Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, Täckningsår: Styrelsen för statens järnvägstrafik ersätts 1888 av Järnvägsstyrelsen Årsberättelsen 1862 innehåller, s. 1-10: Inledning. Återblick öfver Statens jernvägstrafik för åren Efterföljare: Statens järnvägar / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Allmän järnvägsstatistik / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden / utgivna av Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, Årg Översiktspublikation: Statens järnvägar : : historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / i anledning af Statens järnvägars femtioåriga tillvaro utgifven på Kungl. Maj:ts nådiga befallning af Järnvägsstyrelsen ; under redaktion af Gustaf Welin. - Stockholm : Järnvägsstyrelsen, vol. D. 1, Historik. Även elektro nisk version på adress: D. 2, Bana och byggnader D. 3, Transportmateriel och verkstäder. D. 4, Förvaltning och personal. BISOS L digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-l0-0302_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. L) STATENS JÄRNVÄGSTRAFIK 42. b. ALLMÄN SVENSK JÄRNVÄGSSTATISTIK FÖR ÅR 1903 UTGIFVEN AF KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN. STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1906.

4 Innehållsförteckning. Underdånig berättelse. Tabellbilagor: Sid. Tab. 1. De svenska järnvägarnes längdutsträckning under åren , med specifikation af olika banor och bandelar 2. Tab. 2. De svenska järnvägarnes längdutsträckning i förhållande till landyta och folkmängd 9. Tab. 3. Tekniska uppgifter angående trafikerade järnvägar vid 1903 års slut 10. Tab. 4. Trafikerad banlängd och använd rullande materiel år Tab. 5. Banornas trafikerade medellängd samt den rullande materielens rörelse år Tab. 6. Person- och posttrafik år Tab. 7. Godstrafik år Tab. 8. Transportarbete år Tab. 9. Byggnadskonstnad, bruttoinkomster, driftkostnad och nettoinkomst år Tab. 10. Ordinarie personal år Tab. 11. Trafikrubbningar och olycksfall år Tab. 12. Statistiskt sammandrag för åren Tab. 13. Järnvägarnes utbredning på jorden vid slutet af år Alfabetisk förteckning å de i föreliggande berättelse upptagna enskilda järnvägarne 90. Karta öfver Sveriges, Norges och Danmarks järnvägar vid slutet af år Rapport au Roi. Tableaux annexés: Table des matières. Page. Tab. 1. Longueur des chemins de fer suédois pendant les années avec spécification des différents chemins de fer et leurs branches 2. Tab. 2. Longueur des chemins de fer suédois en en rapport avec la superficie et la population de la Suède 9. Tab. 3. Conditions techniques des chemins de fer en exploitation à la fin de Tab. 4. Matériel roulant employé en Tab. 5. Longeur moyenne exploitée des chemins de fer et le mouvement du matériel roulant en Tab. 6. Transport de voyageures et de poste 34. Tab. 7. Transport de marchandis 42. Tab. 8. Mouvement total 50. Tab. 9. Capital engagé, recettes brutes, dépenses de l'exploitation et produit net en Tab. 10. Personnel ordinaire 66. Tab. 11. Accidents 68. Tab. 12. Résumé statistique pour les années Tab. 13. Longeur totale des chemins de fer du monde å la fin de Table alphabétique des chemins de fer privés, présentés par le rapport 90. Carte des chemins de fer de la Suède, de la Norvège et du Danemark à la fin de krona = 1.39 francs. 1 öre = 1.39 centimes.

5 TILL KONUNGEN. Jämlikt föreskrift i Eders Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 Oktober 1897 får Järnvägsstyrelsen härmed i underdånighet aflämna genom Styrelsens statistiska kontor upprättad allmän svensk järnvägsstatistik för år 1903, innefattande de viktigaste statistiska uppgifterna rörande såväl

6 statens järnvägar som enskilda för allmän trafik upplåtna järnvägar. Uppgiftsmaterialet till föreliggande berättelse angående de svenska järnvägarnes verksamhet under år 1903 liar utgjorts dels livad statsbanorna beträffar af Järnvägsstyrelsens redogörelse för statens järnvägstrafik under sagda år (Sveriges Officiella Statistik, litt. L, 42 a) med fullständigande i vissa detaljer särskildt rörande statsbanornas tekniska förhållanden, dels livad de enskilda järnvägarne beträffar af redogörelser, som till järnvägsstyrelsen inkommit från berörda järnvägars förvaltningar. De enskilda järnvägsförvaltningarnes redogörelser hafva varit affattade enligt samma formulär, som för ändamålet användts sedan ett tiotal år tillbaka. Flere uppgifter, som funnits intagna i formulären, men hittills icke bearbetats, hafva emellertid för året tillgodogjorts vid tabellarbetet, och bland sådana uppgifter må särskildt framhållas den i tabellbilagan 3 framlagda redogörelsen för de tekniska förhållandena vid järnvägarne. I vissa afseenden, där de formulärenliga uppgifterna visat sig vara öfver höfvan ofullständiga, såsom i fråga om hyrd rullande materiel och transportmaterielens rörelse, hafva genom särskilda skrifvelser till vederbörande förvaltningar samt till enskilda järnvägars milkontor i Örebro införskaffats önskvärda uppgifter. Med hänsyn till det sålunda införskaffade materialets tabellisering hafva i separata tabeller sammanförts samhöriga uppgifter, hvarigenom bättre öfverskådlighet af tabellsamlingens hela innehåll torde hafva vunnits och sökta data lättare torde kunna återfinnas än i tidigare berättelser. Sålunda hafva intagits uppgifter i tab. 3 om järnvägarnes tekniska förhållanden (spårvidd, spårlängd, räler, lutnings- och krökningsförhålianden ni. m.), i tab. 4 om trafikerad banlängd och använd rullande materiel, i tab. 5 om banornas trafikerade medellängd samt den rullande materielens rörelse, i tab. 6 ang. person- och posttrafik, i tab. 7 ang. godstrafik, i tab. 8 ang. transportarbetet (netto-, tara- och bruttolast), i tab. 9 ang. byggnadskostnad, bruttoinkomster, driftkostnad och nettoinkomst, i tab. 10 ang. personalen samt i tab. 11 ang. trafikrubbningar och olycksfall. Jämte nämnda tabeller, som framgått ur det för året infordrade uppgiftsmaterialet, har efter tidigare berättelser i ämnet utarbetats en historisk öfversikt öfver de svenska järnvägarnes längdutsträckning under åren , med specifikation af olika banor och bandelar (tab. 1) samt ett sammandrag öfver berörda längdutsträckning i förhållande till landyta och invånareantal (tab. 2). Ett statistiskt sammandrag öfver vissa hufvuddata i järnvägarnes verksamhet under femårsperioden , motsvarande tab. 2 i Allmän svensk järnvägsstatistik för år 1902, har intagits såsom tabell 12. Dessutom har i en särskild tabellbilaga (tab. 13) med ledning af bästa till buds stående källor utarbetats en öfversikt öfver järnvägarnes utbredning på jorden vid slutet af år 1902, hvilken öfversikt icke torde sakna sitt allmännare intresse, ehuru senare data från de flesta länder redan finnas att i facklitteraturen tillgå. Hvarje särskild järnväg är i tabellerna genomgående försedd med sitt vissa nummer, och efter tabellerna är intagen en alfabetisk förteckning å de i berättelsen upptagna järnvägarne med angifvande af deras ordningsnummer i tabellerna, hvarigenom all svårighet att återfinna en viss järnväg inom tabellerna torde vara undanröjd. Något årssammandrag af järnvägarnes månadsrapporter under år 1904, motsvarande tab. 3 i närmast föregående berättelse, har icke intagits i föreliggande redogörelse, enär det hittills följda förfarandet att intaga uppgifter för två år i en och samma berättelse visat sig åsamka oreda i berättelsens textafdelning, och dessutom ett tidigare offentliggörande af berörda årssammandrag har kunnat beredas genom att trycka desamma i samband med själfva månadsrapporterna. Årssammandrag af järnvägarnes månadsrapporter för år 1905 har sålunda redan publicerats omedelbart efter månadsrapporten för. december månad samma år. Slutligen må meddelas, att flere uppgifter, hvilka för året icke utan alltför stor tidsutdräkt kunnat så noggrannt, som önskligt varit, kontrolleras eller införskaffas bland hvilka särskildt torde få framhållas uppgifterna rörande järnvägarnes byggnadskostnad redan i nästföljande berättelse, som torde utkomma redan under innevarande år, blifva föremål för en fördjupad bearbetning. Dessutom föreligger ett fullständigt förslag till omorganisation af Allmän svensk järnvägsstatistik, utarbetadt af en utaf Järnvägsstyrelsen för ändamålet tillsatt särskild kommitté, hvilket förslag, sedan de enskilda järnvägsförvaltningarna under förlidet år beredts tillfälle att däröfver afgifva utlåtanden, torde komma att i sådan tid under innevarande år hos Järnvägsstyrelsen föredragas, att utsikt torde förefinnas, att Allmän svensk järnvägsstatistik från och med redogörelseåret 1900 skall framträda i fullständigt omorganiseradt skick. Stockholm d. 31 mars Underdånigst MAURITZ SAHLIN. AXEL CORIN. HJALMAR WIKLAND. VIKTOR KLEMMING. JOHN LUNDBERG. PER KJELLIN. Föredragande. C. A. Hallström.

