Förskolan Tränset. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Transkript

1 1 Förskolan Tränset Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 1

2 2 Sammanfattning Som ansvarig förskolechef för förskolan Tränset är jag mycket nöjd över den förändringsvilja som finns i personalgruppen och den utveckling som skett på förskolan. Utifrån både verksamhetsbesök, kvalitetsredovisningen, medarbetarsamtal, föräldraenkät och föräldrasamtal kan jag bedöma att måluppfyllelsen varit mycket god. Verksamheten har arbetat mot tydliga mål samtidigt som man anpassat verksamheten utifrån de förändrade förutsättningarna. Det finns en pedagogiskt genomtänkt helhetssyn kring barnet. Många utvecklingsinsatser har genomförts under läsåret Det finns några områden som kan lyftas fram. All personalen har under läsåret genomfört en bokcirkel med specialpedagog där fokus var barns självkänsla att förstå sig själv och andra. För att utveckla inomhusmiljön har ett utvecklingsarbete pågått under året. Vi har bl.a. fått handledning av Idéan i detta arbete. Arbetet i processgruppen, en representant från varje förskole byggnad, har fortsatt och detta har lett till en utveckling och likvärdighet för förskolorna på enheten. Detta kan på sikt inverka positivt till måluppfyllelsen för våra barn och elever inom vår barnomsorg och skola i Innertavle. Vi lämnar läsåret bakom oss och ser fram emot tillsammans. Umeå den 15 september 2015 Förskolechef Jan-Olof Niska 2

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 3 Förutsättningar 4 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 5 Beslutade mål och åtgärder 7 Bilaga 1 8 Inledning Under läsåret har verksamheten haft st. barn i åldern 1-5 år, varav 12 st. pojkar och 5 st. flickor. I januari inskolades den tolfte pojken in. Öppettider på Tränset har under läsåret varit måndag-fredag kl Förskolechef Jan-Olof Niska ansvarar för förskolan Tränset samt all övrig pedagogisk verksamhet i Innertavle som består av en enavdelningsförskola, en treavdelningsförskola och en dagbarnvårdargrupp med tre medarbetare. Under läsåret har vi arbetat utifrån det pedagogiska året, en modell som innebär att vi började höstterminen med en inventeringsperiod för att observera barnen och se deras intressen och färdigheter innan vi planerade tema och verksamhetens mål för läsåret. Vi har arbetat med temat jag och mina vänner som genomsyrat vår verksamhet under läsåret, bl.a. har barnen fått leka regellekar, rörelse och berättat om sina familjer. Samarbete har legat i fokus som en del i arbetet med temat. Barnen har bl. a. fått skapa tillsammans i ateljén där både process och resultat har diskuterats fram med hjälp av demokratiska beslut. Utöver temat har vi firat olika högtider som finns i barnens vardag och uppmärksammat och följt upp barnens intressen i vardagen. Verksamhetens mål och upplägg finns i en lokal arbetsplan som skapades hösten Under läsåret har vi utvärderat den lokala arbetsplanen och verksamhetens upplägg var tredje månad. Underlag för årets kvalitetsarbete har varit barnobservationer, barnintervjuer, enkätsvar från föräldrarna, gruppdiskussioner i arbetslaget, pedagogisk dokumentation samt utvecklingssamtal. 3

