Anmälda brott. Preliminär statistik för första halvåret 2014

Transkript

1 Anmälda brtt Preliminär statistik för första halvåret 2014 Brttsförebyggande rådet Bx Stckhlm Tel

2 2(25) Reprted Sammanfattning ffences Samtliga brtt Under första halvåret 2014 anmäldes ttalt brtt, vilket är 4 prcent fler brtt än under mtsvarande perid föregående år. Trafikbrtten står för knappt en tredjedel av ökningen under första halvåret En str del av den ökningen kan förklaras av att Plisen sedan juni 2013 tillämpat en vidare definitin än tidigare vid registrering av smitningsbrtt i ärendehanteringssystemet Pust. De kategrier av anmälda brtt sm därutöver ökade mest i antal var tillgreppsbrtt, skadegörelsebrtt ch bedrägeribrtt. De enskilda brttstyper sm ökade mest i antal var cykelstöld, kltter ch datrbedrägeri. De kategrier av brtt sm minskade mest i antal under första halvåret 2014 var narktikabrtt, skattebrtt ch brtt mt bidragsbrttslagen. De enskilda brttstyper sm antalsmässigt minskade mest var överlåtelse av narktika, bedrägeri med hjälp av bluffaktura ch dataintrång. Brtt mt persn Under första halvåret 2014 anmäldes brtt mt persn (3 7 kap. brttsbalken), vilket är 2 prcent fler än första halvåret Brttstyper sm bidrg till ökningen var bland annat misshandel (+3 %), fredande (+2 %) ch laga ht (+6 %). Tillgreppsbrtt Under första halvåret 2014 anmäldes tillgreppsbrtt (8 kap. brttsbalken), vilket är 6 prcent fler än första halvåret Både antalet anmälda inbrtt i villa/radhus ch lägenhet ökade, med 12 respektive 10 prcent. Antalet anmälda rån ökade med 6 prcent. De anmälda cykelstölderna ökade med 21 prcent. Stöld ur ch från mtrdrivet frdn ökade med 1 prcent medan biltillgrepp minskade med 2 prcent. Även butiksstölder/snatterier minskade jämfört med samma perid 2013 ( 1 prcent). Definitin Anmälda brtt mfattar alla de händelser sm anmälts ch registrerats sm brtt hs Plisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket ch Ekbrttsmyndigheten. De anmälda brtten inkluderar även händelser sm efter utredning visar sig inte vara brtt. För en mer detaljerad beskrivning, se Statistikens innehåll. 2

3 3(25) * Ökningen av trafikbrtt utgörs främst av ett ökat antal registrerade smitningsbrtt. Det berr på att Plisen sedan juni 2013 registrerat smitning från parkeringsskada (trafikförrdningen 1998: kap. 8 2 st. ch 14 kap. 3 1 p. a) med samma brttskd sm allvarligare smitningsbrtt (trafikbrttslagen 1951: st.), vilket innebär en utvidgning av brttskdens tillämpning jämfört med tidigare år. ** Övriga brtt utgörs av de brtt sm inte ingår i någn av de andra kategrierna. Det är bland annat bidragsbrtt, smugglingsbrtt, alkhlbrtt, miljöbrtt ch överträdelse av besöksförbud. Figur 1. Förändringar av antalet anmälda brtt mellan första halvåret 2014 ch första halvåret 2013 (prcentuell förändring inm respektive brttskategri redvisas i staplarna). Inledning Statistiken över anmälda brtt ger en övergripande bild av ärendeinflödet till Plisen, Åklagarmyndigheten, Ekbrttsmyndigheten ch Tullverket. Den visar antalet händelser sm har anmälts ch registrerats sm brtt hs dessa myndigheter. Statistiken redvisas i huvudsak i enlighet med den juridiska indelningen av brtt i lagstiftningen. I vissa fall förekmmer dck infrmatin sm är mer detaljerad än det lagrum sm reglerar brttet. Det gäller till exempel anmälda fall av misshandel, sm bland annat redvisar den utsatta persnens ålder ch kön. I vissa andra fall är statistiken mindre detaljerad än lagstiftningen, vilket är fallet för en str del av brtten i den specialstraffrättsliga lagstiftningen. När du tlkar statistiken tänk på att statistiken visar antalet anmälda brtt ch inte det ttala antalet faktiskt begångna brtt. Hur str andel av de faktiska brtten sm anmäls varierar berende på brttstyp. det faktiska antalet brtt ftast är högre än det antal brtt sm redvisas i statistiken. Ett undantag är anmälda fall av dödligt våld, där det faktiska antalet är lägre än anmälningsstatistiken visar. Det berr på att dessa anmälningar främst visar antalet händelser med dödlig utgång sm behöver utredas för att bedöma m ett mrd eller dråp har begåtts eller inte. benägenheten att anmäla brtt kan förändras över tid, till exempel på grund av förändrade attityder i samhället eller ändrade försäkringsvillkr. Detta gör det 3

