af tillsammans 47 OOO.oo kronor anvisats att under år 1891 användas för nybyggnader (vägomläggning samt inköp af jord för uppförande af lokomotivstall vid Bräcke station, tillbyggnad af godsmagasinet i Sundsvall, nedläggning af en vagnvåg vid Södertelje station, uppförande af lokomotiv stall samt spårutläggning i Linköping, utvidgning af spårsystemet vid Säfsjö station och diverse ej specificerade arbeten), som vid årets slut ännu ej voro påbörjade, hvarjemte besparingsmedel från anslag för åtskilliga före 1891 fullbordade nybyggnadsarbeten till belopp af kronor äfvensom ett för tillbyggnad af reparationsverkstaden i Östersund för 1890 anvisadt men ej användt belopp af kronor funnos vid 1891 års slut disponibla för nybyggnadsbehof, uppgick följaktligen hela det för nybyggnadsarbeten afsedda belopp, som för framtida användning kunde vid 1891 års slut reserveras, till belopp af inalles kronor. De extra anslagsmedel till statens jernvägstrafik, hvilka Styrelsen haft att tillgå för anskaffning af rörlig materiel, uppgingo, med inräkning af ett från 1890 reserveradt belopp af kronor, till inalles kronor och har den till kronor uppgående andel häraf, som under 1891 tillgodogjorts, utbetalts för inköpta 10 st. lokomotiv lit. K d kr. 496 OOO.oo. 2 st. d:o lit. D» 99 OOO.oo. 5 st. personvagnskrof, 2:dra klass» oo. 150 st. täckta godsvagnskrof» 408 OOO.oo. 210 st. plankvagnskrof» oo. Summa kr oo. Med extra anslag till statens jernvägsbyggnader (bandelen Långsele Yännäs), afsedda för rörlig materiels anskaffande och uppgående till belopp af kronor, hafva för statens jernvägstrafiks räkning under år 1891 betäckts kostnaderna för 1 st. lokomotiv lit. D kr oo. 5 st. personvagnskrof, l:sta klass» oo. 3 st. d:o, l:sta och 2:dra klass» oo. 3 st. d:o, 2:dra klass» oo. 281 st. vagnaxlar och hjul» oo. gaslysningsapparater till 16 st. personvagnar...» Summa kr

36 30 NYBYGGNADER SAMT NYA INVENTARIEN. hvadan af dessa anslagsmedel ett återstående belopp af kronor blifvit för framtida användning reserveradt. I sammanhang med förestående må äfven nämnas, att utöfver nu anförda summor blifvit såsom disponibelt lör anskaffning af ny rörlig materiel bokfördt ett belopp af inalles kronor, nemligen dels oo kronor, motsvarande nominela värdet af den under året slopade rörliga materielen, dels kronor, reserverade å enahanda värde af materiel, som under föregående tid slopats, af hvilket belopp större delen, nemligen den, som ej betäckts af influtna försäljningsmedel för dylik materiel eller genom värdet af hvad som af densamma kunnat på annat sätt tillgodogöras, uppförts på räkningen för rörliga matorielens underhåll. Till ersättning för den slopade materielen har af ifrågavarande medel en del, kronor, under året användts till gäldande af kostnaden för 1 st. lokomotiv lit. Kd kr. 49 OOO.oo. 2 st. lokomotiv lit. O c» 74 OOO.oo. 7 st. plankvagnskrof» oo. 2 st. öppna låga godsvagnskrof» oo. 214 st. vagnaxlar med hjul» oo. 100 satser truppvagnsinreden» diverse personvagnars utrustning med tillbehör för vakuumbromsning m. m» Summa kr En uppgift öfver de vigtigaste förbrukningseffekter och andra varor, som för jernvägstrafikens behof blifvit under år 1891 bestälda att levereras under detta eller påföljande år, meddelas här nedan i särskildt syfte att visa, i hvad för omfattning inhemsk industri eller utländsk blifvit för beställningarnes fullgörande anlitad. a) Inhemsk tillverkning eller vara.

