1 Mindre korrigeringar av resultaten för Stockholms, Västerbottens och Norrbottens län har gjorts i. avsnittet om regionala variationer.

Transkript

1 1 Mindre krrigeringar av resultaten för Stckhlms, Västerbttens ch Nrrbttens län har gjrts i avsnittet m reginala variatiner.

2 2(26) Anmälda brtt Sammanfattning Samtliga brtt Under 2014 anmäldes 1,44 miljner brtt, vilket är en ökning med brtt eller 3 prcent jämfört med året innan. De kategrier av anmälda brtt sm ökade mest i antal var brtt mt persn, skadegörelsebrtt samt trafikbrtt. De enskilda brttstyper sm ökade mest i antal anmälda brtt mellan 2014 ch 2013 var datrbedrägeri, skadegörelse, cykelstöld, kltter mt kllektivtrafik samt fredande mt kvinna 18 år eller äldre. Ökningen av trafikbrtten mtsvarar nästan en fjärdedel av ökningen för det ttala antalet anmälda brtt under Ökningen kan förklaras av att plisen, främst under 2014, inkluderat även det lindrigare bötesbrttet smitning från parkeringsskada i brttskden för det allvarligare brttet smitning från trafiklycka. Lindrigare bötesbrtt ingår nrmalt inte i statistiken över anmälda brtt ch förändringen innebär att antalet trafikbrtt 2014 inte kan jämföras med tidigare år. De kategrier av anmälda brtt sm minskade mest i antal under 2014 var skattebrtt ch bidragsbrtt. De enskilda brttstyper sm minskade mest i antal mellan 2014 ch 2013 var dataintrång, överlåtelse av narktika, utpressning, bidragsbrtt mt Försäkringskassan samt fickstöld. Brtt mt persn Under 2014 anmäldes brtt mt persn (3 7 kap. brttsbalken), vilket är 4 prcent fler än 2013 ( anmälda brtt). Anmälda misshandelsbrtt ökade med 4 prcent ( anmälda brtt). De största ökningarna kan nteras för misshandel mt kvinna 18 år eller äldre ch misshandel mt barn 7-14 år, de ökade med (+5 %) respektive (+12 %) fler brtt 2014 jämfört med föregående år. Anmälda fredanden ökade med 5 prcent till anmälda brtt. Den största ökningen nteras för fredande mt kvinna 18 år eller äldre där fler brtt, eller 6 prcent, anmäldes jämfört med föregående år. Även laga ht ökade med 5 prcent till brtt. De största ökningarna för anmälningar m laga ht är mt man ch kvinna i åldern18 år eller äldre: respektive 920 brtt (6 resp. 5 %). De anmälda våldtäkterna ökade med 11 prcent till brtt. Anmälda brtt m grv kvinnfridskränkning minskade till anmälda brtt ( 7 %), medan grv fridskränkning ökade till anmälda brtt (+2 %). Stöld- ch tillgreppsbrtt Under 2014 anmäldes stöldbrtt (8 kap. brttsbalken), vilket är en ökning med 1 prcent jämfört med föregående år ( anmälda brtt). Bstadsinbrtten ökade sammantaget med 6 prcent till anmälda brtt. Av dessa utgjrde villainbrtten brtt, vilket innebar en ökning med 7 prcent. Lägenhetsinbrtten ökade med 386 anmälda brtt (+5 %) jämfört med Bilbrtten (biltillgrepp ch stöld ur ch från mtrfrdn) minskade med 1 prcent till anmälda brtt under Persnrånen ökade med 1 prcent till anmälda brtt. Antalet anmälda butiksrån 2 minskade med 4 prcent till 776 brtt, även antalet anmälda bankrån minskade till 23 anmälda brtt (-15 %).

3 3(26) Definitin Anmälda brtt mfattar alla de händelser sm anmälts ch registrerats sm brtt hs Plisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket ch Ekbrttsmyndigheten. De anmälda brtten inkluderar även händelser sm efter utredning visar sig vara annat än brtt. För en mer detaljerad beskrivning, se avsnittet Statistikens innehåll. Inledning Statistiken över anmälda brtt ger en övergripande bild av ärendeinflödet till Plisen, Åklagarmyndigheten, Ekbrttsmyndigheten ch Tullverket. Den visar antalet händelser sm har anmälts ch registrerats sm brtt hs dessa myndigheter. Statistiken redvisas i huvudsak i enlighet med den juridiska indelningen av brtt i lagstiftningen. I vissa fall förekmmer dck infrmatin sm är mer detaljerad än det lagrum sm reglerar brttet. Det gäller till exempel anmälda fall av misshandel, sm bland annat redvisar ålder ch kön på den utsatta persnen. I vissa andra fall är statistiken mindre detaljerad än lagstiftningen, vilket är fallet för en str del av brtten mt den specialstraffrättsliga lagstiftningen. När du tlkar statistiken, tänk på att statistiken visar antalet anmälda brtt ch inte det ttala antalet faktiskt begångna brtt. Hur str andel av de faktiska brtten sm anmäls varierar berende på brttstyp. det faktiska antalet brtt ftast är högre än det antal brtt sm redvisas i statistiken. Ett undantag är anmälda fall av dödligt våld, där det faktiska antalet är lägre än vad anmälningsstatistiken visar. Det berr på att dessa anmälningar främst visar antalet händelser med dödlig utgång sm behöver utredas för att bedöma m ett mrd eller dråp har begåtts eller inte. benägenheten att anmäla brtt kan förändras över tid, till exempel på grund av förändrade attityder i samhället eller ändrade försäkringsvillkr. Detta gör det svårare att utifrån de anmälda brtten avgöra m brttsligheten i samhället faktiskt ökar eller minskar. för vissa brttstyper, sm narktikabrtt ch trafikbrtt, berr antalet anmälda brtt främst på Plisens ch andra myndigheters kntrll- ch spaningsinsatser. Om insatserna förändras påverkar det ftast antalet anmälda brtt. utvecklingen av de anmälda brtten kan påverkas av förändringar i lagstiftningen. 3

4 4(26) Utvecklingen av samtliga anmälda brtt Under 2014 anmäldes ttalt brtt till plis, tull eller åklagare på Åklagarmyndigheten eller Ekbrttsmyndigheten. Det är fler brtt (+3 %) än Under en tiårsperid ( ) har antalet anmälda brtt ökat med brtt (+16 %). Sedan 1975 karaktäriseras utvecklingen av samtliga anmälda brtt av en kntinuerlig ökning. Samtliga brtt brtt (+3 %) Figur 1. Det ttala antalet anmälda brtt Brttskategriernas utveckling Statistiken över anmälda brtt redvisas efter sju breda brttskategrier samt för ett urval enskilda brttstyper. Anmälda brtt mt persn ch skadegörelsebrtt, hör till de brttskategrier sm ökade mest i antal anmälda brtt under 2014, medan narktikabrtt minskade mest i antal. Kategrin övriga brtt, sm innehåller de brttstyper sm inte srteras in i någn av de nämnda kategrierna (exempelvis brtt mt skatte- ch bidragsbrttslagen) minskade med 2 prcent (se Figur 2). 2 Talen över antal anmälda brtt redvisas avrundade efter principen m tre infrmatinsgivande siffrr. Detta kan exemplifieras med följande fall: brtt blir , ch brtt blir 1 560, medan 373 brtt inte avrundas, utan förblir

