Anmälda brott. Preliminär statistik för första halvåret 2015

Transkript

1 Anmälda brtt Preliminär statistik för första halvåret 2015 Brttsförebyggande rådet Bx Stckhlm Tel

2 2(27) Sammanfattning Reprted ffences Samtliga brtt Under första halvåret 2015 anmäldes ttalt brtt, vilket är 5 prcent fler brtt än under mtsvarande perid föregående år. De kategrier anmälda brtt sm ökade mest i antal var skadegörelsebrtt, bedrägeribrtt ch narktikabrtt. De enskilda brttstyper sm ökade mest i antal var kltter mt kllektivtrafik, övrigt kltter ch datrbedrägeri. De kategrier brtt sm minskade mest i antal var stöld- ch tillgreppsbrtt samt trafikbrtt. De enskilda brttstyper sm minskade mest i antal var cykelstöld ch fickstöld. Minskningen av trafikbrtten föregicks av en str ökning föregående år, sm kan förklaras av att plisen inkluderat även det lindrigare bötesbrttet smitning från parkeringsskada i brttskden för det allvarligare brttet smitning från trafiklycka. Lindrigare bötesbrtt ingår nrmalt inte i statistiken över anmälda brtt ch förändringen innebär att antalet trafikbrtt 2014 inte kan jämföras med årets statistik. Brtt mt persn Under första halvåret 2015 anmäldes brtt mt persn (3 7 kap. brttsbalken), vilket är ungefär lika många sm första halvåret Enskilda brttstyper sm ökade var bland annat misshandel (+1 %), laga ht (+2 %) ch fredande (+3 %). Enskilda brttstyper sm minskade var bland annat dataintrång ( 15 %), våldtäkt ( 8 %) ch sexuellt fredande ( 5 %). Stöld- ch tillgreppsbrtt Under första halvåret 2015 anmäldes tillgreppsbrtt (8 kap. brttsbalken), vilket är en minskning med 2 prcent jämfört med första halvåret De enskilda brttstyper sm minskade mest i antal var cykelstöld ( 8 %) ch fickstöld ( 7 %). Enskilda brttstyper sm ökade var bland annat stöld ur ch från mtrdrivet frdn (+7 %) ch stöld ch snatteri i butik (+4 %). Definitin Anmälda brtt mfattar alla de händelser sm anmälts ch registrerats sm brtt hs Plismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket ch Ekbrttsmyndigheten. De anmälda brtten inkluderar även händelser sm efter utredning visar sig vara annat än brtt. För en mer detaljerad beskrivning, se Statistikens innehåll. 2

3 3(27) Inledning Statistiken över anmälda brtt ger en övergripande bild av ärendeinflödet till Plismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekbrttsmyndigheten ch Tullverket. Den visar antalet händelser sm har anmälts ch registrerats sm brtt hs dessa myndigheter. Statistiken redvisas i huvudsak i enlighet med den juridiska indelningen av brtt i lagstiftningen. I vissa fall förekmmer dck infrmatin sm är mer detaljerad än det lagrum sm reglerar brttet. Det gäller till exempel anmälda fall av misshandel, sm bland annat redvisar den utsatta persnens ålder ch kön. I vissa andra fall är statistiken mindre detaljerad än lagstiftningen, vilket är fallet för en str del av brtten i den specialstraffrättsliga lagstiftningen. När du tlkar statistiken tänk på följande: Statistiken visar antalet anmälda brtt ch inte det ttala antalet faktiskt begångna brtt. Hur str andel av de faktiska brtten sm anmäls varierar berende på brttstyp. Det faktiska antalet brtt är ftast högre än det antal brtt sm redvisas i statistiken. Ett undantag är anmälda fall av dödligt våld, där det faktiska antalet är lägre än anmälningsstatistiken visar. Det berr på att dessa anmälningar främst visar antalet händelser med dödlig utgång sm behöver utredas för att bedöma m ett mrd eller dråp har begåtts eller inte. Benägenheten att anmäla brtt kan förändras över tid, till exempel på grund av förändrade attityder i samhället eller ändrade försäkringsvillkr. Detta gör det svårare att utifrån de anmälda brtten avgöra m brttsligheten i samhället faktiskt ökar eller minskar. Antalet anmälda brtt för vissa brttstyper, sm narktikabrtt ch trafikbrtt, berr till str del på plisens ch andra myndigheters kntrll- ch spaningsinsatser. Om insatserna förändras påverkar det ftast antalet anmälda brtt. Förändringar i lagstiftningen kan påverka utvecklingen av vilka brtt sm anmäls. Enstaka anmälningar med många brtt (seriebrttslighet) kan ge upphv till stra förändringar i statistiken. För mer infrmatin, se avsnittet Statistikens innehåll, Jämförelser över tid. Utvecklingen för samtliga anmälda brtt Under första halvåret 2015 anmäldes ttalt brtt till plis, tull eller åklagare. Det är 5 prcent fler anmälningar än första halvåret De senaste ti åren har de anmälda brtten ökat med 25 prcent. Ökningen skedde främst mellan första halvåret 2006 ch 2008, samt under de två senaste halvåren. 1 Antalet anmälda brtt redvisas sm avrundade tal, efter principen m tre infrmatinsgivande siffrr. Exempel: brtt avrundas till ch brtt avrundas till 1 560, medan 373 brtt förblir

4 4(27) Samtliga brtt brtt (+5 %) Figur 1. Det ttala antalet anmälda brtt, första halvåren Brttskategriernas utveckling Statistiken över anmälda brtt redvisas efter sju breda brttskategrier samt för ett urval enskilda brttstyper. Anmälda skadegörelsebrtt, bedrägeribrtt ch narktikabrtt var de brttskategrier sm ökade mest i antal under första halvåret De kategrier brtt sm minskade mest under det första halvåret 2015 var stöld- ch tillgreppsbrtt samt trafikbrtt. Trafikbrttens minskning föregicks dck av en ökning föregående år, sm berdde på att plisen då registrerat smitning från parkeringsskada (trafikförrdningen 1998: kap. 8 2 st. ch 14 kap. 3 1 p. a) under brttskden för smitning från trafiklycka (trafikbrttslagen 1951: st.), trts att den inte är avsedd för detta. Felregistreringar har förekmmit även under 2015, men inte i lika hög utsträckning. Det innebär att antalet anmälda trafikbrtt första halvåret 2015 inte kan jämföras med Utan smitningsbrtten hade antalet trafikbrtt ökat med 6 prcent, istället för att minska med 5 prcent. 4

