Slutrapport till projektet Arbetsbelastning och stress inom förskolan om ohälsa och relation till arbete och miljö, Dnr
|
|
- Lars-Olof Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport till projektet Arbetsbelastning och stress inom förskolan om ohälsa och relation till arbete och miljö, Dnr Projektledare: Ulf Landström, Högskolan i Gävle. Projektet har genomförts under perioden Bakgrund Förskolan/barnomsorgen utgör idag enligt Arbetsmiljöverkets undersökningar en av de dominerande miljöerna vad gäller stressrelaterad ohälsa bland kvinnor. Rapporteringen om ohälsa inom pedagogiskt arbete har ökat markant under senare år. En växande andel av anmälningarna som gäller ohälsa i arbetet och sjukfrånvaro kommer från förskolor och grundskoleverksamhet (SCB 2006, SCB 2007, SCB 2008). Projektets syfte har varit att besvara och belysa frågeställningar om hur förskolepersonalens stressnivå, påverkas av olika arbetsmiljöfaktorer och förhållanden knutna till verksamheten samt hur den stressrelaterade ohälsan kan utvärderas, förklaras och åtgärdas. Erfarenhet från tidigare forskningsprojektet kring förskolans miljö, stärker bilden av en yrkesgrupp med mental belastning och stress som uttalade inslag i arbetet. Förskollärarnas mentala belastning före, under och efter arbete, har i genomfört AFA-projekt följts såväl via skattningar som fysiologiska mätningar (kortisol). Bl a har ett validerat stress-energi-formulär (Kjellberg och Wadman 2002, Wadman och Kjellberg 2007) använts för att kartlägga personalens upplevda stress och energi (engagemang i arbetet). Skattningsmönstret för den studerade personalgruppen inom förskolan framgår av Figur 1. Vid uppvaknande 1 timme efter uppvaknande Lunchtid Kl 21:00 Hög stress Låg energi Hög energi Låg stress Figur 1. Stress/energimönster för 101 förskollärare före arbete (vid uppvaknade samt 1 timme efter uppvaknande), under arbete (lunchtid) och efter arbete (kl 21.00). Dessa skattningar visar att personalen under arbetstid är mycket engagerad (alla hamnar i högenergigruppen), men också att en stor andel ligger i högstressgruppen (57 procent). Av stressenergimönstret framgår även att arbetet på ett uttalat sätt driver på stressnivån och att återhämtningen är svag. Många andra yrkeskategorier har analyserats med detta formulär. Andelen i högenergigruppen bland förskollärare visar sig vid jämförelser vara större än i 1
2 Antal Antal någon av de andra studerade yrkesgrupperna. Andra skattningar för arbetslastning och stress som tillämpats i den genomförda förskolestudien, visar på samma upplevelsemönster (Figur 2) Erhållit ökad arbetsbelastning under de senaste åren? Nej I viss mån I hög grad I mycket hög grad Inte alls Knappast alls Upplevd stress i arbetet? Något Ganska Mycket Mycket mycket Figur 2. Medelvärden för skattad arbetsbelastning (vänster) och stress (höger) bland 102 förskollärare. Metoder Medverkande personal och förskolor Upprepade kortisolprovtagningar och enkätstudier har genomförts på 6 avdelningar med hög stress) samt 6 avdelningar med låg stressvid vardera 6 förskolor (identifierade i en tidigare genomförd studie, Sjödin m fl 2012). Urvalet av deltagare skedde efter samråd med de förskolor och den personal som arbetar på avdelningarna. Inklusionskriterier var att deltagarna var i åldersintervallet år. Två personer per avdelning med minst 75 % tjänstgöringsgrad rekryterades. Deltagarnas familjesituation och sociala levnadsmönster kontrollerades för, via de frågeformulär som ingick i studien. Studien följde de krav på medgivande och anonymitet som anges i de etiska riktlinjerna för denna typ av projekt. Projektet harunderkastas etisk granskning. Kortisolprovtagning Kortisol i saliv undersöktes från fyra provtagningstillfällen under samma dygn: omedelbart efter uppvaknandet, en timme senare, kl 11 och kl 21. Provtagningarna skedde under