4 4 Förutsättningar Förskolan Tränset är en kommunal förskola som ligger belägen i bostadsområdet i östra delen av Innertavle. Det är en enavdelningsförskola som ligger i en enplansvilla från 80- talet. Det finns fyra rum av olika storlekar som passar till olika aktiviteter, samt en hall. Innertavle by består av enbart villabebyggelse. Utomhusmiljön vid förskolan är varierad. Det saknas en modern utomhusutrustning, men samtidigt finns det en liten skog intill förskolan som nyttjas högfrekvent med en intilliggande fotbollsplan med konstgräs, samt en allmän lekplats alldeles intill förskolan. Vi har även större skogsområden på gångavstånd från förskolan. Tränset ligger ca 7 km utanför Umeå och det är ont om bussförbindelser, vilket gör att vi inte har möjlighet att ta del av det kulturella utbud som finns i Umeå, exempelvis teater, bibliotek mm. Istället har vi möjlighet att låna böcker genom bokbussen som kommer till oss ca en gång i månaden. Vi samarbetar tillsammans med den andra förskolan och dagbarnvårdarna i Innertavle för att få ett bredare utbud av aktiviteter och interaktioner, genom lekträffar, Storsjung m.m. Våra små lokaler gör att vi inte kan erbjuda allt material hela tiden, istället har vi försökt att ständigt byta ut och variera materialet barnen möter på förskolan utifrån barnens behov och intressen samtidigt som vi har strävat efter att skapa ett varierat utbud. Vår utomhusmiljö erbjuder barnen möjlighet att anpassa och flytta runt en del av lekmaterialet på gården utifrån barnens behov i den aktuella leken. Vi har t.ex. tillfört träplattor i olika höjder, plankor och rör. Vi har köpt in nytt material utifrån barnens intressen och behov. Barnen har under läsåret varit indelade i grupper utefter ålder och utvecklingsnivå men i kortare projekt även i grupper utifrån intresse. Dessa grupper och aktiviteter har främst skett på förmiddagarna och under eftermiddagarna har barnen haft ett stort inflytande och fått påverka vad de vill göra bl.a. skapa, leka rollek, utomhus eller inomhus. Barnen har även erbjudits frilek inne och ute, sov-, läs-, eller massagevila varje dag. Våra personalresurser under har varit tre 100 % tjänster fördelade på en barnskötare med ca 15 års erfarenhet av förskoleverksamhet och två legitimerade förskollärare med 5-7 års yrkeserfarenhet. Slutligen finns en kokerska, anställd på 75 %, med ansvar för både kök och lokalvård. I personalgruppen har vi haft låg frånvaro under läsåret och de gånger vi behövt ta in vikarier har vi kontaktat kommunens bemanningscentrum om vi inte har kunnat samarbeta med de övriga verksamheterna i byn. Kompetensutveckling under året: Föreläsningar med Per Johansson, Glada Huddik-teatern(alla i arbetslaget) Endagsutbildning för hälsoinspiratörer, (en i arbetslaget) Två workshops i Lärum, (alla i arbetslaget) Kollegial handledning i pedagogisk dokumentation och Kvalitetsarbete, (alla i arbetslaget) Förskolekonferensen, (en i arbetslaget) Bokcirkel, 4 träffar med specialpedagog Ulla Söderlund (alla i arbetslaget) 4

5 5 Handledning av Idéan (inomhusmiljön), (alla i arbetslaget) Nätverksträff i likabehandling, (en i arbetslaget) Förskolans rikskonferens, (en i arbetslaget) Studiebesök på Hedlunda förskola, (två i arbetslaget) Föreläsning om sekretess/föreläsning av Socialtjänsten angående orosanmälan, (alla i arbetslaget) Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Barnens arbetsmiljö Våra styrkor är; att vi under läsåret har arbetat aktivt med att förbättra inomhusmiljön med fokus på hur barnen använder rummet, vi har gjort miljöanalyser under året och erbjudit och förnyat materialen i rummen för att öka barnens spridning mellan de olika rummen utifrån informationen i analyserna. att vi vistas utomhus varje dag med möjlighet till lek i den närliggande skogen. Våra egna observationer visar på att barnen vill vara ute. Det ser vi genom att de går ut glada och ibland vill barnen inte gå in. Den låga sjukfrånvaron ser vi också som en effekt på att vi är utomhus en längre tid varje dag. Våra svagheter är; att förskolans planlösning inte är anpassad för en förskola. Det ser vi genom att förskolan är byggd som en villa med små rum som inte kan nyttjas fullt ut. Vi kan inte påverka planlösningens utformning men vi arbetar aktivt med att utforma den fysiska inomhusmiljön efter barnens intressen och vi arbetar aktivt med att fördela barnen i mindre grupper för att skapa lugna och ro. att vi brister i information till föräldrarna hur vi arbetar och försöker lösa frågan lugn och ro för barnen utifrån barngruppens behov. Barnens lärande Våra styrkor är; att vi erbjuder föräldrarna utvecklingssamtal en gång per termin där vi tillsammans delger varandra information om barnets utveckling, lärande och nuläget. Umeå kommuns föräldraenkät visar också på att samtliga föräldrar är nöjda med både utformning och innehåll i utvecklingssamtalen. att vi har stöd och handledning av en specialpedagog som känner till barngruppen. Vilket gör att vår möjlighet till stöd i olika situationer ökat. I våra 5