37 NYBYGGNADER SAMT NYA INVENTARIER. 31 b) Utländsk tillverkning eller vara.

38 32 OLYCKSHÄNDELSER. Sammanlagda utgöra här ofvan upptagna summor för beställningar: af inhemska tillverkningar eller varor kr :»utländska»»»» : Under näst föregåendo femårstid ( ) har, enligt do uppgifter, som i föregående berättelser meddelats, värdot af ifrågavarande slags beställningar utgjort inalles: för inhemska tillverkningar eller varor kr :» utländska»»»» : Olyckshändelser. Under år 1891 inträffade vid statens järnvägstrafik 67 olyckshändelser, vid hvilka 20 personor dödades och 47 personer erhöllo svårare kroppsskada. Olycksfall med dödlig utgång träffade under bantågs gång å linien två resande, af hvilka den ena, som sannolikt nedfallit från en vagnsplatform, öfverkördes, hvaremot den andra, som kastat sig från tåget, dödades af de skador, som vållats af fallet, äfvensom fem vid jernvägen anstälda betjente och sju främmande personer, hvilka samtliga ljöto döden efter att hafva öfverkörts, elfva af trafiktåg och en af på banan för lastning framskjutna tomvagnar. A stationsområde dödades två jernvägsbetjente och två främmande personer genom att träffas af bantåg under pågående vagnvexling samt två jernvägsbetjente genom försök att bestiga gående tåg. Kroppskador tillfogades en resande, som vid bantågs anankomst till station hoppat ned från tåget, fem andra främmande personer, som kommit i vägen för tåg, och fyrtioen vid jernvägen anstälde personer. Af dessa sistnämnde skadades femton under vagnvexling å stationsområde, elfva under lastning eller lossning af gods, sex vid afstigande från tåg eller försök att påstiga och nio under andra diverse omständigheter. Antalet af förut vid Statens jernvägstrafik inträffade olyckshändelser med för menniskor menlig utgång utgjorde 695, vid hvilka 393 personor dödades och 338 personer skadades, och är på grund af hvad härom anförts här och i föregående berättelser upprättad nedanstående summariska sammanställning af olycksfall vid statens jernvägstrafik under åren Jemför man, såsom vid framställning af ifrågavarande förhållanden är öfligt, antalet olycksfall, som träffat resande Olycksfall, som inträffat vid Statens jernvägstrafik under åren