onsdag. Totalt sett kom således 24 arbetsdagar med varierande miljöer och inslag i verksamheten att studeras. Proven analyseras vid Linköpings universitet. Frågeformulär avseende stress, arbetsbelastning, trötthet och upplevelser av arbetsmiljön Belastningar i och utanför arbetssituationen mättes med tre formulär: Effort/RewardInventory. För att studera sambanden mellan arbetsbelastning och stress besvarade de ingående deltagarnasiegrist s Ansträngnings/Belönings-formulär (Siegrist, 1996). Krav-kontroll-stöd-formuläret (Karasek& Theorell, 1990) användes för att bl a studera inverkan av arbetsbelastning samt olika arbetsorganisatoriska variabler. Stress och välbefinnande analyserades med ett antal frågeformulär: Stress-Energi-formuläret ( SE-formuläret) (Kjellberg och Wadman 2002, Wadman och Kjellberg 2007), användes för att kartlägga den subjektiva stressen och engagemanget i arbetet. 2
3 Upplevd trötthet mättes med formuläret Swedish OccupationalFatigueInventory (SOFI) (Åhsberg, Gamberale& Kjellberg, 1997), som ger en bedömning av trötthetstillståndet i fem olika dimensioner. Karolinska SleepDiary (KS-diary, KS-scale) (Åkerstedt m fl 1994) användes för att utvärdera sömn, sömnstörningar och sömnighet. Shirom-MelamedBurnoutQuestionnaire(SMBQ)användes för att studera emotionell och pysisk utmattning, spänning, energiförlust och kognitiv utmattning. (Melamed m fl, 1992, 1999). Alla dessa frågeformulär har validerats i tidigare och andra pågående projekt. Observationsstudier för beskrivning av miljö och verksamhet. Tidigare FoU-arbete kring förskolans miljö har i detta projekt utvidgats till att innefatta en observationsstudie. Detta för att optimera säkerheten i utvärderingen av de samband som skall studeras. Personalens skattningar och bedömningar av verksamheten kompletterades således i detta projekt med en extern observatörs samtidiga beskrivning av arbete och miljö. Observationsstudien (60 minuter före lunch och 30 minuter under lunch), innefattade detaljerad löpande registrering av antalet kommunikationskontakter mellan den observerade och barnen, mellan den observerade och kollegor, antal översiktskontroller den observerade gör, samt antal problematiska situationer som uppstod. Analyser Korrelations analyser via Spearmans korrelations koefficient samt Mann-Whitney testergenomföredsför att belysa stressnivåns samband med verksamheten och kringliggande faktorer. Förändringarna av kortisolvärden och skattade besvärsupplevelser i relation till påverkande kringfaktorer testades via alternativa statistiska metoder för att utreda alternativen för predicering av stressrelaterad ohälsa och inriktningar för åtgärder mot denna.cronbachs Alfa användes för reliabilitets tester. Resultat Resultaten från den genomförda studien redovisas översiktligt i nedanstående figurer Figurerna 3 19 avser resultat från genomförd formulärstudie. Figurerna avser resultat från den genomförda observationsstudien. Formulärstudien Procent av arbetstiden Arbete i barngruppen 79,5% Pedagogisk planeringstid 6,3% Administrativt arbete 5,4% Föräldrakontakt 4,6% Kompetensutveckling 1,5% Övriga arbetsuppgifter, städning m.m 2,7% Totalt 100,0% Figur 3. Personalens skattning av hur arbetet fördelades på olika insatser. 3
4 Figur 4. Personalens stressupplevelser på grund av flera samtidiga arbetsuppgifter. Figur 5. Personalens stressupplevelser under arbete med relevanta arbetsuppgifter. 4
5 Figur 6. Personalens stressupplevelser vad gäller förutsättningen av kunna utföra sitt arbete. Figur 7. Personalens stressupplevelser med avseende på att allas gemensamma insatser. 5
6 Figur 8. Personalens stressupplevelser med avseende på hur arbetet är organiserat. Figur 9. Personalens stressupplevelser med avseende på lika ansvar från alla anställda. 6
7 Figur 10. Personalens stressupplevelser med avseende på tid för planering och förberedelser. Figur 11. Personalens stressupplevelser med avseende på hur arbetsuppgifterna ökat under senare år. 7
8 Figur 12. Personalens stressupplevelser med avseende på ledarskap från rektor. Figur 13. Personalens stressupplevelser med avseende på lokalernas utformning. 8
9 Figur 14. Personalens stressupplevelser med avseende på möjligheterna till överblick över barnens aktiviteter. Figur 15. Personalens stressupplevelser med avseende på lokalernas utrustning. 9
10 Figur 16. Personalens stressupplevelser med avseende på hur barngruppen fungerar socialt. Figur 17. Personalens stressupplevelser med avseende på att varje barn får den uppmärksamhet som krävs. 10
11 Stresskattning, skala konflikter bland personal förberedelser inför matsituationer administration personalmöten planering Organisering av arbetet röster på och avklädning ytterkläder ljud barnens aktiviteter ringande telefoner röster i omgivningen ljud från torkar diskmaskiner ventilationsljud Ljudrelaterade faktorer fri lek barnen inomhus mellanmål med barnen WC lunch med barnen inomhusaktiveter där personalen medverkar fri lek barnen utomhus utomhusaktiviteter där personalen medverkar Arbetssituationer barn speciella behov ej diagnos barn konkurerrar uppmärksamhet otåliga barn konflikter mellan barn barn speciella behov diagnos Barngruppen Figur 18. Persolens rangordning vad gäller stressupplevelser från olika faktorer i arbetet Hög stress personal Låg stress personal Fri lek för barnen utomhus * Administrati on, personalmöten ** Mellanmål, för och eftermiddag ** Lunch * Mat och lunch förberedelse r * Ringande telefoner * Fri lek inom hus ** Konflikter mellan barn * På och avklädning av barnen * Personalkonflikter * 22,73 54,82 51,18 39,91 49,27 50,64 56,82 62,27 64,45 70,73 16,46 21,69 25,23 25,46 27,77 27,92 32,69 38,00 45,85 50,67 *.P<.05, **.P<.01 Figur 19. Skillnader i stressupplevelser mellan personal från högstressavdelningarna(övre kurvan) och högstressavdelningarna (nedre kurvan) för olika arbetsfaktorer. 11
12 Mer än hälften av de anställda ansåg att arbetet in var likvärdigt fördelat mellan de anställda. Omkring 8 % ansåg detta öka deras stressnivå. Mer än hälften av de anställda ansåg det ökade administrativa arbetet vara stressande. Hälften av de anställda ansåg det vara stressande att inte kunna ge barnen tillräcklig uppmärksamhet. Konflikter inom personalgruppen ansågs vara den starkaste stressfaktorn. Barnens röster ansågs vara den mest stressande bullerkällan. Detta i synnerhet under av- och påklädnad av barnen. Den största stressfaktorn vad gällde barngruppen var situationer där gruppen innehöll barn med särskilda behov. Personal med tidigare dokumenterade högre stressnivåer upplevde också ovan angivna situationer som mer stressande än gruppen med lägre stressnivåer. 12
13 Observationsstudien Figur 20. Antal tillfällen när aktivitet från personal utförts före och efter lunch med avseende på kontakter kollega/barn och kollega/kollega. Figur 21. Antal tillfällen när aktivitet från personal utförts före lunch uppdelat på personalgruppen med hög respektive låg stress. 13
14 Figur 22. Antal tillfällen när aktivitet från personal under lunch uppdelat på personalgruppen med hög respektive låg stress. Generellt sett har anställda med hög stress också fler antal kontakter till och från barnen. Framförallt kan vi se att anställda med hög stress oftare blir kontaktade av andra kollegor. Nästan tre gånger så många kontakter sker barn pedagog under lunch jämfört med perioden innan lunch. Anmärkningsvärt är att personal med hög stress själva skattade antalet kontakter från barnen som färre jämfört med de som har låg stress. Slutsatser Den dåliga ljudmiljön på förskolornas avdelningar utgör en starkt bidragande orsak till stress i arbetet. Personalens stress påverkas vid sidan om den bristfälliga ljudmiljön samtidigt