7 Allmän Svensk järnvägsstatistik för år Järnvägarnes utsträckning. De trafikerade statsbanorna hade vid 1902 års slut en längd af tillsammans kilometer, ökades under följande året genom tillkomsten af den redan år 1902 för provisorisk trafik öppnade linjen Gellivare Eiksgränsen med 229 kilometer samt genom den för allmän trafik den 16 december 1903 öppnade nya banlinjen Uddevalla Skee med 85 kilometer, och uppgingo således vid 1903 års slut till en sammanlagd längd af km.. De enskilda vid 1902 års slut för allmän trafik upplåtna järnvägarne uppgingo enligt föregående berättelse till en sammanlagd längd af km. Enligt af vederbörande järnvägsförvaltningar erhållna beriktiganden böra emellertid i de förut af dem lämnade uppgifter angående banlängden vidtagas följande rättelser: Munkedals järnväg bör upptagas till 5 km. i stället för 6 km. (1 km. bispar och växelspår hafva hittills af misstag inräknats i den ägande banlängden) och Byvdlla Långshyttans järnväg till 27 i stället för 28 km. I ett antal järnvägars ägande banlängder hafva hittills felaktigt inräknats vissa bansträckor, hvilka icke under äganderätt tillhört samma järnvägar, utan blott af dem trafikerats, och böra på grund häraf de ägande banlängderna upptagas för Stockholm Vesterås Bergslagens m. fl. järnvägar till 360 km. (i stället för 365 km.), för Östra Centralbanan till 100 km. (i stället för 101 km.), for Mora Elfdalens järnväg till 40 km. (i stället för 41 km.), för Ystad Gärsnäs järnväg till 27 km. (i stället för 28 km.) samt för Mellersta och Vestra Blekinge järnvägar till sammanlagdt 119 km. (i stället för 121 km.). En Mora Venems järnväg tillhörig bana om 0.5 km., som trafikeras af Falun Orsa järnväg, bör upptagas å den förra järnvägens ägande banlängd i stället för å den senares. Den sammanräknade längden af Mora Venerns järnväg bör med anledning häraf upptagas till i afrundadt tal 258 i stället för 257 km. och af Falun Orsa järnväg till 103 i stället för 104 km. Frövi Ludvika järnväg bör, med inräkning af det år 1901 för allmän trafik upplåtna förbindelsespåret (om 1.8 km.) med Örebro Köpings järnväg, upptagas till i afrundadt tal 100 km. i stället för förut uppgifna 98 km., och Fogelsta Vadstena Odeshögs järnväg, med inräkning af det år 1888 likaledes för allmän trafik upplåtna utfartsspåret till Hästholmens hamn, till 43 i stället för 42 km. Om hänsyn tages till dessa rättelser, uppgingo berörda järnvägar vid 1902 års slut till en sammanlagd beräknad längd af km. I dessa beräkningar har emellertid icke blott hvar enskild järnväg utan i regel äfven hvarje särskild järnvägslinje upptagits med till hela kilometer afrundade tal, hvilket förfaringssätt förryckt den rätta banlängden för ett antal banor. Sålunda utgöra banlängderna, om de särskilda järnvägslinjernas banlängder icke afrundas, för Halmstad Nässjö järnväg 272 km. (i stället för 273 km.), för Balslands 69 km. (ej 70 km.), för Landskrona och Helsingborgs 59 km. (ej 60 km.), för Örebro Pålsboda Finspongs och Finspong Norsholms sammanlagdt 115 km. (ej 116 km.), för Kosta 29 km. (ej 30 km.), samt för Nässjö Oskarshamns 170 km. i stället för uppgifna 169 km. Om hänsyn tages till påpekade förhållanden, uppgingo samtliga privatbanor vid 1902 års slut till allenast i rundt tal km. Omräknas banlängderna med hvar enskild järnvägs längd uppgifven i exakta tiondedelar af kilometern, erhålles för samma järnvägar en sammanlagd beräknad längd af km. Af de år 1902 redovisade enskilda järnvägarne upphörde Smedjebackens smalspåriga järnväg om 18 km. under år 1903 att trafikeras. De enskilda järnvägarnes sammanlagda längd har å andra sidan under år 1903 ökats dels genom tillkomsten af nya linjer om tillsammans 125 km., dels genom 3.1 km. bispårs inräkning i hufvudspår vid Dala Helsinglands järnväg, eller med inalles km., och utgjorde sålunda vid 1903 års slut km., däraf km. normalspåriga järnvägar och km. smalspåriga. I hufvudspåren hafva härvid själffallet icke inräknats bandelar, hvilka endast äro för enskild trafik öppnade, men ej häller sådana för allmän trafik under året eller del däraf upplåtna banor eller bandelar, vid hvilka ej regelbunden eller i allmän tidtabell kungjord trafik förekommer. Dylika banor äro exempelvis bibanan Färlöf Strö till Ostra Skånes järnvägar och Matfors Ljunga alf till Matfors Vattjoms järnväg, ett flertal hamnspår m. fl., för hvilka ej häller i föregående berättelser upptagits A r are sig banlängd eller specificerade trafikuppgifter.

8 2 JÄRNVÄGARNES UTSTRÄCKNING. De under år 1903 tillkomna nya linjerna voro följande: Ar 1903 nytillkomna järnvägar. anslutning till statens järnvägar. Utsträckningen af det sammanhängande, af stats- och privatbanor bildade normalspåriga järnvägsnätet uppgick således vid 1903 års slut till km. (4 206 km. statsbanor och 5,337.6 km. normalspåriga privatbanor), och det härtill anslutna smalspåriga nätet hade en sammanlagd längd af km. Utan samband med förenämnda järnvägar, tillsammans utgörande ett stort nät af km., befunno sig 10 enskilda för allmän trafik upplåtna järnvägar med en sammanlagd längd af km. (däraf 44.6 km. normalspåriga och km. smalspåriga banor).! Af dessa 10 banor voro de fyra smalspåriga järnvägarne å Gotland (Gotlands, Slite Borna, Klintehamn Eoma och Ronehamn Hemse) med hvarandra förenade till ett sammanhängande nät af km., medan hvar och en af de återstående sex, hvilka voro Göteborg Särö, Marma Sandarne och Ammebergs normalspåriga samt Norrköping Yikbolandets, Stafsjö och Helsingborg Råå Ramlösa smalspåriga banor, icke stod i förbindelse med någon annan järnväg. Tio linjer af de enskilda järnvägarne med en sammanlagd ägande längd af 59.3 km. och en för året trafikerad medellängd af 57.4 km. voro icke upplåtna för persontrafik, däraf 8 normalspåriga (resp, 43.5 och 42.5 km.) och 2 smalspåriga (resp och 14.9 km.), nämligen: Enbart för godstrafik öppnade järnvägar. För närmare redogörelse rörande dessa nytillkomna linjer hänvisas till textafdelriingen i föregående berättelse, och må här endast tilläggas, att bibanan Bara Bokskogen af Malmö Genarps järnväg erhöll koncession den 1 mars 1901, öppnades för allmän trafik den 1 maj 1903 samt trafikeras endast under tiden fr. o. m. den 1 maj t. o. m. den 15 september, samt att Staf sjö järnväg trafikeras endast å söckendagar under seglationstid. Sammanräknade längden af statens och enskilda för allmän traf k upplåtna järnvägar uppgick, såsom af det ofvanstående framgår, vid 1903 års slut till km., däraf normalspåriga järnvägar km. och smalspåriga km. Statsbanorna utgjorde 34 % af hela järnvägsnätet, de normalspåriga privatbanorna 43.5 % och de smalspåriga 22.6 %. Redogörelse för trafikåret 1903 har inkommit från samt 1 liga enskilda järnvägar med undantag allenast af Mönsterås Asheda järnväg (11.5 km.; meters spårvidd), som står under likvidation och pä grund af bristfällig bokföring icke kunnat lämna tillförlitliga uppgifter. Sammanlagda längden i föreliggande berättelse redovisade' banor utgör således km. Af de normalspåriga enskilda järnvägarne stodo, såsom framgår af kol. 4 i tab. 3, km. i direkt anslutning till statsbanenätet, och till dessa anslöto sig i sin tur ytterligare km. normalspåriga privatbanör. Af de smalspåriga järnvägarne stodo km. i direkt och km. (Mönsterås Asheda inräknad) i genom andra banor förmedlad Uppgifter om den under år 1903 trafikerade banlängden för hvar särskild järnväg återfinnas i tab. 4,.kol. 2., I de å angifven plats meddelade uppgifterna förekomma emellertid dubbelräkningar till, ett sammanlagdt belopp af så vidt för året kunnat utrönas 63.2 km., hvilka dubbelräkningar hafva sin grund i det förhållandet, att vissa bandelar. samtidigt trafikerats af två.eller flere järnvägar och till följd häraf inräknats i trafiklängden för hvar och en af ifrågavarande järnvägar. Omstående tablå åskådliggör närmare detta- förhållande.