39 PERSONAL. STATENS JERNVÄGSTRAFIKS PENSIONSANSTALTER. STATENS JERNVÄGSBYGGNADER. 33 med hela antalet befordrade resande, och olycksfall, för hvilka jernvägsbetjening och främmande personer varit utsatte, med tillryggalagda tågkilometer, så befinnes att, då under den tid, föregående öfversigt omfattar, å statens jernvägar befordrats resande och utgjorts tågkilometer, olycksfall, vållande kroppskada, vare sig utgången deraf varit dödlig eller icke, träffat 1 resande bland och att, om särskild hänsyn tages till dem bland dessa olycksfall, hvilka vållat lifvets förlust, sådana fall träffat 1 resande bland , men om man ej medräknar de fall, då olyckan skett genom den omkomnes eget vållande, 1 resande bland , och vidare, att inom den vid jernvägarne sysselsatta personalen ett olycksfall inträffade på tågkilometer och ett sådant med dödlig utgång på tågkilometer, samt att af olycksfall, hvarvid främmande, icke resande person omkommit, ett inträffat på tågkilometer. Statens jernvägstrafiks pensionsanstalter. Revisorernes för 1891 afgifna berättelse rörande dessa anstalters förvaltning och räkenskaper uppgifver, beträffande Pensionsinrättningen, kapitalbehållningen vid årets slut till kronor samt de under året influtna inkomsterna till kronor och, beträffande Enke- och pupillkassan, kapitalbehållningen till kronor samt inkomsterna under året till » kronor. De under året upplupna pensionsbeloppen uppgingo i Pensionsinrättningen till kronor och i Enke- och pupillkassan till kronor. Personal. Den vid Statens jernvägstrafik anstälda ordinarie personalen utgjorde enligt den vid 1891 års början upprättade arvodesstat personer, af hvilka, med inräkning af styrelsens medlemmar, 193 tjenstgjorde i styrelsen och dess kontor samt å distrikten. Vid byråafdelningen voro upptagne 61 tjenstemän och betjente, vid banafdelningen 1 665, vid maskinafdelningen och vid trafikafdelningen Efter de under årets lopp genom tjensteinnehafvares afgång samt nya tjenstemäns och betjentes antagande timade 'förändringar utgjorde den ordinarie personalen vid årets slut 5 501, af hvilka 60 tillhörde byråafdelningen, banafdelningen, 1025 maskin- och trafikafdelningen. Tid jemförelse mellan antalen innehafvare af ordinarie befattningar vid slutet af åren 1890 och 1891 visar sig, att vid banafdelningen tillkommit 44, vid maskinafdelningen 167 och vid trafikafdelningen 76 personer samt att tillökningen i hela porsonantalet utgör 286. För de i hvarje ordinarie tjenstebefattning anstälda antal personer redogöres i tabellbilagan 16. Jemföres antalet ordinarie personal med längden af för trafik öppen bana, befinnes, att vid 1891 års slut medeltalet personer per kilometer var 2.oi eller O.oi mera än enahanda medeltal vid 1890 års slut. Antalet af dem, som, utan att vara anstälda i ordinarie befattning, varit använda i de trafikerade statsbanornas tjonst eller arbete, vexlar i vida högre grad än den ordinarie personalen, synnerligen vid banafdelningen, som under den blidare årstiden sysselsätter vid reparationsarbeten betydligt större arbetspersonal än under don öfriga delen af året. Beräknadt i medeltal för hela året har antalet af den under 1891 använda extra personalen utgjort vid byråafdelningen 13, vid banafdelningen 2 403, deraf 703 grindvakter, vid trafikafdelningen 690 och vid maskinafdelningen 2 293, deri inräknade 1482 arbetare i verkstäderna samt 180 vid förråden och sålunda vid samtliga afdelningarno personer. Statens jernvägsbyggnader. För fortsättning af arbetena å stambanan genom öfre Norrland under år 1891 beviljade Riksdagen ett anslag af kronor och af det utaf Riksdagen för år 1892 beviljade anslaget, kronor, för anläggning af jernväg från Mellansel till Örnsköldsvik anvisades genom nådigt brof den 22 Maj 1891 ett belopp af högst kronor för arbetenas påbörjande under år A dessa banor bedrefvos arbetena i öfverensstämmelse med de den 31 Januari 1891 för den förstnämda samt den 6 November samma år för den senare banan nådigst faststälda arbetsplaner, och utfördes under året hufvudsakligen följande arbeten. Stambanan genom öfre Norrland. A bansträckan Mellansel Nyåker, hvilkon under år 1890 i det närmaste fullbordats, afslutades samtliga återstående arbeten och mellan Nyåker och Vännäs bedrefvos derjemte arbetena så att bandelen Anundsjö Vännäs, utgörande i längd 129 kilometer, den 1 Oktober blef för allmän trafik upplåten. Förutom dessa arbeten verkstäldes terrassoring och skenläggning å den 30 kilometer långa bansträckan mellan Vännäs och Vindolelfven, hvarjemte under senare delen af året en del jordarbeten och brobyggnader påbörjades vid Boden och närmast söder om denna ändpunkt för banan. För banvallens terrassering blefvo kbm. jord, sten och dy omflyttade, kbm. berg utsprängda samt kbm. roveteringsmur uppförda, hvarigenom banvall färdigbildades å en sammanräknad längd af meter. Af den sålunda fullbordade banvallen äro meter åstadkomna genom skärning och bankfyllning med större djup och höjd än 2.5 meter och meter genom terrassering å jemnare mark, samt upptogos 438 meter af färdigbygda broar. Af ofvanståondo längder banvall utgjordes meter af bergskärningar, deraf 536 meter genom berg med större djup än 2.3 meter. 5