5 5(27) Figur 2. Förändringar i antalet anmälda brtt mellan första halvåret 2015 ch första halvåret 2014 (prcentuell förändring inm respektive brttskategri redvisas i staplarna). * Övriga brtt utgörs av de brtt sm inte ingår i någn av de andra kategrierna. Det är bland annat bidragsbrtt, smugglingsbrtt, alkhlbrtt, miljöbrtt ch överträdelse av besöksförbud. ** Förändringarna i prcent redvisas efter avrundade siffrr. T.ex. redvisas en ökning med 0,1 % sm ingen förändring. *** OBS! Minskningen av trafikbrtt föregicks av en ökning sm utgjrdes av ett ökat antal registrerade smitningsbrtt. Det berr på att plisen registrerat smitning från parkeringsskada (trafikförrdningen 1998: kap. 8 2 st. ch 14 kap 3 1 p. a) under brttskden för smitning från trafiklycka (trafikbrttslagen 1951: st.), trts att den inte är avsedd för detta. Brå kan inte avgöra hur str del av de registrerade brtten sm hör till respektive lagrum. Det har förekmmit även under 2015, men inte i lika hög utsträckning. Det innebär att antalet anmälda smitningsbrtt första halvåret 2015 inte kan jämföras med Utan smitningsbrtten hade antalet trafikbrtt ökat med 6 prcent. Brttstypernas utveckling De enskilda brttstyper sm ökade mest i antal anmälda brtt var kltter mt kllektivtrafik, övrigt kltter, annan skadegörelse, datrbedrägeri ch övrigt, (specificerat) bedrägeri. De enskilda brttstyper sm minskade mest var cykelstöld, fickstöld, stöld i samlings- ch ungdmslkal, övrig (specificerad) stöld ch försvårande av skattekntrll. 5

6 6(27) Urval brttstyper sm ökade första halvåret 2015 Kltter mt kllektivtrafik Övrigt kltter Datrbedrägeri Annan skadegörelse (ej kltter) Övrigt bedrägeri Förändring jämfört med första halvåret 2014 Urval brttstyper sm minskade första halvåret 2015* Förändring jämfört med första halvåret 2014 Antal Prcent Antal Prcent % +55 % +39 % +18 % +12 % Övrig stöld ch snatteri Cykelstöld Fickstöld Försvårande av Skattekntrll Stöld i samling- ch ungdmslkal % 8 % 7 % 28 % 10 % Tabell 1. Brtt sm ökat respektive minskat första halvåret *Även smitningsbrtten minskade under första halvåret, med brtt ( 30 %). Minskningen föregicks av en ökning föregående år sm kan förklaras av att plisen, främst under 2014, även inkluderat smitning från parkeringsskada vid registrering av smitningsbrtt från trafiklycka. Bötesbrtt sm smitning från parkeringsskada ingår nrmalt inte i statistiken över anmälda brtt ch redvisas därför inte i tabell 1. Brå har inte möjlighet att särskilja dessa från de övriga smitningsbrtten. Brttsstrukturen Under första halvåret 2015 utgjrde stöldbrtten 35 prcent av samtliga anmälda brtt, medan mtsvarande andel för brtten mt persn uppgick till 17 prcent. Skadegörelsech bedrägeribrtten mtsvarar 13 respektive 12 prcent av de brtt sm anmäldes första halvåret Den senaste tiårsperiden utmärks av att stöldbrttens andel av samtliga brtt det första halvåret har minskat med 12 prcentenheter sedan det första halvåret 2006, medan de flesta övriga brtt har ökat sina andelar. Andelen brtt mt persn (kap. 3 7 brttsbalken), skadegörelsebrtt ch narktikabrtt har ökat med 1 prcentenhet vardera. Bedrägeribrtten har ökat mest i andel under periden, 7 prcentenheter. Andelen trafikbrtt har minskat med 1 prcentenhet 2. Första halvåret 2015 jämfört med första halvåret 2006: (Brttskategrier i prcent av samtliga anmälda brtt. Skillnaden redvisas i prcentenheter.) Skillnad Stöldbrtt Brtt mt persn Skadegörelsebrtt Bedrägeribrtt Trafikbrtt Narktikabrtt Övriga brtt Figur 3. Brttskategrier i prcent av det ttala antalet anmälda brtt ( brtt), första halvåret Talen redvisas avrundade, men differensen räknas utifrån tal med decimaler. Detta kan illustreras av beräkningen 5,61 6,48= 0,9 sm vid avrundning blir: 6 6= 1. 6

7 7(27) Utvecklingen för anmälda brtt mt persn Under första halvåret 2015 anmäldes brtt mt persn (3 7 kap. brttsbalken), vilket är ungefär lika många sm under mtsvarande perid Anmälda brtt m misshandel, laga ht ch fredande utgör 75 prcent av de anmälda brtten mt persn. Enbart misshandel utgör 33 prcent av de anmälda brtten mt persn. Övriga 25 prcent av brtten mt persn utgörs bland annat av dödligt våld, sexualbrtt, vållande till annans död eller till krppsskada, grv fridskränkning ch grv kvinnfridskränkning, laga förföljelse ch egenmäktighet med barn. I detta kapitel beskrivs utvecklingen för ett urval av brttstyperna. Misshandel ch fridskränkning Ttalt anmäldes misshandelsbrtt första halvåret 2015, vilket innebär en ökning med 1 prcent jämfört med mtsvarande perid Misshandel mt kvinnr respektive mt män utgjrde 34 respektive 41 prcent av samtliga misshandelsbrtt, medan 25 prcent av de anmälda misshandelsbrtten avsåg barn (0 17 år). Antalet anmälda misshandelsbrtt mt kvinna 18 år eller äldre ökade med 2 prcent till brtt, medan antalet misshandelsbrtt mt man 18 år eller äldre minskade med 3 prcent, till brtt. Under de senaste ti åren har de anmälda misshandelsbrtten ökat med 11 prcent. Misshandelsbrtt brtt +577 (+1 %) Figur 4. Antal anmälda misshandelsbrtt, första halvåren *Fram till juni 2007 samredvisades misshandel mt barn år med misshandel mt kvinna 18 år ch äldre respektive mt man 18 år ch äldre. Jämförelser i dessa kategrier kan därför inte göras för åren Av de anmälda misshandelsbrtten mt barn riktades (38 %) mt flickr ch (62 %) mt pjkar. Antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn i åldern 0 6 år ökade med 15 prcent, till brtt, jämfört med första halvåret Likaså ökade antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn i åldern 7 14 år med 5 prcent, till

8 8(27) Figur 5. Andelar anmälda misshandelsbrtt mt barn, efter kön ch ålder, i prcent av det ttala antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn (9 940 brtt), första halvåret Anmälningar gällande grv kvinnfridskränkning (877 brtt) minskade med 8 prcent jämfört med första halvåret Grv fridskränkning (758 brtt) minskade med 13 prcent. De senaste ti åren har grv kvinnfridskränkning minskat med 23 prcent, medan grv fridskränkning mer än fördubblats. Eftersm dessa brttstyper består av ett flertal underliggande brttstyper (såsm misshandel, laga ht etc.), sm ska ses sm ett led i en upprepad kränkning, kan skälen till upp- ch nedgångar från år till år möjligen återfinnas i Plismyndighetens ch Åklagarmyndighetens sätt att hantera brtten. Grv kvinnfridskränkning Grv fridskränkning 877 brtt 72 ( 8 %) 758 brtt 112 ( 13 %) Figur 6. Ttalt antal fall av anmäld grv kvinnfridskränkning ch grv fridskränkning, första halvåren Våldtäkt ch andra sexualbrtt Första halvåret 2015 anmäldes sexualbrtt, vilket innebär en minskning med 7 prcent jämfört med första halvåret Anmälda brtt m sexuellt fredande minskade med 5 prcent, till 4 070, medan anmälda brtt m sexuellt tvång, utnyttjande med mera minskade med 18 prcent, till 539 brtt. Antalet anmälda våldtäktsbrtt minskade med 8 prcent, till brtt. Av dessa utgjrde våldtäkter mt barn (0 17 år). I 89 prcent av fallen var ffret en flicka, ch i 11 prcent en pjke. Pjkar sm ffer är främst representerade i åldersgruppen 0 14 år. Bland de vuxna ffren var 96 prcent kvinnr ch 4 prcent män. 8