5 5(26) Figur 2. Förändringar i antalet anmälda brtt mellan 2013 ch 2014 (prcentuell förändring inm respektive brttskategri redvisas inuti staplarna). * OBS! Ökningen av trafikbrtt utgörs av ett ökat antal registrerade smitningsbrtt. Det berr på att Plisen under 2014 registrerat smitning från parkeringsskada (Trafikförrdningen 1998: kap 8 2 st ch 14 kap 3 1 p a) under brttskden för smitning från trafiklycka (Trafikbrttslagen 1951: st), trts att den inte är avsedd för detta. Brå kan inte avgöra hur str del av de registrerade brtten sm hör till respektive lagrum. Förändringen innebär att antalet anmälda smitningsbrtt 2014 inte kan jämföras med tidigare perider. Utan smitningsbrtten hade antalet trafikbrtt legat på samma nivå sm föregående år. **Kategrin Övriga brtt utgörs av de brtt sm inte ingår i någn av de andra kategrierna. Det är bland annat bidragsbrtt, smugglingsbrtt, alkhlbrtt, miljöbrtt ch överträdelse av besöksförbud. Brttstypernas utveckling De enskilda brttstyper sm ökade mest i antal anmälda brtt var datrbedrägeri, skadegörelse, cykelstöld, kltter mt kllektivtrafik ch fredande mt kvinna 18 år eller äldre. De enskilda brttstyper sm minskade mest var dataintrång, överlåtelse av narktika, utpressning, bidragsbrtt mt Försäkringskassan ch fickstöld. Urval av brttstyper sm ökat 2014* Datrbedrägeri Förändring jämfört med 2013 Urval av brttstyper sm minskat 2014 Förändring jämfört med 2013 Antal Prcent Antal Prcent % Dataintrång % Skadegörelse % Överlåtelse av narktika % Cykelstöld % Utpressning % Kltter mt kllektivtrafik Ofredande Mt kvinna 18 år eller äldre % + 6 % Bidragsbrtt mt försäkringskassan Fickstöld % 2 % Tabell 1. Brttstyper sm ökat respektive minskat *Även smitningsbrtten ökade under året med brtt eller 76 %. Ökningen av smitningsbrtten kan förklaras av att plisen, främst under 2014, även inkluderat smitning från parkeringsskada vid registrering av smitningsbrtt från trafiklycka. Bötesbrtt sm smitning från parkeringsskada ingår nrmalt inte i statistiken över anmälda brtt ch redvisas därför inte i tabell 1. Brå har inte möjlighet att särskilja dessa från de övriga smitningsbrtten. Brttsstrukturen Under 2014 utgjrde stöldbrtten 37 prcent av samtliga anmälda brtt. Den senaste tiårsperiden ( ) utmärks dck av en tydlig minskning av stöldbrttens andel av samtliga anmälda brtt med 13 prcentenheter. Även andelen skadegörelsebrtt har 5

6 6(26) minskat de senaste ti åren med 1 prcentenhet. De flesta övriga brttskategrier har ökat sina andelar, förutm trafikbrtt sm utgör lika str andel 2014 sm Brtt mt persn (3 7 kap. brttsbalken) ökade med 3 prcentenheter, bedrägeribrtten ökade med 6 prcentenheter ch narktikabrtten ökade med 2 prcentenheter, under periden. Trafikbrtt 6 % Narktikabrtt 7 % Skadegörelsebrtt 10 % Bedrägeribrtt 11 % Övriga brtt 11 % År 2014 jämfört med 2005: Brtt mt persn 18 % Stöldbrtt 37 % Figur 3. Brttskategrier i prcent av det ttala antalet anmälda brtt 2014 ( brtt). Utvecklingen av anmälda brtt mt persn (Brttskategrier i prcent av samtliga anmälda brtt, samt skillnad i prcentenhet.) Skillnad i prcentenhet Stöldbrtt Brtt mt persn Bedrägeribrtt Skadegörelsebrtt Narktikabrtt Trafikbrtt 6 6 ± 0 Övriga brtt Under 2014 anmäldes brtt mt persn (3 7 kap. brttsbalken), vilket är fler brtt än 2013 (+4 % eller anmälda brtt). Under den senaste tiårsperiden har de anmälda brtten mt persn ökat med 39 prcent. Antalet brtt mt persn 2014 mtsvarar 18 prcent av samtliga anmälda brtt under året. Anmälda brtt m misshandel, laga ht eller fredande står tillsammans för nästan tre fjärdedelar av de anmälda brtten mt persn. Övriga brtt sm ingår i kategrin är bland annat dödligt våld, sexualbrtt, vållande till annans död eller till krppsskada, grv fridskränkning ch grv kvinnfridskränkning, laga förföljelse, sexuellt tvång ch egenmäktighet med barn. I detta kapitel beskrivs utvecklingen för ett urval av de brttstyper sm ingår i brtt mt persn. Misshandel Ttalt anmäldes misshandelsbrtt under 2014, vilket är en ökning med 4 prcent jämfört med De anmälda misshandelsbrtten ökade successivt mellan 2005 ch 2011, för att därefter minska fram till Under 2014 anmäldes 15 prcent fler misshandelsbrtt än

7 7(26) Misshandelsbrtt brtt (+4 %) Figur 4. Antal anmälda misshandelsbrtt *Fram till 2007 samredvisades misshandel mt barn år med misshandel mt kvinna 18 år ch äldre respektive mt man 18 år ch äldre. Jämförelser i dessa kategrier kan därför inte göras för åren Misshandel mt persner i åldern 18 år ch äldre redvisas i brttsstatistiken efter kön, m gärningspersnen är bekant eller bekant med ffret samt m brttet skett inmhus eller utmhus. Den vanligaste brttstypen för anmäld misshandel mt kvinna 18 år ch äldre är misshandel inmhus av bekant, medan det för anmäld misshandel mt man 18 år ch äldre är misshandel utmhus av bekant. 3 Under 2014 uppgick antalet misshandelsbrtt mt kvinna 18 år eller äldre till brtt, vilket mtsvarar en ökning med 5 prcent jämfört med föregående år. Av dessa brtt avsåg brtt misshandelsbrtt sm skett inmhus av bekant. En ökning med 6 prcent jämfört med föregående år. Under 2014 anmäldes misshandelsbrtt mt man 18 år eller äldre, vilket är på samma nivå sm Omkring anmälda brtt avsåg misshandel utmhus av en bekant. Det mtsvarar en minskning med 2 prcent, jämfört med föregående år. År 2014 anmäldes sammantaget misshandelsbrtt mt barn. Det mtsvarar 23 prcent av alla anmälda misshandelsbrtt. Av dessa riktades (39 %) mt flickr ch (61 %) mt pjkar. Ttalt sett ökade antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn (0 17 år) med 8 prcent mellan 2013 ch Antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn i åldern 0 6 år ökade med 16 prcent (+536 brtt) till anmälda brtt under Även antalet anmälda brtt mt barn i åldern 7-14 år ökade med 12 prcent ( brtt) till brtt medan misshandelsbrtt mt barn i åldern år minskade till brtt (-3 %). Misshandelsbrtten mt barn i åldern 7 14 år anmäls i hög grad av sklan, vilket slår igenm i statistiken på genm att färre brtt anmäls under smmaren än under terminerna. 3 Sedan 2009 redvisas även de brtt sm skett inmhus av en gärningspersn sm är bekant med ffret, uppdelat på nära relatin respektive ej nära relatin. Definitinen av nära relatin är att ffret ch gärningspersnen är eller har varit gifta eller sammanbende under äktenskapsliknande förhållanden eller har gemensamma barn utan att b tillsammans. 7

