God ljudmiljö inom förskolan

Transkript

1 God ljudmiljö inom förskolan Ringens förskola/gislaved kommun: Jessica Thylander Jennie Josefsson Ulla-Karin Bengtström Mål att förbättra ljudmiljön kring matsituationen. förbättra ljudmiljön efter utevistelsen. förbättra ljudmiljön efter måltiden. förbättra ljudmiljön under måltiden. förbättra ljudmiljön innan måltiden. Bakgrund På Ringens förskola är det barn inskrivna i åldrarna -5 år. I arbetslaget ingår 5 pedagoger och kök/städpersonal. Vi anmälde oss till projektet då vår verksamhetsledare varit på en spridningskonferens kring ljudmiljön och vi såg detta som en bra möjlighet till att aktivt arbeta med att få en god ljudmiljö på förskolan. För att kunna kartlägga var och i vilka situationer det är mycket buller har vi använt oss av en observationsmetod som visar bullrets när, var och hur. Pedagogerna har under en dag fyllt i en egen observationsmall när de upplever att det är något ljud som inte är behagligt. Därefter har resultaten sammanställts och diskuterats. Resultatet visade att det fanns två situationer/problemområden där det var buller. Dessa var tambursituationen och matsituationen. Vi valde att förbättra ljudmiljön kring matsituationen. Förändringar Vi använde oss av PGSA-mallar då vi planerade upp de förändringar vi ville genomföra. För att få en behaglig stund vid matbordet började vi att se över det som kunde förbättras innan.. Första förändringen var att duka före utgång. Förut har en pedagog gått in lite tidigare från utevistelsen med ett barn och dukat. När övriga barn kom in var det bara två pedagoger tillgängliga att hjälpa övriga barn med avklädning och tvättning. Denna situationen upplevde vi rörig, stressig och högljudd.. Därefter prövade vi med att servera frukt i direkt anslutning med lunchen. Tidigare har barnen fått duka av porslin efter måltiden för att sedan sätta sig för att äta frukt. Detta upplevde vi som ett moment som gjorde barnen oroliga och ljudnivån var ofta hög. Istället serveras frukten innan de dukar av. Detta utvärderades av barnen genom gubbtest, dvs. lägga glada respektive ledsna gubbar i en låda beroende på hur de upplevde matsituationen.. Ett moment vi upplevde bullrigt innan måltid var att de yngre barnen slamrade med sina bestick och porslin under tiden de väntade på att få mat. För att minska på dessa ljud ställde vi de yngre barnens porslin i mitten av bordet så att barnen

2 inte kan nå dem. Presonalen ger dem sedan detta i samband med att de får ta mat. 4. Innan måltiderna har vi samlat barnen i en samling då dukbarnet har berättat maten. Detta moment har varit oroligt för barnen eftersom de fick vänta länge innan alla var färdiga efter utevistelsen samt att de var både trötta och hungriga. Det var ofta en situation fylld av konflikter, stress och höga ljud. Vi ansåg att samlingen inte gav barnen någonting. Vi såg över innemiljön. Barnen sitter vid fyra olika bord i tre olika rum. Vid varje bord finns en pedagog. Vi förändrade miljön i de olika rummen så att de var anpassade till de barn som satt där inne och åt. Eftersom vi har en -5 årsavdelning valde vi att ha ett rum för de äldsta barnen med material som enbart var anpassat för dem som exempelvis pärlor, saxar och material med små bitar. I övriga rum var materialet mer anpassat för barn i alla åldrarna. Efter att barnen kommit in från utevistelsen och tvättat händerna får de gå in i det rum de sitter och äter och välja någonting att leka med fram tills att maten serveras. För att få barnen delaktiga i arbetet kring att förbättra ljudmiljön vid måltidssituationen har vi samtalat kring olika ljud som uppkommer vid måltidssituationen och hur de kan förändras till det bättre. Barnen har fått prova hur det låter när de dukar av och exempelvis slänger besticken i lådan respektive lägger ner dem försiktigt. Vi har också pratat om vilken samtalston som är behaglig vid matsituationen och att man inte pratar för mycket i mun på varandra. Efter måltiderna har vi samtalat kring hur de upplevde måltiden, dvs hur öronen mådde. Från bör fick barnen som var lite äldre, -5 år, utvärdera situationen genom att lägga glada respektive ledsna gubbar i en låda beroende på hur de upplevde matsituationen. Ett barn i taget fick gå fram och välja gubbe och förklara för en pedagog varför de valde just den gubben. Vi märkte att de yngre barnen inte lade gubbar efter hur de upplevde situationen utan efter vilket humör de var på eller hur mycket de hade pratat. Vi anser att de är för små för att förstå innebörden av ett sådant test. De större barnen hade delvis också svårt för att se till hela matsituationen. Ibland tappade ett barn bestick på golvet och lade en ledsen gubbe för att just det hade bullrat, även om matsituationen i helhet var lugn. De kunde också lägga en ledsen gubbe för att de tyckte att de hade pratat mycket, även om det var en låg samtalston. Vi har därför inte kunnat göra så många tester och mätningar eftersom vi inte ansåg att de inte visade relevanta resultat. Vi tycker att denna testmetod passar lite äldre barn. Resultat förbättra ljudmiljön efter utevistelsen. Metod/förändring duka före utgång. Eftersom ett barn och pedagog dukar per gång kan inga mätningar göras. Stressen och ljudnivån när barnen kommer in efter utevistelsen har minskat eftersom en pedagog till är tillgänglig för att hjälpa barnen. Diskussioner i arbetslaget visar att detta arbetssätt fungerar bra och minskar ljudnivån när vi senare har lunch.