9 9(27) Figur 7. Andelar anmälda våldtäkter mt barn, efter kön ch ålder, i prcent av det ttala antalet anmälda våldtäkter mt barn (1 120 brtt), första halvåret De anmälda våldtäkterna ökade kntinuerligt mellan första halvåret 2006 respektive 2009, men har sedan dess planat ut. Ökningen kan delvis förklaras av en förändring i sexualbrttslagstiftningen 2005, sm km att innebära bland annat att vissa gärningar sm tidigare rubricerades sm sexuellt utnyttjande nu rubriceras sm våldtäkt. Den 1 juli 2013 skärptes sexualbrttslagstiftningen återigen; bland annat utvidgades våldtäkt till att mfatta de fall där ffret reagerar med passivitet. Vid tlkning av statistiken bör man tänka på att enstaka anmälningar med ett strt antal brtt kan påverka ch ge upphv till variatiner i statistiken. Vidare är mörkertalet vid sexualbrtt särskilt mfattande, ch förändringar i anmälningsbenägenheten kan påverka antalet våldtäkter i statistiken. Våldtäkt Sexuellt tvång, utnyttjande brtt 228 ( 8 %) 539 brtt 116 ( 18 %) Figur 8. Ttalt antal anmälda våldtäkter ch fall av sexuellt tvång ch utnyttjande, första halvåren Dödligt våld Statistiken över anmälda brtt ger en överskattad bild av det faktiska antalet fall av dödligt våld sm sker i Sverige årligen, ch uppgiften redvisas därför inte här. För att kunna presentera en krrekt uppgift m antalet knstaterade fall av dödligt våld i Sverige, genmför Brå årligen en specialstudie där varje enskild anmälan av fullbrdat mrd, dråp eller vållande till annans död granskas. Resultatet av studien presenteras i en särskild rapprt sm finns tillgänglig på Brås webbplats: vald. Den senaste rapprten redvisar resultaten för helåret

10 10(27) Olaga ht ch fredande Under första halvåret 2015 anmäldes laga ht, vilket innebär en ökning med 2 prcent jämfört med första halvåret Även antalet anmälda fredanden ökade, med 3 prcent, till brtt. Olaga ht Ofredande brtt +369 (+2 %) brtt +691 (+3 %) Figur 9. Antal anmälda laga ht ch fredanden, första halvåren Anmälningar m fredande har ökat kntinuerligt under de senaste ti åren. Olaga ht ökade någt fram till 2010, för att sedan minska, men har nu ökat igen. När det gäller laga ht ch fredande mt persner under 18 år kan det nteras att anmälningarna, i likhet med misshandel mt ungdmar (7 14 år), minskar tydligt under smmarmånaderna. Utvecklingen för anmälda stöld- ch tillgreppsbrtt De anmälda stöld- ch tillgreppsbrtten (8 kap. brttsbalken) minskade med 2 prcent under första halvåret 2015 jämfört med mtsvarande perid De stöldbrtt sm minskade mest i antal var cykelstöld ch fickstöld. De två typerna av stöldbrtt sm ökade mest i antal var stöld ur ch från mtrdrivet frdn samt stöld ch snatteri i butik. De anmälda stöldbrtten har minskat under den senaste tiårsperiden. Jämfört med för 10 år sedan anmäldes 8 prcent färre brtt första halvåret Stöld- ch brtt tillgreppsbrtt ( 2 %) Figur 10. Antal anmälda stöld- ch tillgreppsbrtt, första halvåren

11 11(27) Bilbrtt Första halvåret 2015 minskade de anmälda biltillgreppen med 380 brtt, medan stöld ur ch från mtrfrdn ökade med brtt jämfört med mtsvarande perid Ttalt anmäldes biltillgrepp ch stölder ur ch från mtrdrivet frdn under första halvåret Jämfört med första halvåret 2006 har antalet biltillgrepp minskat med 63 prcent, medan antalet stölder ur ch från mtrfrdn har gått ned med 49 prcent. Biltillgrepp brtt 380 ( 5 %) Figur 11. Antal anmälda biltillgrepp ch antal anmälda biltillgrepp per 1 miljn bilar i trafik, åren (källa: SIKA för åren , Trafikanalys från ch med år 2010). Stöld ur ch från brtt mtrdrivet frdn (+7 %) Figur 12. Antal anmälda stölder ur ch från mtrdrivet frdn, första halvåren Cykelstöld Första halvåret 2015 anmäldes cykelstölder, vilket innebär en minskning med 8 prcent jämfört med föregående år. Under de senaste ti åren har antalet anmälda cykelstölder varierat såväl uppåt sm neråt från år till år, men jämfört med första halvåret 2006 har cykelstölderna nu ökat med 17 prcent. 11

12 12(27) Cykelstölder brtt ( 8 %) Figur 13. Antal anmälda cykelstölder, första halvåren Bstadsinbrtt ch andra inbrttsstölder Första halvåret 2015 anmäldes inbrttsstölder ttalt, vilket innebär en minskning med 1 prcent jämfört med första halvåret Antalet anmälda inbrtt i villa ch radhus minskade med 3 prcent, till inbrtt. Lägenhetsinbrtten minskade med 2 prcent, till Inbrtt i källare ch vind minskade med 1 prcent. Inbrtt i fritidshus ökade med 1 prcent. Bstad ttalt Villa Lägenhet brtt 254 ( 2 %) brtt 185 ( 3 %) brtt 69 ( 2 %) Figur 14. Antal anmälda bstadsinbrtt, första halvåren Helårsstatistiken skiljer sig någt från halvårsstatistiken, framförallt vad gäller de anmälda villainbrtten, sm under de senaste ti åren har fått en alltmer säsngsbetnad prägel. Vid mer detaljerade analyser framträder nvember sm den månad då det anmäls flest villainbrtt, tätt följd av ktber ch december. Denna struktur återfinns inte bland lägenhetsinbrtten, sm uppvisar en mer jämn nivå av antal anmälda brtt under året. Butiksstöld ch fickstöld Under första halvåret 2015 anmäldes stölder ch snatterier från butik, vilket innebär en ökning med 4 prcent jämfört med första halvåret Antalet anmälda butiksstölder har gått upp ch ned under den senaste tiårsperiden, men jämfört med första halvåret 2006 har de minskat med 10 prcent. Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kntrllåtgärder ch interna plicyer för att plisanmäla butiksstölder ch snatteri. Under första halvåret 2015 anmäldes fickstölder. Det innebär en minskning med 12