8 8(26) Figur 5. Anmälda misshandelsbrtt mt barn i prcent av det ttala antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn 2014 ( brtt). Fridskränkningsbrtt Mellan 2013 ch 2014 minskade antalet anmälda brtt m grv kvinnfridskränkning med 139 brtt (7 %) till anmälda brtt medan anmälningar m grv fridskränkning ökade med 36 brtt (+ 2 %) till anmälda brtt. Brttstypen grv fridskränkning har ökat kraftigt m man ser till de senaste ti åren. Jämfört med 2005 anmäldes drygt tre gånger fler brtt m grv fridskränkning under Eftersm kvinnfrids- ch fridskränkningsbrtten består av flera brtt, såsm misshandel, laga ht etc. sm sammantaget utgör ett led i en upprepad kränkning, ska utvecklingen i dessa brttstyper tlkas i ljuset av fridsbrttens utveckling ch hur Plisen ch Åklagarmyndigheten hanterar dessa brtt. Grv kvinnfrids brtt kränkning (- 7 %) Grv frids brtt kränkning + 36 (+ 2 %) Figur 6. Antal anmälda grva kvinnfrids- ch fridsbrtt brtt, åren Våldtäkt ch andra sexualbrtt År 2014 anmäldes ttalt sexualbrtt, vilket är en ökning med 15 prcent jämfört med Anmälda brtt m våldtäkt, sexuellt tvång, utnyttjande ch sexuellt fredande std för 88 prcent av brtten i kategrin sexualbrtt. De anmälda våldtäktsbrtten ökade med 11 prcent till anmälda brtt mellan 2013 ch Även de anmälda brtten m Sexuellt tvång, utnyttjande med mera ch sexuellt fredande ökade till respektive brtt (+20 % respektive +10 %) jämfört med föregående år. 8

9 9(26) Antalet anmälda våldtäktsbrtt har ökat sedan Ökningen kan delvis förklaras av att en ny sexualbrttslagstiftning trädde i kraft den 1 april Den innebär bland annat att vissa gärningar sm tidigare rubricerades sm sexuellt utnyttjande nu rubriceras sm våldtäkt. Effekten av lagändringen slår igenm i statistiken på så vis att antalet anmälda brtt avseende sexuellt tvång ch utnyttjande minskade de närmaste åren efter lagändringen, medan antalet anmälda våldtäkter ökade. Från den 1 juli 2013 skärptes sexualbrttslagstiftningen återigen; bland annat utvidgades våldtäkt till att mfatta de fall där ffret reagerar med passivitet. Efter 2007 har antalet anmälda brtt rörande sexuellt tvång ch utnyttjande legat på en relativt förändrad nivå fram till 2013, då antalet brtt återigen ökade. Även antalet anmälda våldtäkter ökade Enstaka anmälningar m ett strt antal brtt kan påverka ch ge upphv till variatiner i statistiken. Vid sexualbrtt är mörkertalet särskilt mfattande ch förändringar i anmälningsbenägenheten kan ckså påverka antalet våldtäkter i statistiken. Våldtäkt brtt +680 (+11 %) Sexuellt tvång, brtt utnyttjande m.m (+20 %) Figur 7. Antal anmälda våldtäkter ch sexuellt tvång ch utnyttjande m.m Ttalt anmäldes våldtäktsbrtt mt barn i åldern 0 17 år. I 92 prcent av fallen (2 910 anmälda brtt) var ffren flickr. Figur 8. Anmälda våldtäkter mt barn i prcent av det ttala antalet anmälda våldtäkter mt barn 2014 (3 170 brtt). Ttalt anmäldes brtt m sexuellt fredande varav 946 (10 %) brtt rörde exhibitinism (blttning). Från ch med 2014 särredvisas andra typer av sexuella fredande uppdelat på kön ch ålder. I 91 % av fallen (7 910 anmälda brtt) var ffret en flicka (3 720 anmälda brtt) eller kvinna (4 200 anmälda brtt). 9

10 10(26) Figur 9. Anmälda brtt m sexuellt fredande uppdelat på kön ch ålder i prcent av det ttala antalet anmälda brtt m sexuellt fredande, år 2014 (9 640 brtt). *Observera att exhibitinism (blttning) är en typ av sexuellt fredande sm inte är uppdelad på kön ch ålder ch utgör 10 prcent av det ttala antalet anmälda brtt m sexuellt fredande Dödligt våld Statistiken över anmälda brtt ger en överskattad bild av det faktiska antalet fall av dödligt våld sm sker i Sverige årligen ch uppgiften redvisas av denna anledning inte här. För att kunna presentera en krrekt uppgift m antalet knstaterade fall av dödligt våld i Sverige genmför Brå årligen en specialstudie där varje enskild anmälan av fullbrdat mrd, dråp eller vållande till annans död granskas. Resultatet av studien presenteras i en särskild rapprt sm finns tillgänglig på Brås webbplats: Resultatet för 2014 publiceras i samband med den slutliga brttsstatistiken den 31 mars Olaga ht ch fredande Under 2014 anmäldes brtt m laga ht, vilket är en ökning med anmälda brtt (+ 5 %) jämfört med De största ökningarna finns för anmälda brtt m laga ht mt man respektive kvinna 18 år eller äldre, respektive 920 brtt (+ 6 resp. + 5 %). Antalet anmälda fredanden ökade med brtt (+ 5) t till anmälda brtt. Den största ökningen nteras för fredande mt kvinna 18 år eller äldre där fler brtt (+ 6 %) anmäldes jämfört med föregående år. Olaga ht Ofredande brtt (+5 %) brtt (+2 %) Figur 10. Antal anmälda fall av laga ht ch fredanden I jämförelse med för 10 år sedan har antalet anmälningar m laga ht ökat med 13 10