av ett antal arbetsorganisatoriska faktorer. En viktig faktor vid stressutvecklingen ligger i graden av kommunikation i arbetet, såväl mellan pedagog/barn som mellan pedagog/pedagog. Graden av såväl relevant som irrelevant kommunikation, blir särskilt uttalad i situationer med många barn samlade i verksamheten (av och påklädnad, matsituationer). Den höga graden av röstkommunikation utgör en viktig faktor för störningsupplevelsen och därmed störningsgraden i det pedagogiska arbetet. Ökad störningsupplevelse på grund av dålig ljudmiljö står därmed på ett uttalat sätt i konflikt med det pedagogiska arbetet. Den ökade arbetsansträngningen på grund av detta utgör en viktig faktor för utveckling av stress och slitenhet i arbetet. Mindre barngrupper och arbetsorganisatoriska åtgärder utgör viktiga angreppssätt för att minska stressnivån inom förskolan. 14
15 Projektet och dess resultat har presenterats i samband med seminarier och undervisning, bl a Seminarium i Karlskrona AFA, Seminarium Västerås Lärarförbundet, Umeå Lärarförbundet, Malmö AFA, Seminarium kring förskolans arbetsmiljö i Umeå, Föreläsning för företagshälsovårdsstudenter i Umeå, Presentation vid möte för forskarnätverket Människan och Bullret i Stockholm, Örebro AFA, Presentation vid SKL:s regionala dagar i Göteborg, Stockholm AFA/Prevent, Norrköping AFA, Östersund AFA, Stockholm AFA. Referenser Fries E, Hesse J, Hellhammer J, Hellhammer DH. (2005) A new view on hypocortisolism.psychoneuroendocrinology;30: Kjellberg, A. & Wadman, C (2002) Subjektiv stress och dess samband med psykosociala förhållanden och besvär. En prövning av Stress-Energi-modellen. Arbetslivsinstitutet: Arbete och Hälsa 2002:12. Kjellberg, A. &Wadman, C. (2007) The role of the affective stress response as a mediator of the effect of psychosocial risk factors on musculoskeletal symptoms-part 1: Assembly workers. International Journal of Industrial Ergonomics, 37, Kunz-Ebrech SR, Kirschbaum C, Marmot M, Steptoe A (2004). Differences in cortisol awakening response on work days and weekends in women and men from the Whitehall II cohort.psychoneuroedocrinology;29: Melamed, S., Kushmir, T., Shirom, A. (1992).Burnout and risk factors for cardiovascular disease.behavioral Medicine. 18, Melamed, S., Ugarten, U., Shirom, A., Kahana, L., Lerman, Y., Froom, P. (1999).Chronic burnout, somatic arousal and elevated salivary cortisol leverls.journal of Psychosomatic Research, 46, Pines, AX, Aronson, E, &Kafry, D. (1981) Burnout from tedium to personal growth. Free Press SCB (2008) Arbetsmiljön 2007.AM68SM0601. SCB (2008) Arbetsorsakadebesvär 2008.AM0502BR0801. Scholtz W, Hellhammer J, Schulz, Stone AA (2004). Perceived work overload and chronic worrying predict weekend. Weekday differences in the cortisol awakening response.psychosomatic Medicine;66: Siegrist, J. (1996). Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions. Journal of Occupational Health Psychology, 1, Wadman, C. &Kjellberg, A. (2007) The role of the affective stress response as a mediator of the effect of psychosocial risk factors on musculoskeletal symptoms-part 2: Hospital workers. International Journal of Industrial Ergonomics, 37, Åhsberg, E., Gamberale, F. &Kjellberg, A. (1997) Perceived quality of fatigue during different occupational tasks. Development of a questionnaire.international Journal of Industrial Ergonomics, 20, Åkerstedt, T., Hume, K., Minors, D., and Waterhouse, J., (1994), The subjective meaning of good sleep - an intraindividual approach using the Karolinska Sleep Diary. Perceptual& Motor Skills, 79, Umeå Ulf Landstöm 15
Buller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi
Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Karlstad 2016-03-31 Var finns bullret? Arbeta i buller FYSISK OHÄLSA PSYKISK OHÄLSA
Läs mer2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud.
Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen
Läs merBuller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi
Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen
Läs merSLUTRAPPORT. Projekttitel. Pedagogik, arbetsmiljö och hälsa i förskolan
SLUTRAPPORT Projekttitel Dnr Pedagogik, arbetsmiljö och hälsa i förskolan. 140294 Projektledare Fredrik Sjödin Innehåll: 1. Projektets syfte och bakgrund 2. Projektets genomförande 3. Uppnådda resultat
Läs merFredrik Sjödin Institutionen för psykologi / FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ
Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi fredrik.sjodin@umu.se 090 786 94 09 / 070 205 4018 FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ FORSKNINGSPROJEKT 1. Buller i förskolan ohälsa och preventiva insatser 2. Arbetsbelastning
Läs merFÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ. Fredrik Sjödin Fil dr. Folkhälsa och klinisk medicin Lektor, organisation och ledarskap Institutionen för psykologi
FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ Fredrik Sjödin Fil dr. Folkhälsa och klinisk medicin Lektor, organisation och ledarskap Institutionen för psykologi FORSKNINGSPROJEKT 1. Buller i förskolan ohälsa och preventiva
Läs merHur kan man förbättra ljudmiljön på arbetsplatsen och vilken betydelse har det för personalens välmående?
Hur kan man förbättra ljudmiljön på arbetsplatsen och vilken betydelse har det för personalens välmående? - Med fokus på pedagogiska arbetsmiljöer Fredrik Umeå Universitet Sjödin Institutionen för för
Läs merMedarbetarundersökning Krav & Kontroll
Medarbetarundersökning Krav & Kontroll Exempelrapport Kontaktuppgifter: Datum: Statistikkonsulterna Jostat & Mr Sample AB 2019-03-12 Drakegatan 5 412 50 Göteborg 031-703 73 70 www.statistikkonsulterna.se
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merFörskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun
Förskola i förändring med barnens bästa i fokus Kungsbacka kommun Förskola i Kungsbacka Antal barn förskola 3750 st Antal förskolor 72 st Antal anställda 750 st Fristående förskolor 21 st Under perioden
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merSlutrapport för forskningsprojektet Buller inom förskolan ohälsa och preventiva insatser
Slutrapport för forskningsprojektet Buller inom förskolan ohälsa och preventiva insatser Projektnummer: Dnr 070117 Projektledare: Anders Kjellberg Beviljat anslag: 2 848 200 kronor Projekttid: 2008-01-01
Läs merVAD BEHÖVS FÖR ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD ARBETSMILJÖ I FÖRSKOLAN?
Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi fredrik.sjodin@umu.se 090 786 94 09 / 070 205 4018 VAD BEHÖVS FÖR ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD ARBETSMILJÖ I FÖRSKOLAN? FORSKNINGSPROJEKT 1. Buller i
Läs merStressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Läs merEn bransch att må bra i
En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019
Läs merMetoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?
Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,
Läs merUDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.