6 barnobservationer kan vi se att detta resulterat i att barnen är mer självständiga, har färre konflikter och att den fria leken sker över en längre tid. att vi har tar tagit tillvara barnens intresse av att lekskriva och skriva samt erbjudit en mer inspirerande skriftspråksmiljö där barnens kompetens får växa och möjligheten till lust att lära och utforska finns tillgänglig hela tiden. Det ser vi genom att barnens intresse för bokstäver har lett till att några kan läsa och många barn kan skriva sitt namn. att vi har erbjudit hela vår inomhusmiljö till alla åldrar. Bl.a. har de yngsta barnen har haft tillgång till ateljén på samma villkor som de äldre barnen. Det har resulterat i att barnen har kunnat skapa tillsammans oavsett ålder. Flera barn har också använt materialet i ateljén till att skapa saker de upplevt har saknat i den fria leken så som pengar, biljetter och mat. att vi har erbjudit barnen att prova på och testa flera olika skapande tekniker i ateljén. Våra observationer visar på att barnen har använt flera av teknikerna i sitt fria skapande. Bl. a. att man kan sätta ihop två material med lim, tejp eller vika in kanterna. 6 Våra svagheter är; att vi inte hade möjlighet att genomföra utvecklingssamtalen med två deltagande pedagoger under vårterminen som vi önskade. Umeå kommuns föräldraenkät visar på att föräldrarna ändå upplever att vårt samarbete mellan hem och förskola är mycket bra. Detta utifrån att de svarat att de upplever sig ha en god vardaglig kontakt med förskolan, får god information om hur deras barn har det på förskolan, har möjlighet att ställa frågor och ha synpunkter på innehållet i verksamheten. att de äldre barnen inte har haft fri tillgång på visst material anpassat till dem, t.ex. små lego, sax och lim, utifrån att de inte har haft tillgång till ett eget rum. Våra observationer visar istället på att de har tagit vara på sin rätt till inflytande och bett om dessa material istället. De har även motiverat vilken teknik de ska använda sig av och vilket material de därför behöver. Barnens personliga och sociala utveckling Våra styrkor är; att vi arbetar aktivt med att uppmuntra barnen till att samtala direkt med varandra istället för att samtala med varandra via en pedagog. Våra observationer har visat på att barnen inte har samma behov av samtalsstöd av en pedagog i samtalen längre utan har fler, längre och djupare samtal direkt med varandra. I Umeå kommuns föräldraenkät styrker föräldrarna våra observationer genom att de uttrycker att de är nöjda med vårt arbete med kommunikation och argumentation. att vi haft som ambition att låta verksamhetens styras mer av barnens inflytande och intresse i syfte att uppmuntra barnen till att ta initiativ och få inflytande i sin egen vardag. Vi upplever att barnen har blivit bättre på att fråga upp om olika aktiviteter de vill göra här och nu och vi har hittat en rutin för att följa upp och erbjuda barnens önskemål under dagen. Barnens delaktighet har i periodvis lett till mer engagerade föräldrar som fått ta del av verksamheten samt kommit med inspiration och förslag för att förbättra miljö och projekt. att barnen är trygga och trivs hos oss på förskolan, barnen svarar i barnenkäten att det känns bra på förskolan och av föräldrarna är det 100 % som upplever att barnen är trygga och trivs på förskolan. 6

7 7 Våra svagheter är; att enligt enkätsvaren från föräldrarna har vi under läsåret har misslyckats synliggöra vårt arbete med genus, barnens kulturella identitet, uppmuntran till att ta ansvar över sina egna handlingar då många anger att de inte vet. att vi inte fått våra rutiner för den pedagogiska dokumentationen att fungera så som vi önskat. Beslutade mål och förbättringsåtgärder Utifrån de utvecklingsområden vi har identifierat efter att ha tagit del av både föräldrars och barns synpunkter och enkätsvar, samt våra egna reflektioner och iakttagelser har vi kommit fram till följande förbättringsåtgärder; De mål vi kommer att arbeta utifrån på kort sikt är; att se över rutinerna för vårt pedagogiska dokumentationsarbete De mål vi kommer att arbeta utifrån på lång sikt är; att synliggöra innehållet i vår verksamhet främst för vårdnadshavere att se över och förbättra vår utomhusmiljö utifrån barnens intressen och behov Förskolechef Jan-Olof Niska Jan.niska@umea.se ,

8 FÖRUTSÄTTNINGAR ARBETSPROCESSER MÅLUPPFYLLELSE 8 Bilaga 1 BEDÖMNINGSSCHEMA Lå Mätvärden på indikatorer som belyser kvalitet och måluppfyllelse anges där det är möjligt. STYRKOR = MYCKET TILLFREDS- STÄLLANDE GOD KVALITET TILLFREDS- STÄLLANDE SVAGHETER = EJ TILLFREDS- STÄLLANDE Ej påverkbara Påverkbara... på kort sikt (1 år) på längre sikt Barns arbetsmiljö Trygghet, trivsel och likabehandling 95% Inflytande 88% Lugn och ro 81% Beröm/uppmuntran 88% Barns lärande Pedagogisk verksamhet 94% Utvecklingssamta 100% Individuellt stöd 94% Personlig och social utveckling Föräldrars skattning 95% Hälsa och livsstil 69% Likvärdig utbildning Här hamnar vi när 100 % när det gäller vårens enkät från Umeå kommun. Anledningen till att vi inte har 100 % på alla frågor är att föräldrarna svarar Vet ej och att några föräldrar inte är nöjda med arbetsmiljön. 8