11 11(26) prcent, medan anmälningarna m fredanden ökat med 79 prcent. När det gäller laga ht ch fredande mt persner under 18 år kan det nteras att anmälningarna, i likhet med misshandel mt ungdmar (7 14 år), minskar tydligt under smmarmånaderna. Utvecklingen av anmälda stöld- ch tillgreppsbrtt De anmälda stöld- ch tillgreppsbrtten (8 kap. brttsbalken) ökade med 1 prcent under 2014 jämfört med De stöld- ch tillgreppsbrtt sm ökade mest i antal var cykelstöld, stöld av andra drivmedel än diesel, bstadsinbrtt ch mpedstöld. Den enskilda brttstypen inm kategrin sm minskade mest i antal under året var fickstöld. De anmälda stöldbrtten har i princip minskat kntinuerligt under den senaste tiårsperiden ch ligger nu på en nivå sm är 14 prcent lägre än Stöld- ch brtt tillgreppsbrtt (+1 %) Figur 11. Antal anmälda stöld- ch tillgreppsbrtt Bilbrtt År 2014 minskade de anmälda bilbrtten (biltillgrepp ch stöld ur ch från mtrfrdn) med 635 brtt jämfört med 2013 (- 1 %). Ttalt anmäldes biltillgrepp ch stölder ur ch från mtrdrivet frdn under Sedan 2005 har antalet biltillgrepp minskat med 66 prcent, medan antalet stölder ur ch från mtrfrdn har minskat med 59 prcent. Biltillgrepp brtt (-7 %) Figur 12. Antal anmälda biltillgrepp ch antal anmälda biltillgrepp per 1 miljn bilar i trafik (källa för uppgifter m antal bilar i trafik: SIKA för , Trafikanalys för ). 11

12 12(26) Stöld ur ch från brtt mtrdrivet frdn (+1 %) Figur 13. Antal anmälda stölder ur ch från mtrdrivet frdn Cykelstöld År 2014 anmäldes cykelstölder, vilket är en ökning med 7 prcent jämfört med föregående år. Antalet anmälda brtt m cykelstöld ligger nu en högre nivå än 2005, då cykelstölder anmäldes. Cykelstöld brtt (+7 %) Figur 14. Antal anmälda cykelstölder Bstadsinbrtt ch andra inbrttsstölder År 2014 anmäldes inbrttsstölder, vilket är en ökning med 4 prcent jämfört med Antalet anmälda inbrtt i villa ch radhus ökade med 7 prcent till brtt. Lägenhetsinbrtten ökade med 5 prcent under 2014 till inbrtt under året. Under den senaste tiårsperiden har antalet anmälda bstadsinbrtt varierat, men visat på en uppåtgående trend. Lägenhetsinbrtten ökade kntinuerligt fram till 2011, då denna utveckling bröts. De ligger nu på en nivå sm är 19 prcent högre än Utvecklingen för villainbrtten karaktäriseras under samma perid av svängningar upp ch ner. Nivån på anmälda villainbrtt ligger 44 prcent högre än för ti år sedan. De anmälda villainbrtten har under de senaste ti åren fått en alltmer säsngsbetnad prägel. Vid mer detaljerade analyser framträder nvember sm den månad då det anmäls flest villainbrtt, tätt följd av december. Denna struktur återfinns inte bland lägenhetsinbrtten, sm uppvisar en relativt jämn nivå av antal anmälda brtt under året. 12

13 13(26) Bstad ttalt Villa Lägenhet brtt (+6 %) brtt +966 (+7 %) brtt +386 (+5 %) Figur 15. Antal anmälda bstadsinbrtt Butiksstöld ch fickstöld Under 2014 anmäldes stölder ch snatterier från butik, vilket är en marginell ökning jämfört med Antalet anmälda butiksstölder har varierat under den senaste tiårsperiden, men trenden har varit nedåtgående de senaste fyra åren, ch antalet ligger nu 16 prcent lägre än för ti år sedan. En viss del av minskningen från 2013 kan möjligen förklaras av att drivmedelsstölder i viss utsträckning har registrerats sm butiksstölder innan 2013, medan de därefter istället registrerats på de nya brttskderna för stöld av diesel ch andra drivmedel sm infördes under Butiksstölder brtt ch snatterier +39 (±0 %) Fickstöld brtt (-2 %) Figur 16. Antal anmälda butiksstölder ch snatteri Under 2014 anmäldes fickstölder. Det är en minskning med 2 prcent jämfört med föregående år ( brtt). Antalet anmälda brtt m fickstöld har ökat med 31 prcent sedan Rån Antalet anmälda rån ligger på samma nivå jämfört med föregående år. Ttalt anmäldes rån. Antalet rån mt privatpersner (persnrån), sm är den vanligaste typen av rån, ökade med 1 prcent jämfört med Både det ttala antalet anmälda rån ch persnrån har minskat de tre senaste åren. 13

14 14(26) Samtliga rån Persnrån brtt +3 (±0 %) brtt +48 (+1 %) Figur 17. Antal anmälda rån (ttalt) ch persnrån Antalet anmälda övriga rån är betydligt färre, men fta grövre, eftersm det relativt sett är vanligare att gärningspersnerna använder skjutvapen. Under 2014 ökade dck användningen av skjutvapen vid persnrån mt minderårig utmhus med 30 brtt jämfört med föregående år, vilket mtsvarar en ökning med 70 prcent. Bland de övriga kategrierna återfinns bland annat butiksrån, sm under 2014 minskade med 4 prcent jämfört med året innan till 776 anmälda brtt. År 2014 anmäldes 23 rån mt bank, vilket även det är en minskning från De anmälda bankrånen är en liten brttstyp sm under åren varierat kraftigt i antal. Även antalet anmälda rån mt värdetransprter, sm minskade med 8 brtt, till 30 brtt under 2014, har visat relativt stra svängningar under 00- ch 10-talet. Taxirånen minskade med 14 anmälda brtt under året, till 43 anmälda brtt. Butiksrån Bankrån 776 brtt -35 (-4 %) 23 brtt -4 (-15 %) Figur 18. Antal anmälda butiksrån ch bankrån Utvecklingen av övriga anmälda brtt Bedrägeribrtt Under 2014 anmäldes cirka bedrägeribrtt (9 kap. brttsbalken). Det är en ökning med brtt (+ 5 %) jämfört med Datrbedrägeri har ökat med 25 prcent till anmälda brtt, samtidigt sm utpressning har minskat med 29 prcent till anmälda brtt. Under den senaste tiårsperiden har de anmälda bedrägeribrtten ökat med 170 prcent. Anmälningsbenägenheten varierar mellan lika typer av bedrägerier, vilket 14

15 15(26) berr på skillnader i mständigheter vid brttet, samt myndigheters ch privata aktörers förmåga att upptäcka de brtt sm riktas mt dem. Bedrägeri är ett typiskt seriebrtt där en enda bedragare kan ge upphv till tusentals anmälda brtt under en krt perid. Enskilda typer av bedrägerier kan därför uppvisa stra skillnader i statistiken från år till år. Bedrägeri sm kategri karaktäriseras i sin helhet av en kntinuerlig uppgång sedan Bedrägeribrtt brtt (+5 %) Figur 19. Antal anmälda bedrägeribrtt Den 1 augusti 2007 trädde bidragsbrttslagen i kraft ch började tillämpas för bedrägerier sm begås mt vissa statliga ch kmmunala myndigheter. Därmed km dessa brtt, sm tidigare ingick i statistiken över bedrägeribrtt, att särredvisas sm brtt mt bidragsbrttslagen. År 2014 anmäldes bidragsbrtt, vilket mtsvarar en minskning med 17 prcent jämfört med prcent av bidragsbrtten avser brtt mt Försäkringskassan. Dessa brtt minskade med 30 prcent, till anmälda brtt, jämfört med föregående år. Skadegörelsebrtt År 2014 anmäldes skadegörelsebrtt, vilket är 7 prcent fler brtt än föregående år. De anmälda skadegörelsebrtten har ttalt sett ökat med 2 prcent sedan Skadegörelsebrtt brtt (+7 %) Figur 20. Antal anmälda skadegörelsebrtt Överträdelse av kntaktförbud Den 1 ktber 2011 ersattes lagen m besöksförbud med lagen m kntaktförbud (SFS 2011:487) i syfte att förbättra situatinen för de persner sm på lika sätt har 15