9 JÄRNVÄGARNES UTSTRÄCKNING. 3 Af två eller flere järnvägar samtidigt trafikerade bansträckor. dubbelräknade : och smalspåriga banor km.) Med inräkning af Mönsterås Åsheda uppgick hela medelbanlängden till km., däraf km. för persontrafik. I den trafikerade medellängden har, i öfverensstämmelse med berättelsen om Statens järnvägstrafik år 1903, icke medräknats statsbanelinjen Uddevalla Skee om 85 km., hvilken endast trafikerades under redogörelseårets tvänne sista veckor, medan de under året nytillkomna enskilda linjerna om 125 km. upptagits, såsom i det föregående anförts, med en i medeltal under året trafikerad banlängd af 40.8 km. Af de öfriga järnvägarne hafva nedanstående linjer uppgifvits hafva trafikerats endast under viss del af året eller blott å vissa dagar, och därför, äfven de, upptagits med reducerad trafikmedellängd, nämligen: Endast under viss del af året trafikerade banor. Den under året trafikerade totala hanlängden har i tab. 4 " sedan of vanberörda dubbelräkningar borteliminerats - för samtliga de redovisade banorna uppgifvits till km., nämligen för statsjärnvägarne till 4195 km., för normalspåriga privatbanor till km. (däraf statens järnvägar tillhöriga 11. i km.) och för smalspåriga banor till km. För persontrafik upplåtna voro af denna banlängd endast 12' km.: af statsbanorna 4195, af normalspåriga.privatbanor km. 11.i km.dubbelräknade och af smalspåriga banor km. Inräknas. Mönsterås Åsheda, utgjorde hela den trafikerade banlängden km., däraf km. voro öppnade för persontrafik. I den redovisade trafikerade banlängden hafva icke upptagits 11 km. svenska statsjärnvägar, hvilka trafikerats af norska staten, men å andra sidan hafva i trafiklängden inräknats 0.9 ; km.-af Norges statsbaner, hvilka trafikerats af Dalslands järnväg. Af Lidköping -Håkantorps järnvägs ägande banlängd trafikerades 1 km. af Lidköping Skara Stenstorps järnväg, men,ej si den ägande järnvägen; likaledes hafva, såsom' i det föregående berörts, af Mora Venerns hufvudspår 0.5 km. upptagits i.trafiklängden för Falun Orsa järnväg, men ej för.mora Venerns, I tab; 5, kol. 2, har för hvar särskild järnväg uppgifvits den under år 1903.i medeltal trafiherade banlängden ined vederbörliga reduktioner efter antalet trafikdagar under året. Sedan.ur dessa uppgifter borteliminerats enahanda dubbelräkningar som i tab. 4, har den,under året i. medeltal trafikerade banlängden för-samtliga de.redovisade banorna uppgifvits 'till km., nämligen för statsjärnvägarne till 4110 km., för normalspåriga privatbanor till km. {däraf' statens järnvägar tillhöriga, på nytt upptagna 11. i. km.) och för smalspåriga banor till km. Medelbanlängden-för persontrafik utgjorde km. (statsbanorna 4110, normalspåriga privatbanor km. 11.i km. Tillsammans km. järnvägar hafva sålunda upptagits med en i genomsnitt under året trafikerad längd af endast 85.5 km. Sammanfattande öfversikter öfver de svenska järnvägarnes längdutsträckning under åren återfinnas i tabellerna 1 och 2. Af den sistnämnda tabellen framgår bland annat, att samtliga järnvägar i hela riket utgjorde år km. per 100 kvadratkilometer och km. per 10,000 invånare. De svenska järnvägarnes utsträckning inom olika län vid 1903 års slut utvisas af följande tabellsammandrag, hvilket länsvis angifver såväl de befintliga banlängderna som huru många kilometer järnvägar kommo dels på hvarje kvadratmil af ytvidden dels på hvarje tiotusental invånare: Järnvägarnes längd inom olika län.

10 4 JÄRNVÄGARNES UTSTRÄCKNING. TEKNISKA UPPGIFTER. RULLANDE MATERIEL. Järnvägarnes längd inom olika län (forts.). km. eller 15 % af hufvudspåret (vid statsbanorna 10.8 %, vid öfriga normalspåriga banor 13.9 %, vid smalspåriga 23.5 %). I rak bana lågo inalles km. eller 67.4 % (vid statsbanorna km. eller 65.3 %, vid normal- och smalspåriga privatbanor resp km. eller 67.7 % och km. eller 70,3 %\ och således förefunnos kurvor till en sammanlagd längd af km. eller 32.6 %, däraf med en krökningsradie af 500 meter och därunder km. eller 10.1 % (vid statsbanor samt normal- och smalspåriga privatbanor resp. 5.3, 10.6 och 16.4 %). Dubbelspår i hufvudspåren förekommo till en sammanlagd längd af 53 km. (vid statsbanorna 49 km., vid normalspåriga privatbanor 4 km.), hvarjämte sido- och stickspår förefunnos till en sammanlagd längd af km., så att hela det utlagda redovisade spårnätet utgjorde km., hvaraf på statens järnvägar kommo km., på öfriga normalspåriga järnvägar km. och på de smalspåriga banorna km. Af de i dessa spår utlagda räler voro 93.5 % af stål och således endast 6.5 % af järn eller stålhufvade (vid statens järnvägar 5.5 %, vid enskilda normaloch smalspåriga järnvägar resp. 5.6 och 10 %). Enligt ofvanstående öfversikt var den lokala utrustningen med järnvägar sämre än uti hela riket med hänsyn till ytvidden i Västerbottens, Norrbottens, Jämtlands, Västernorrlands samt Kopparbergs län samt med hänsyn till folkmängden i Göteborgs och Bohus, Stockholms, Västerbottens, Östergötlands, Malmöhus, Västernorrlands, Blekinge, Södermanlands, Kalmar och Uppsala län. Bast försedda med järnvägar voro i förhållande till ytvidden Malmöhus och Kristianstads län (resp och km. banlängd per kvadratmil) samt i förhållande till folkmängden Norrbottens och Örebro län (resp och km. pr invånare). De norrländska länen ägde tillsammans km. järnvägar eller 0.93 km. per kvadratmil och km. per invånare, de öfriga länens sammanlagda banlängd utgjorde km. eller 5.59 km. per kvadratmil och km. per invånare. Tre län Kalmar, Gottlands och Blekinge saknade statsbanor inom sitt område, och likaledes tre län Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens saknade enskilda banor. Tekniska uppgifter. Af den vid 1903 års slut redovisade banlängden, km., utgjorde, såsom af tab. 3 framgår, km. eller 32.3 % horisontel bana (i statsbanorna 1137 km. eller 27%, i normalspåriga privatbanor km. eller 34.2 % och i smalspåriga banor km. eller 36.4 %). Återstoden, km. eller 67.7 %, utgjordes alltså al lana i lutning. Lutningar af mer än 10 / 00 förekommo i Rullande materiel. Den å Sveriges järnvägar under år 1903 använda, järnvägarna själfva tillhöriga rullande materielen utgjordes i allt som allt af 954 tenderlokomotiv, 593 tanklokomotiv, 13 ångvagnar och 6 elektromotorvagnar, 2,792 person- och postvagnar (häri inräknade 9 restaurationsvagnar) samt 37,641 pack- och godsvagnar (häri ej inräknade 26 statens järnvägar tillhöriga specialvagnar). Af ångvagnarna voro 6 tvåaxliga, 4 treaxliga och 3 fyraxliga. Samtliga de 6 elektromotorvagnarna voro försedda med 4 axlar. Af person- och postvagnarna voro försedda med två, 786 med fyra axlar, och af pack- och godsvagnarna med två axlar, med tre, 191 med fyra och 1 med sex axlar. Por hvarje kilometer banlängd funnos i medeltal motorer, person- och postvagnsaxlar samt 6.31 packoch godsvagnsaxlar. Beträffande lokomotorernas egen vikt utgjorde densamma för tenderlokomotiven (tendern inräknad) sammanlagdt ton eller per styck ton (normalspåriga järnvägars ton, smalspåriga jvgs ton), för tanklokomotiven resp och ton (normalspåriga jvgs ton, smalspåriga jvgs ton pr st.), för ångvagnarna ton (pr st. 9.5 ton) och för elektromotorvagnarna 114 ton (pr st. 19 ton). Lokomotorernas vikt med fullt förråd vatten och kol utgjorde för tenderlokomotiven ton eller pr st ton (vid normalspåriga jvgr och vid smalspåriga ton), för tanklokomotiven resp och ton (vid normalspåriga jvgr och vid smalspåriga ton), samt för ångvagnarna ton (pr st. IO.72). Det fulla förrådet af vatten och kol utgjorde i procent af motorernas vikt: för tenderlokomotiv 35 %, for tanklokomotiv 21 % och för ångvagnar 13 %. Person- och postvagnarnas vikt utgjorde sammanlagdt ton eller per axel 5.04 ton (vid normalspåriga jvgr ton, vid smalspåriga ton). Pack- och godsvagnarne ägde en sammanlagd bärighet af ton eller per axel 5.45 ton