4 4(25) svårare att utifrån de anmälda brtten avgöra m brttsligheten i samhället faktiskt ökar eller minskar. antalet anmälda brtt för vissa brttstyper, sm narktikabrtt ch trafikbrtt, till str del berr på plisens ch andra myndigheters kntrll- ch spaningsinsatser. Om insatserna förändras påverkar det ftast antalet anmälda brtt. förändringar i lagstiftningen kan påverka utvecklingen av vilka brtt sm anmäls. enstaka anmälningar med många brtt (seriebrttslighet) kan ge upphv till stra förändringar i statistiken. För mer infrmatin se avsnittet Statistikens innehåll, Jämförelser över tid. Utvecklingen av samtliga anmälda brtt Under första halvåret 2014 anmäldes ttalt brtt till plis, tull eller åklagare. Det är 4 prcent fler anmälningar än första halvåret Omkring en tredjedel av ökningen kan dck förklaras av att Plisen sedan juni 2013 tillämpat en vidare definitin än tidigare vid registrering av smitningsbrtt i ärendehanteringssystemet Pust (se nedan). Utvecklingen av samtliga anmälda brtt karaktäriseras sedan 1975 av en kntinuerlig ökning. Den genmsnittliga ökningstakten, det vill säga den prcentuella förändringen från år till år, var dck sm kraftigast fram till 1990-talet för att därefter avta någt. Första halvåret 2014 ch förändring Samtliga brtt brtt (+4 %) Figur 2. Det ttala antalet anmälda brtt, första halvåren Anmälda stöldbrtt (8 kap. brttsbalken), trafikbrtt, skadegörelsebrtt ch bedrägeribrtt var de brttskategrier sm ökade mest i antal under första halvåret De enskilda brttstyper sm ökade mest i antal anmälda brtt var cykelstöld, kltter (ej mt kllektivtrafik), datrbedrägeri, annan skadegörelse ch stöld av drivmedel (ej diesel). Att brttskategrin trafikbrtt ökade mycket under första halvåret 2014 berr på, sm nämnts van, en ökning av de anmälda smitningsbrtten. Smitningsbrtten har främst ökat på grund av att Plisen från ch med juni 2013 även registrerat smitning från parkeringsskada (trafikförrdningen 1998: kap. 8 2 st. ch 14 kap. 3 1 p. a), jämfört med mt tidigare endast allvarligare smitningsbrtt (trafikbrttslagen 1951:649 1 Talen över antal anmälda brtt redvisas avrundade efter principen m tre infrmatinsgivande siffrr. Detta kan exemplifieras med följande fall: brtt blir , brtt blir ch 373 brtt blir

5 5(25) 5 1 st.), under brttskden för smitning (3006). Förändringen innebär att varken anmälda brtt i brttskategrin trafikbrtt eller brttstypen smitningsbrtt under första halvåret 2014 kan jämföras med tidigare perider (för mer infrmatin se avsnittet Statistikens innehåll, Jämförelser över tid). De kategrier av brtt sm minskade mest under det första halvåret 2014 var narktikabrtt, skattebrtt samt brtt mt bidragsbrttlagen. De enskilda brttstyper sm minskade mest var överlåtelse av narktika, bedrägeri med hjälp av bluffaktura, dataintrång ch utpressning. Urval av brttstyper sm ökade första halvåret 2014 Cykelstöld Kltter (ej mt kllektivtrafik) Datrbedrägeri Annan skadegörelse Stöld av drivmedel (ej diesel) Förändring jämfört med första halvåret 2013 Urval av brttstyper sm minskade första halvåret 2014 Förändring jämfört med första halvåret 2013 Antal Prcent Antal Prcent % +34 % +20 % +17 % +36 % Överlåtelse av narktika Bedrägeri med hjälp av bluffaktura Dataintrång Utpressning Bidragsbrtt mt försäkringskassan % 26 % 35 % 39 % 48 % Tabell 1. Brtt sm ökat respektive minskat första halvåret Brttsstrukturen Under första halvåret 2014 utgjrde stöldbrtten 37 prcent av samtliga anmälda brtt, medan brtten mt persn uppgick till 18 prcent av de anmälda brtten. Bedrägeri- ch skadegörelsebrtten mtsvarar 11 respektive 10 prcent av brtten sm anmäldes första halvåret Den senaste tiårsperiden utmärks av att stöldbrttens andel av samtliga brtt har minskat med 13 prcentenheter 2 sedan första halvåret 2005, medan de flesta övriga brtt har ökat sina andelar. Andelen brtt mt persn (kap. 3 7 brttsbalken) har ökat med 3 prcentenheter ch narktikabrtten har ökat med 2 prcentenheter. Bedrägeribrtten har ökat mest i andel under periden, 6 prcentenheter. Andelen trafikbrtt ligger på samma nivå sm för ti år sedan, ch skadegörelsebrtten har minskat med 2 prcentenheter. 2 Skillnaden i prcentenheter räknas utifrån tal med decimaler ch inte utifrån de redvisade, avrundade, talen. Detta kan exemplifieras med följande fall: 6,86 4,38=2,48 blir vid avrundning : 7 4=2. 5

6 6(25) Första halvåret 2014 jämfört med första halvåret 2005: (Brttskategrier i prcent av samtliga anmälda brtt. Skillnaden redvisas i prcentenheter.) Skillnad Stöldbrtt Brtt mt persn Skadegörelsebrtt Bedrägeribrtt Trafikbrtt 6 6 ±0 Narktikabrtt Övriga brtt Figur 3. Brttskategrier i prcent av det ttala antalet anmälda brtt, första halvåret 2014 ( brtt). Utvecklingen av anmälda brtt mt persn Under första halvåret 2014 anmäldes brtt mt persn (3 7 kap. brttsbalken), vilket innebär en ökning jämfört med mtsvarande perid 2013 (+2 %). Under de senaste ti åren har de anmälda misshandelsbrtten mt såväl män ch kvinnr sm mt barn ökat. Under första halvåret 2014 anmäldes 16 prcent fler misshandelsbrtt än Anmälda brtt m misshandel, laga ht ch fredande utgör nästan tre fjärdedelar av de anmälda brtten mt persn. Enbart misshandel utgör ungefär en tredjedel av de anmälda brtten mt persn. Övriga brtt sm ingår i kategrin är bland annat dödligt våld, sexualbrtt, vållande till annans död eller till krppsskada, grv fridskränkning ch grv kvinnfridskränkning, laga förföljelse ch egenmäktighet med barn. I detta kapitel beskrivs utvecklingen för ett urval av de brttstyper sm ingår i brtt mt persn. Misshandel ch fridskränkning Ttalt anmäldes misshandelsbrtt första halvåret 2014, vilket är en ökning med 3 prcent jämfört med mtsvarande perid Antalet misshandelsbrtt mt kvinna 18 år eller äldre ökade med 6 prcent till , medan antalet misshandelsbrtt mt man 18 år eller äldre var på ungefär samma nivå sm första halvåret

7 7(25) Första halvåret 2014 ch förändring Misshandelsbrtt brtt (+3 %) Figur 4. Antal anmälda misshandelsbrtt, första halvåren Första halvåret 2014 anmäldes sammanlagt misshandelsbrtt mt barn (0 17 år). Antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn i åldern 0 6 år ökade med 8 prcent till Likaså ökade antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn i åldern 7 14 år med 9 prcent till 4 780, jämfört med mtsvarande perid Misshandelsbrtten mt barn i åldern 7 14 år anmäls i hög grad av sklan, vilket slår igenm i statistiken på så sätt att färre brtt anmäls under smmaren än under terminerna. Figur 5. Anmälda misshandelsbrtt mt barn 0 17 år i prcent av det ttala antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn, första halvåret 2014 (9 080 brtt). Misshandel mt kvinnr ch män utgör 34 respektive 43 prcent av samtliga misshandelsbrtt, medan 23 prcent av de anmälda misshandelsbrtten avser barn (0 17 år). Av dessa riktades (40 %) mt flickr ch (60 %) mt pjkar. Anmälningar gällande grv kvinnfridskränkning (949 brtt) har gått ned med 9 prcent jämfört med första halvåret Grv fridskränkning (870 brtt) ökade med 4 prcent. De senaste ti åren har grv kvinnfridskränkning minskat med 9 prcent, medan grv fridskränkning mer än tredubblats. Eftersm dessa brtt består av ett flertal underliggande brtt, såsm misshandel, laga ht etc. sm ska ses sm ett led i en upprepad kränkning, kan skälen till upp- ch nedgångar av dessa brttstyper trligen återfinnas i Plisens ch Åklagarmyndighetens sätt att hantera dessa brtt. Våldtäkt ch andra sexualbrtt Första halvåret 2014 anmäldes sexualbrtt, vilket är en ökning med 4 prcent jämfört med första halvåret Anmälda brtt m sexuellt fredande ökade till (+3 %), medan anmälda brtt m sexuellt tvång, utnyttjande med mera ökade med 7 7

8 8(25) prcent. Antalet anmälda våldtäkter var på ungefär samma nivå sm första halvåret Av dessa utgjrde våldtäkter mt barn (0 17 år). I 91 prcent av våldtäkterna var ffret en flicka, ch i 9 prcent en pjke. Pjkar sm ffer är främst representerade i åldersgruppen 0 14 år. Bland de vuxna ffren var 96 prcent kvinnr ch 4 prcent män. Figur 6. Anmälda våldtäkter mt barn 0 17 år i prcent av det ttala antalet anmälda våldtäkter mt barn, första halvåret 2014 (1 380 brtt). De anmälda våldtäkterna ökade kntinuerligt fram till 2009 men har sedan dess planat ut. Ökningen har ett flertal rsaker. En del av den kan förklaras av att en ny sexualbrttslagstiftning trädde i kraft den 1 april Den innebär bland annat att vissa gärningar sm tidigare rubricerades sm sexuellt utnyttjande nu rubriceras sm våldtäkt. Effekten av lagändringen slår igenm i statistiken på så vis att antalet anmälda brtt avseende sexuellt tvång ch utnyttjande har minskat sedan 2005, medan antalet anmälda våldtäkter har ökat. Minskningen av antalet anmälda brtt rörande sexuellt tvång ch utnyttjande har dck inte varit lika kraftig sm ökningen av antalet anmälda våldtäkter. Under 2005 ch 2008 påverkades statistiken ckså av enstaka anmälningar sm innehöll ett strt antal brtt mt ett ch samma brttsffer. Även förändringar i anmälningsbenägenheten kan ha påverkat hur många våldtäkter sm har anmälts. Första halvåret 2014 ch förändring Våldtäkt Sexuellt tvång, utnyttjande brtt +9 (±0 %) 655 brtt +43 (+7 %) Figur 7. Ttalt antal anmälda våldtäkter ch sexuellt tvång ch utnyttjande, första halvåren

9 9(25) Dödligt våld Antalet anmälda brtt sm avser fullbrdade mrd, dråp eller misshandel med dödlig utgång ger en överskattad bild av det faktiska antalet fall av dödligt våld årligen. Statistiken visar samtliga anmälda händelser med dödlig utgång sm det finns anledning att utreda för att bedöma m ett mrd eller ett dråp kan ha begåtts. Många av fallen kmmer efter utredningen att visa sig vara till exempel självmrd, lycka eller naturlig död. Det förekmmer även att flera plisanmälningar upprättas för ett ch samma fall av misstänkt dödligt våld, vilket innebär att statistiken innehåller dubbletter. I anmälningsstatistiken ingår även dödligt våld sm begås utmlands, men sm anmäls ch registreras i Sverige. För att kunna presentera ett så krrekt antal fall av dödligt våld sm möjligt genmför Brå sedan 2002 en årlig specialstudie där varje enskild anmälan av fullbrdat mrd, dråp eller vållande till annans död granskas. Resultatet av studien presenteras i en separat rapprt sm finns tillgänglig på Brås webbplats: Den senaste rapprten redvisar resultaten för helåret Olaga ht ch fredande Under första halvåret 2014 anmäldes laga ht, vilket är en ökning med 6 prcent jämfört med första halvåret Antalet anmälda fredanden ökade med 2 prcent. Första halvåret 2014 ch förändring Olaga ht Ofredande brtt (+6 %) brtt +603 (+2 %) Figur 8. Antal anmälda laga ht ch fredanden, första halvåren Anmälningar m fredande har ökat kntinuerligt under de senaste ti åren. Olaga ht ökade fram till 2010, men har sedan dess minskat. När det gäller laga ht ch fredande mt persner under 18 år kan det nteras att anmälningarna, i likhet med misshandel mt ungdmar (7 14 år), minskar tydligt under smmarmånaderna. Utvecklingen av anmälda stöld- ch tillgreppsbrtt De anmälda stöld- ch tillgreppsbrtten (8 kap. brttsbalken) ökade med 6 prcent under första halvåret 2014 jämfört med mtsvarande perid De stöldbrtt sm ökade mest i antal var cykelstöld ch stöld av drivmedel (ej diesel). De två typerna av stöldbrtt sm minskade mest i antal var stöld i samlings- ch ungdmslkal samt stöld/snatteri i butik. De anmälda stöldbrtten har minskat under den senaste tiårsperiden ch ligger nu på 9

10 10(25) en nivå sm är 14 prcent lägre än första halvåret Första halvåret 2014 ch förändring Stöld- ch brtt tillgreppsbrtt (+6 %) Figur 9. Antal anmälda stöld- ch tillgreppsbrtt, första halvåren Bilbrtt Första halvåret 2014 minskade de anmälda biltillgreppen med 152 brtt medan stöld ur ch från mtrfrdn ökade med 224 brtt jämfört med mtsvarande perid Ttalt anmäldes biltillgrepp ch stölder ur ch från mtrdrivet frdn under första halvåret Sedan periden januari juni 2005 har antalet biltillgrepp minskat med 67 prcent, medan antalet stölder ur ch från mtrfrdn har gått ned med 61 prcent. Första halvåret 2014 ch förändring Biltillgrepp brtt 152 ( 2 %) Figur 10. Antal anmälda biltillgrepp ch antal anmälda biltillgrepp per 1 miljn bilar i trafik åren (källa: SIKA för åren , Trafikanalys från ch med år 2010). Första halvåret 2014 ch förändring Stöld ur ch från brtt mtrdrivet frdn +224 (+1 %) Figur 11. Antal anmälda stölder ur ch från mtrdrivet frdn, första halvåren

11 11(25) Cykelstöld Första halvåret 2014 anmäldes cykelstölder, vilket är en ökning med 21 prcent jämfört med föregående år. Under de senaste ti åren har antalet anmälda cykelstölder gått upp ch ned från år till år. Jämfört med första halvåret 2005 har cykelstölderna ökat med 10 prcent. Första halvåret 2014 ch förändring Cykelstölder brtt (+21 %) Figur 12. Antal anmälda cykelstölder, första halvåren Bstadsinbrtt ch andra inbrttsstölder Första halvåret 2014 anmäldes inbrttsstölder, vilket är en ökning med 9 prcent jämfört med första halvåret De två typerna av inbrttsstöld sm ökade mest i antal var inbrtt i hamnmråde, kntr m.m. ch inbrtt i villa, radhus.d. Antalet anmälda inbrtt i villa ch radhus ökade med 12 prcent till inbrtt under första halvåret 2014, lägenhetsinbrtten ökade med 10 prcent till inbrtt ch inbrtten i fritidshus ökade med 19 prcent. Inbrtt i källare ch vind var kvar på ungefär samma nivå sm första halvåret Första halvåret 2014 ch förändring Bstad ttalt Villa Lägenhet brtt (+12 %) brtt +712 (+12 %) brtt +349 (+10 %) Figur 13. Antal anmälda bstadsinbrtt, första halvåren Helårsstatistiken skiljer sig någt från halvårsstatistiken då framförallt de anmälda villainbrtten under de senaste ti åren har fått en alltmer säsngsbetnad prägel. Vid mer detaljerade analyser framträder nvember sm den månad då det anmäls flest villainbrtt tätt följd av ktber ch december. Denna struktur återfinns inte bland lägenhetsinbrtten sm uppvisar en mer jämn nivå av antal anmälda brtt under året. Butiksstöld ch fickstöld Under första halvåret 2014 anmäldes stölder ch snatterier från butik, vilket är 11

12 12(25) en minskning med 1 prcent jämfört med första halvåret Antalet anmälda butiksstölder har varierat under den senaste tiårsperiden, men trenden har varit nedåtgående sedan 2009, ch antalet ligger nu 18 prcent lägre än för ti år sedan. Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kntrllåtgärder ch interna plicy för att plisanmäla butiksstölder ch snatteri. Under första halvåret 2014 anmäldes fickstölder. Det är en ökning med 6 prcent jämfört med samma perid föregående år. Första halvåret 2014 ch förändring Butiksstölder brtt ch snatterier 285 ( 1 %) Fickstöld brtt (+6 %) Figur 14. Antal anmälda butiksstölder ch snatterier, första halvåren Rån Antalet anmälda rån ökade första halvåret 2014 med 6 prcent jämfört med första halvåret Ttalt anmäldes rån. Antalet rån mt privatpersner (persnrån), sm är den vanligaste typen av rån, ökade med 11 prcent jämfört med första halvåret Första halvåret 2014 ch förändring Samtliga rån Persnrån brtt +237 (+6 %) brtt +296 (+11 %) Figur 15. Ttalt antal anmälda rån ch persnrån, första halvåren Antalet anmälda rån i övriga kategrier är betydligt färre ch eftersm det relativt sett är vanligare att förövarna använder skjutvapen även grövre. Bland de övriga kategrierna återfinns bland annat butiksrån, sm under första halvåret 2014 minskade med 8 prcent jämfört med första halvåret året innan till 372 anmälda brtt. Första halvåret 2014 anmäldes 12 rån mt bank, en minskning med 2 anmälda brtt. De anmälda bankrånen är en liten brttstyp sm uppvisat stra antalsmässiga variatiner under åren. Även antalet anmälda rån mt värdetransprter, sm ökade med 4 anmälda brtt under första halvåret 2014 till 20 brtt har uppvisat relativt stra svängningar 12

13 13(25) under de senaste 10 åren. Taxirånen minskade med 7 anmälda brtt till 28 anmälda brtt under första halvåret Första halvåret 2014 ch förändring Butiksrån Bankrån 372 brtt 32 ( 8 %) 12 brtt 2 ( 14 %) Figur 16. Antal anmälda butiksrån ch bankrån, första halvåren Utvecklingen av övriga anmälda brtt Bedrägeribrtt Under första halvåret 2014 anmäldes bedrägeribrtt 3 (9 kap. brttsbalken). Det är en ökning med 4 prcent jämfört med första halvåret Den bedrägerityp sm ökade mest i antal var datrbedrägeri sm ökade med 20 prcent. Samtidigt minskade både bedrägeri med hjälp av internet ch bedrägeri med hjälp av bluffaktura. Antalet anmälda bedrägeribrtt har nästan tredubblats m man jämför första halvåren 2005 ch 2014, detta trts att bidragsbrtten sm tidigare räknades in i kategrin särredvisas i statistiken sedan 2008 (se nedan). Sett i ett längre perspektiv ligger antalet bedrägerier 2014 på nästan samma nivå sm i början av 1990-talet. Den anmälda brttsligheten varierar bland annat efter vilken typ av bedrägeri det rör sig m ch myndigheters ch privata aktörers förmåga att upptäcka bedrägerier sm riktas mt dem. Bedrägeri är ckså ett brtt där en eller ett fåtal gärningspersner kan ge upphv till tusentals anmälda brtt under en krt perid ch brttstypen kan därför uppvisa stra variatiner i statistiken från år till år. Första halvåret 2014 ch förändring Bedrägeribrtt brtt (+4 %) Figur 17. Antal anmälda bedrägeribrtt, första halvåren Exklusive bidragsbrtt. 13

14 14(25) Bidragsbrtt Den 1 augusti 2007 trädde bidragsbrttslagen i kraft ch började tillämpas för bedrägerier sm begås mt vissa statliga ch kmmunala myndigheter. Brttstypen, sm tidigare ingick i bedrägeribrtten, redvisas separat i statistiken sedan Första halvåret 2014 anmäldes bidragsbrtt, vilket mtsvarar en minskning med 35 prcent jämfört med första halvåret Bidragsbrtten mt Försäkringskassan minskade med 48 prcent till anmälda brtt. Dessa utgör drygt en tredjedel av samtliga bidragsbrtt. Bidragsbrtt är ett brtt där antalet anmälningar i hög grad påverkas av myndigheters förmåga att upptäcka brtt genm lika kntrllinsatser. Skadegörelsebrtt Första halvåret 2014 anmäldes skadegörelsebrtt, vilket är 11 prcent mer än mtsvarande perid förra året. De anmälda skadegörelsebrtten ligger nu på en nivå sm är 2 prcent lägre än första halvåret Första halvåret 2014 ch förändring Skadegörelsebrtt brtt (+11 %) Figur 18. Antal anmälda skadegörelsebrtt, första halvåren Överträdelse av kntaktförbud Den 1 ktber 2011 ersattes lagen m besöksförbud med lagen m kntaktförbud (SFS 2011:487), i syfte att förbättra situatinen för de persner sm på lika sätt riskerar att utsättas eller har utsatts för våld, ht ch trakasserier. Lagändringen innebär bland annat möjligheter till övervakning med hjälp av elektrnisk ftbja av dem sm dömts till kntaktförbud. Förändringarna bör beaktas vid analyser av de anmälda brttens utveckling. Första halvåret 2014 anmäldes överträdelser av kntaktförbud, vilket är en minskning med 4 prcent sedan första halvåret Vid denna typ av brtt är det vanligt att en enskild gärningspersn begår ett upprepat antal överträdelser mt ett kntaktförbud vilket ger upphv till ett strt antal brtt i anmälan. 14

15 15(25) Första halvåret 2014 ch förändring Överträdelse av kntaktförbud brtt 83 ( 4 %) Figur 19. Antal anmälda överträdelser av besöksförbud/kntaktförbud, första halvåren Rattfylleribrtt Första halvåret 2014 anmäldes rattfylleribrtt. Rattfylleri under påverkan av alkhl, där även fall där persnen varit påverkad av både alkhl ch narktika ingår, minskade med 1 prcent. Rattfylleri under påverkan av enbart narktika ökade med 1 prcent. Anmälningarna m rattfylleribrtt ökade kraftigt från början av 2000-talet fram till 2008 bland annat på grund av att plisen nästan fördubblade antalet slumpvisa alkhl- ch drgtester under periden. Första halvåret 2014 ch förändring Rattfylleri ttalt brtt +8 (±0%) Under påverkan brtt av narktika +92 (+1 %) Figur 20. Antal anmälda rattfylleribrtt, första halvåren Narktikabrtt Första halvåret 2014 minskade antalet anmälda brtt mt narktikastrafflagen. Ttalt anmäldes brtt, en minskning med 7 prcent jämfört med första halvåret Framför allt var det anmälda brtt m överlåtelse av narktika sm minskade ( 40 %). Anmälningar m innehav ch bruk minskade med 3 respektive 1 prcent under första halvåret 2014 jämfört med mtsvarande perid året innan. Under 1990-talet ch fram till 2001 pendlade antalet anmälda narktikabrtt kring en relativt knstant nivå. Därefter ökade anmälningarna kraftigt. Narktikabrtten tillhör de brttskategrier där antalet anmälda brtt i hög grad påverkas av plisens spaningsch ingripandeverksamhet. Under 2000-talet har plisens insatser på mrådet intensifierats, vilket har gett utslag i statistiken. 15

16 16(25) Första halvåret 2014 ch förändring Narktikabrtt brtt ( 7 %) Eget bruk brtt 300 ( 1 %) Figur 21. Antal anmälda narktikabrtt, första halvåren Några nya redvisningar 2014 Från ch med december 2013 särredvisas ett antal nya brttstyper i statistiken. Dels har människhandel delats upp på ytterligare ett ändamål, nämligen krigstjänst, dels har brttet sexuellt fredande delats upp på kön. Vidare redvisas brttet kränkande ftgrafering sm infördes i lagen under Första halvåret anmäldes 495 brtt gällande kränkande ftgrafering. En majritet av dessa kan dck hänföras till ett enstaka strt ärende i Uppsala, sm innehöll cirka 400 brtt gällande kränkande ftgrafering. Reginala variatiner I relatin till flkmängden anmäls flest brtt i strstadsreginerna. Under första halvåret 2014 anmäldes i Stckhlms län brtt per invånare. Mtsvarande siffra för Västerbttens län var brtt, eller mindre än hälften så många sm i Stckhlms län. Antalet anmälda brtt per län är relativt stabilt över tiden. Under första halvåret 2014 hade Södermanlands, Västmanlands ch Stckhlms län ett förhållandevis högt antal anmälda brtt per invånare då det gäller brtt mt persn. Stckhlms, Skåne ch Västra Götalands län hade flest stöld- ch tillgreppsbrtt per invånare. Vid kmmunvisa jämförelser finns strstäderna Stckhlm, Malmö ch Götebrg bland de kmmuner sm redvisar högst antal anmälda brtt per invånare. Men även kmmuner med hög genmströmning av människr sm inte är bfasta i kmmunen, till exempel Sigtuna (internatinell flygplats) ch Helsingbrg (färjetrafik), uppvisar ett högt antal brtt per invånare i beflkningen. I strstäderna redvisas av samma skäl det högsta antalet anmälda brtt i stadskärnrna, sm Nrrmalms stadsdel i Stckhlm ch Centrum i Götebrg ch Malmö. 16

17 17(25) Figur 22. Antal anmälda brtt per invånare, länsvis, första halvåret

18 18(25) Statistikens innehåll Preliminär statistik Statistiken sm redvisas här är preliminär. Det innebär att vissa brtt, sm anmälts under redvisningsperiden, inte hunnit kmma med i statistiken på grund av långa rapprteringstider. De kmmer dck med i den slutliga årsstatistiken, där samtliga brtt sm rapprterats till ch med två månader efter redvisningsårets slut redvisas. Anmälda brtt I den fficiella statistiken över anmälda brtt redvisas brtt sm anmälts till ch registrerats av Plismyndigheten, Tullverket, Åklagar- eller Ekbrttsmyndigheten i Sverige under redvisningsperiden. Brtten kan alltså ha ägt rum före registreringstillfället ch behöver inte ha upptäckts det år eller den månad sm redvisningen avser. De flesta av de anmälda brtten har skett i Sverige, men för 1 2 prcent ligger brttsplatsen utmlands. Det sm redvisas är det ttala antalet anmälda brtt, det vill säga även händelser sm efter utredning visar sig inte vara brtt, eller där brtt inte kan styrkas. Det är särskilt viktigt att kmma ihåg vid jämförelser med annan kriminalstatistik ch vid internatinella jämförelser, där man fta har en snävare definitin av begreppet brtt. Då det gäller till exempel mrd, dråp ch misshandel med dödlig utgång har det vid jämförelser med dödsrsaksstatistiken ch annan frskning visat sig att det faktiska antalet persner sm avlidit sm en följd av dödligt våld under de senaste åren varit mellan 34 ch 50 prcent av det antal anmälda brtt sm redvisas i kriminalstatistiken 4. För brtt sm anmälts till ch registreras av Tullverket (huvudsakligen smugglingsbrtt) redvisas endast uppgifter m brtt där det finns en skäligen misstänkt persn. Statistiken över anmälda brtt innehåller enbart de tullärenden sm överlämnas till åklagaren. Många av de ärenden sm tullen lägger ned kmmer således inte med i statistiken. Statistiken över antalet anmälda brtt ger en allmän beskrivning av den anmälda brttslighetens nivå, utveckling, struktur ch reginala fördelning i Sverige per år ch månad. Den används främst för att följa upp, bedöma, planera ch utveckla rättsväsendets verksamheter samt för att belysa brttsligheten i lika avseenden, såväl i ett natinellt perspektiv sm på reginal ch lkal nivå. Oftast är det utvecklingen av den faktiska brttsligheten sm är intressant. Statistiken visar dck endast en del av denna verklighet, nämligen den del sm kmmer till plisens ch andra registrerande myndigheters kännedm. En utförligare beskrivning av hur statistiken ska tlkas ges i rapprten Knsten att läsa statistik m brttslighet (rapprt 2006:1) sm finns på Brås webbplats, 4 När det gäller dödligt våld genmför Brå sedan år 2002 en specialstudie för att kunna presentera ett så krrekt antal fall av dödligt våld sm möjligt. Resultatet av studien presenteras i en separat rapprt sm finns tillgänglig på Brås webbplats: Resultaten publiceras i samband med den slutliga statistiken. 18

19 19(25) Kategrisering av brtt Brttsredvisningen mfattar brtt mt brttsbalken (BrB) 5, brtt mt trafikbrttslagen, brtt mt narktikastrafflagen samt brtt mt specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. Försök, förberedelse ch stämpling 6 till brtt redvisas i allmänhet sm fullbrdade brtt. Försöksbrtten redvisas separat enbart för mrd ch dråp, våldtäkter, biltillgrepp ch bstadsinbrtt. I samband med att ett brtt registreras hs plisen kategriseras brtten i enlighet med regler sm utfärdas av Brå i samråd med Riksplisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekbrttsmyndigheten ch Tullverket. Kategriseringen, sm bygger på brttskder, utgår från gällande lagstiftning ch görs utifrån den infrmatin sm finns m brttet vid anmälningstillfället. Kategriseringen kan även grunda sig på uppgifter m till exempel ffer, brttsplats ch gärningspersnens tillvägagångssätt. Hur antalet brtt beräknas för de enskilda brttstyperna framgår av publikatinen Klassificering av brtt sm finns på Brås webbplats, Huvudprincipen är att varje gång ett visst lagrum överträtts ska det räknas sm ett brtt. Reginal fördelning Statistiken över anmälda brtt redvisas för hela landet ch per län, vanligtvis där brtten anmälts, samt per kmmun där brttet är begånget. Vissa brtt kan sakna uppgift m kmmun, ch då redvisas brtten bara per län. Från ch med 1998 sammanfaller den gegrafiska länsindelningen med plismyndigheternas verksamhetsmråden. Insamling ch bearbetning Statistiken över anmälda brtt grundar sig på de uppgifter sm plis ch åklagare registrerar i sina ärendehanteringssystem. När ett brtt kmmer till plisens kännedm upprättas en brttsanmälan sm läggs in i det lkala ärendehanteringssystemet RAR eller i det natinella ärendehanteringssystemet PUST. I det första fallet skickar sedan den lkala plismyndigheten uppgifterna till Riksplisstyrelsen (RPS). RPS levererar sedan samtliga uppgifter till Brå. Dessutm levereras vissa uppgifter från åklagarnas ch tullens ärendesystem till Brå. Hs Brå granskas ch bearbetas uppgifterna innan de sammanställs till statistik. Brå publicerar statistik över anmälda brtt månadsvis, kvartalsvis ch årsvis. Jämförelser över tid Statistik över anmälda brtt har förts sedan Statistikrutinerna för anmälda brtt har ändrats vid flera tillfällen, till exempel genm ny insamlingsteknik eller nya redvisningssätt. Även enskilda händelser kan tillfälligt påverka statistiken under vissa 5 Följande brtt ingår dck inte: vållande till krppsskada eller sjukdm i samband med trafiklycka (3 kap. 8 ), egenmäktigt förfarande genm lvligt utnyttjande av annans parkeringsplats (8 kap. 8 ) ch förargelseväckande beteende (16 kap. 16 ). 6 Med stämpling (enligt 23 kap. 2 2 st. BrB) menas antingen att en persn i samråd med någn annan planerar att utföra brttet, eller att en persn själv erbjuder sig eller övertalar någn annan att utföra brttet. 19

20 20(25) år. Dessa förändringar är viktiga att känna till vid jämförelser av de anmälda brtten över tid. Förändringar i statistiken på grund av enskilda ärenden sm mfattar många brtt Enstaka ärenden sm mfattar en str mängd brtt kan ge upphv till märkbara förändringar i statistiken över anmälda brtt, uppklarade brtt ch misstänkta persner mellan lika år. Det gäller i synnerhet brttskategrier eller redvisningsmråden där nivån vanligtvis är relativt låg. Enstaka stra ärenden kan skapa prblem vid jämförelser över tid ch säkerhet kring huruvida en förändring är generell. Förekmst av stra ärenden är vanliga men bör beaktas vid tlkning av statistiken. Nedan följer en sammanställning av stra ärenden sm har identifierats de senaste tre åren i fallande rdning. År 2014 anmäldes ett ärende med många brtt gällande kränkande ftgrafering i Uppsala län. År 2013 anmäldes ett ärende med många fredandebrtt i Jönköpings län. Åtminstne cirka hälften av brtten klarades upp samma år på tekniskt vis. År 2012 anmäldes ett par ärenden med många langningsbrtt (lvlig försäljning ch lvligt innehav av alkhldrycker) i Krnbergs län. De flesta av brtten klarades upp samma år, både med beslut sm definieras sm persnuppklarande ch på tekniskt vis. År 2011 anmäldes ett strt ärende med många dpningsbrtt i Skåne. De flesta brtten klarades upp samma år med beslut sm definieras sm persnuppklarande. Tekniska ch juridiska förändringar Nedan följer en sammanställning av lika systemtekniska ch lagstiftningsmässiga förändringar sedan 1965, sm i lika utsträckning har påverkat statistiken över anmälda brtt. Dessa förändringar bör beaktas vid tlkning av statistiken. De är redvisade i fallande rdning, med de senaste förändringarna först. Styckena är skrivna så att de kan läsas separat. Den sm är intresserad av ett specifikt år kan gå direkt till det relevanta stycket. I juni 2014 påbörjades avvecklingen av Plisens ärendehanteringssystem Pust ch det stängdes därmed för nyregistrering av brtt. Efter stängningen ska alla nya brtt registreras ch hanteras i ärendehanteringssystemet RAR. En generell rekmmendatin är att iaktta en viss försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brttstyper sm hanterades i Pust under åren , nämligen ringa stöldbrtt (snatteri), ringa narktikabrtt (eget bruk ch innehav), knivlagen, sjöfylleri (inkl. grvt) samt trafikbrtt sm rattfylleribrtt ch lvlig körning. Från ch med juni 2013 har Plisen i Pust registrerat smitning från parkeringsskada (trafikförrdningen 1998: kap. 8 2 st. ch 14 kap. 3 1 p. a) med brttskden 3006 i stället för med brttskden för övriga bötesbrtt Brttskd 3006 har tidigare i enlighet med Brås instruktiner endast använts för allvarligare 20