13 13(27) 7 prcent jämfört med samma perid föregående år. Antalet anmälda fickstölder låg på en relativt sett jämn nivå från 2006 till 2010 för att därefter öka. Det anmäldes 29 prcent fler fickstölder första halvåret 2015 jämfört med mtsvarande perid Butiksstölder brtt ch snatterier (+4 %) Fickstöld brtt ( 7 %) Figur 15. Antal anmälda butiksstölder ch snatterier, första halvåren Rån Antalet anmälda rån låg på ungefär samma nivå första halvåret 2015 jämfört med mtsvarande perid föregående år. Ttalt anmäldes rån. Antalet rån mt privatpersner (persnrån), sm är den vanligaste typen av rån, minskade med 3 prcent. Samtliga rån Persnrån brtt 9 (±0 %) brtt 101 ( 3 %) Figur 16. Ttalt antal anmälda rån ch persnrån, första halvåren De anmälda rånen i övriga kategrier är betydligt färre, ch även grövre, eftersm det relativt sett är vanligare att förövarna använder skjutvapen. Bland de övriga kategrierna återfinns bland annat butiksrån, sm under första halvåret 2015 ökade med 14 prcent, till 423 anmälda brtt. Dit hör ckså bankrån, en relativt liten brttstyp. Under det första halvåret 2015 anmäldes 12 rån mt bank, lika många sm under mtsvarande perid året innan. De anmälda bankrånen har uppvisat stra variatiner i antal under åren. Även antalet anmälda rån mt värdetransprter har uppvisat relativt stra svängningar under de senaste ti åren. Under första halvåret 2015 anmäldes 5 rån mt värdetransprter, vilket var 15 brtt färre än samma perid föregående år. Under första halvåret 2015 anmäldes 18 taxirån, vilket var 10 brtt färre än första halvåret

14 14(27) Butiksrån Bankrån 423 brtt +51 (+14 %) 12 brtt ±0 (±0 %) Figur 17. Antal anmälda butiksrån ch bankrån, första halvåren Utvecklingen för övriga anmälda brtt Bedrägeribrtt Under första halvåret 2015 anmäldes bedrägeribrtt 3 (9 kap. brttsbalken). Det innebär en ökning med 17 prcent jämfört med första halvåret De flesta bedrägerityper ökade, men datrbedrägeri ökade mest (+39 prcent). Antalet anmälda bedrägeribrtt har mer än tredubblats m man jämför första halvåren 2006 ch 2015, trts att bidragsbrtten (sm tidigare räknades in i kategrin) särredvisas i statistiken sedan 2008 (se nedan). Sett i ett längre perspektiv ligger antalet bedrägerier första halvåret 2015 på ungefär samma nivå sm i början av talet. Den anmälda brttsligheten varierar bland annat efter vilken typ av bedrägeri det rör sig m, ch efter myndigheters ch privata aktörers förmåga att upptäcka bedrägerier sm riktas mt dem. Bedrägeri är ckså ett brtt där en eller ett fåtal gärningspersner kan ge upphv till tusentals anmälda brtt under en krt perid, ch brttstypen kan därför uppvisa stra variatiner i statistiken från år till år. Bedrägeribrtt brtt (+17 %) Figur 18. Antal anmälda bedrägeribrtt, första halvåren Bidragsbrtt Den 1 augusti 2007 trädde bidragsbrttslagen i kraft ch började tillämpas för bedrägerier mt vissa statliga ch kmmunala myndigheter. Brttstypen, sm tidigare ingick i bedrägeribrtten, redvisas separat i statistiken sedan Exklusive bidragsbrtt. 14

15 15(27) Första halvåret 2015 anmäldes bidragsbrtt, vilket mtsvarar en ökning med 21 prcent jämfört med första halvåret Bidragsbrtten mt Försäkringskassan ökade med 63 prcent, till anmälda brtt. Dessa utgör drygt hälften av samtliga bidragsbrtt. Bidragsbrtt är ett brtt där antalet anmälningar i hög grad påverkas av myndigheters förmåga att upptäcka brtt genm lika kntrllinsatser. Figur 19. Antal anmälda bidragsbrtt, första halvåren Skadegörelsebrtt Första halvåret 2015 anmäldes skadegörelsebrtt, vilket är 34 prcent fler än mtsvarande perid föregående år. De flesta skadegörelsebrttstyper ökade, men kltter mt kllektivtrafik std för den största ökningen. Brttstypen ökade med 126 prcent ( brtt) jämfört med första halvåret Sett till den senaste tiårsperiden ökade skadegörelsebrtten mellan första halvåret 2006 ch 2008, för att därefter minska. Från första halvåret 2013 har skadegörelsebrtten ökat på nytt ch första halvåret 2015 anmäldes 38 prcent fler brtt jämfört med för 10 år sedan. Skadegörelsebrtt brtt (+34 %) Figur 20. Antal anmälda skadegörelsebrtt, första halvåren Överträdelse av kntaktförbud Den 1 ktber 2011 ersattes lagen m besöksförbud med lagen m kntaktförbud (SFS 2011:487) i syfte att förbättra situatinen för de persner sm på lika sätt har utsatts eller riskerar att utsättas för våld, ht ch trakasserier. Lagändringen innebär bland annat att de sm dömts till kntaktförbud nu kan övervakas med hjälp av elektrnisk ftbja. Detta bör beaktas vid analyser av de anmälda brttens utveckling. 15

16 16(27) Första halvåret 2015 anmäldes överträdelser av kntaktförbud, vilket innebär en ökning med 9 prcent jämfört med första halvåret Vid denna typ av brtt är det vanligt att en enskild gärningspersn begår ett upprepat antal överträdelser mt ett kntaktförbud, vilket resulterar i ett strt antal brtt i en enda anmälan. Enstaka stra ärenden av denna typ kan ge upphv till relativt stra variatiner i antalet anmälda överträdelser mellan lika år. Överträdelse av kntaktförbud brtt +196 (+9 %) Figur 21. Antal anmälda överträdelser av besöksförbud/kntaktförbud, första halvåren Rattfylleribrtt Första halvåret 2015 anmäldes rattfylleribrtt. Rattfylleri under påverkan av alkhl (sm även mfattar påverkan av både alkhl ch narktika) låg på ungefär samma nivå sm föregående år, medan rattfylleri under påverkan av enbart narktika ökade med 9 prcent. Trafikbrtt tillhör de brttskategrier där antalet anmälda brtt påverkas av plisens trafikkntrllinsatser. Anmälningarna m rattfylleribrtt ökade till exempel kraftigt från början av 2000-talet fram till 2008 bland annat på grund av att plisen nästan fördubblade antalet slumpvisa alkhl- ch drgtester under periden. Rattfylleri ttalt brtt +639 (+5 %) Under påverkan brtt av narktika +610 (+9 %) Figur 22. Antal anmälda rattfylleribrtt, första halvåren Narktikabrtt Första halvåret 2015 ökade antalet anmälda brtt mt narktikastrafflagen. Ttalt anmäldes brtt, vilket mtsvarade en ökning med 8 prcent jämfört med första halvåret Framför allt var det anmälda brtt m överlåtelse respektive innehav av narktika sm ökade (+31 respektive +11 %). Eget bruk ökade med 3 prcent, medan framställning av narktika låg kvar på samma nivå sm mtsvarande perid året innan. 16

17 17(27) Under 1990-talet ch fram till 2001 pendlade antalet anmälda narktikabrtt kring en relativt knstant nivå. Därefter ökade anmälningarna kraftigt. Narktikabrtten tillhör de brttskategrier där antalet anmälda brtt i hög grad påverkas av plisens spaningsch ingripandeverksamhet. Under 2000-talet har plisens insatser på mrådet intensifierats, vilket har gett utslag i statistiken. Narktikabrtt brtt (+8 %) Eget bruk brtt +847 (+3 %) Figur 23. Antal anmälda narktikabrtt, första halvåren Några nya redvisningar 2015 Från ch med 2015 särredvisas ett antal nya brttstyper i statistiken: Penningtvättsbrtt infördes i lagen i juli 2014 ch särredvisas i statistiken från Första halvåret 2015 anmäldes 552 penningtvättsbrtt. Äktenskapstvång ch vilseledande till äktenskapsresa särredvisas i 4 kap. BrB. Lagen m förbud mt könsstympning av kvinnr har funnits sedan 1982 ch särredvisas i statistiken från Ärekränkningsbrtt har delats upp på kön ch ålder. Första halvåret 2015 anmäldes ärekränkningsbrtt, varav 46 prcent begicks mt kvinnr, 39 prcent mt män ch 15 prcent mt barn under 18 år. Reginala variatiner Från den 1 januari 2015 är Plismyndigheten en myndighet indelad i sju plisreginer, istället för tidigare 21 länsplismyndigheter. Det innebär att statistiken över anmälda brtt från ch med i år utgår från de nya plisreginerna. Dessa reginer sträcker sig över de gamla länsplismyndigheterna enligt nedan. Regin Nrd består av Jämtland, Nrrbtten, Västerbtten ch Västernrrlands län. Regin Mitt består av Gävlebrgs län, Uppsala län ch Västmanlands län. Regin Stckhlm består av Stckhlms län ch Gtlands län. Regin Öst består av Jönköpings län, Södermanlands län ch Östergötlands län. Regin Väst består av Hallands län ch Västra Götalands län. Regin Syd består av Kalmar län, Blekinge län, Krnbergs län ch Skåne län. Regin Bergslagen består av Dalarnas län, Värmlands län ch Örebr län. För mer infrmatin, se avsnittet Statistikens innehåll reginal fördelning. 17

18 18(27) I relatin till flkmängden anmäldes flest brtt i Plisregin Stckhlm. Under första halvåret 2015 anmäldes brtt per invånare i plisregin Stckhlm. Mtsvarande siffra för Plisregin Nrd var brtt. Vid kmmunvisa jämförelser finns strstäderna Stckhlm, Malmö ch Götebrg bland de kmmuner sm redvisar högst antal anmälda brtt per invånare. Men även kmmuner med hög genmströmning av människr sm inte är bfasta i kmmunen, till exempel Sigtuna (internatinell flygplats) ch Helsingbrg (färjetrafik), uppvisar ett högt antal brtt per invånare i beflkningen. I strstäderna redvisas av samma skäl det högsta antalet anmälda brtt i stadskärnrna, sm stadsdelen Nrrmalm i Stckhlm ch Centrum i Götebrg respektive Malmö. Figur 24. Antal anmälda brtt per invånare, reginsvis, första halvåret

19 19(27) Statistikens innehåll Preliminär statistik Den statistik sm redvisas här är preliminär. Det innebär att vissa brtt sm anmälts under redvisningsperiden inte hunnit kmma med i statistiken, på grund av långa rapprteringstider. De kmmer dck med i den slutliga årsstatistiken, sm mfattar samtliga brtt sm rapprterats till ch med två månader efter redvisningsårets slut. Anmälda brtt I den fficiella statistiken över anmälda brtt redvisas brtt sm anmälts till ch registrerats av Plismyndigheten, Tullverket, Åklagar- eller Ekbrttsmyndigheten under redvisningsperiden. Brtten kan alltså ha ägt rum före registreringstillfället, ch behöver inte ha upptäckts det år eller den månad sm redvisningen avser. De flesta av de anmälda brtten har skett i Sverige, men för 1 2 prcent ligger brttsplatsen utmlands. Det sm redvisas är det ttala antalet anmälda brtt, det vill säga även händelser sm efter utredning visar sig vara annat än brtt, eller där brtt inte kan styrkas. Det är särskilt viktigt att kmma ihåg vid jämförelser med annan kriminalstatistik ch vid internatinella jämförelser, där man fta har en snävare definitin av begreppet brtt. Då det gäller till exempel mrd, dråp ch misshandel med dödlig utgång har det vid jämförelser med dödsrsaksstatistiken ch annan frskning visat sig att det faktiska antalet persner sm avlidit till följd av dödligt våld under de senaste åren varit mellan 34 ch 50 prcent av det antal anmälda brtt sm redvisas i kriminalstatistiken 4. För brtt sm anmälts till ch registreras av Tullverket (huvudsakligen smugglingsbrtt) redvisas endast uppgifter m brtt där det finns en skäligen misstänkt persn. Statistiken över anmälda brtt innehåller enbart de tullärenden sm överlämnas till åklagaren. Många av de ärenden sm tullen lägger ner kmmer således inte med i statistiken. Statistiken över antalet anmälda brtt ger en allmän beskrivning av den anmälda brttslighetens nivå, utveckling, struktur ch reginala fördelning i Sverige, per år ch månad. Den används främst för att följa upp, bedöma, planera ch utveckla rättsväsendets verksamheter samt för att belysa brttsligheten i lika avseenden, såväl i ett natinellt perspektiv sm på reginal ch lkal nivå. Oftast är det utvecklingen av den faktiska brttsligheten sm är intressant. Statistiken visar dck endast en del av denna verklighet, nämligen den del sm kmmer till plisens ch andra registrerande myndigheters kännedm. En utförligare beskrivning av hur statistiken ska tlkas ges i rapprten Knsten att läsa statistik m brttslighet (rapprt 2006:1), sm finns på Brås webbplats, 4 När det gäller dödligt våld genmför Brå sedan år 2002 en specialstudie för att kunna presentera ett så krrekt antal fall av dödligt våld sm möjligt. Resultatet av studien presenteras i en separat rapprt sm finns tillgänglig på Brås webbplats, Resultaten publiceras i samband med den slutliga statistiken. 19

20 20(27) Klassificering av brtt Brttsredvisningen mfattar brtt mt brttsbalken (BrB) 5, brtt mt trafikbrttslagen, brtt mt narktikastrafflagen samt brtt mt specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. Försök, förberedelse ch stämpling 6 till brtt redvisas i allmänhet sm fullbrdade brtt. Försöksbrtten redvisas separat enbart för mrd ch dråp, våldtäkter, biltillgrepp ch bstadsinbrtt. I samband med att ett brtt registreras hs plisen, klassificeras det i enlighet med regler sm utfärdas av Brå i samråd med Plismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekbrttsmyndigheten ch Tullverket. Regler för klassificeringen finns i publikatinen Klassificering av brtt, sm finns på Brås webbplats, Klassificeringen, sm bygger på brttskder, utgår från gällande lagstiftning ch görs utifrån den infrmatin sm finns m brttet vid anmälningstillfället. Klassificeringen kan även grunda sig på uppgifter m till exempel ffer, brttsplats ch gärningspersnens tillvägagångssätt. Hur antalet brtt beräknas för de enskilda brttstyperna framgår av dkumentet RIF0057 Riktlinjer för antalsräkning av brtt, sm bland annat finns på Brås webbplats, Reginal fördelning Statistiken över anmälda brtt redvisas för hela landet ch per plisregin, vanligtvis där brtten anmälts, samt per kmmun där brttet är begånget. Vissa brtt kan sakna uppgift m kmmun, ch då redvisas brtten bara per plisregin. Från ch med den 1 januari 2015 har plisen mrganiserats, vilket innebär att de 21 länsplismyndigheterna har mvandlats till en Plismyndighet, indelad i sju plisreginer. Dessa sju plisreginer har helhetsansvar för plisverksamheten inm ett angivet gegrafiskt mråde. Från ch med 2015 redvisas statistiken efter de sju reginerna istället för efter län. I figur 13 ch tabell 3 nedan redvisas de nya plisreginerna, vilka län sm ingår i respektive regin samt beflkningsmängden i reginerna. 5 Följande brtt ingår dck inte: vållande till krppsskada eller sjukdm i samband med trafiklycka (3 kap. 8 ), egenmäktigt förfarande genm lvligt utnyttjande av annans parkeringsplats (8 kap. 8 ) ch förargelseväckande beteende (16 kap. 16 ). 6 Med stämpling (enligt 23 kap. 2 2 st. BrB) menas att en persn antingen i samråd med någn annan planerar att utföra brttet, eller själv erbjuder sig eller övertalar någn annan att utföra brttet. 20

21 21(27) Figur 18. Länsindelning i de nya plisreginerna. Tabell 3. De nya plisreginerna, tillhörande län ch beflkningsmängd. Plisregin Län sm ingår i nya plisreginerna Beflkningsmängd år 2014 Nrd Jämtland Nrrbtten Västerbtten Västernrrland Mitt Gävlebrg Uppsala Västmanland Stckhlm Stckhlm Gtland Öst Jönköping Södermanland Östergötland Väst Halland Västra Götaland Syd Kalmar Blekinge Krnberg Skåne Bergslagen Dalarna Värmland Örebr Insamling ch bearbetning Statistiken över anmälda brtt grundar sig på de uppgifter sm plis ch åklagare registrerar i sina ärendehanteringssystem. 21

22 22(27) När ett brtt kmmer till plisens kännedm upprättas en brttsanmälan, sm läggs in i det lkala ärendehanteringssystemet RAR. Uppgifterna samlas in centralt hs plisen ch levereras sedan till Brå. Även uppgifter från åklagarnas ch tullens ärendesystem levererars till Brå. Hs Brå granskas ch bearbetas uppgifterna innan de sammanställs till statistik. Brå publicerar statistik över anmälda brtt månadsvis, kvartalsvis ch årsvis. Jämförelser över tid Statistik över anmälda brtt har förts sedan Statistikrutinerna för anmälda brtt har ändrats vid flera tillfällen, till exempel genm ny insamlingsteknik ch nya redvisningssätt. Även enskilda händelser kan tillfälligt påverka statistiken under vissa år. Dessa förändringar är viktiga att känna till vid jämförelser över tid. Förändringar i statistiken på grund av enskilda ärenden sm mfattar många brtt Enstaka ärenden sm mfattar en str mängd brtt kan ge upphv till märkbara förändringar i statistiken över anmälda brtt, uppklarade brtt ch misstänkta persner mellan lika år. Det gäller i synnerhet brttskategrier eller redvisningsmråden där nivån vanligtvis är relativt låg. Enstaka stra ärenden kan skapa prblem vid jämförelser över tid ch säkerhet m huruvida en förändring är generell. Stra ärenden är vanliga, men bör beaktas vid tlkning av statistiken. Nedan följer en sammanställning av stra ärenden sm har identifierats de senaste fem åren i fallande rdning. År 2015 anmäldes ett enskilt ärende med många brtt avseende överlåtelse inklusive vårdslöshet av narktika i plisregin Nrd. År 2015 anmäldes ett enskilt ärende med många brtt avseende överlåtelse inklusive vårdslöshet av narktika i plisregin Stckhlm. År 2015 anmäldes ett enskilt ärende med många barnprngrafibrtt i plisregin Syd. År 2014 anmäldes ett ärende med många sexualbrtt (sexuellt övergrepp, utnyttjande av barn för sexuell psering ch sexuellt fredande) samt barnprngrafibrtt i Gtlands län. År 2014 anmäldes ett ärende med många brtt gällande kränkande ftgrafering i Uppsala län. År 2013 anmäldes ett ärende med många fredandebrtt i Jönköpings län. År 2012 anmäldes ett par ärenden med många langningsbrtt (lvlig försäljning ch lvligt innehav av alkhldrycker) i Krnbergs län. År 2011 anmäldes ett strt ärende med många dpningsbrtt i Skåne. Tekniska ch juridiska förändringar Nedan följer en sammanställning av lika systemtekniska ch lagstiftningsmässiga 22

23 23(27) förändringar sedan 1965, sm i lika utsträckning har påverkat statistiken över anmälda brtt. Dessa förändringar bör beaktas vid tlkning av statistiken. De är redvisade i fallande rdning, med de senaste förändringarna först. Styckena är skrivna så att de kan läsas separat. Den sm är intresserad av ett specifikt år kan gå direkt till det relevanta stycket. Den 1 januari 2015 bildades den nya Plismyndigheten, sm ersätter de tidigare 21 länsplismyndigheterna ch är indelad i sju plisreginer. Från ch med april 2014 har definitinen av antalet utfärdade kntaktförbud förändrats. Antalet utfärdade kntaktförbud är en uppgift sm Brå samlar in från Åklagarmyndigheten. Från ch med april 2014 räknas de initialt utfärdade kntaktförbuden samt eventuella förlängningar av samma kntaktförbud separat. Det gör det möjligt att både särredvisa enbart initialt utfärdade kntaktförbud ch att redvisa samtliga utfärdade kntaktförbud inklusive eventuella förlängningar. I tidigare redvisningar, från 2008 t..m. mars 2014, ingick de kntaktförbud sm utfärdades initialt eller förlängdes under redvisningsåret. Varje kntaktförbud räknades endast en gång, avsett m det hade förlängts eller ej. I juni 2014 påbörjades avvecklingen av plisens ärendehanteringssystem Pust, ch systemet stängdes därmed för nyregistrering av brtt. Efter stängningen ska alla nya brtt registreras ch hanteras i ärendehanteringssystemet RAR. En generell rekmmendatin är att iaktta en viss försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brttstyper sm hanterades i Pust under åren , nämligen ringa stöldbrtt (snatteri), ringa narktikabrtt (eget bruk ch innehav), knivlagen, sjöfylleri (inklusive grvt) samt trafikbrtt sm rattfylleribrtt ch lvlig körning. Från ch med juni 2013 har plisen i Pust registrerat smitning från parkeringsskada (trafikförrdningen 1998: kap. 8 2 st. ch 14 kap. 3 1 p. a) med brttskden 3006 i stället för med brttskden för övriga bötesbrtt Brttskd 3006 har tidigare i enlighet med Brås instruktiner endast använts för allvarligare smitningsbrtt (trafikbrttslagen 1951: st.). Brttskd 9001, sm är den kd sm brde användas för lindrigare smitningsbrtt enligt gällande instruktiner, inräknas inte i den fficiella brttsstatistiken, ch den utvidgade tillämpningen av brttskd 3006 har således medfört en ökning av smitningsbrtten i statistiken över anmälda brtt. Brå kan inte avgöra hur str del av de registrerade smitningsbrtten sm hör till respektive lagrum. Förändringen innebär att varken anmälda brtt gällande brttstypen smitningsbrtt eller brttskategrin trafikbrtt första halvåret 2014 kan jämföras med tidigare eller senare perider. Under februari 2013 driftsatte plisen ett nytt ärendehanteringssystem (Siebel-Pust), sm ersatte det tidigare ärendehanteringssystemet Pust. Det nya ärendehanteringssystemet hade vissa brister vid driftsättningen, vilket har inneburit att det inledningsvis har använts i begränsad mfattning av plismyndigheterna. Brå har samarbetat med Plisen ch Åklagarmyndigheten för att mhänderta ch avhjälpa bristerna i systemet. Det större systemskifte sm införandet av Siebel-Pust utgjrde kan ha gett effekter sm är svåra att överblicka. En generell rekmmendatin är att iaktta en ökad försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brttstyper sm hanterades i Siebel-Pust under åren , nämligen ringa stöldbrtt (snatteri), ringa narktikabrtt (eget bruk ch innehav), knivlagen, sjöfylleri (inklusive grvt) samt trafikbrtt sm rattfylleribrtt ch lvlig körning. 23

24 24(27) I början av december 2012 genmförde Åklagarmyndigheten anpassningar av sitt ärendehanteringssystem Cåbra, för att uppfylla de krav sm ställs inm prjektet Rättsväsendets infrmatinsförsörjning (RIF). Driftsättningen av åklagarnas nya system inverkar inte direkt på statistiken över anmälda brtt 2012, men statistiken påverkas av ett mindre brtfall i de brtt sm registrerades i den nya versinen av Cåbra under de tre sista veckrna i december Vid tester har det framgått att det i huvudsak påverkat statistiken över eknmiskt relaterad brttslighet, men även till viss del miljöbrtten. Framför allt har det påverkat statistiken över brtt mt skattebrttslagen, där cirka anmälda brtt skulle ha tillförts m samtliga uppgifter ingått i statistiken. För övriga brttstyper bedöms påverkan vara försumbar. Under periden augusti till december 2012 gjrde Plisen anpassningar i sitt ärendehanteringssystem RAR, för att uppfylla de krav sm ställs inm prjektet Rättsväsendets infrmatinsförsörjning (RIF). Förändringar i ch med anpassningen sm kan ha betydelse för statistiken över anmälda brtt är bland annat förändringar i hur brtt registreras ch hur infrmatinsöverföringen mellan myndigheterna sker samt svårigheter att identifiera unika brtt i ärenden sm överförs mellan nya ch äldre versiner av ärendehanteringssystemen hs Plisen. Det är därmed viktigt att iaktta en ökad försiktighet när statistiken tlkas. Brå analyserar löpande vilken inverkan de nämnda förändringarna har på brttsstatistiken. Till följd av Åklagarmyndighetens införande av ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra), se nedanstående punkter, gjrdes anpassningar i Brås statistikdatabas under Syftet med anpassningarna var att förbättra tillförlitligheten i antalsräkningen av anmälda brtt sm registrerats hs Åklagarmyndigheten eller Ekbrttsmyndigheten. I Cåbra har en unik brttsidentitet (BID) införts sm ger bättre möjligheter att identifiera ch följa upp enskilda brtt. Det gäller till exempel brtt sm av administrativa skäl flyttas mellan lika ärenden eller åklagarkammare. Analyser efter anpassningen till den unika brttsidentiteten visar att antalet anmälda brtt har varit underskattat sedan systemskiftet hs Åklagarmyndigheten. Vid tester har det visat sig att det i statistiken över samtliga anmälda brtt under 2007 har tillkmmit cirka 0,8 prcent fler brtt efter anpassningen. Mtsvarande för åren är cirka 0,2 prcent fler brtt. Underskattningen av antalet anmälda brtt kan framför allt hänföras till anmälda skattebrtt samt även till viss del till brgenärsbrtt. Detta berr på att dessa brttstyper ftast registreras i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem. Enligt de gjrda testerna har nästan dubbelt så många skattebrtt tillkmmit efter anpassningen för 2007, ch drygt 60 prcent fler brgenärsbrtt. För åren har 10 respektive 1 prcent fler skattebrtt tillkmmit, liksm 8 respektive 1 prcent fler brgenärsbrtt. Därmed är jämförelser av anmälda brgenärs- ch skattebrtt åren inte relevanta. När det gäller statistik över den eknmiska brttsligheten är jämförbarheten ch tlkningen även för tidigare år prblematisk, se nedanstående punkter. För mer infrmatin m påverkan av van beskrivna anpassningar till Cåbra, kntakta enheten för rättsstatistik på Brå. I ch med införandet av Åklagarmyndighetens nya ärendehanteringssystem (Cåbra) under andra halvåret 2007 kunde Ekbrttsmyndigheten förbättra antalsräkning ch registrering av de anmälda brtten. I enlighet med anvisningarna i Kdning av brtt, sm finns publicerade på övergick Ekbrttsmyndigheten till en 24

25 25(27) mer extensiv antalsräkning, sm innebär att användare nu registrerar ett brtt för varje deklaratin eller räkenskapsår. Enligt tidigare praxis registrerades endast ett brtt avsett antal deklaratiner ch utan hänsyn till hur många räkenskapsår sm mfattades. Förändringen genmfördes under För utförligare infrmatin, se kapitlet Statistikens innehåll, Kriminalstatistik 2009 (rapprt 2010:15). Under 2007 införde Åklagarmyndigheten successivt ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra), sm ersatte tidigare system (Brådis ch Envis). Systemmläggningen påbörjades i februari 2007 ch skedde successivt i lika åklagarkammare fram till juni Förbättringen i statistiken över anmälda brtt till följd av systemmläggningen berör brtt sm vanligtvis anmäls direkt till åklagaren, såsm skattebrtt, miljöbrtt ch brgenärsbrtt (11 kap. BrB). Ändringen innebär att även infrmatin m brtt sm saknar en misstänkt persn levereras till Brå. Samtliga anmälda brtt i dessa kategrier ingår därmed i statistiken från ch med Tidigare år redvisades endast anmälda brtt där det fanns en skäligen misstänkt persn. Detta har medfört att det från ch med 2007 redvisas betydligt fler anmälda skattebrtt, miljöbrtt ch brgenärsbrtt jämfört med föregående år. För utförligare infrmatin, se kapitlet Statistikens innehåll, Kriminalstatistik 2009 (rapprt 2010:15). I statistiken över anmälda brtt har ett mindre fel upptäckts sm berör vissa typer av skattebrtt åren ch brtt avseende förreningar från fartyg åren Felet innebär att antalet brtt för dessa brtt underskattades någt under de åren. Under 2007 införde plisen möjligheten att anmäla vissa brtt via internet. Det har medfört att många brtt, speciellt cykelstölder i Stckhlms, Södermanlands ch Gtlands län, inte har kunnat knytas till en viss kmmun, utan har rapprterats under känd kmmun i respektive län. I slutet av 1999 påbörjades en större mläggning hs Riksplisstyrelsen av de system sm levererar uppgifter till statistiken. Med anledning av detta har Brå gjrt stra mläggningar av sitt statistiksystem ch hämtar numera in uppgifter m anmälda brtt direkt från plisens ärendesystem (RAR). Dessa mläggningar kan ha påverkat statistiken under åren 1999 ch Bland annat kan antalet trafikbrtt ha påverkats av mläggningen. För mer infrmatin, se publikatinerna Kriminalstatistik 1999 ch Kriminalstatistik Den brttskd sm infördes 1997 i Plisens ärendesystem för de fall där brttstyp inte kan anges direkt vid anmälningstillfället, redvisades i statistiken till ch med 2002, men tgs sedan brt. För mer infrmatin, se publikatinerna Kriminalstatistik 2003, Kriminalstatistik 2004 ch Kriminalstatistik Mellan 1994 ch 1998 genmgick plismyndigheterna en mrganisatin. De tidigare 118 myndigheterna slgs samman till 21 myndigheter (en per län). Omrganisatinen medförde vissa prblem med indataleveranserna. Detta påverkade i viss mån statistiken, särskilt vad gäller reginala uppgifter. År 1994 övertg Brå ansvaret för den fficiella kriminalstatistiken. Ansvaret för att även prducera kriminalstatistiken övertgs av Brå i samband med bearbetningen av 1995 års statistik. Detta ansvar låg tidigare hs Statistiska centralbyrån (SCB). Ett nytt prduktinssystem med en relatinsdatabas har byggts upp. Omläggningen 25

