Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg

2

3 Bakgrund Skiftarbete med nattarbete blir allt vanligare pga. ökad global konkurrens och ökad efterfrågan på service dygnet runt. Nattarbete innebär att gå emot sin inre biologiska klocka. Skiftschemats konstruktion kan bidra till att öka eller minska de negativa effekterna av detta. Vi studerade effekterna av en schemaförändring i en tillverkningsindustri, i en prospektiv kontrollerad interventionsstudie. Skiftarbete och sömn Skiftarbete med nattarbete kan öka risken för olika sjukdomar och för fysiologiska såsom magproblem och hjärt-kärlbesvär. De vanligaste besvären i samband med skiftarbete brukar dock ha att göra med sömn och trötthet. Detta beror på att nattarbete eller roterande skiftscheman stör inre biologiska rytmer, den normala sömn-vakenhetscykeln, socialt liv och familjeliv, som kan komma i kläm pga. brist på ork och på gemensam tid med familj och vänner. Den 24 timmars dygnsrytm som många av våra fysiologiska och psykologiska funktioner följer är ganska rigid och ruckas långsamt i samband med nattarbete, men de olika funktionerna ändras olika snabbt. Detta gör att de hamnar i otakt då sömn-vakenhetsmönstret förskjuts som vid skiftarbete. Denna otakt har antagits spela en viktig roll för ohälsa vid skiftarbete, och ur hälsosynpunkt bör en strävan vara att minska denna otakt i dygnsrytmer. Skiftscheman Skiftschemans konstruktion - antal skift i rad och antal dagar eller timmar mellan enskilda skift och block av skift, rotationsriktning med eller mot uret (dvs om de olika skifttyperna innebär rör sig framåt med uret, dvs i ordningen morgon, kväll, nattskift, eller bakåt, dvs morgon, natt, kvällsskift), starttider för olika skift - kan därför ha stor betydelse för sömn och hälsa. Undersökning Arbetsmiljöinspektionen hade uppmärksammat att många anställda vid ett tillverkningsföretag var påtagligt trötta. Företaget vände sig då till oss för rådgivning inför eventuell skiftförändring. Vi mätte en mängd aspekter av sömn, trötthet, återhämtning, negativ påverkan från arbete till familj och subjektiv hälsa med en enkät till personalen, och avrapporterade resultaten. Därefter förhandlade företagsledning och fack fram ett nytt schema om vilket det fanns stor enighet. Det gamla schemat var av en ofta rekommenderad typ; ett s k snabbt framåtroterande 24- timmarsskift med sex på varandra följande skift; två på respektive morgon, eftermiddag och kväll, följt av 4 lediga dagar. Det nya schemat var istället ett långsamt bakåtroterande med block om tre skift på morgon, natt, och eftermiddag med tre dagar ledigt mellan varje sådant block. Detta schema innebar dock i genomsnitt 2 skift färre/månad vilket löstes dels genom att lägga till ett skift per månad någonstans i schemat, dels genom minskad lön motsvarande ett skift. Vi kom överens om en uppföljande undersökning efter genomförd förändring. Sex månader efter baslinjemätningen infördes det nya schemat och 15 månader därefter gjordes en uppföljande enkätundersökning där motsvarande information som vid baslinjeundersökningen samlades in.