11 RULLANDE MATERIEL. TÅG- OCH VAGNRÖRELSE. 5 (vid normalspåriga järnvägar 5.84 ton, vid smalspåriga 3.23 ton) och per bankilometer 34. a 8 ton (vid statsbanorna 51.71, vid privatbanorna resp och ton), samt en vikt af ton (per axel 2.82 ton) eller 51.9 % af bärigheten. Hvad de för de särskilda järnvägarne i tab. 4 uppgifna relationstalen angår, bör anmärkas, att Mora Venerns, Uppsala Gefle, Gefle Dala, Kristianstad Hessleholms och Stockholm Rimbo järnvägars rullande materiel ombesörjde trafiken förutom å egen bana af ven å följande främmande banor, nämligen resp. Mora Elfdalen, Gefle Ockelbo, Falun Rättvik Mora, Kristianstad Ålius samt Rimbo Sund och Södra Roslags kustbana. Med statens järnvägars rullande materiel (lokomotiv, person- och godsvagnar) ombesörjdes äfven trafiken å Strömstad Skee järnväg och med statsbanornas lokomotiv och personvagnar äfven trafiken å Yexiö Alf vesta järnväg. Frö vi Ludvika järnvägs rullande materiel användes förutom å egen bana tillika å Bånghammar Klotens järnväg, och samma järnvägs lokomotiv och godsvagnar användes äfven å Stora Guldsmedshyttans järnväg. Ystad Eslöfs lokomotiv och personvagnar användes förutom å egen bana å Ystad Brösarps, Ystad Gärsnäs, Gärsnäs St. Olofs och Ystad Skifarps järnvägar. Krylbo Norbergs lokomotiv och godsvagnar användes förutom å egen bana äfven å Kärrgrufvan Klackberg. Med Nordmark Klarelfvens och Filipstads norra bergslags järnvägars förenade rullande materiel trafikerades af Nordmark Klarelfvens järnvägsaktiebolag bada de nämnda järnvägarne i ett sammanhang, och af Köping Uttersbergs järnvägsaktiebolag trafikerades de bada järnvägarne Köping Uttersberg och Uttersberg Riddarhyttan i samband med hvarandra och med förenad rullande materiel. Om till grund för de i tab. 4, kol. 7, 24, 32 och 35 angifna relationstalen per bankm. för hvart och ett af ofvannämnda komplex af samtrafikerade järnvägar lägges längden af hela den trafikerade sträckan i stället för endast den trafikerade egna järnvägens längd, erhålla berörda relationstal följande förändrade värden: Rullande materiel pr bankm. å samtrafikerade järnvägar. Förutom egen rullande materiel hade en del järnvägar under större eller mindre del af året begagnat sig af förhyrda godsvagnar, hvilka under användningstiden försetts med respektive järnvägs signatur. Antalet axlar för sålunda använda vagnar har med reduktion efter det antal dagar vagnarna varit i bruk beräknats till i genomsnitt axlar under året. Tåg- och vagnrörelse. Den af vagnar i tågtjänst tillryggalagda väglängden öfver hela det redovisade trafiknätet utgjorde (med inräknande jämväl af utländska vagnars rörelse & detsamma) null. axelkilometer eller i medeltal per dag och bankilometer 283 axelkilometer (å statsbanorna 467, å normalspåriga privatbanor 220, å smalspåriga 127). Samtliga redovisade vagnar tillryggalade (med inräknande jämväl af desammas rörelse å utländska banor) 1263 mill. axelkm. eller per vagnaxel km. (för statsbanornas vagnar km., för privatbanornas resp och km). Hvarje person- och postvagnsaxel framfördes i genomsnitt km. (däraf å egen bana km.) och hvarje pack- och godsvagnsaxel i genomsnitt km. (å egen bana km.). Tågkilometertalen utgjorde å statsbanorna millioner, å normal- och smalspåriga privatbanor resp och 6.49 mill. Tågfrekvensen, uttryckt i antal tågkilometer pr dag och bankm., motsvarade för statsbanorna i genomsnitt 12.2 tåg dagligen öfver hela linien, för privatbanorna resp. 8.2 och 6.5 tåg. Tågens medelstorlek, uttryckt i antal vagnaxelkm. pr tågkm., motsvarade för statsbanorna 38.3 axlar i tåg, för privatbanorna resp och 19.5 axlar. Den högsta dagliga tågfrekvensen förekom å följande normalspåriga banor: Stockholm Saltsjön (38.6), Malmö Limhamn (33.9), Oxelösund Flen Vestmanland och Marma Sandarne (hvardera 16.6), Örebro Köping (14.7), Landskrona och Helsingborgs (14.6), Gefle Falun (13.5), "Västra Klagstorp Tygelsjö (12.9), statsbanorna (12.2) och Kristianstad Hessleholms järnväg (12.2), samt å följande smalspåriga.banor: Stafsjö (23.5), Helsingborg Råå Eamlösa (22.i) och Stockholm Rimbo (20.5). Den lägsta tågfrekvensen förekom bland de normalspåriga banorna å Kumla Yxhult (2.4), Säbyholms (2.2), Mora Elfdalen (2.1), Kärrgrufvan Klackberg (2.o), Stora Guldsmedshyttan (1.6) och Bånghammar Kloten (l.i) samt bland de smalspåriga å Uttersberg Riddarhyttan (2.4) och Ronehamn Hemse (1.7). De högsta vagnaxeltalen i tåg förekommo bland de normalspåriga banorna hos Frövi Ludvika (61.8), Örebro Köping (52.4), Oxelösund Flen Vestmanland (43.6), Gefle Falun (42.i) och statsbanorna (38.8), de lägsta vagnaxeltalen åter hos Malmö Limhamn, Lund Bjerred och Ystad Skifarp (resp. 9.5, 8.6 och 7.o). Å de smalspåriga järnvägarne utgjorde det högsta medelantalet axlar i tåg endast 27.0 (hos Bredsjö Degerfors), det lägsta åter 6.3 (hos Ronehamn Hemse). Beträffande öfriga detaljuppgifter rörande tåg- och vagnrörelsen hänvisas till tab. 5.

12 6 TRAFIK. Trafik.. Antalet resor å Sveriges järnvägar under år 1903 utgjorde inalles 36.3 millioner (å statsbanorna.12.c mill., å normalspåriga privatbanor 17.3 mill. och å smalspåriga banor 0.4 mill.), däraf i l:a och 2:a klass 2.9 mill., eller 7.9G % (å statsbanorna %, å privatbanorna resp och 5.99 %), i 3.-e klass 32.9 mill. eller '% (resp.'87.96, och %) och i trupptransporter 0.5 mill. eller 1.38 % (resp. 1.55, 1.32 och 1.21 %). AntaletpersonJcilometer utgjorde inalles millioner eller i genomsnitt för hvarje resa 26.7 km. (å statsbanorna 41 km.,:å öfriga banor resp. 20,2 och 16.i km.) och motsvarade, efter medeltal pr bankm,, resor öfver hela. den för persontrafik upplåtna trafikerade medelbanlängden (å statsbanorna , å privatbanorna resp och ). De högsta antalen personkm. pr bankm. (öfv.erstigande ) förekommo hosföljandenormalspåriga banor, nämligen Stockholm Saltsjön ( ), Malmö Limhamn ( ), Landskrona och Helsingborgs ( ), Göteborg-Särö (183000), Vexiö Alfvesta ( ), Lund Bjerred (150000), Malmö-Trelleborg ( ), Göteborg Borås ( ), Helsingborg Hessleholm och Kristianstad Hessleholm (hvardera ), statsbanorna ( ), Malmö Ystad ( ), Stockholm Vesterås Bergslagen m. fl... ( ) och Gefle Falun (113000) samt hos följande smalspåriga banor, nämligen Helsingborg Båå Barnlösa (294000), Stockholm Eimbo (217 Q00) och Sölvesborg- Kristianstad ( ). De. lägsta antalen personkm. pr bankm. (understigande ) förekommo åter hos följande normalspåriga banor, nämligen Svartelfs (8,000), Marma Sandarne (3 000) och Bånghammar Kloten (1000) samt hos följande smalspåriga, nämligen Stafsjö och Nas Morshyttan (hvardera 8 000), Dannemora Harg (7 000), Byvalla Långshyttan (6 000), Bjedsjö Degerfors (4 000), Uttersberg Biddarhyttan, Säfsnäs och Munkedal (hvardera 3 000). Tio järnvägslinjer, voro, såsom i. det föregående anmärkts, icke för persontrafik upplåtna. Resgodset har i tab. 6 angifvits till inalles ton, däraf afgiftsfritt resgods efter en beräkning af 5 kg för hvarje resande kalkylerats till ton, medan resgodsöfvervikten uppgifvits till ton.. Transportarbetet för persontrafiken har i tab. 8 angifvits till inalles, mill. tonkm.,. däraf resgodsöfvervikten enligt uppgift belöpt sig till 1.9 millioner, medan tonkilometertalet för personer och afgiftsfritt resgods, efter en bbräkning af 80 kg. för hvarje resande (egen vikt 75 kg., fritt resgods 5 kg.), kalkylerats till 77.4 millioner (8 % af personkilometertalet). - A samtliga järnvägar under året befordradtgods(resgods ej inräknadt) har uppgifvits till 25.7 millioner ton,.däraf afgiftspliktigt gods 24.5 rnill ton (å statsjärnvägarne 8.2 mill., å privatbanorna resp och. 3.1 mill. ton) och afgiftsfritt gods till 1.2 mill. ton (resp. 0.8, 0.3 och 0. i mill.). Det afgiftspliktiga godset utgjorde således %.-af allt ifrågavarande gods (å statsbanorna %, å privatbanorna resp och %). Antalet tonkm. för förenämnda godstrafik utgjorde inalles mill. eller pr bankm (å statsbanorna , å privatbanorna resp och ), däraf för afgiftspliktigt gods mill. eller pr bankm (resp , och ) och för afgiftsfritt gods mill. eller pr bankm (resp , och 710). De högsta antalen tonkm. pr banlcm. (öfverstigande ) förekommo hos följande normalsjmrigä banor, nämligen Örebro Köping ( ), Oxelösund Flen Vestmahland ( ), Frövi-Ludvika ( ), Géfle-Falun ( ), Marma Sandarne ( ), statsbanorna ( ), Bergslagernas ( ), Helsingborg Hessleholm ( ), Göteborg Borås ( ), Yexiö-Ålfvesta ( ), Kristianstad Ahus (111000) och Stockholm Vesterås Bergslagen m. fl. ( ), medan de lägsta antalen tonkm. pr bankm. förekommo hos följande normalspåriga banor: Lund^-Bjerred (9 000), Gärsnäs St. Olof (8 000), Ystad Skifarp (3 000), Strömstad Skee (2 000) och Göteborg Särö (1 000) samt hos följande smalspåriga järnvägar: Slite Borna (8 000), Bonehamn Hemse (7 000) och Södra Roslags kustbana (4000). Den genomsnittliga transportlängden utgjorde för hvarje ton befordradt gods å samtliga banor 71.9 km., för afgiftspliktigt gods 70.6 km. (å statsbanorna 12Li km., å privatbanorna resp och 27.4 km.) och för fräktfritt gods 99.7 km.. ' För vidare detaljerade uppgifter rörande godstrafikéns omfattning hänvisas till tabellerna 7 och 8, där äfven skilda uppgifter lämnas rörande transporten af ilgods, af fraktgods och af öfrig godstrafik (åkdon, djur, m. m/). Beträffande de..oi& godsslag, som å 'privatbanorna transporterats, föreligga ej några uppgifter-och ej häller beträffande den samtrafik,' som under året ägt rum de olika privatbanorna sinsemellan. För den sanitrafik åter;-som under året ägt rum mellan statsbanorna och svenska privatbanor, hänvisas till tabellerna 9 a, 10 b och i berättelsen, om statens järnvägars trafik år 1903, i'hvilka tabeller äfven inrymmas detalj uppgifter rörande de olika godsslag, som i nämnda samtrafik befordrats. Nettotransportarbetet för trafiken utgjorde, såsom redan ofvan berörts, för persontrafiken (inklusive resgods) 79.3 mill. och for godstrafiken mill. tonkm., tillsammans mill. tonkm. (å statsbanorna mill., å privatbanorna resp. 695 och 96.1 mill.) eller pr dag och bankm. 433 tonkm. (å stats- och privatbanorna resp. 755, 356 och 97 tonkm.). Taraarbetet har för lokomotiv och "motorvagnar med hälft förråd af vatten och kol beräknats till o mill. tonkm, för person- och postvagnar till mill. och för pack- och godsvagnar till mill. tonkm. eller till sammanlagdt mill. tonkm. (å statsbanorna , å privatbanorna resp och mill.)... JBruttoarbetet utgjorde således å samtliga banor tonkm. eller pr dag och bankm tonkm.' (å statsbanorna 3 420, å privatbanorna resp och 486 tonkm), och nettoarbetet uppgick i medeltal till 22.5 % af bruttoarbetet (å statsbanorna 22.1 %, å öfriga banor resp och 19.9 %).

13 BYGGNADSKOSTNAD, BRUTTOINKOMSTER, DRIFTKOSTNAD OCH NETTOINKOMST. 7 Byggnadskostnad, bruttoinkomster, driftkostnad och nettoinkomst. Den sammanlagda byggnadskpstnaden för Sveriges järnvägar liar med inräknande af kostnaden för den rullande,. materielen uppgifvits vid 1903 års slut hafva uppgått till mill. kronor eller pr ägande bankm. i afrundadt tal kronor, däraf för statsbanorna mill. kr. eller pr bankm kr., för öfriga normalspåriga banor mill. kr. eller pr bankm kr. och för smalspåriga banor 83.7 mill. kr. eller pr bankm kr. Här torde emellertid uttryckligen böra framhållas, att uppgifterna rörande byggnadskostnaderna ännu lämna mycket, öfrigt att önska med hänsyn till precision, och att särskildt en del enskilda järnvägar i sin byggnadskostnad icke synas hafva inräknat kostnaden för sin rullande materiel. Sruttoinkomsterna.uppgingo för samtliga banor till inalles mill. kr. (för statsbanorna 50.6 mill., för.privatbanorna resp och 10.6 mill. kr.) eller pr dag och bankm. till 22,5 8 kr. (resp , och kr.). De högsta bruttoinkomsterna pr dag och bankm. lämnade följande normalspåriga banor, nämligen Malmö Limhamn (69.kr.), Stockholm Saltsjön och Gefle Falun (hvardera57 kr.), Vexiö Alf vesta (54 kr.), Örebro Köping (52 kr.), Marma Sandarne (49 kr.), Frövi Ludvika (48 kr.), Oxelösund Flen Vestmanland. (42 kr.), Landskrona och Helsingborgs samt Helsingborg Hessleholm (39 kr.), Säbyholms (37 kr.), Göteborg Borås (36 kr.), statsbanorna (34 kr.), samt Kristianstad Hessleholm (31 kr.). Bland de smalspåriga banorna lämnade Stockholm Bimbo den högsta inkomsten pr dag och bankm., nämligen 31 kr. Den lägsta inkomsten lämnade Ystad Skifarp (2 kr.) samt Slite Iloma och Bonehamn Hemse. (hvardera 3 kr.). Sättas inkomsterna i relation till transportrörelsen, visar det sig, att samtliga banor gåfvo i genomsnitt en bruttoinkomst pr vagnaxelhn. af 8.0 öre (statsbanorna 7.2 öre, de öfriga resp. 9.1 och '8.4 öre). Ifrågavarande inkomsttal voro högst vid. följande normalspåriga banor, nämligen Säbyholms (98.4 öre), Laxå Bofors (41.8 öre), Stora Guldsmedshyttan (41.7 öre) och Kärrgrufvan Klackberg (30.6). De lägsta bruttoinkomsterna pr vagnaxelkin. hade däremot följande normalspåriga järnvägar att uppvisa, nämligen Gärsnäs S:t Olof (5.5 öre), Oxelösund Flen Vestmanland (5.8 öre), Ystad Skifarp (6.4 öre), Örebro Köping (6.8 öre) samt statsbanorna och Ammebergs järnväg (hvardera (7.2 öre). Vid de smalspåriga banorna varierade ifrågavarande inkomster mellan högst 23.8 öre vid Bonehamn Hemse och lägst 5,2 öre vid Slite Boma. I förhållande till det utförda transportarbetet utgjorde den totala bruttoinkomsten pr hriittotonkm. l.i 7 öre (vid statsbanorna öre, vid öfriga banor resp. 1.34'och'2.2i öre). De högsta inkomstbeloppen lämnade Säbyholms ( öre) och Kumla Yxhults (7. i o öre) jvgr. Inkomster öfverstigande 3 öre pr bruttotonkm. förekommo hos inalles 8 normalspåriga och 17 smalspåriga banor. För öfriga normalspåriga banor varierade inkomsterna mellan Y 2 och 3 öre'och för öfriga smalspåriga banor mellan 1 och 3 öre pr bruttotonkm. Inkomsterna af person- och posttrafik utgjorde för samtliga banor 34.2 mill. kr: eller % af den totala bruttoinkomsten (vid statsbanorna 18 mill. kr eller %, vid privatbanör resp mill. kr. eller % och 3.9 mill. kr. eller 38.-5C %). Af persontrafiken inflöto 31.fi mill. kr, ( %) eller 7.12 kr. pr dag och bankm. af den för. nämnda trafik upplåtna medelbanlängden och af posttrafiken 2.7 mill. kr. (2.7 0 %). Inkomsttalen pr dag och bankm. af persontrafiken utgjorde vid statsbanorna kr,,.vid privatbanorna resp och kr. Ifrågavarande inkomster ställde sig högst bland de normalspåriga banorna hos Stockholm Saltsjön (48.5 0' kr.), Malmö Limhamn ( kr.), Landskrona och Helsingborgs (17.02 kr.), Vexiö Alfvesta ( kr,),.göteborg Särö (12.65-kr.), Helsingborg Hessleholm ( kr.), och "statsbanorna (11.09 kr.) samt bland de smalspåriga hos Helsingborg Båå Barnlösa (17.78 kr.) och Stockholm Bimbo ( kr.). Inkomsterna af godstrafik utgjorde för samtliga banor 64.0 mill. kr. eller % af den totala bruttoinkomsten (vid statsbanorna 32.0 mill. kronor eller %, vid privatbaöorna resp mill. kr. eller 65:62 % och 6.4 mill. kr. eller %) och belöpte sig i genomsnitt till 14.4,2, kr. pr dag Och bankm. (resp , 13.1,4 och 6.41 kr.).. De högsta ifrågavarande inkomsterna pr dag och bankm. lämnade bland de" normalspåriga banorna Marma Sandarne ( kr.), Gefle Falun (46.15 kr.), Frövi Ludvika ( kr.), Örebro Köping (40.31 kr.), Oxelösund Flen Vestmanland (35.08 kr.), Säbyholms (34.64 kr.), Vexiö Alfvesta ( kr.), Helsingborg Hessleholm (25.12 kr.), Göteborg Borås (24.89 kr.), Malmö Limhamn ( kr.): och statsbanorna (21.34 kr.) samt bland de smalspåriga Stafsjö järnväg (28.29 kr.). Öfriga trafikinkomster (vagns-, magasins- och stationshyror, telegramafgifter, m. m.) samt diverse med rörelsen sammanhängande, men till»jälfva järnvägstrafiken ej hörande inkomster (såsom af höskörd å banvallarne, arrenden, m. m.) utgjorde för samtliga banor tillsammans 2.04 mill. kr. eller % al bruttoinkomsterna (för statsbanorna mill, kr. eller %, för privatbanorna resp mill. kr. eller 2.96 % och 0.4o mill. kr. eller 3.76 %). De inkommande primäruppgifterna angående huru stor del af de extra inkomsterna äro att uppföra såsom trafikinkomster eller såsom till trafik icke hörande hafva sedan gammalt varit synnerligen- o tillförlitliga samt för bearbetning obrukbara, och har det ej häller för året dy ekats att. erhålla; en. fullt tillfredsställande och tillförlitlig uppdelning af berörda inkomster.'.. Driftkostnaden uppgick under år 1903 vid samtliga svenska järnvägar till inalles 66.6 mill. kr. (vid statsbanorna 36:7 mill. kr., vid privatbanorna resp och 7.0 mill. kr.) eller pr dag och bankm. 15. o o kr. (resp , och 6.99 kr.) I förhållande till transportrörelsen., utgjorde driftkostnaden pr tågkm. för samtliga banor 1.63,kr. (för statsbanorna 2.00 kr., för privatbanorna resp och 1.07 kr.) samt pr vagnaxelhn. vid statsbanorna 5.2. öre,.vid normalspåriga privatbanor 5.8- öre (varierande mellan högst öre vid Säbyholms, 30.3 öre vid Stora Guldsmedshyttan, 22.4 öre vid Kumla Yxhult, 22; i öre vid Bånghammar Kloten och öre vid Laxå Bofors, och lägst 3. i. öre vid Oxelösund ; Flen Vestmanland, 3.4 öre vid Örebro Köping och 3.6 öre vid Bergslagernas i och Frövi Ludvika) samt vid

14 8 BYGGNADSKOSTNAD, BRUTTOINKOMSTER, DRIFTKOSTNAD O. NETTOINKOMST. TJÄNSTEPERSONAL. TRAFIKRUBBNINGAR O. OLYCKSFALL. smalspåriga banor 5.6 öre (högst Eoneliamn Hemse: 24.4 öre, lägst Uddevalla Lelången: 3.9 öre). I förhållande till det utförda transportarbetet åter utgjorde driftkostnaden pr nettotonlcm. för samtliga banor öre (vid statsbanorna 3.24 öre, vid privatbanorna resp och 7.21 öre) samt pr bruttotonkm öre (vid statsbanorna 0.72 öre, vid privatbanorna resp och 1.44 öre). Driftkostnader öfverstigande 2 öre pr bruttotonkm. förekommo hos 8 normalspåriga och 16 smalspåriga banor, däraf bland de normalspåriga Säbyholms (8.7 6), Kumla Yxhult (5.31) och Stora Guldsmedshyttan (4.63) samt bland de smalspåriga Falköping Uddagården (4.oe) och Eoneliamn Hemse (4 öre) hade att uppvisa de högsta beloppen. För öfriga normalspåriga banor varierade ifrågavarande belopp mellan omkring V2 öre och 2 öre, och för öfriga smalspåriga banor mellan 1 öre och 2 öre. Utgiftsprocenten (förhållandet mellan driftkostnaden och bruttoinkomsterna) utgjorde i medeltal för samtliga banor 66.43, vid statsbanorna , vid privatbanorna resp och De lägsta utgiftsprocenttalen förekommo bland de normalspåriga banorna hos Krylbo Norberg (37), Vexiö Alfvesta (41), Bergslagernas (44), Göteborg Borås (48), Kalmar, Marma Sandarne, Frövi Ludvika och Örebro Köping (49) samt bland de smalspåriga hos Säfsnäs (46), Stafsjö (48), Finspong -Norsholm och Munke. dals (49). Vid 6 järnvägar öfversteg driftkostnaden bruttoinkomsterna med tillsammans i afrundadt tusental 128,000 kr., hvaraf på fyra normalspåriga järnvägar korn en sammanlagd förlust af kr. (Stockholm Nynäs kr., Ystad Brösarp kr., Ystad Skifarp kr. och Gärsnäs S:t Olof 5000 kr.) och på två smalspåriga järnvägar (Södra Eoslags kustbana och Eoneliamn Hemse) tillsammans 1000 kr. Vid en järnväg (Ammebergs) utvisade järnvägsrörelsen hvarken vinst eller förlust. Vid samtliga öfriga järnvägar öfverstego bruttoinkomsterna driftkostnaden med ett sammanlagdt belopp af i rundt tal kr., och utgjorde således den totala nettoinkomsten (bruttoinkomsternas öfverskott öfver driftkostnaden) för samtliga banor 33.6 mill. kr. eller pr dag och bankm kr., däraf för statsbanorna 13.8 mill. kr. eller pr dag och bankm kr., för privatbanorna inalles resp mill. kr, och 3.7 mill. kr. eller pr dag och bankm. resp kr. och 3.74 kr. De högsta nettoinkomsterna pr dag och bankm. förekommo bland de normalspåriga banorna hos Vexiö Alfvesta (32 kr.), Malmö Limhamn och Örebro Köping (27 kr.), Marma Sandarne (25 kr.), Frövi Ludvika och Gefle Falun (24 kr.), Stockholm Saltsjön och Oxelösund Flen Vestmanland (20 kr.). Bland de smalspåriga banorna hade Stafsjö och Stockholm Eimbo järnvägar att uppvisa de högsta nettobeloppen pr dag och bankm. eller resp. 15 och 12 kr. Ajkomstpr ocenten (nettoinkomstens förhållande till byggnadskostnaden) utgjorde för samtliga banor 3.9 8, vid statsbanorna 3.33, vid privatbanorna resp och Afkomstprocenten har här liksom i föregående berättelser för de enskilda järnvägarne beräknats efter byggnadskostnaden vid redogörelseårets slut, då från ett afsevärdt antal enskilda järnvägar tillförlitliga uppgifter angående byggnadskostnaden vid årets början (eller föregående års slut) icke kunnat erhållas, och den i genomsnitt för året afkastningsbara byggnadskostnaden således icke med någon säkerhet kunnat beräknas. För statsbanorna åter har afkomstprocenten, i öfverensstämmelse med hvad som skett i berättelsen om statens järnvägstrafik år 1903, beräknats å den för året verkligen afkastningsbara byggnadskostnaden, utgörande, oafsedt ångfärjan vid Malmö, kronor. De högsta afkomstprocenterna lämnade de normalspåriga järnvägarne Vexiö Alfvesta (18.40), Laxå Eöfors (10.94) och Marma Sandarne (10.9 3) samt den smalspåriga banan Mariestad Moholm (11.05). Tjänstepersonal. Enligt den öfversikt, som i tab. 10 finnes meddelad, utgjorde den ordinarie personalen år 1903 vid Sveriges samtliga järnvägar personer. Vid statens järnvägar sysselsattes i ordinarie tjänst personer (nämligen, utom generaldirektören och chefen, 102 vid byråafdelningen, 2167 vid banafdelningen, vid maskinafdelningen och vid trafikafdelningen) samt vid privatbanorna personer, däraf vid normalspåriga banor och vid smalspåriga 3186 (vid byråafdelning resp. 291 och 172, vid banafdelning resp och 933, vid maskinafdelning resp och 798, vid trafikafdelning resp och 1 283). Dessutom har från samtliga järnvägar redovisats extra personal och verkstadsarbetare till ett antal af personer (vid statsbanorna , vid privatbanorna resp och 691). Kostnaden för hela den sålunda redovisade personalen, personer, har uppgifvits till i rundt tal kr., belöpande sig pr person till 850 kr. (vid statsbanorna kr. eller pr person 790 kr., vid normalspåriga privatbanor resp och 970 kr., vid smalspåriga banor resp och 800 kr.). Pr bankm. trafikmedellängd uppgick den redovisade personalen vid samtliga banor till 2.9 personer (vid statsbanorna 5, vid öfriga banor resp. 2.1 och 1.4 personer) och personalkostnaden till kr. (resp , och 1150 kr.). Pr vagnaxelkm. utgjorde samma personal för samtliga banor 2.8 personer (vid statsbanorna 3.0, vid öfriga banor resp. 2.6 och 3.1 personer) och personalkostnaden kr. (resp , och kr.). Trafikrubbningar och olycksfall. Af under året inträffade trafikrubbningar hafva i tab. 11 redovisats 204 urspårningar (å statsbanorna 116, ånormaloch smalspåriga privatbanor resp. 43 och 45), däraf å linjen 23 och å stationsområde 181; samt 19 sammanstötningar, samtliga å stationsområde (å statsbanorna 12, å öfriga banor tillsammans 7). Inalles hafva genom under året inträffade olycksfall vid järnvägsdriften 237 personer 15 resande, 153 järnvägsmän och 69 andra personer drabbats af afsevärd kroppsskada (vid statsbanorna 150 och vid privatbanorna 87), däraf

15 TRAFIKRUBBNINGAR OCH OLYCKSFALL. JÄMFÖRELSE MELLAN TRAFIKRESULTATEN ÅR 1903 OCH FÖREGÅENDE ÅR. 9 i 84 fall döden följt. Af de dödade voro 7 resande och 30 anställda i järnvägstjänst samt 47 främmande j^ersoner. Bland en million resande inträffade enligt det föregående under redogörelseåret 0.41 olycksfall (vid statsbanorna 0.G4, vid privatbanorna resp och 0.62), däraf 0.19 med dödlig utgång (resp. 0.32, 0.12 och 0.16). På en mill. tågkm. utgjorde olycksfallen bland järnvägspersonalen 3.74, däraf 0.73 med dödlig utgång, och samtliga olycksfall 5.79, däraf med dödlig utgång. I tab. 12 meddelas ett jämförande statistiskt sammandrag öfver vissa hufvuddata i järnvägsrörelsen under femårsperioden

16

17 TABELLBILAGOR.

18 2 Tab. 1. De svenska järnvägarnes längdutsträckning under åren , med specifikation af olika banor och bandelar. 1 ) (Järnvägarne äro i regel angifna med sina nuvarande namn.) 1 ) Till följd dels däraf, att ett par enskilda, for allmän trafik upplätna, numera upphörda järnvägar, som icke förut blifvit redovisade i Allmän svensk järnvägsstatistik, upptagits i nedanstående tablä, dels däraf, att en äel korrigeringar i de iildro argangaraes uppgifter blifvit vidtagna, Bfvorcnsstämma de har framlagda banlängderna, hvad de enskilda järnvägarne beträffar, icke fullständigt med dem, som finnas angifna i tidigare berättelser. 2 ) Inköpt af staten år ) Delvis inköpt af staten är ) Förut drifven såsom hästbana. Upprefs 8r ) Förut drifven säsom hästbana. Upprefs ) Xedlagd ) Inköpt af Btaten 1887 oeh sedermera ombyggd. 8 ) Inköpt af staten ) Ombyggd till normalspårig 1808.

19 Tab. 1. (Forts.) De svenska järnvägarnes längdutsträckning under åren , med specifikation af olika banor och bandelar. 3 l ) Ombyggd till normalspårig är ) Statsbana år ) Häraf grenbanor 18 km. bispar om 1 km. 7 ) Inköpt af staten år 1887 och sedermera ombyggd. 4 ) Häraf sidosnår om 5 km. 5 ) Statsbana år ) Häraf

20 4 Tab. 1. (Forts.) De svenska järnvägarnes längdutsträckning under åren , med specifikation af olika banor och bandelar. 1 ) Statsbana år 189G. 2 ) Inköpt år 1900 af staten, men trafikeras fortfarande af enskild järnvägsfdrvaltning. 3 ) Indrogs år ) Förut enskild bana.

21 Tab. 1. (Forts.) De svenska järnvägarnes langdutsträckning under åren , med specifikation af olika banor och bandelar. 5 1 ) Ingår numera i Östra Skånes järnvägar. 2 ) Ingår sedan år 1889 i Svartälfs järnväg. 3 ) Förut smalspårig, enskild bana. Jfr år ) Jfr år ) Statsbana år ) Ingår sedan år 1902 i Borås -Alfvesta järnväg. 7 ) Linjen utgörcs till större delen af Söderhamns enskilda järnväg, som af staten inköptes år 1885 och sedermera ombyggts.

22 6 Tab. 1. (Forts.) De svenska järnvägarnes längdutsträckning under åren , med specifikation af olika banor och bandelar. 1 ) Statsbana år ) Jfr år ) Banan ingår sedan år 1904 i Västergötland Göteborgs järnväg. 3 ) Häri ingår den år 1887 af staten inköpta Hudiksvalls järnväg.

23 Tab. 1. (Forts.) De svenska järnvägarnes längdutsträckning under åren , med specifikation af olika banor och bandelar. 7 1 ) Jfr 8r ) Häri ingå ett antal af staten inköpta enskilda järnvägar. Den i sammanhang med Västkustbanan trafikerade, men säsom dubbelspår till gamla statshanelinjcn Arlöf Malmö hörande, linjen Arlöf Malmö af Malmö Iiillesholms enskilda järnväg medräknas ej här. 3 ) Trafikeras af Gäfle Dala järnvägsaktiebolag. 4 ) Inköpt af staten och sedermera ingående i Västkustbanan. 5 ) Trafikeras af staten. 6 ) Trafikeras af Stoekholm Itimbo järnvägsaktiebolag.

24 8 Tab. 1. (Forts.) De svenska järnvägarnes längdutsträckning under åren , med specifikation af olika banor och bandelar. 1 ) Bamlelen Örebro Frövi förut enskild bann. 2 ) Inköpt af staten, mon trafikeras fortfarande af enskililt järnvägsbolag. 3 ) Inköpt af staten. 4 ) Jfr år 1885.

25 Tab. 1. (Forts.) De svenska järnvägarnes längdutsträckning under åren , med specifikation af olika banor och bandelar. 9 1 ) Förut riikiiailt BiWm bispär. 2) Jfr år Tab. 2. De svenska järnvägarnes längdutsträckning i förhållande till landyta och invånareantal. II

26 10 Tab. 3. Tekniska uppgifter angående *) Med förkortningen dir. angifves, att respektive järnväg står i direkt, och med formedl. i genom andra järnvägar förmedlad anslutning till statsbanenätet; med ett streck 3) Häri äro inräknade äfven bansträckor i lutning öfverstigande 15 /oo. 4 1 Jämför föregående not. 5 ) Däraf 0,5 km. trafikerade uteslutande af främmande järnväg. dubbelspår i hufvudspår. 9) Järnvägen byggdes ursprungligen med meters spårvidd; ombyggdes sedermera, efter förnyad koncession af år 1897, ocli har från år 1899

27 trafikerade järnvägar vid 1903 års slut. 11 angifves att järnväg icke står i någon anslutning till statens järnvägar. 1) Bäraf 11 km. trafikerade af Norges statsbaner. 2 ) Iläraf 49 km. dubbelspår i hufvudspår. 6 ) Dessutom hafva år 1903 för allmän trafik öppnats 8.i km. förutvarande bispar. 7) Dessutom hafva år 19UO 3.8 km. dubbelspår öppnats för allmän trafik. 8 ) Iläraf 3.8 km. trafikerats såsom normalspårig. l0 ) Järnvägen trafikeras och förvaltas af K. Järnvägsstyrelsen.

28 12 Tab. 3. (Forts.) Tekniska uppgifter angående 1 ) Järnvägen byggdes ursprungligen med meters spårvidd; ombyggdes sedermera, efter förnyad koncession af år 1897, och bar från år 1898 trafikerats såsom

29 13 trafikerade järnvägar vid 1903 års slut. normalspårig. 2 ) Järnvägen tillhör staten, men trafikeras för K. Domänstyrelsens räkning af Frövi Ludvika järnväg. 3) Järnvägen trafikeras och förvaltas af K. Järnvägsstyrelsen

30 14 Tab. 3. (Forts.) Tekniska uppgifter angående 1) I meter hamnspår har ncdlagdts 3 rader skenor. 2 ) Däraf 1 km. trafikerad uteslutande af främmande järnväg.

31 trafikerade järnvägar vid 1903 års slut. 15

32 16 Tab. 3. (Forts.) Tekniska uppgifter angående

33 trafikerade järnvägar vid 1903 års slut. 17 III

34 18 Tab 4. Trafikerad banlängd och Anm. *) angifver, att med den rullande materielen af ven onibesörjes trafikering af främmande järnvägar, f) att i den trafikerade banlängden ingå äfvon främmande 1) Beräknailt efter antalet vagndagar. 2 ) Häri ej inräknade 20 speeialvagnar. 3) Däraf 4.8 km. endast fiir godstrafik. 4 ) Däraf!) km. endast för godstrafik,

35 använd rullande materiel år järnvägar tillhöriga bansträckor. 5 ) Häri inräknade 0.9 km. tillhöriga Norges statsbanor. 6 ) Dessutom. 1 vagn, under året ej använd.

36 20 Tab. 4. (Forts.) Trafikerad banlängd och 1 ) Beräknadt efter antalet vagndagar. 2 ) Dessutom 20 vagnar, under aret ej använda, 3) Öppnad endast för godstrafik, 4) Diiraf 43,5 km. endast för godstrafik.

37 använd rullande materiel år

38 22 Tab. 4. (Forts.) Trafikerad banlängd och 1) Bcräknailt efter antalet vagiulagar. 2 ) Dessutom af främmande järnväg förhyrda 4 person- och 78 godsvagnar hvardera med tvä axlar. Jämför not. 3 å sid. 24.

39 23 använd rullande materiel år ) Med G axlar. 4) Elektromotorvagnar. 5) Dessutom 1 tanklok., under aret ej UIIYBIHU. 6 ) Af främmande järnväg förhyrda 20 tväaxliga vagnar. Jämför not. 4 il sid. 25.

40 24 Tab. 4. (Forts.) Trafikerad banlängd och 1) Beräknadt efter antalet vagndagar. 2 ) Dessutom 1 tanklok., under ärct ej användt. 3) Uthyrda till Nordmark Klarclfvons jernvägsaktiebolag, som med denna, och egen materiel gemensamt trafikerar Köping Uttersbergs oeli Utterslierg liidclarhyttans järnvägar. 5) Öppnad endast för godstrafik. 6) 1 ängvagn, under året ej I0 ) Angvugiiarno 8.27 ton per st., olektr. vagnarne 19 ton. 11) Ängvagnarne O.fio ton pr st., elektr. vugnurno 19 ton.

41 använd rullande materiel år och egen materiel gemensamt trafikerar Nordmark Klarelfve'ns och Filipstads norra bergslags järnvägar. 4) Uthyrda till Köping Uttersbergs järnvägsaktiobolag, som med använd. 7) Däraf 15.8 km. endast för godstrafik. 8 ) Däraf 59.8 km. endast för godstrafik. 9) Däraf 6 elektromotorvagnar med en sammanlagd vikt af 114 ton. IV

42 26 Tab. 5. Banornas trafikerade medellängd Anm. *) angifver att järnvägen trafikeras endast med främmande rullande materiel; f) att järnvägen eller en del af densamma trafikerats endast under vissa dagar 1 ) Samtliga de af dessa vagnar tillryggalagda axelkilometerna afse rörelse a egen bana. 2 ) Exklusive linjen Uddevalla Skee (85 km.). 3 ) Däraf 4.8 km. endast

43 27 samt den rullande materielens rörelse år eller å viss del af året, och att den traflkerado medellängden pä grund häraf reducerats efter antalet-trafikdagar under året. för godstrafik,. 4 ) Däraf 5 km. endast för godstrafik.

44 28 Tab. 5. (Forts.) Banornas trafikerade medellängd 1 ) Ej öppnad för posttrafik. 2 ) Öppnad endast för godstrafik. 3 ) Ej öppnad for persontrafik. 4 ) Däraf 42.5 km. ej upplåtna för persontrafik samt 04.1 km. ej för

45 29 samt den rullande materielens rörelse år posttrafik.

46 30 Tab. 5. (Forts.) Banornas trafikerade medellängd 1 ) Afscr, jämlikt vederbörande milkontors uppgift, den gemensamma rörelsen af Nordmark Klarclfvens egna samt af Klipstads norra bergslags järnväg förhyrda vagnar.

47 31 samt den rullande materielens rörelse år Jämför not. 3 å sid ) Afaer den gemensamma rörelsen af järnvägens egna samt af [Jttersberg Hiddarhyttans järnväg förhyrda vagnar. Jämför not 4 a sid. 25.

48 32 Tab. 5. (Forts.) Banornas trafikerade medellängd 1) Ej öppnad för posttrafik, 2) Öppnad endast för godstrafik. 3) Däraf 14.9 km. ej upplåtna för persontrafik samt 32.1 km ej för posttrafik. 4 ) Däraf 57.4 km.

49 33 samt den rullande materielens rörelse år ej upplåtna för persontrafik samt 90.2 km. ej för posttrafik. V

50 34 Tab. 6. Person- 1) För hvarje resande har beräknats i genomsnitt 5 kg. afgiftsfritt resgods. 2) Jämför sid, 26 not ) Jämför sid. 27 not. 4.

51 och posttrafik år

52 30 Tab. 6. (Forts.) Person- 1) Jämför sid, 28 not. 4.

53 och posttrafik år

54 38 Tab. 6. (Forts.) Person-

55 och posttrafik år

56 40 Tab. 6. (Forts.) Person- 1) Jämför sid. 32 not 3. 2) Jämför sid, 33 not 4.

57 och posttrafik år VI

58 42 Tabell 7. Gods- 1) Hvarje äkdon, ni. ni, lievuknas i genomsnitt vagn 2 ton. (Antalet äkilon etc. utgör således hälften af de uppgifna tontalen). 2 ) En hast lieväknas i genomsnitt

59 43 trafik år råga 0.30 ton, en Jitind O.oi ton, en oxe 0.35 ton, on kalf O.oa ton, ett svin O.io ton, ett får 0.04 ton.

60 44 Tabell 7. (Forts.) Gods-

61 -trafik år

62 46 Tab. 7. (Forts.) Gods-

63 trafik år

64 48 Tab. 7. (Forts.) Gods-

65 49 trafik år VII

66 50 Tab. 8. Transport-

67 arbete år

68 52 Tab. 8. (Forts.) Transport-

69 arbete år

70 54 Tab. 8. (Forts.) Transport-

71 arbete år

72 56 Tab. 8. (Forts.) Transport-

73 57 arbete år VIII

74 58 Tab. 9. Byggnadskostnad, bruttoinkomster, 1) Enligt specifikation som återfinnes i tabellerna G och 7. 2 ) Afkonistproccnten har för statsbanorna, i öfvetcnsstämmelso med berättelsen om statens järnvägstrafik, gick till 414,021,046 kr.; för de enskilda järnvägarnc har liksom i föregående berättelser afkomstproeenten beräknats å byggnadskostnaden vid årets slut, då tillförlitliga uppgifter

75 driftkostnad och nettoinkomst år beräknats ä byggnadskostnadon i medeltal för aret för samtliga statsbanelinjer utom Uddevalla Skco, hvilken byggnadskostnad, då ångfärjan vid Malmö jämväl frånräknats, uppsaknats om kostnad i medeltal under året. 3) Däraf för bandelen Uddevalla Skeo 8,680,405; för öfriga linjer 418,548,579.

76 60 Tab. 9. (Forts.) Byggnadskostnad, bruttoinkomster,

77 driftkostnad och nettoinkomst år

78 62 Tab. 9. (Forts.) Byggnadskostnad, bruttoinkomster,

79 driftkostnad och nettoinkomst år

80 64 Tab. 9. (Forts.) Byggnadskostnad, bruttoinkomster, 1 ) Jiiraför sid. 59 not. 2.

81 driftkostnad och nettoinkomst år IX

82 66 Anm. Tab. 10. Ordinarie Då en del enskilda järnvägar hafva åtminstone delvis gemensam personal med annan eller andra t) Sa har n:o 21 upptagits efter n:o 15; 41 efter 3; 44 efter 28; efter 20; 51, fri efter 25; 50. efter 18; 02, 04 efter 25, 51, 53; 72 efter 58; 74 efter 18, 50; *) I'5r följande järnvägar ombesörjes byråarendena af främmande järnvägs byräafdelning, nämligen: för Göteborg Boras af Bergslagernas, för Svartelfs af Nora Karlskoga, 1) Gemensamt för Ervalla Otterbäckeu och Bredsjö Degerfors, 2 ) Jfr not 1.

83 67 personal år järnvägar, är järnvägarnes ordning i denna tabell icke fullt densamma som i öfriga tabellbilagor f). 106 efter 91; 113 efter 83; 119 efter 82; 121 efter 86; 125 efter 83, 113; 126 efter 91, 100; 127 efter 108. för Klippan Eslöf af Helsingborg Hessleholm, för Örebro Svarta och Strömstad Skee af Statens järnvägars.

84 68 Tab. 11. Trafikrubbningar och olycksfall år 1903.

85 Tab. 11. (Forts.) Trafikrubbningar och olycksfall år

86 70 Tab. 11. (Forts.) Trafikrubbningar och olycksfall år 1903.

87 Tab. 11. (Forts.) Trafikrubbningar och olycksfall år

88 72 Tab. 12. Statistiskt sammandrag för åren

89 73 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren X

90 74 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren

91 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren

92 76 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren

93 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren

94 78 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren

95 79 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren ) Uppgift å person- och tonkilometer saknas.

96 80 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren

97 81 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren XI

98 82 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren

99 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren

100 84 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren

101 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren

102 86 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren

103 87 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren ) Uppgift å person- och tonkilometer saknas.

104 88 Tab. 12. (Forts.) Statistiskt sammandrag för åren

105 89 Tab. 13. Järnvägarnes utbredning på jorden vid slutet af år (Hufvudsakligen efter»archiv für Eisenbahnwesen»,»Almanack de Gotha» och»statistiska Öfversiktstabeller» af G. Sundbärg). 1 ) Med frånräkning af de stora insjöarne. 2 ) Med kanalöarne, Malta och Man. 3 ) Med Bosnien och llcraegowina. 4 ) Med Kanarieöarnc och lialcarcrna. 5 ) d. 31/ ) ) A Filippinerna. 8 ) Häri ingå ej Kaspiska hafvet ocli Aralsjön om tillsammans 500,457 kv.-km. 9 ) Häri ingå ej Tanganika- och Kvassaejöarno om tillsammans 02,120 kv.-km. 10 ) Med Cuba, Portorico och Havaji. XII

106 90 Alfabetisk förteckning å de i föreliggande berättelse upptagna enskilda järnvägarne med angifvande af hvar särskild järnvägs ordningsnummer i tabellerna. (De normalspåriga järnvägarne upptaga numren 1 75, de smalspåriga Inom hvardera gruppen äro järnvägarne ordnade efter storleken af den ägande banlängden vid 1903 års slut i fallande skala.) Järnvägens namn. Järnvägens namn. Järnvägens namn. Ordningsnummer. Ordningsnummer. Ordningsnummer. Askersund Skyllberg Lerbäck Bergslagernas Borås (Borås Herrljunga) Borås Alfvesta Bredsjö Degerfors Bredåkra Tingsryd Byvalla Långshyttan Bånghammar Kloten Börringe Östratorp Dala Helsingland Dala Ockelbo Norrsundet Dalslands Dannemora Harg Ervalla Otterbäcken Falkenbergs Falköping Uddagården Falun Rättvik Mora (Falun Orsa) Filipstads norra bergslags Finspong Norsholm Fogelsta Vadstena Ödeshög Frövi Ludvika Gefle-Dala (Gefle-Falun) Gefle Ockelbo Gotlands Gärsnäs S:t Olof Göteborg Borås Göteborg Särö Halmstad Bolmen Halmstad Nässjö Helsingborg Hesslebolm Helsingborg Råå Ramlösa Hernösand Sollefteå Hessleholm Markaryd Hjo Stenstorp Hvetlanda Säfsjö Hönshylte Qvarnamåla Hör Hörby Jönköping Gripenberg Kalmar (Kalmar Emmaboda) Kalmar Berga Kalmar Torsås Karlshamn Vislanda Karlskrona Vexiö Karlstad Munkfors Kinnekulle Lidköping Klackbergs Klintehamn Roma Klippan Eslöf. Kosta Kristianstad Hessleholm Kristianstad Immeln Kristianstad Åhus Krylbo Norberg Kumla Yxhult Kärrgrufvan Klackberg Köping Uttersberg Landskrona och Helsingborg Landskrona Kjeflinge Laxå Röfors Lenna Norrtelje Lidköping Håkantorp Lidköping Skara Stenstorp Lund Bjerred Lund Trelleborg och Lund Kjeflinge Malmö Genarp Malmö Kontinenten Malmö -Limhamn Malmö Simrishamn Malmö Trelleborg Malmö Ystad Mariestad Kinnekulle Mariestad Moholm Markaryd Veinge Marma Sandarne Matfors Vattjom Mellersta Blekinge Mellersta Östergötlands Mora-Elfdalen Mora Venern Munkedals Nettraby Alnaryd Nora Karlskoga Norbergs Nordmark Klarelfven Norra Helsinglands Norra Södermanlands Norrköping Söderköping Vikbolandet Norsholm Vestervik Hultsfred Nybro Säfsjöström Näs Morshyttan Nässjö Oskarshamn Oxelösund Flen Vestmanland Pålsboda Finspong Rimbo Sund 40 Ronehamn -Hemse 114 Sala Gysinge Gefle 50 Sak Tillberga 39 Siljans 60 Skara Kinnekulle Venern 58 Skåne Småland 69 Slite Roma 72 Spånga Löfsta 108 Stafsjö 31 Stockholm Nynäs 57 Stockholm Rimbo 70 Stockholm Saltsjön 85 Stockholm Vesterås Bergslagen 115 Storå Guldsmedshyttan 96 Strömstad Skee 66 Svartelfs 34 Säbyholms 52 Säfsnäs 48 Södra Dalarnes 71 Södra Roslags kustbana 20 Sölvesborg Kristianstad 49 Sölvesborg Olofström Elmhult 30 Trelleborg Rydsgård 116 Uddevalla Lelången 122 Uddevalla Venersborg Herrljunga 46 Ulricehamns 67 Upsala Gefle 134 Upsala Lenna Norrtelje 78 Uttersberg Riddarhyttan 105 Varberg Borås 41 Vestergötland Göteborg 3 Vestra Klagstorp Tygelsjö 132 Vexiö Alfvesta 123 Vexiö Klafreström Åsheda 11 o. 79 Vexiö Tingsryd 2 Vislanda Bolmen 83 Ystad Brösarp 104 Ystad-Eslöf 13 Ystad Gärsnäs 90 Ystad Skifarp 76 Åmmebergs 37 Örebro Köping (Köping Frövi) 129 Örebro Pålsboda Finspong 5 Örebro Svartå 8 Östra Blekinge 82 Östra Centralbanan 106 Östra Skånes

107