16 16(26) utsatts eller riskerar att utsättas för våld, ht ch trakasserier. Lagändringen innebär bland annat att de sm dömts till kntaktförbud nu kan övervakas med hjälp av elektrnisk ftbja. Detta bör beaktas vid analyser av de anmälda brttens utveckling. År 2014 anmäldes överträdelser av kntaktförbud, vilket är en ökning med 551 brtt sedan föregående år. Enligt uppgifter från Åklagarmyndigheten utfärdades kntaktförbud under året, vilket är fler (+5 %) än året dessförinnan. Vid denna typ av brtt är det vanligt att en enskild gärningspersn begår ett upprepat antal överträdelser mt ett kntaktförbud, vilket resulterar i ett strt antal brtt i en enda anmälan. Enstaka stra ärenden av denna typ kan ge upphv till relativt stra variatiner i antalet anmälda överträdelser mellan lika år. Överträdelse av brtt kntaktförbud +551 (+12 %) Figur 21. Antal anmälda överträdelser av kntaktförbud ch antal utfärdade kntaktförbud *Utfärdade kntaktförbud inklusive beslut m förlängningar sm fattats från april Rattfylleribrtt År 2014 anmäldes ttalt rattfylleribrtt, en minskning med 537 anmälda brtt, vilket mtsvarar en nedgång på 2 prcent jämfört med föregående år. Även rattfylleri under påverkan av enbart narktika, så kallat drgrattfylleri, minskade med 2 prcent till anmälda brtt jämfört med året innan. Rattfylleri ttalt brtt -537 (-2 %) Under påverkan brtt av narktika -307 (-2 %) Figur 22. Antal anmälda rattfylleribrtt

17 17(26) Narktikabrtt År 2014 minskade antalet anmälda brtt mt narktikastrafflagen till brtt (- 1 %). Narktikabrtten tillhör de brttskategrier där antalet anmälda brtt i hög grad påverkas av plisens spanings- ch ingripandeverksamhet. Under 2000-talet har plisens insatser på mrådet intensifierats, vilket har gett utslag i statistiken. Den senaste tiårsperiden ( ) har narktikabrtten ökat med 84 prcent. Narktikabrtt brtt -854 (-1 %) Figur 23. Antal anmälda narktikabrtt Några nya redvisningar 2014 Från ch med december 2013 särredvisas ett antal nya brttstyper i statistiken. Dels har människhandel delats upp i ytterligare en särredvisning, med syftet krigstjänst, dels har brttet sexuellt fredande delats upp på kön. Vidare redvisas brttet kränkande ftgrafering sm infördes i lagen under År 2014 anmäldes 596 brtt gällande kränkande ftgrafering. En majritet av dessa kan dck hänföras till ett enstaka strt ärende i Uppsala, sm innehöll cirka 400 brtt gällande kränkande ftgrafering. Reginal fördelning I relatin till flkmängden anmäls flest brtt i strstadsreginerna. I Stckhlms län anmäldes ungefär brtt per invånare under 2014, medan mtsvarande siffra för Nrrbtten län är brtt per invånare, eller cirka hälften så många sm i Stckhlms län. Under 2014 uppvisade några län relativt stra förändringar jämfört med föregående år. Det ttala antalet anmälda brtt per minskade i Blekinge län ( 15 %), en minskning sm föregicks av en ökning på 10 prcent under föregående år. Minskningar nterades även 2014 i Krnbergs ch Hallands län ( 2 % vardera). Däremt ökade antalet anmälda brtt per i Gtlands län (+29 %), en ökning sm föregicks av en minskning på 20 prcent året innan. En ökning nteras även för Gävlebrgs län (+14 %). 5 Mindre krrigeringar av resultaten för Stckhlms, Västerbttens ch Nrrbttens län har gjrts

18 18(26) Figur 24. Antal anmälda brtt per invånare, länsvis,

19 19(26) Statistikens innehåll Anmälda brtt I den fficiella statistiken över anmälda brtt redvisas brtt sm anmälts till ch registrerats av plis, tull, åklagare eller Ekbrttsmyndigheten i Sverige under redvisningsperiden. Brtten kan alltså ha ägt rum före registreringstillfället ch behöver inte ha upptäckts det år eller den månad sm redvisningen avser. De flesta av de anmälda brtten har skett i Sverige, men för 1 2 prcent ligger brttsplatsen utmlands. Det sm redvisas är det ttala antalet anmälda brtt, det vill säga även händelser sm efter utredning visar sig inte vara brtt, eller där brtt inte kan styrkas. Det är särskilt viktigt att kmma ihåg vid jämförelser med annan kriminalstatistik ch vid internatinella jämförelser, där man fta har en snävare definitin av begreppet brtt. Då det gäller till exempel mrd, dråp ch misshandel med dödlig utgång har det vid jämförelser med dödsrsaksstatistiken ch annan frskning visat sig att det faktiska antalet persner sm avlidit sm en följd av dödligt våld under de senaste åren varit mellan 34 ch 50 prcent av det antal anmälda brtt sm redvisas i kriminalstatistiken. Knstaterade fall av dödligt våld 2014 publiceras på webben i samband med den slutliga statistiken över anmälda brtt 31 mars För brtt sm anmälts till ch registreras av Tullverket (huvudsakligen smugglingsbrtt) redvisas endast uppgifter m brtt där det finns en skäligen misstänkt persn. Statistiken över anmälda brtt innehåller enbart de tullärenden sm överlämnas till åklagaren. Många av de ärenden sm tullen lägger ner kmmer således inte med i statistiken. Statistiken över antalet anmälda brtt ger en allmän beskrivning av den anmälda brttslighetens nivå, utveckling, struktur ch reginala fördelning i Sverige per år ch månad. Den används främst för att följa upp, bedöma, planera ch utveckla rättsväsendets verksamheter samt för att belysa brttsligheten i lika avseenden, såväl i ett natinellt perspektiv sm på reginal ch lkal nivå. Oftast är det utvecklingen av den faktiska brttsligheten sm är intressant. Statistiken visar dck endast en del av denna verklighet, nämligen den del sm kmmer till Plisens ch andra registrerande myndigheters kännedm. En utförligare beskrivning av hur statistiken ska tlkas ges i rapprten Knsten att läsa statistik m brttslighet (rapprt 2006:1) sm finns på Brås webbplats, Klassificering av brtt Brttsredvisningen mfattar brtt mt brttsbalken (BrB) 6, brtt mt trafikbrttslagen, brtt mt narktikastrafflagen samt brtt mt specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. Försök, förberedelse ch stämpling 7 till brtt redvisas i allmänhet sm fullbrdade brtt. Försöksbrtten redvisas separat enbart för mrd ch dråp, våldtäkter, biltillgrepp ch bstadsinbrtt. I samband med att ett brtt registreras 6 Följande brtt ingår dck inte: vållande till krppsskada eller sjukdm i samband med trafiklycka (3 kap. 8 ), egenmäktigt förfarande genm lvligt utnyttjande av annans parkeringsplats (8 kap. 8 ) ch förargelseväckande beteende (16 kap. 16 ). 7 Med stämpling (enligt 23 kap. 2 2 st. BrB) menas antingen att en persn i samråd med någn annan planerar att utföra brttet, eller att en persn själv erbjuder sig eller övertalar någn annan att utföra brttet. 19

20 20(26) hs plisen klassificeras brtten i enlighet med regler sm utfärdas av Brå i samråd med Plismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekbrttsmyndigheten ch Tullverket. Regler för klassificeringen finns i publikatinen Klassificering av brtt sm finns på Brås webbplats, Klassificeringen, sm bygger på brttskder, utgår från gällande lagstiftning ch görs utifrån den infrmatin sm finns m brttet vid anmälningstillfället. Klassificeringen kan även grunda sig på uppgifter m till exempel ffer, brttsplats ch gärningspersnens tillvägagångssätt. Hur antalet brtt beräknas för de enskilda brttstyperna framgår av dkumentet RIF0057 Riktlinjer för antalsräkning av brtt, sm bland annat finns på Brås webbplats, Reginal fördelning Statistiken över anmälda brtt redvisas för hela landet ch per län, vanligtvis där brtten anmälts, samt per kmmun där brttet är begånget. Vissa brtt kan sakna uppgift m kmmun, ch då redvisas brtten bara per län. Från ch med 1998 sammanfaller den gegrafiska länsindelningen med plismyndigheternas verksamhetsmråden. Insamling ch bearbetning Statistiken över anmälda brtt grundar sig på de uppgifter sm plis ch åklagare registrerar i sina ärendehanteringssystem. När ett brtt kmmer till plisens kännedm upprättas en brttsanmälan sm läggs in i det lkala ärendehanteringssystemet (RAR eller Pust) Uppgifterna samlas in centralt hs plisen ch levereras sedan till Brå. Även uppgifter från åklagarnas ch tullens ärendesystem levererars till Brå. Hs Brå granskas ch bearbetas uppgifterna innan de sammanställs till statistik. Brå publicerar statistik över anmälda brtt månadsvis, kvartalsvis ch årsvis. Jämförelser över tid Statistik över anmälda brtt har förts sedan Statistikrutinerna för anmälda brtt har ändrats vid flera tillfällen, till exempel genm ny insamlingsteknik eller nya redvisningssätt. Även enskilda händelser kan tillfälligt påverka statistiken under vissa år. Dessa förändringar är viktiga att känna till vid jämförelser av de anmälda brtten över tid. Förändringar i statistiken på grund av enskilda ä renden sm mfattar många brtt Enstaka ärenden sm mfattar en str mängd brtt kan ge upphv till märkbara förändringar i statistiken över anmälda brtt, uppklarade brtt ch misstänkta persner mellan lika år. Det gäller i synnerhet brttskategrier eller redvisningsmråden där nivån vanligtvis är relativt låg. Enstaka stra ärenden kan skapa prblem vid jämförelser över tid ch säkerhet kring huruvida en förändring är generell. Förekmst av stra ärenden är vanliga men bör beaktas vid tlkning av statistiken. Nedan följer en sammanställning av stra ärenden sm har identifierats de senaste tre åren i fallande rdning. 20

21 21(26) År 2014 anmäldes ett ärende med många sexualbrtt (sexuellt övergrepp, utnyttjande av barn för sexuell psering ch sexuellt fredande) samt barnprngrafibrtt i Gtlands län. År 2014 anmäldes ett ärende med många brtt gällande övrigt bedrägeri i Uppsala län. År 2014 anmäldes ett ärende med många brtt gällande kränkande ftgrafering i Uppsala län. År 2013 anmäldes ett ärende med många fredandebrtt i Jönköpings län. Åtminstne cirka hälften av brtten klarades upp samma år på tekniskt vis. År 2012 anmäldes ett par ärenden med många langningsbrtt (lvlig försäljning ch lvligt innehav av alkhldrycker) i Krnbergs län. De flesta av brtten klarades upp samma år, både med beslut sm definieras sm persnuppklarande ch på tekniskt vis. År 2011 anmäldes ett strt ärende med många dpningsbrtt i Skåne. De flesta brtten klarades upp samma år med beslut sm definieras sm persnuppklarande. Tekniska ch juridiska förändringar Nedan följer en sammanställning av lika systemtekniska ch lagstiftningsmässiga förändringar sedan 1965, sm i lika utsträckning har påverkat statistiken över anmälda brtt. Dessa förändringar bör beaktas vid tlkning av statistiken. De är redvisade i fallande rdning, med de senaste förändringarna först. Styckena är skrivna så att de kan läsas separat. Den sm är intresserad av ett specifikt år kan gå direkt till det relevanta stycket. Den 1 januari 2015 bildades den nya Plismyndigheten, vilken ersätter tidigare 21 länsplismyndigheter ch är indelad i sju plisreginer. I plisens ärendehanteringssystem (RAR ch DurTvå) genmfördes övergången till en Plismyndighet redan den 16/ Sedan dess har nya ärenden registrerats på handläggande plisregin ch inte på handläggande länsplismyndighet. Statistiken för 2014 redvisas efter länsplismyndighet. I det datamaterial Brå har att tillgå finns dck ett infrmatinsundersktt eftersm de nyregistrerade ärendena för de sista två veckrna i december 2014 saknar infrmatin m handläggande länsplismyndighet. Brå har vidtagit lika metder för att skatta handläggande länsplismyndighet i ärendena där uppgiften saknas. I vissa fall har länsplismyndigheten kunnat härledas med hjälp av en lägre rganisatrisk nivå i den nya plisrganisatinen, men det har inte varit möjligt i samtliga fall. Brtten har i dessa fall redvisats under det län där respektive plisregins huvudrt är lkaliserad. Teretiskt innebär det att det i statistiken kan förekmma en viss överrepresentatin för de län där huvudrten finns ch tillika en underrepresentatin av övriga län sm ingår i plisreginerna. Antalet brtt sm helt saknar infrmatin m handläggande länsplismyndighet ch därmed redvisas under länen sm mfattar reginernas huvudrter enligt vanstående utgör cirka 0,1 0,2 prcent av ttalt antal brtt i respektive plisregin. Brtten sm saknar infrmatin m handläggande län är spridda över flertalet 21

22 22(26) brttstyper. Slutsatsen är att brtfallet i länsuppgifter inte ger någn märkbar påverkan på statistiken över anmälda brtt i länen. Även efter genmförda analyser kan det knstateras att påverkan är marginell. Från ch med april 2014 har definitinen av antalet utfärdade kntaktförbud förändrats. Antalet utfärdade kntaktförbud är en uppgift sm Brå samlar in från Åklagarmyndigheten. Från ch med april 2014 räknas de initialt utfärdade kntaktförbuden samt eventuella förlängningar av ett ch samma kntaktförbud separat. Det möjliggör en redvisning av både initialt utfärdade kntaktförbud samt av initialt utfärdade kntaktförbud inklusive samtliga eventuella förlängningar. I tidigare redvisning, från 2008 t m mars 2014, ingick de kntaktförbud sm initialt utfärdades eller förlängdes under redvisningsåret. Varje kntaktförbud räknades endast en gång avsett m det hade förlängts eller ej. I juni 2014 påbörjades avvecklingen av Plisens ärendehanteringssystem Pust ch det stängdes helt för nyregistrering av brtt den 3 juni Efter stängningen ska alla nya brtt registreras ch hanteras i ärendehanteringssystemet RAR. En generell rekmmendatin är att iaktta en viss försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brttstyper sm hanterades i Pust under åren , nämligen ringa stöldbrtt (snatteri), ringa narktikabrtt (eget bruk ch innehav), knivlagen, sjöfylleri (inkl. grvt) samt trafikbrtt sm rattfylleribrtt ch lvlig körning. Från ch med juni 2013 har Plisen i ärendehanteringssystemet Pust registrerat smitning från parkeringsskada (trafikförrdningen 1998: kap. 8 2 st. ch 14 kap. 3 1 p. a) med brttskden 3006 i stället för med brttskden för övriga bötesbrtt Brttskd 3006 har tidigare i enlighet med Brås instruktiner endast använts för allvarligare smitningsbrtt (trafikbrttslagen 1951: st.). Brttskd 9001, sm är den kd sm brde användas för lindrigare smitningsbrtt enligt gällande instruktiner, inräknas inte i den fficiella brttsstatistiken, ch den utvidgade tillämpningen av brttskd 3006 har således medfört en ökning av smitningsbrtten i statistiken över anmälda brtt. Brå kan inte avgöra hur str del av de registrerade smitningsbrtten sm hör till respektive lagrum. Förändringen innebär att varken anmälda brtt gällande brttstypen smitningsbrtt eller brttskategrin trafikbrtt 2014 kan jämföras med tidigare perider. Under februari 2013 driftsatte Plisen ett nytt ärendehanteringssystem (Siebel- Pust) sm ersatte det tidigare ärendehanteringssystemet Pust. Det nya ärendehanteringssystemet hade vissa brister vid driftsättningen, vilket har inneburit att det inledningsvis har använts i begränsad mfattning av plismyndigheterna. Brå har samarbetat med Plisen ch Åklagarmyndigheten för att mhänderta ch avhjälpa bristerna i systemet. Det större systemskifte sm införandet av Siebel- Pust utgör kan ge effekter sm inledningsvis är svåra att överblicka. Det kan bland annat handla m tekniska faktrer, inlärning hs användarna ch förändrade arbetssätt. Brå kmmer löpande att bevaka de eventuella effekter sm systemskiftet bedöms kunna ha på statistiken. En generell rekmmendatin är att iaktta en ökad försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brttstyper sm hanteras i Siebel- Pust, nämligen ringa stöldbrtt (snatteri), ringa narktikabrtt (eget bruk ch innehav), knivlagen, sjöfylleri (inkl. grvt) samt trafikbrtt sm rattfylleribrtt ch lvlig körning. Övriga brttstyper hanteras frtfarande i en RIF-anpassad versin av ärendehanteringssystemet RAR (se nedan). 22

23 23(26) I början av december 2012 genmförde Åklagarmyndigheten anpassningar av sitt ärendehanteringssystem Cåbra för att uppfylla de krav sm ställs inm prjektet Rättsväsendets infrmatinsförsörjning (RIF). Driftsättningen av åklagarnas nya system inverkar inte direkt på statistiken över anmälda brtt 2012, men statistiken påverkas av ett mindre brtfall i de brtt sm registrerades i den nya versinen av Cåbra under de tre sista veckrna i december Vid tester har det framgått att det i huvudsak påverkat statistiken över eknmiskt relaterad brttslighet men även till viss del miljöbrtten. Framför allt har statistiken över brtt mt skattebrttslagen påverkats, där cirka anmälda brtt skulle ha tillförts m samtliga uppgifter ingått i statistiken. För övriga brttstyper bedöms påverkan vara försumbar. Under periden augusti till december 2012 har Plisen gjrt anpassningar i sitt ärendehanteringssystem RAR för att uppfylla de krav sm ställs inm prjektet Rättsväsendets infrmatinsförsörjning (RIF). Förändringar i ch med anpassningen sm kan ha betydelse för statistiken över anmälda brtt är bland annat förändringar i hur brtt registreras, hur infrmatinsöverföringen mellan myndigheterna sker samt svårigheter att identifiera unika brtt i ärenden sm överförs mellan nya ch äldre versiner av ärendehanteringssystemen hs Plisen. Det är därmed viktigt att iaktta en ökad försiktighet då statistiken tlkas. Brå analyserar löpande vilken inverkan de nämnda förändringarna har på brttsstatistiken. Till följd av Åklagarmyndighetens införande av ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra), se nedanstående punkter, gjrdes anpassningar i Brås statistikdatabas under Syftet med anpassningarna var att förbättra tillförlitligheten i antalsräkningen av anmälda brtt sm registrerats hs Åklagarmyndigheten eller Ekbrttsmyndigheten. I Cåbra har en unik brttsidentitet (BID) införts sm ger bättre möjligheter att identifiera ch följa upp enskilda brtt. Det gäller till exempel brtt sm av administrativa skäl flyttas mellan lika ärenden eller åklagarkammare. Analyser efter anpassningen till den unika brttsidentiteten visar att antalet anmälda brtt har varit underskattat sedan systemskiftet hs Åklagarmyndigheten. Vid tester har det visat sig att det i statistiken över samtliga anmälda brtt under 2007 har tillkmmit cirka 0,8 prcent fler brtt efter anpassningen. Mtsvarande för åren är cirka 0,2 prcent fler brtt. Underskattningen av antalet anmälda brtt kan framför allt härröras till anmälda skattebrtt samt även till viss del till brgenärsbrtt. Detta berr på att dessa brttstyper ftast registreras i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem. Enligt de gjrda testerna har nästan dubbelt så många skattebrtt tillkmmit efter anpassningen för 2007 ch drygt 60 prcent fler brgenärsbrtt. För åren har 10 respektive 1 prcent fler skattebrtt tillkmmit samt 8 respektive 1 prcent fler brgenärsbrtt. Därmed är inte jämförelser av anmälda brgenärs- ch skattebrtt åren relevanta. När det gäller statistik över den eknmiska brttsligheten är jämförbarheten ch tlkningen även för tidigare år prblematisk, se nedanstående punkter. För mer infrmatin m påverkan av van beskrivna anpassningar till Cåbra, kntakta enheten för Rättsstatistik på Brå. I ch med införandet av Åklagarmyndighetens nya ärendehanteringssystem (Cåbra) under andra halvåret 2007 kunde Ekbrttsmyndigheten förbättra antalsräkning ch registrering av de anmälda brtten. I enlighet med anvisningarna i Kdning av brtt 23

24 24(26) sm finns publicerade på övergick Ekbrttsmyndigheten till en mer extensiv antalsräkning sm innebär att användare nu registrerar ett brtt för varje deklaratin eller räkenskapsår. Enligt tidigare praxis registrerades endast ett brtt avsett antal deklaratiner ch utan hänsyn till hur många räkenskapsår sm mfattades. Förändringen genmfördes under För utförligare infrmatin se kapitlet Statistikens innehåll, Kriminalstatistik 2009 (rapprt 2010:15). Under 2007 införde Åklagarmyndigheten successivt ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra) sm ersatte tidigare system (Brådis ch Envis). Systemmläggningen påbörjades i februari 2007 ch skedde successivt i lika åklagarkammare fram till juni Förbättringen i statistiken över anmälda brtt till följd av systemmläggningen berör brtt sm vanligtvis anmäls direkt till åklagaren, såsm skattebrtt, miljöbrtt ch brgenärsbrtt (11 kap. BrB). Ändringen innebär att även infrmatin m brtt sm saknar en misstänkt persn levereras till Brå. Samtliga anmälda brtt i dessa kategrier ingår därmed i statistiken från ch med Tidigare år redvisades endast anmälda brtt där det fanns en skäligen misstänkt persn. Detta har medfört att det från ch med 2007 redvisas betydligt fler anmälda skattebrtt, miljöbrtt ch brgenärsbrtt jämfört med föregående år. För utförligare infrmatin se kapitlet Statistikens innehåll, Kriminalstatistik 2009 (rapprt 2010:15). I statistiken över anmälda brtt har ett mindre fel upptäckts sm berör vissa typer av skattebrtt under åren ch brtt avseende förreningar från fartyg för åren Det innebär att antalet för dessa brtt underskattades någt under de åren. Under 2007 införde plisen möjligheten att anmäla vissa brtt via internet. Det har medfört att många brtt, speciellt cykelstölder i Stckhlms, Södermanlands ch Gtlands län, inte har kunnat knytas till en viss kmmun utan har rapprterats under känd kmmun i respektive län. I slutet av 1999 påbörjades en större mläggning hs Riksplisstyrelsen av de system sm levererar uppgifter till statistiken. Med anledning av detta har Brå gjrt stra mläggningar av sitt statistiksystem ch hämtar numera in uppgifter m anmälda brtt direkt från Plisens ärendesystem (RAR). Dessa mläggningar kan ha påverkat statistiken under åren 1999 ch Bland annat kan antalet trafikbrtt ha påverkats av mläggningen. För mer infrmatin, se publikatinerna Kriminalstatistik 1999 ch Kriminalstatistik Den brttskd sm infördes 1997 i Plisens ärendesystem för de fall där brttstyp inte kan anges direkt vid anmälningstillfället redvisades i statistiken till ch med 2002, men tgs sedan brt. För mer infrmatin, se publikatinerna Kriminalstatistik 2003, Kriminalstatistik 2004 ch Kriminalstatistik Mellan 1994 ch 1998 genmgick plismyndigheterna en mrganisatin. De tidigare 118 myndigheterna slgs samman till 21 myndigheter sm vardera mfattar ett län. Omrganisatinen har medfört vissa prblem med indataleveranserna. Detta har i viss mån påverkat statistiken, särskilt när det gäller reginala uppgifter. År 1994 övertg Brå ansvaret för den fficiella kriminalstatistiken. Ansvaret för att även prducera kriminalstatistiken övertgs av Brå i samband med bearbetningen av 1995 års statistik. Detta ansvar låg tidigare hs Statistiska centralbyrån (SCB). 24

25 25(26) Ett nytt prduktinssystem med en relatinsdatabas har byggts upp. Omläggningen har i praktiken gett små effekter på jämförbarheten över tid. En kntrll av antalet anmälda brtt mellan de två prduktinssystemen ger en skillnad på 0,15 prcent. Statistiken över antalet uppklarade brtt kan dck ha påverkats någt mer. Någn mtsvarande kntrll av strleksrdningen har inte kunnat genmföras. Under åren infördes successivt en datriserad anmälningsrutin vid plismyndigheterna Ratinell anmälansrutin (RAR). En effekt är att det i kategrin fullbrdade mrd, dråp samt misshandel med dödlig utgång nu registreras fler fall sm inte är brtt utan till exempel kan vara naturlig död, lyckshändelse eller överds av narktika, vilket leder till ett ökat antal registreringar. Jämförelser över tid för denna kategri är därför mycket säkra. En mläggning av datasystemet genmfördes År 1975 infördes nya regler för kdning ch antalsräkning av brtt samtidigt sm ADB-systemet för statistiken förändrades i grunden. Det är inte klarlagt i vad mån dessa mläggningar har påverkat jämförbarheten eller tillförlitligheten. Från ch med 1965 ersätter brttsbalken den tidigare gällande strafflagen. De brtt sm anmäldes under åren har, i förekmmande fall ch så långt det varit möjligt, mrubricerats enligt den nya brttsbalkens terminlgi. När plisväsendet förstatligades 1965 gjrdes en genmgripande förändring av kriminalstatistiken. Diarieföringen gjrdes enhetlig i plisdistrikten ch ett nytt datriserat system för statistikframställning infördes. Detta innebar bland annat att brttsredvisningen blev mer detaljerad, framför allt för förmögenhetsbrtten. Kvalitetsstudier Kvaliteten i brttskder För statistiken över anmälda brtt, uppklarade brtt samt misstänkta persner är uppgifter m brttskd avgörande för till vilken brttstyp man räknar brtten, besluten eller de registrerade misstankarna. För att få en bättre förståelse för kvaliteten i registreringen av brttskder har Brå genmfört en kvalitetsstudie, sm publicerades i september Resultatet visar att felkdningar framför allt påverkar fördelningen av brtt inm de lika brttskategrierna. Det är sällan sm anmälningarna skulle ha kdats till en helt annan kategri. Till exempel bedömdes studiens samtliga anmälningar sm getts en brttskd för bedrägeri ha registrerats till rätt brttskategri. Däremt förekm felkdningar för vilken typ av bedrägeri det var frågan m, datrbedrägeri, bluffaktura, bedrägeri med hjälp av internet eller annat. Generellt förekm en överanvändning av kderna för ärenden utan egen brttskd, sm övrigt bedrägeri eller annan stöld, vilket ckså innebar att brttstyper med egen brttskd var underanvända, t.ex. bedrägeri med hjälp av internet. Ytterligare mråden där det på grund av felkdningar finns anledning att iaktta försiktighet vid tlkningen av statistiken är variabler avseende i nära relatin/ej i nära relatin, bekant/bekant, grvt/annat än grvt, försök/fullbrdat samt 25