UDIPA Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Annika Thorner Högskolan i Skövde Agenda IT och psykosocial arbetsmiljö Utvärdering UDIPA ett nytt utvärderingsverktyg
Läs merPsykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merStress i skolledares arbete
Stress i skolledares arbete enkätresultat från 1992 och 2013 Eva Bejerot, december 2015 Studiens bakgrund Detta arbete redovisar resultat från en enkätstudie till skolledare som genomfördes på Psykologiska
Läs merStress i förskolan. En enkätstudie om hur pedagoger i förskolan upplever stress på sin arbetsplats
Självständigt arbete (examensarbete), 15 hp, för förskollärarutbildning Utbildningsvetenskap HT 2015 Stress i förskolan En enkätstudie om hur pedagoger i förskolan upplever stress på sin arbetsplats Sofia
Läs merRiskerar förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättningar?
Riskerar förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättningar? Negativa effekter av höga ljudnivåer Författare: Anne Carlsson Handledare: Ulf Flodin vid Yrkes- och miljömedicinskt centrum i Linköping Projektarbete,
Läs merHållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg
Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer
Läs merABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten
ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Förändringsarbete, nyinskolningar:
Läs merBackeboskolans förskola. Nacka kommun
Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur
Läs merSamband mellan arbete och hälsa
Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå
Läs merMadeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
Beslut och verksamhetsrappol Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid förskolan Ulvarna belägen i Karlstad kommun 1 (9) Beslut I detta
Läs merJobbhälsobarometern Skola 2015
Rapport 2015-11-09 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola 2015 - Ny statistik om lärares syn på jobbet inom utbildningssektorn Inledning Debatten om skolan är dagligen
Läs merHierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning
Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise
Läs merStress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sjukfrånvaro. sjukfrånvaro
Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sömn > trötthet > sjukfrånvaro sjukfrånvaro Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet, Torbjörn Åkerstedt Stockholms universitet Stockholm
Läs merÅrlig psykosocial skyddsrond
1 av 6 2017-12-06 16:55 Årlig psykosocial skyddsrond Enkät om psykosocial arbetsmiljö Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar inom Lunds universitet oavsett arbetsplats och därför
Läs merRapport. Fastighetsföretagarklimatet. Fastighetsägarna MittNord
Rapport Fastighetsföretagarklimatet Fastighetsägarna MittNord Bakgrund och syfte Organisationen Fastighetsägarna driver frågor i fastighetsägares intresse. Fastighetsägarna är indelade i åtta regioner,
Läs merDet hälsofrämjande ledarskapet
Det hälsofrämjande ledarskapet En första linjechefs vardag Maria Tidstedt 2016-01-20 En första linjechefs vardag Första linjechefers förutsättningar för att utöva ett hållbart och hälsofrämjande
Läs merArbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:
Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar
Läs merVåra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress
Läs merGod ljudmiljö inom förskolan
God ljudmiljö inom förskolan Ringens förskola/gislaved kommun: Jessica Thylander Jennie Josefsson Ulla-Karin Bengtström Mål att förbättra ljudmiljön kring matsituationen. förbättra ljudmiljön efter utevistelsen.
Läs merOm chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF
Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete
Läs merERI och Krav-Kontroll-Stöd
ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på
Läs merSamverkan för hållbar arbetsmiljö för personal och barn
Samverkan för hållbar arbetsmiljö för personal och barn Vi ska berätta om vår vingliga resa. Monica Dackander, Kommunal Susanne Lyckevall, Ronnie Ripgården, Lärarförbundet Annika Hellström, Verksamhetschef
Läs merSkyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning (S)
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning (S) 2015-08-02 Syfte Verktyget för psykosocial skyddsrond kan användas för att identifiera de psykologiska och sociala
Läs merRektorers arbetsmiljö
RAPPORT Rektorers arbetsmiljö En tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket (AV), distriktet i Göteborg under 2009 och 2010 Postadress: Box 2555, 403 17 Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 8 Telefon:
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merRapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund
Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, 221 84 Lund mf@mfskane.se 2015-09-01 Rapport Psykosocial enkät Under mars månad 2015 genomförde Medicinska Föreningen en enkätundersökning bland
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet
Läs merKonsekvensanalys gällande situationen på förskolorna i Katrineholm
Konsekvensanalys gällande situationen på förskolorna i Katrineholm Barnens arbetsmiljö Förskolan ska lägga grunden till barnens lärande. Vi anser att det finns en koppling kring förskole-barnens arbetsmiljö
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merFörskoleenkäten hösten 2017
Förskoleenkäten hösten 2017 Resultatredovisning för Förskoleenkäten till pedagogisk personal i förskola Antal medverkande kommunala förskolor: 559 Antal medverkande fristående förskolor: 183 Totalt antal
Läs merKvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation
Läs merHälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång
Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet
Läs merPlan mot kränkande behandling Alboga förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot kränkande behandling Alboga förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Ansvariga för planen Förskolechef Monika Lundqvist Planen gäller 2018-11-30
Läs merSammanfattning. Slutsatser
Sammanfattning Chefer är viktiga för att skapa attraktiva och välfungerande jobb inom välfärden. Samtidigt är många chefer hårt pressade av hög arbetsbelastning, stort personalansvar och knappa resurser.
Läs merVägledning vid förändringsprocesser
Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa
Läs merPlan mot kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola
Plan mot kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Ansvariga för planen Förskolechef och likabehandlingspilot Planen gäller
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merArbetsmiljöbarometern, syfte Öka kunskaperna om arbetsmiljön vid GU Utgångspunkt för att identifiera förbättringsområden Survey-feedback (Lawler, 1991, Rubenowitz, 2004) + samlad, övergripande bild + identifiera
Läs merFörskoleenkäten våren 2017
Förskoleenkäten våren 2017 Resultatredovisning för Förskoleenkäten till pedagogisk personal i förskola Antal medverkande kommunala förskolor: 554 Antal medverkande fristående förskolor: 182 Totalt antal
Läs merCHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN
CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN VÄGLEDNING TILL CHECKLISTAN I de situationer där pedagogen eller barnet önskar en tystare ljudmiljö eller en ljudmiljö som inte stör pågående verksamhet behövs en åtgärd.
Läs mer908 förskollärare svarar om förskolan i Stockholms stad
908 förskollärare svarar om förskolan i Stockholms stad Liberalerna i Stockholms stadshus har under våren 2018 skickat ut en enkät till 2700 förskollärare i Stockholms stads kommunala verksamheter. Enkäten
Läs merFöretagsläkarnas arbetsmiljö 2013
Företagsläkarnas arbetsmiljö 2013 EN ENKÄTSTUDIE DEC 2012-JAN 1013 Jan Rosén och Stig Norberg Svenska Företagsläkarföreningen Innehåll 1. Basdata... 3 Hela gruppen... 3 Arbetsgivare... 3 Övrigt... 4 2.
Läs merFörskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun
Förskola i förändring med barnens bästa i fokus Kungsbacka kommun Kungsbacka på kartan Förskola i Kungsbacka Antal barn förskola 3750 st Antal förskolor 72 st Antal anställda 750 st Fristående förskolor
Läs merFysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal
Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Författare: Erika Larsson Sensia Hälsa, Tranås Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid
Läs merFramgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning
God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska
Läs merStressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2
Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Bakgrund, stressbegreppet: Pionjärer
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Läs merStress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2
Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Bakgrund, stressbegreppet: Pionjärer
Läs merArbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merFörändring i arbetstider och barnens måltidssituation vid frukost/mellanmål
ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs?
Läs merI SKÄRNINGSPUNKTEN AV LEAN, ARBETSMILJÖ OCH PRODUKTIVITET
I SKÄRNINGSPUNKTEN AV LEAN, ARBETSMILJÖ OCH PRODUKTIVITET Karin Andersson Oktober 2018 RISE Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Innehåll Vad är Lean? Lean och
Läs merUtvärdering av Duo modellen i Lundbys förskolor VT 2018
Utvärdering av Duo modellen i Lundbys förskolor VT 2018 Syftet med omorganiseringen: Stora barngrupper har blivit en arbetsmiljöfråga för medarbetare. Utmatning, stress, lång- och korttidsfrånvaro, buller,
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Ekebackens förskola belägen i Högsby kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport
Läs merEn bro mellan forskning och praktik i arbetsmiljöfrågor
En bro mellan forskning och praktik i arbetsmiljöfrågor Hanne Berthelsen, Odont.Dr., MPH Forskare, CTA, Malmö högskola Hanna Ljungberg, Huvudskyddsombud, Akademikerförbundet SSR, Malmö Stad COPSOQ = Copenhagen
Läs merWifi: CLARION CONNECT
Wifi: CLARION CONNECT 1 Tammi Gustafsson Nadel Malin Gyunda Tove Mejer 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Samarbetet mellan förskola och hem har ökat liksom vårdnadshavarnas medvetenhet kring hur viktig läsning och
Läs merMedarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)
MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten
Läs merRelationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv
Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore
Läs merTid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)
D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merHållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg
Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer
Läs merHur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-
Läs merHört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics
Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet
Läs merRiktlinje - Roller och ansvar
Riktlinje - Roller och ansvar n Barn- och utbildningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Riktlinje Roller och ansvar i förskolan Inledning Vid Luleå kommuns förskolor arbetar flera yrkeskategorier framförallt
Läs merSå skapar du en god digital arbetsmiljö
Så skapar du en god digital arbetsmiljö Från planering till användande med ett förebyggande perspektiv Roger Edsand ur GP 22 september 2018 Intraservice Vi utbildar både dig som är medarbetare och chef.
Läs merÅRSRAPPORT 2012 KLINISK VERKSAMHET OCH RESULTAT. Stressrehabiliteringen, Norrlands Universitetssjukhus
ÅRSRAPPORT 2012 KLINISK VERKSAMHET OCH RESULTAT Stressrehabiliteringen, Norrlands Universitetssjukhus Umeå november 2013 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Bedömnings- och behandlingsrutiner
Läs merFrån ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården Artur Tenenbaum Artur Tenenbaum. Företagsläkare vid Hälsan & Arbetslivet,
Läs merEn förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan
En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation
Läs merEnkät om organisatorisk och social arbetsmiljö
Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö Samlat resultat för Arbetsmiljöuppföljning 0900 Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och återkoppling. Skriv gärna ut och spara det. 7
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins
Läs merArbetslivets betydelse för hälsan
Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012
Läs merKartläggning Skolkuratorer Västra Götaland. Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum:
Kartläggning Skolkuratorer Västra Götaland Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum: 1 Bakgrund & Genomförande Bakgrund Novus har för Akademikerförbundet SSR:s räkning genomfört
Läs merLångtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merChefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat
Läs mer2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation
Erik Lundkvist Institutionen för Psykologi Idrottshögskolan Vinnare i det långa loppet 2014-10-15 Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Institutionen för Psykologi Umeå Universitet Kvällens presentation
Läs merSkolenkät Förskola Personal
Skolenkät Förskola Personal Information om enkäten Din förskola ingår i Region Hallands utvecklingsprojekt Välmående ger resultat. Syftet med denna enkät är att undersöka hur personalen på din förskola
Läs merArbetsrelaterad stress hos audionomer -audionomernas egna ord kring upplevd stress
Arbetsrelaterad stress hos audionomer -audionomernas egna ord kring upplevd stress Audionombarometern 2014 Framtidsgruppen Josefina Larsson & Satu Turunen-Taheri 2016-05-12 framtidsgruppen.audionom@gmail.com
Läs merABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten
ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Lantmätaregatans förskola ska rivas.
Läs mer