3 förbättra ljudmiljön efter måltiden. Metod/förändring att servera frukt i direkt anslutning till maten. Här märkte vi genast ett positivt resultat. Barnen var mycket lugnare när de inte behövde duka av och komma tillbaka och sätta sig vid borden igen. Diskussioner i arbetslaget visar att stressen och bullret minskade. Vi gjorde även ett test med barnen efter förändringen då de fick lägga glada respektive ledsna gubbar i en låda. Testet visade att barnen också upplevde att ljudmiljön blivit bättre. I arbetslaget tycker vi att det är viktigt att en pedagog är med då barnen väljer gubbe för att fånga deras tankar. Det är endast några av de äldre barnen som förstår och är mogna för detta mätsystem. 0 Matsituationen Glada Ledsna :e ober deltog st varav 8 barn i ålder -5 år. 9 var glada och ledsna. 9:e ober deltog st varav 8 barn. 7 glada och 4 ledsna. De barn som hade stoppat i en ledsen gubbe tyckte att de själva hade pratat och stört kamraterna mycket. 0 var det en rörig dag med mycket personalbortfall, därav deltog inte alla.. tyckte barnen och personalen att det var en skön ljudmiljö kring matbordet. Det är samma barn som lagt ledsna gubbar i lådan, de tycker att de pratar mycket själva men inte så att de stör kompisarna. ober, i ett av rummen var det några barn i ett av rummen som störde de andra. I de andra rummen tyckte barnen att det hade varit lugnt och skönt. Det märks att barnen har sänkt sin samtalston vid matsituationen. Det märks skillnad vid frukost och mellanmål, då är det oftare stimmigare. förbättra ljudmiljön under måltiden. Metod/förändring att sätta de yngre barnen porslin i mitten av bordet. Vi har inte gjort några mätningar på detta då vi anser att de yngre barnen inte är mogna för att förstå innebörden av testerna och de äldre barnen inte berörs. Vi har fört

4 diskussioner i arbetslaget och kommit fram till att förändringen har visat på ett minskat slammer av porslin och bestick. Barnen har blivit lugnare eftersom de inte har något framför sig som distraherar. förbättra rutinsituationen före måltiden. Metod/förändring 4 förbättra rutinsituationen före måltiden. Endast de äldre barnen har deltagit i gubbtestet och resultatet visar att alla upplevde en bättre ljudmiljö vid matsituationen. Måndag och fredag deltog 4 barn, tisdag-torsdag deltog 7 barn. Även pedagogerna tyckte att denna förändring ledde till en förbättrad ljudmiljö, framförallt innan vi sätter oss att äta. Barnen är inte lika oroliga när de kommer in efter utevistelsen och ljudnivån är lägre. Pedagogerna har använt en mätning som kallas hur har din ljuddag varit. Var tredje vecka under en period har vi fyllt i hur vi har upplevt att dagen har varit utifrån ljudnivån. Blå (grön) linje visar att den har varit bra, gul linje visar att den varit ok, röd visar att den varit jobbig. 4 Hur har din ljuddag varit,5,5,5 grön röd gul 0, nov nov 4de c

5 Första mätningen /nov visar att ljuddagen upplevdes bra av alla pedagoger. Vi hade kommit en bit på vägen i arbetet med ljudmiljön. Andra mätningen gjordes under en period när vi hade många barn på eftermiddagen. Både pedagoger och barn var lite trötta och vi jobbade mycket med lucia och julförberedelser och arbetet med ljudmiljön kom lite i skymundan. Tredje mätningen skedde under en period då det var mycket frånvaro av ordinarie pedagoger som ersattes av vikarie. Arbetet kring ljudmiljön försvårades pga detta. Vi anser utifrån denna mätning att ett aktivt arbete kring ljudmiljön är ett måste för att få en behaglig ljuddag. Vissa omständigheter som är opåverkbara ger konsekvenser för arbete med ljudmiljön. Summering Arbetet med målet att förbättra ljudmiljön vid måltidssituationen har gett positiva resultat. Både barn och pedagoger är mer medvetna om vilka ljud som finns runtomkring och hur de påverkar oss. Då vi även har arbetat med ett material som heter Huller om buller har vi fått föräldrarna mer medvetna om arbetet med att aktivt förbättra ljudmiljön i olika situationer. Vi upplever att projektet har gjort oss mycket mer medvetna om hur vi på ett enkelt sätt kan påverka ljudmiljön runtomkring oss på förskolan. Detta arbete kommer vi att fortsätta med eftersom det finns mängder av situationer som kan förbättras. Det är viktigt att tänka på att små förändringar ger bra resultat. Det är viktigt att vid varje nytt mål sitta i arbetslaget och strukturera upp arbetet så att alla blir delaktiga för bästa resultat. Det har varit mycket utvecklande att vara delaktiga i detta projekt och vi kommer fortsätta att aktivt arbeta inom detta område. Nästa steg Vi kommer att sprida våra kunskaper kring arbetet med ljudmiljön till de övriga förskolorna i området. Ett nytt mål att förbättra har planerats, ljudmiljön vid tambursituation. Detta arbetssätt kommer förhoppningsvis att finnas med som en naturlig del av verksamheten på vår förskola även i framtiden. Vi vill tacka de som varit ansvariga för detta projektet och för att vi har fått vara delaktiga. Vi önskar att fler förskolor får möjlighet till att aktivt arbeta med att förbättra ljudmiljön.