40 34 STATENS JERNVÄGSBYGGNADER. För mindre vattendrags ledande genom banvallen anlades 8 öppna trummor med öppningar af 0.9 till 3 meter samt 5 dubbla och 95 enkla, täckta trummor med vattenöppningar varierande mellan O.09 och 6.48 qvadratmotor. Sammanlagda längden af dessa afloppstrummor uppgår till meter. Under året fullbordades 6 mindre broar, deraf 1 med 6 meters spann, 1 med 8 meters, 2 med 10 meters, 1 med 15 meters och 1 med 20 meters spann, samt 2 större broar, nemligen bron öfver Öreelf med 1 spann ä 16 meter. 1 spann a 47.8, 1 spann å 53 och 1 spann å 52.1 meter, och bron öfver Umeelf med 2 spann å 59.es meter och 1 spann ä 59.3 motor. Öfverbyggnaden till den förstnämda af dessa större broar utgöros af fackverksroglar med parabolisk underfläns och mellan hufvudreglarne anordnade tvär- och långreglar för uppbärande af farbanan, hvilkon ligger på den betydliga höjden af 37.3 meter öfver olfvens högvattensyta. Förutom af landfästena uppbäres donna öfverbyggnad af tre på i cement murade stenpelare uppförda jernbockar, en af och två af 33.3 meters höjd. A bron öfver Umeelf består öfverbyggnaden äfvenlodes af fackverksroglar mod mellan dem anbragta tväroch långreglar för spårets uppbärande, men denna bros hufvudreglar hafva parabolisk toppfläns och hvila å upplag, direkt anbragta å murstöden. Samtliga dessa öfverbyggnader bestå af götmotall och äro tillverkade samt uppsatta af inhemska verkstäder. A de stora broarne öfver Vindelelfven och Luleelf påbörjades derjemte under året grundläggnings- och murningsarbeten. Syllar och räler utlados å meters längd och var vid årets utgång rälsläggningens slutpunkt vid Vindelelfven, 241.i kilometer från Långsele. För komplettering af ballasten å den förut rälslagda bansträckan Mellansel Nyåker, ballastning till full höjd och bredd å bandelon Nyåker Yännäs samt underballastning af spåret mellan Vännäs och Vindelelfven utfördes ä linion kubikmeter grus. Husbyggnader och planeringsarbeten fullbordades å bangårdarne vid Gottne, Björna, Trehörningsjö, Nyåker, Hörnsjö och Vännäs. Fyra banmästarestugor och 24 vaktstugor jemte källare och uthus uppfördes. För banan korsande lands- och egovägar anordnades 118 vägöfvergångar i banans plan och omlades 1332 meter vägar. För jernvägsområdots inhägnande uppsattes motor stängsel af trä. Don vid denna stambana använda arbetsstyrkan utgjorde i medeltal: under det första qvartalet 1982 man, under det andra 3 085, det tredje och det fjorde man. Största använda arbetsstyrkan utgjorde man i Juni månad och minsta 1101 man i Oktober månad. Stambanans egna dragare utgjorde effektiva dagsverken. För terrassering af banvallen omflyttades kbm. jord, sten och dy,.utsprängdes 932 kbm. berg och uppfördes 172 kbm. reveteringsmur, hvarigenom banvall fullbordades å en sammanlagd längd af meter, deraf 930 meter bildades genom skärning och bankfyllning med större djup och höjd än 2.5 meter samt meter genom terrassering å jemnare mark. 275 meter banvall utgöres af bergskärningar, hvaraf 40 meter genom berg med större djup än 2.5 meter. För mindre vattendrags ledande genom banvallen anlades 5 öppna trummor med 1.2 meters bredd samt 46 enkla, täckta trummor med vatten öppningar varierande mellan O.oo och I.44 qvadratmeter. Afloppstrummornas sammanräknade längd uppgår till 68I.1 meter. För bron öfver Moelfven, som erhåller ett spann af 50 meters fri längd, samt för en mindre bro med 4 meters öppning påbörjades grundläggningsarbetena. Planeringsarbeten påbörjades å bangårdarne vid Mellansel och Örnsköldsvik. Banan korsande lands- och egovägar omlades å meters längd och för landsvägs ledande under banan påbörjades uppmurning af tvenne vägportar, hvardera med 5 meters spännvidd. Den vid denna statsbana använda arbetsstyrkan uppgick i medeltal under tredje qvartalet till 586 man och under fjerde qvartalet till 678 man. Största använda arbetsstyrkan utgjorde 708 man i November månad och minsta 549 man i Augusti månad. Statsbanan tillhöriga dragare utgjorde 954 effektiva dagsverken. I enlighet med för byggnadsförvaltningen gällande föreskrift lemnas här förteckning å de hufvudsakligaste för statens jernvägsbyggnader under år 1891 upphandlade och liqviderado effekter och varor. a) Inhemsk tillverkning eller vara. Statsbanan Mellansel Örnsköldsvik. Arbetena å donna bandel påbörjades i Augusti månad ocli omfattade under året hufvudsakligen terassoring af banvallen, uppmurning af afloppstrummor samt en del förberedande åtgärder.

41 STATENS JERNVÄGSBYGGNADER. 35 b) Utländsk tillverkning eller vara. Till förberedande af påföljande årets arbeten verkstäldes under år 1891 permanenta utstakningen af den 78 kilometer långa bansträckan mellan Norra Degerfors och Bastuträsk, hvarvid betydande förbättringar egdo rum. Genom jernvägsliniens framdragande vestor om Yttersjön och Stora Sandsjön erhöllos nemligen fördelaktigare lutnings- och krökningsförhållanden än å den förut öster om dessa sjöar uppgångna linien, hvarjemto terrassenngsarbetona betydligt reducerades. A denna bansträcka samt å den äfvenledes under året färdigstakado bandelen söderut från Boden utfördes en stor del rödjningsarbeten och blefvo erforderliga transportvägar och provisoriska byggnader till största delen färdigbygd a.

42 36 GELLIVAREBANAN. Gellivarebanan. Sedan 1890 års Riksdag på nådig proposition anvisat medel till inköp från det s. k. svensk-norska jernvägsaktiebolagot af den inom Sverige belägna delen af Luleå Ofotens jernväg och under året 1891 genom förnyad besigtning utrönts att all den bolaget tillhöriga egendom, som enligt ett om köpet uppgjordt vilkorligt kontrakt vore afsedd att ingå i försäljningen, var tillfinnandes, öfvortogs till förvaltning, på nådig befallning, denna egendom för Statens räkning af jernvägsstyrelsen i Augusti månad, hvarefter det definitiva inköpet enligt Kongl. Maj:ts beslut genom dess Civildepartement afslöts. I do förslag jernvägsstyrelsen på befallning upprättat rörande de åtgärder, som erfordrades för banans nödtorftiga underhåll och trafikerande under året 1891 samt komplettering under derpå följande år, beräknades kostnaderna för banans iståndsättando och komplettering till kronor, af hvilka kronor vore under året 1891 behöfliga för oundgängliga kompletteringsarbcten och nödig utrustning, samt kronor för banans underhåll och trafikering, och blefvo båda dessa senare belopp genom nådigt bref den 28 Augusti förskottsvis anvisade samt derjemto föreslagna grunder för banans provisoriska förvaltning faststälda. Arbetena med banans iståndsättning och komplettering påbörjades omedelbart och fortgingo under den återstående delen af året i den omfattning do tillgängliga medlen medgåfvo. De sålunda utförda arbetena omfattade hufvudsakligen sträckningen mellan Boden och Gellivare samt fram till Malmberget, å hvilken sträcka planeringsarbeten blefvo verkstälda, broar påmurade, trummor lagda, husbyggnader vid stationer och å linien omsedda och reparerade, nödiga provisoriska byggnader uppförda samt grusning verkstäld, och blefvo för dessa arbeten tidtals ända till öfver 800 man sysselsatta. Till fyllande af behofvet af rörlig materiel utöfver"den från svensk-norska jernvägsbolaget inköpta uppsändes från de sydligare stambanorna af äldre, förut befintlig materiel: 3 lokomotiv, 1 ångfinka, 4 kombinerade II och III klass personvagnar, 8 täckta samt 20 öppna godsvagnar, och underhölls, sedan de nödvändigaste förarbetena blifvit undangjorda, med denna materiel daglig trafik mellan Luleå och Boden och kunde i medlet af November månad äfven regelbundna tåglägenheter efter hand anordnas till nordligare platser, dock med endast ett tåg upp och ett ned i veckan. Inalles befordrades under den tid banan trafikerades resande och tonn gods och utgjorde inkomsten för trafiken tillsammans kronor C9, hvaraf kr. för persontrafiken, »» godstrafiken och » extra inkomster, och har deraf före årets utgång till banans kassa kontant influtit ett belopp af kronor. Af trafikinkomsten inflöt något mer än en tredjedel vid stationerna Luleå t. o. m. Boden och återstoden vid de längre åt norr belägna Ljusa t. o. m. Gellivare. Antalet genomlupna tågkilometer utgjorde och vagnkilometer , dernti icke inräknade de för grusningsarbeton å banan använda tågen. Utaf i bilagan införda utdrag ur Gellivarebanans räkenskap för år 1891 framgår att banans trafikering medtagit kr , och att å arbeten för banans iståndsättando och komplettering användes is kr., hvarjemte bildades ett förråd af materialier och inventarier, uppgående i värde till kr., hvilket sistnämda belopp jemte en kassabehållning af kr. blef till påföljande år disponibel. Stockholm i September RUDOLF CRONSTEDT. C. Löfman.

43 TABELLBILAGOR.

44

45 3 Statistik. Tab. 1.

46 4 Tab. 1. (Forts.) STATISTIK.

47 STATISTIK. 5 Tab. 1. (Forts.)

48 6 Tab. 1. (Forts.) STATISTIK.

49 STATISTIK. 7 Tab. 1. (Forts.)

50 8 Tab. 1. (Forts.) STATISTIK.

51 STATISTIK. 9 Tab. 1. (Forts.)

52 10 Tab. 1. (Forts.) STATISTIK.

53 STATISTIK. 11 Tab. 1. (Forts.)

54 12 Tab. 1. (Forts.) STATISTIK.

55 STATISTIK. 13 Tab. 1. (Forts.)

56 14 Tab. 1. (Forts.) STATISTIK.

57 STATISTIK. 15 Tab. 1. (Forts.)

58 16 Tab. 2. Uppgift å vid slutet af år 1891 befintliga

59 lokomotiv, deras konstruktion m. m. 17 Tab. 2.

60 18 Tab. 2. (Forts.) Uppgift å vid slutet af år 1891 befintliga

61 lokomotiv, deras konstruktion m. m. Tab (Forts.)

62 Tab (Forts.) Uppgift å vid slutet af år 1891 befintliga

63 lokomotiv, deras konstruktion m. m. 21 Tab. 2. (Forts.)

64 Tab (Forts.) Uppgift å vid slutet af år 1891 befintliga

65 lokomotiv, deras konstruktion m. m. Tab (Forts.)

66 24 Tab. 2. (Forts.) Uppgift å vid slutet af år 1891 befintliga

67 lokomotiv, deras konstruktion m. m. Tab (Forts.)

68 26 Tab. 3. Uppgift å vid slutet af år 1891 befintliga

69 vagnar, deras mått, inredning m. m. 27 Tab. 3.

70 28 Tab. 3. (Forts.) Uppgift å vid slutet af år 1891 befintliga För inköp af vagnar hafva utbotalts kronor, hvaraf för person-, post-, fång- och packvagnarno » och. för godsvagnarno »

71 29 vagnar, deras mått, inredning m. m. Tab. 3. (Forts.)

72 30 Tab. 4. Öfversigt af lokomotivtjensten samt dermed

73 31 förenade kostnader under år Tab. 4.

74 32 Tab. 4. (Forts.) Öfversigt af lokomotivtjensten samt dermed

75 33 förenade kostnader under år Tab. 4. (Forts.)

76 34 Tab. 5. Öfversigt af vagntjensten samt dermed

77 35 förenade kostnader under år Tab. 5. Tillägg: Specifikation för hvarje vagnlitera af genomlupna vägsträckor.

78 36 Statsbanestationer och privata samtrafikleder ordnade efter inkomst för afsänd och anländ trafik, med angifvande tillika af deras ordningsnummer efter antalet resande och godsmängder samt efter inkomst af försålda personbiljctter och afsändt gods. Tab. 6. Anm. De här meddelade uppgifterna för privata trafikleder afse blott dessas samtrafik med statsbanorna.

79 37 Statsbanestationer och privata samtrafikleder ordnade efter inkomst för afsänd och anländ trafik. Tab. 6. (Forts.)

80 38 Statsbanestationer och privata samtrafikleder ordnade efter inkomst för afsänd och anländ trafik. Tab. 6. (Forts.)

81 Statsbanestationer och privata samtrafikleder ordnade efter inkomst för afsänd och anländ trafik. Tab. 6. (Forts.) 39

82 40 Bandelarne å statens jernvägar, ordnade efter bruttoinkomst per bankilometer år Tab. 7.

83 Bandelarne å statens jernvägar, ordnade efter bruttoinkomst per bankilometer år Tab. 7. (Forts.) 41

84 42 Tab. 8. Specifikation af afsändt

85 43 och anländt gods. Tab. 8.

86 44 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

87 45 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

88 46 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

89 47 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

90 48 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

91 49 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

92 50 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

93 51 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

94 52 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

95 53 och auländt gods. Tab. 8. (Forts.)

96 54 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

97 55 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

98 56 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

99 57 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

100 58 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

101 59 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

102 60 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

103 61 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

104 62 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

105 63 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

106 64 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt

107 65 och anländt gods. Tab. 8. (Forts.)

108 66 Tab. 8. (Forts.) Specifikation af afsändt och anländt gods. Summarisk sammanfattning af godsspecifikationerna för tiden Tab. 8. (Forts.)

109 67 Transporterade mängder af särskilda godsslag i förhållande till hela godsmängden. Tab. 9. Tab. 10. Medeltransportlängd för nedan nämda godsslag.

110 68 Tab. 11. Transporterade boskapskreatur år 1891.

111 Transporterade boskapskreatur ar Tab (Forts.)

112 70 Tab. 11. (Forts.) Transporterade boskapskreatur år 1891.

113 71 Transporterade boskapskreatur år Tab. 11. (Forts.)

114 72 Tab. 12. Sammandrag af trafiken under årets 1891 Till ofvanstäende trafik-inkomster komma: Hivorso till trafik icke liänförliga inkomster, under Kr. så att totalinkomsten då var Kr. Diverse till trafik icke Imnförlisn. inkomster, under Kr. så att totalinkomsten då var Kr.

115 73 särskilda månader samt under föregående år. Tab. 12. Diverse till trafik icke UänfÖrliga inkomster, under Kr. så att totalinkomsten åk var Kr.

116 74 Tab. 13. Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

117 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13.

118 76 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

119 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

120 78 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

121 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

122 80 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

123 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

124 82 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

125 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

126 84 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

127 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

128 86 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

129 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

130 88 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

131 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

132 90 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

133 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

134 92 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

135 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

136 94 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

137 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

138 96 Tab. 13. (Forts.) Sammanställning af stationernas trafik, inkomster,

139 utgifter och tjenstepersonal under år Tab. 13. (Forts.)

140 98 Tab. 14. Räler och sliprar

141 99 vid 1891 års slut. Tab. 14.

142 Tab (Forts.) Räler och sliprar Anm. Station, hvars namn är kursiveradt, tillhör med sina spär den bansektion, uti hvilken namnet förekommer.

143 vid 1891 års slut. 101 Tab. 14. (Forts.)

144 102 Tab. 15. Ordinarie bantågs anordning år Anm. 1. En asterisk betecknar tåg, som under året tillkommit såsom nya. Anm. 2. Kursivering utmärker tåg, som icko gått dagligen utan blott

145 103 Ordinarie personalen vid Statens jernvägstrafik år Tab. 16.

146 104 Utdrag ur Statens jernvägsbyggnads räkenskap år 1891 för stambanan genom öfre Norrland och statsbanan Mellansel Örnsköldsvik. Tab. 17.

147 105 Utdrag ur Gellivarebanans räkenskap för år Tab. 18.

148

149