26 26(27) har i praktiken gett små effekter på jämförbarheten över tid. En kntrll av antalet anmälda brtt mellan de två prduktinssystemen ger en skillnad på 0,15 prcent. Statistiken över antalet uppklarade brtt kan dck ha påverkats någt mer. Någn mtsvarande kntrll av strleksrdningen har inte kunnat genmföras. Under åren infördes successivt en datriserad anmälningsrutin vid plismyndigheterna Ratinell anmälansrutin (RAR). En effekt är att det i kategrin fullbrdade mrd, dråp samt misshandel med dödlig utgång nu registreras fler fall sm inte är brtt (utan till exempel kan vara naturlig död, lyckshändelse eller överds av narktika), vilket leder till ett ökat antal registreringar. Jämförelser över tid för denna kategri är därför mycket säkra. En mläggning av datasystemet genmfördes År 1975 infördes nya regler för kdning ch antalsräkning av brtt, samtidigt sm ADB-systemet för statistiken förändrades i grunden. Det är inte klarlagt i vad mån dessa mläggningar har påverkat jämförbarheten eller tillförlitligheten. Från ch med 1965 ersätter brttsbalken den tidigare gällande strafflagen. De brtt sm anmäldes under åren har, i förekmmande fall ch så långt det varit möjligt, mrubricerats enligt den nya brttsbalkens terminlgi. När plisväsendet förstatligades 1965 gjrdes en genmgripande förändring av kriminalstatistiken. Diarieföringen gjrdes enhetlig i plisdistrikten ch ett nytt datriserat system för statistikframställning infördes. Detta innebar bland annat att brttsredvisningen blev mer detaljerad, framför allt för förmögenhetsbrtten. Kvalitetsstudier Kvaliteten i brttskder För statistiken över anmälda brtt, uppklarade brtt samt misstänkta persner är uppgifter m brttskd avgörande för till vilken brttstyp man räknar brtten, besluten eller de registrerade misstankarna. För att få en bättre förståelse för kvaliteten i registreringen av brttskder har Brå genmfört en kvalitetsstudie, sm publicerades i september Resultatet visar att felkdningar framför allt påverkar fördelningen av brtt inm de lika brttskategrierna. Det är sällan sm anmälningarna skulle ha kdats till en helt annan kategri. Till exempel bedömdes studiens samtliga anmälningar sm getts en brttskd för bedrägeri ha registrerats till rätt brttskategri. Däremt förekm felkdningar för vilken typ av bedrägeri det var frågan m, datrbedrägeri, bluffaktura, bedrägeri med hjälp av internet eller annat. Generellt förekm en överanvändning av kderna för ärenden utan egen brttskd, sm övrigt bedrägeri eller annan stöld, vilket ckså innebar att brttstyper med egen brttskd var underanvända, t.ex. bedrägeri med hjälp av internet. Ytterligare mråden där det på grund av felkdningar finns anledning att iaktta försiktighet vid tlkningen av statistiken är variabler avseende i nära relatin/ej i nära relatin, bekant/bekant, grvt/annat än grvt, försök/fullbrdat samt inmhus/utmhus. Det framgår av den van nämnda studien, men ckså i andra undersökningar sm gjrts av Brå ch SCB rörande användningen av brttskder. För ytterligare 26

27 27(27) infrmatin, se rapprten Användningen av brttskder, en kvalitetsstudie inm kriminalstatistiken: Specialstudier m dödligt våld För att kunna redvisa det faktiska antalet fall av dödligt våld gör Brå specialstudier av underlaget till statistiken, sedan Samtliga anmälda fall av fullbrdade mrd, dråp eller misshandel med dödlig utgång samt vållande till annans död (exklusive de sm inträffar i trafiken eller på arbetsplatser) har studerats. Avsikten med studierna är bland annat att fastställa m misstanken m brtt kvarstår efter plisens utredning (slutredvisad förundersökning). De anmälda fallen av vållande till annans död kntrlleras för att klargöra m det bland dessa gärningar finns brtt sm brde ha rubricerats sm misshandel med dödlig utgång. Med dödligt våld avses fullbrdade mrd, dråp ch misshandel med dödligt våld, sm krrekt registrerats sm sådana eller sm felaktigt registrerats sm vållande till annans död. För mer infrmatin, se Knstaterade fall av dödligt våld Statistik för 2014, sm finns att ladda ner från Specialstudie m ekbrtt År 2004 gjrde Brå en specialstudie för att undersöka skillnaden i antal mellan Brås ch Ekbrttsmyndighetens respektive statistik över anmälda ekbrtt. Slutsatsen blev att Brås statistik endast innehåller uppgifter m brtt där det finns en kppling till en skäligen misstänkt persn, ch att skattebrtten räknas på lika sätt. I ch med införandet av Cåbra 2007 levereras även infrmatin m brtt sm saknar en misstänkt persn till Brå. För mer infrmatin, se Kvalitetsstudie m ekbrtt, sm finns att ladda ner från Juli 2015 Brå ansvarar för den fficiella kriminalstatistiken ch har till uppgift att förse rättsväsendets myndigheter, brttsförebyggande aktörer ch övriga användare med statistik av gd kvalitet sm underlag för beslutsfattande, utredningsverksamhet, debatt ch frskning. Utifrån uppgifter insamlade från rättsväsendets administrativa system, sammanställer ch publicerar Brå årligen cirka tabeller på månads-, kvartals- ch årsbasis inm mrådena brtt, persner lagförda för brtt, kriminalvård ch återfall i brtt. Uppgifterna redvisas på såväl natinell sm reginal ch lkal nivå. Tabellerna publiceras på Brås webbplats, tillsammans med tlkningsanvisningar, kmmentarer ch analyser, samt i publikatinen Kriminalstatistik. Sedan 1995 ansvarar Brå för ch publicerar den fficiella kriminalstatistiken, ch dessförinnan hade Statistiska centralbyrån det ansvaret. Officiell statistik över anmälda ch uppklarade brtt har förts sedan 1950-talet, medan statistiken över misstänkta persner förts sedan 1970-talet. Detsamma gäller även statistiken över återfall i brtt. Allra äldst är statistiken över persner lagförda för brtt samt kriminalvårdsstatistiken, sm båda har framställts sedan 1830-talet. 27