4 Hypoteser Efterom det nya skiftschemat medförde färre på varandra följande skift (3 mot 6) innan ledighet, och fler lediga dagar, förväntades bättre möjligheter till återhämtning och sömn, och därmed mindre trötthet efter införandet av det nya skiftschemat. Pga minskad förväntad trötthet samt mer och socialt sett bättre placerad ledighet förväntades en minskad negativ påverkan från arbetet till familjelivet vid uppföljningstillfället. Under förutsättning att bättre återhämtning och bättre balans mellan arbete och familj uppnåddes med det nya schemat förväntades en minskning av subjektiva hälsobesvär. Metod Alla 369 anställda inbjöds att delta och 283 (77%) av dem besvarade ett baslinjeformulär. Av dessa arbetade 186 skift och 97 dagtidsarbete i produktion eller administration. Av dessa deltog 118 skiftarbetare och 67 dagtidsarbetande vid uppföljningen. De med dagtidsarbete utgjorde kontrollgruppsamma formulär användes vid baslinje och uppföljning. Frågorna speglade exempelvis aspekter av arbetsstress, sömnkvalitet, återhämtningsbehov, trötthet, subjektiva hälsobesvär, och arbete-familjkonflikt. Resultat Samtliga hypoteser fick stöd, dvs bland de skiftarbetande hade sömnkvalitet, återhämtning och trötthet förbättrats, negativ påverkan från arbete till familj minskat, och subjektiva hälsobesvär minskat med det nya schemat. Från att vid baslinjen genomgående ha legat sämre än de dagtidsarbetande i samtliga mått skilde sig grupperna inte åt vid uppföljningen. Som förväntat skedde inga förbättringar i dagtidsgruppen. Därtill kunde konstateras en kraftigt ökad tillfredsställelse med det nya schemat jämfört med det gamla i skiftarbetsgruppen. Trots förbättringar i förväntad riktning kan inte säkert sägas vad som specifikt ledde till detta då flera dimensioner i skiftschemat förändrades samtidigt. Det kan dock antas att minskad ackumulerad trötthet och förbättrade möjligheter till återhämtning bidrog även till de övriga positiva effekterna. Spridning av resultat Resultaten har publicerats i en peer-reviewed internationell vetenskaplig tidskrift (Karlson et al. 2009), samt i AMM:s Bulletin. Fynden har vidare presenterats på såväl internationella som nationella vetenskapliga konferenser, liksom via ett flertal utbildningsinsatser för olika yrkesgrupper och personalorganisationer. Detta har bidragit till ökad kännedom om vår studie, vilket i sin tur inneburit en efterfrågan från ett flertal företag i främst Södra sjukvårdsregionen om konsultationer och bedömningar angående befintliga arbetstidsscheman, och planerade förändringar av sådana i förhållande till ohälsoeffekter. Konsultationerna har skett i form av såväl telefonkonsultationer, eller granskningar av skiftscheman med skriftliga utlåtanden, som i form av arbetsplatsbesök där vi hållit föredrag och diskuterat utformningen av skiftscheman med ledning, fackliga representanter och arbetsgrupper. Studiens nytta för befolkningen Genom att ha kunnat genomföra en interventionsstudie, vilket är relativt sällsynt om än efterfrågat, har studien bidragit till kunskapsutvecklingen om effekter av skiftscheman och hur en förändring av ett schema kan få avsevärda positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Genom vår omfattande kunskapsspridning till många olika avnämare inom Södra Sjukvårdsregionen bedöms studien ha fått en betydande primärpreventiv effekt.

5 Referenser Vetenskapligt originalarbete Karlson B, Eek F, Ørbæk P, Österberg K. Effects on sleep related problems and self-reported health after a change of shift schedule. J Occup Health Psychol 2009;14(2): Övriga publikationer Karlson B. Förbättrad sömn och subjektiv hälsa efter förändring av skiftschema. Bulletin från Arbets- och miljömedicin, Lund, & Yrkes- och miljödermatologi, Malmö. 2009;27(2):5. Urval av presentationer vid konferenser Karlson B, Carlsson F, Hansen Å M, Garde A H, Ørbæk P. Subjective health and cortisol in relation to specific shift schedules. Nordiskt Arbetsmiljömöte, NAM. Ängelholm, 30 augusti Karlson B, Carlsson F, Ørbæk P, Österberg K. Effects on self-reported health and sleep related problems after a change of shift schedule. Work, Stress & Health APA/NIOSH, Miami, USA, March Karlson B, Carlsson-Eek F, Ørbæk P, Österberg K. Positiva effekter av förändrat skiftschema. Svenska läkarsällskapets riksstämma Karlson B, Carlsson Eek F, Hansen Å-M, Garde AH, Österberg K, Ørbæk P. Kortisoldygnsrytm arbets- och ledig dag hos skiftarbetare. Svenska läkarsällskapets riksstämma

6

7 Rapporten sammanfattar genomförandet och utvärderingen av effekter på bl a sömnkvalitet, återhämtningsförmåga och subjektiv hälsa efter en förändring av ett skiftschema från ett snabbt framåtroterande till ett långsammare bakåtroterande schema. Studien gjordes inom ett större tillverkningsföretag i Södra Sjukvårdsregionen och visade positiva effekter. Arbets- och miljömedicin LUND Tel Fax E-post amm@med.lu.se Internet: