Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 AMM Rapport nr 14/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Polisarbete i yttre tjänst Rapportering av enkätresultat 2010 Arbetsmiljö välbefinnande attityder handledning Sofia Skogsliden Kai Österberg Björn Karlson 1

2 (Tom sida) 2

3 Sammanfattning I denna rapport delges resultatet av en enkät som delades ut till poliser i Skånes näpon, till Trafik och Rytteri samt till Länskriminalavdelningen under sommar och höst Totalt c:a 500 personer (50 %), svarade på enkäten. En analys av svarsbortfallet visar att näpon med låg svarsfrekvens inte skiljer sig väsentligt från näpon med hög svarsfrekvens. Detta gör att resultaten bedöms generaliserbara, om än med viss försiktighet. Syftet med enkäten var att undersöka hur poliserna upplever sin arbetsmiljö och om särskilda riskfaktorer för mentalt illabefinnande kunde identifieras. I denna rapport har ambitionen varit att besvara de frågor som initierade undersökningen. Mer information finns att hämta ur enkätresultaten, men i denna avrapportering finns inte utrymme för en fullständig resultatredovisning. Avseende psykologiska riskfaktorer i arbetsmiljön så undersöktes polisernas upplevelse av arbetsbelastning, kontroll, belöning, gemenskap, rättvisa och värderingar. På områdena arbetsbelastning och belöning ligger polisernas svar på samma nivå som referensgruppen (ett stort antal personer med olika yrken). Jämfört med referensgruppen skattar poliserna gemenskapen i arbetsgruppen högre, dvs. mer positivt, medan områdena kontroll, rättvisa och värderingar skattas lägre än referensgruppen. Med kontroll menas individens yrkesmässiga självständighet och förmåga att påverka hur man utför sitt arbete samt tillgången till de resurser man behöver för sitt arbete. Med rättvisa menas i vilken mån resurser fördelas rättvist på arbetsplatsen och i vilken utsträckning individens karriärmöjligheter bestäms av vad du kan och inte vem du känner. Med värderingar menas i vilken utsträckning organisationens mål överensstämmer med individens, samt i vilken utsträckning organisationens mål påverkar individens dagliga arbete. I materialet finns ett samband mellan dessa lågt skattade riskfaktorer och mer positiva attityder till våldsanvändning. Lägre upplevd kontroll, lägre upplevd rättvisa, och lägre skattad överensstämmelse av värderingar, har samband med mer positiva attityder till våldsanvändning. Detta är ett viktigt fynd då det visat sig i internationella studier att mer positiva attityder till våldsanvändning har ett samband med högre grad av faktisk våldsanvändning. Även s.k. buffrande faktorer har undersökts, dvs. faktorer som antas verka positivt på den upplevda arbetsmiljön, i det här fallet upplevd gemenskap, möjlighet till återhämtning och erfarenheter av yrkeshandledning. Poliserna skattar upplevd gemenskap i arbetsgruppen mycket högt, vilket är i linje med tidigare kunskap om polisyrket. Av de svarande anger 53 % att man behöver mer än en dag för att ha återhämtat sig och känner sig utvilad efter en arbetsvecka, vilket är en tämligen hög andel. Åtta procent uppger att de aldrig hinner vila ut. Behovet av återhämtning tenderar att vara större för poliser med kortare tjänstetid. Effekten av yrkeshandledning går inte att utvärdera objektivt utifrån den aktuella enkäten, utan kräver ytterligare undersökningar. Däremot konstateras att majoriteten av poliser med erfarenhet av yrkeshandledning uppger att den haft positiva effekter på den egna personliga utvecklingen och samarbetet i arbetsgruppen. Utifrån resultatet rekommenderas att man inom Polismyndigheten i Skåne: - Identifierar och åtgärdar interna orsaker till upplevd orättvisa inom organisationen, exempelvis genom att skapa tydliga kommunikationsvägar vid upplevd orättvisa. - Möjliggör en strukturerad form av kunskaps- och erfarenhetsutbyte, exempelvis genom yrkeshandledning. 3

4 - För ner diskussionen om värderingar till den enskilde polismannen, så att möjlighet ges att konkretisera vad värderingar är och vilken roll de spelar i arbetet, exempelvis genom yrkeshandledning. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Vad studeras?... 6 Metod... 7 Formulär...7 Deltagande...7 Tjänstetid...7 Resultat... 7 Arbetsmiljö...7 Kontroll... 7 Rättvisa... 8 Värderingar... 8 Buffrande faktorer...8 Yrkeshandledning... 8 Återhämtning... 8 Gemenskap... 8 Engagemang...9 Attityder...9 till allmänheten... 9 till ledning... 9 till sociala färdigheter och våldsanvändning... 9 Diskussion utifrån resultaten... 9 Utvecklingsförslag Bakgrund Hösten 2009 tog Polismyndigheten i Skåne kontakt med Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund för att få hjälp med en undersökning bland personalen, främst uniformerad ordningspolis, med följande frågor: Hur påverkar arbetsmiljön poliserna? Hur ser påverkan ut på lång sikt? Vilka effekter har yrkeshandledning? (Yrkeshandledning kan beskrivas som ett verktyg för utveckling av arbetsgrupper och används i enstaka närpolisområden.) I diskussion mellan Polismyndigheten i Skåne och AMM, samt utifrån tidigare internationell forskning, togs en enkät fram, som delades ut under sommar och höst 2010 ut till så gott som samtliga poliser i yttre tjänst i Skåne. Resultaten har sammanställts och redovisas i denna rapport. Sedan tidigare har planerats för uppföljande mätningar för att kunna följa utvecklingen på sikt. 5

6 Vad studeras? Modellen nedan illustrerar några av de samband som studerades med enkätstudien. Modellen bygger på tidigare forskning, både avseende poliser och arbetslivet generellt. Följande frågeställningar har legat som grund för studien: Finns det ett samband mellan tjänstetid och graden av engagemang i arbetet? Finns det ett samband mellan graden av stress i arbetet (psykologiska riskfaktorer) och graden av engagemang i arbetet? Finns det ett samband mellan graden av engagemang i arbetet och attityder (säskilt attityder till allmänheten och attityder till våldsanvändning)? Finns det ett samband mellan buffrande faktorer (yrkeshandledning, återhämtning, gemenskap) och graden av engagemang i arbetet? Arbetsmiljö: Arbetsbelastning Kontroll Belöning Sammanhållning Rättvisa Värderingar Engagemang Tjänstetid Buffrar: Gemenskap Återhämtning Handledning Attityder 6

7 Metod Formulär Enkäten innehöll dels etablerade frågeformulär hämtade från tidigare undersökningar, i vissa fall något omformulerade för att vara relevanta för svensk polis, men även enskilda frågor som rörde basala uppgifter om deltagarna, t ex kön, ålder, tid i yrket, områdes- och näpotillhörighet. I enkäten undersöktes områden som arbetsförhållanden, emotionella krav, utmattning respektive engagemang i förhållande till arbetet, attityder och återhämtning. Deltagande Enkätutdelningen och -insamlingen genomfördes huvudsakligen under maj och juni Pga. alltför lågt deltagande förlängdes sedan svarstiden under hösten och avslutades den 8 november. Den totala svarsfrekvensen bland poliser (oräknat aspiranter) blev 50 %. Svarsfrekvensen var relativt jämn mellan polisområdena med undantag för POMA som hade ett lägre deltagande än övriga områden. En analys av svarsbortfallet visar att näpon med låg svarsfrekvens inte skiljer sig väsentligt från näpon med hög svarsfrekvens. Detta gör att resultatet bedöms generaliserbart, om än med viss försiktighet. Tjänstetid Flertalet av de svarande hade varit verksamma i polisyrket relativt kort tid. Hälften hade varit poliser i fyra år eller mindre. I städerna var det en något högre andel yngre poliser i tjänst jämfört med landsbygden 1. Resultat Samtliga resultat som redovisas nedan kommer från analyser gjorda på svaren från färdigutbildade poliser. Aspiranters svar har alltså inte tagits med i dessa analyser. Arbetsmiljö I enkäten undersöktes hur poliserna skattade sin upplevelse av sex områden som är kända psykologiska riskfaktorer i arbetsmiljön. Gruppens svar jämfördes med hur en referensgrupp svarat (ett mycket stort antal människor med olika yrkesbakgrund). De sex områdena som studerades var Arbetsbelastning, Kontroll, Belöning, Gemenskap, Rättvisa och Värderingar. Av dessa var det tre områden som stack ut negativt, där gruppen poliser skattade lägre än referensgruppen. De tre identifierade riskområdena är Kontroll, Rättvisa och Värderingar. Nedan beskrivs dessa tre områden närmare. Kontroll Kontroll innebär möjligheten att kontrollera hur man utför sitt arbete, att påverka arbetsledningen för att få de resurser (utrustning och tid) som krävs för arbetet och att ha yrkesmässig självständighet i arbetet. Graden av kontroll skattades relativt lågt i polisgruppen. Upplevelsen av kontroll skattades dock högre bland poliser med fler tjänstår än bland de med färre. 1 Med stad menas näpo City, Söder, Öster, Lund, Helsingborg, Landskrona och Kristianstad. Med landsbygd menas näpo Ringsjöbygden, Öresund, Söderåsen, Kulla-Bjäre, Hässleholm, Österlen och Söderslätt. 7

8 Rättvisa Rättvisa innebär upplevelsen att resurser fördelas rättvist på arbetsplatsen, att möjlighet till avancemang grundas enbart på meriter, att det finns effektiva vägar för att ifrågasätta rättvisan i ett beslut, att arbetsledningen behandlar alla anställda rättvist, att favorisering inte bestämmer hur beslut fattas, och att det är vad du kan snarare än vem du känner som bestämmer karriärmöjligheter. Graden av rättvisa skattades relativt lågt i polisgruppen. Det fanns en tendens att poliser i större städer upplevde lägre rättvisa på arbetsplatsen än poliser på landsbygden. Värderingar Skattningen av värderingar grundar sig på upplevelsen huruvida organisationens värderingar stämmer överens med ens egna, om organisationens mål påverkar ens dagliga arbete, om ens personliga karriärmål är förenliga med de fastställda av organisationen, om organisationen värdesätter kvalitet, och om arbetet tvingar en att kompromissa med ens egna värderingar. Graden av överensstämmelse mellan egna och organisationens värderingar skattades relativt lågt i polisgruppen. Graden av överensstämmelse tenderade att öka med antalet tjänstår. Buffrande faktorer Yrkeshandledning Flertalet (89 %) av de svarande angav ingen erfarenhet av yrkeshandledning. Endast fyrtiotre personer (9 %) gick regelbundet i yrkeshandledning medan tolv personer hade gjort det tidigare. Närvaron vid yrkeshandledningen verkade vara hög. Det vanliga var att man deltagit i princip alltid (67 %) eller ofta (30 %). Bland dem som inte hade någon erfarenhet av yrkeshandledning var attityden överlag positiv. Om man hade blivit erbjuden yrkeshandledning skulle 80 % ha ställt sig positiva till detta. De som angav att man för närvarande gick, eller tidigare hade gått, i yrkeshandledning ombads svara på frågor om yrkeshandledningens effekter. Majoriteten höll med om att yrkeshandledningen medförde att Jag utvecklas som person i mitt jobb (69 %), Jag gör mitt jobb bättre än förut (53 %), Jag personligen mår bättre i mitt jobb (55 %), Jag känner mig trygg med återkommande handledning (67 %), Vi arbetar bättre som team (63 %), Har förbättrat samarbetet i teamet (57 %), Vi håller teamet bättre informerat (59 %). Återhämtning På frågan om hur lång tid efter en arbetsvecka det tar innan man återhämtat sig och känner sig utvilad uppgav 53 % att man behöver mer än en dag, vilket är en tämligen hög andel. Det var 8 % som uppgav att de aldrig hann vila ut. Behovet av återhämtning tenderade att vara större för poliser med kortare tjänstetid. Poliser som uppgav att de endast behövde en dag för återhämtning hade i genomsnitt fjorton tjänsteår bakom sig, medan de som behövde mer än en dag för återhämtning hade en tjänstetid på i genomsnitt sex år. Gemenskap Sammanhållning och gemenskap inom den egna arbetsgruppen bedömdes mycket positivt, vilket ligger helt i linje med tidigare kunskap om polisyrket. 97 % höll med om att man hade positiva relationer med sina kollegor. 92 % höll med om att den arbetsgrupp man arbetar i var mycket duktig och effektiv. 8

9 Engagemang Utbrändhet och engagemang i arbetet brukar beskrivas som två ändpunkter på en skala, där individen alltid befinner sig någonstans mellan dessa ändpunkter. I den nu undersökta gruppen som helhet låg tyngdpunkten på engagemang i arbetet snarare än utbrändhet. Attityder... I enkäten undersöktes polisernas attityder till allmänhet, kollegor och ledning, men också hur man såg på användningen av sociala färdigheter respektive våldsanvändning för problemlösning i polisarbetet. till allmänheten Majoriteten hade en positiv attityd gentemot allmänheten och detta gällde också när frågan specifikt avsåg boende i det näpo-område där polismannen arbetar. Jämfört med yngre i tjänst hade äldre i tjänst mer positiva attityder till allmänheten och till boende i det näpo där man tjänstgjorde. Jämfört med holländsk polis hade gruppen en klart mer positiv attityd gentemot allmänheten. 91 % höll inte med om att osmakliga skämt om ras och etnicitet var vanliga där man arbetar. till ledning När gruppens resultat jämfördes med en grupp amerikanska poliser framkom att den svenska gruppen var mer negativa till den högsta ledningen. Äldre i tjänst var mer negativa än yngre till närmaste chefen. till sociala färdigheter och våldsanvändning Jämfört med holländsk polis var den svenska gruppen mer positiv till användning av sociala färdigheter och mindre positiv till våldsanvändning. Det fanns dock en stor variation bland de svenska poliserna i deras attityder till våldsanvändning. Poliser med fler tjänsteår var mindre positiva till våldsanvändning Diskussion utifrån resultaten Först noteras att det inte är något enskilt näpo, eller någon enskild avdelning, som skiljer ut sig negativt på de mått som använts i enkäten. De mönster som finns framträder först då man gör jämförelser i större grupper än så, exempelvis då man jämför poliser med färre respektive fler tjänstår. Generellt var den undersökta gruppen påtagligt ung. Hälften av deltagarna hade arbetat som polis i fyra år eller mindre. Det är vidare en avsevärd skillnad mellan näpon i stad respektive landsbygd. I landsbygds-näpon hade man i genomsnitt arbetat som polis i tio år, medan genomsnittet var sex år för stads-näpon. Flera av de faktorer som undersökts i enkäten, exempelvis graden av upplevd kontroll i arbetet och attityder till allmänhet och våldsanvändning, hade ett samband med antal tjänstår, vilket gör att skillnaderna i erfarenhetstyngd märks i enkätsvaren då man jämför olika näpon från stad respektive landsbygd. Upplevelsen av kontroll i arbetet var lågt i polisgruppen. Delvis skulle detta kunna förklaras av polisarbetets särskilda förutsättningar avseende framför allt starkt gruppberoende. I många avseenden behöver polisarbetet vara styrt, vilket medför en begränsad kontroll över sin arbetssituation för den enskilda polisen. Vill man öka polisernas upplevelse av kontroll är det naturligt att börja med att se över möjligheterna till konkreta förändringar i arbetssituationen. Om man efter en sådan översyn konstaterar att inte mycket kan göras för att förändra polisens konkreta arbetssituation, så är det viktigt att inse att man ändå kan förstärka individens 9

10 upplevelse av kontroll. Man kan arbeta med att öka individens förmåga att förändra inställningen till sin situation i en mer konstruktiv riktning, exempelvis genom god yrkeshandledning. Bland poliserna fanns en upplevelse av att orättvisor och favorisering förekom i relativt stor utsträckning inom organisationen. Sådana upplevelser försämrar förutsättningarna för att kunna känna motivation och engagemang i arbetet. På området rättvisa bör en intern analys göras av vilka förbättringar som kan göras för att öka upplevelsen av rättvisa bland poliserna. Poliser på landsbygden upplevde generellt en högre grad av rättvisa inom organisationen än poliserna i stads-näpon. Inget samband finns till antal år i tjänst. Bland poliserna fanns i relativt stor utsträckning en upplevd diskrepans mellan organisationens värderingar och de personliga värderingarna, samt en upplevelse av att organisationens mål saknar förankring i det dagliga arbetet. Organisationers värderingsarbete kan lätt upplevas teoretiskt och utan verklighetsanknytning om arbetstagaren inte får möjlighet att diskutera vad värderingarna innebär för en själv personligen. Det kan därför vara viktigt att föra ner värderingsdiskussionen till den enskilde polismannen, så att möjlighet ges att konkretisera vad värderingar är och vilken roll de spelar och bör spela för det dagliga arbetet. Ett intressant mönster i enkätsvaren är sambandet mellan tjänsteår och attityder. Utifrån tidigare kunskap kunde antas att längre tid i tjänst skulle hänga samman med mer negativa attityder till allmänheten och mer positiva attityder till våldsanvändning. Detta visade sig dock inte vara fallet. Det var istället de yngre poliserna som visade en mer positiv attityd till våldsanvändning och en mindre positiv attityd till allmänheten. Ett viktigt samband som påvisats i en holländsk studie är att mer positiva attityder till våldsanvändning hänger samman med högre grad av faktisk våldsanvändning. Möjligen kan den sneda åldersfördelningen i vissa geografiska områden leda till minskade möjligheter för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan äldre och yngre kollegor. Ett sätt att öka kunskapsutbytet och möjliggöra konkretisering och samtal om värderingar är genom handledning eller annan form av strukturerade gruppsamtal. Att yrkeshandledning inom polisyrket borde förekomma mer frekvent har diskuterats i både Sveriges riksdag och den rapport från 2010 som belyste poliskulturer i ett antal olika svenska polismyndigheter, däribland Skåne. Yrkeshandledning förekommer ännu bara i liten skala inom Polismyndigheten i Skåne. En bra objektiv utvärdering av yrkeshandledningens effekter går inte att göra utifrån enkätsvaren, då en stor majoritet (67 %) av dem som för närvarande deltog i handledning arbetar i samma näpo (Landskrona). De kan därför knappast jämföras med polismän i andra näpon eftersom viktiga faktorer som ledarskap och arbetsmiljöfaktorer specifika för Landskrona lika gärna kan förklara eventuella skillnader mellan grupperna. Då 94 % av poliserna i Landskrona har erfarenhet av yrkeshandledning kan en analys av skillnader inom detta näpo inte heller göras. Det är högst önskvärt att skapa förutsättningar för en god utvärdering av yrkeshandledningens effekter. Detta kan göras genom att man inför och följer upp yrkeshandledningen enligt vetenskapliga principer. Utvecklingsförslag - Identifiera och åtgärda interna orsaker till upplevd orättvisa inom organisationen, exempelvis genom att skapa tydliga kommunikationsvägar vid upplevd orättvisa. - Möjliggör strukturerad form av kunskaps- och erfarenhetsutbyte, exempelvis genom yrkeshandledning. 10

11 - För ner diskussionen om värderingar till den enskilde polismannen, så att möjlighet ges att konkretisera vad värderingar är och vilken roll de spelar i arbetet, exempelvis genom yrkeshandledning. 11

12 Efter en förfrågan från Polismyndigheten Skåne genomfördes 2010 en enkätundersökning riktad till alla poliser i yttre tjänst i Skåne. Enkäten avsågs mäta polisernas arbetsmiljö, deras välbefinnande, främst i termer av burnout, olika dimensioner av attityder, samt något om upplevelser av yrkeshandledning. Rapporten beskriver utgångspunkterna för undersökningen, dess genomförande, huvudsakliga resultat samt förslag till utvecklingsmöjligheter. Arbets- och miljömedicin LUND Tel Fax E-post amm@med.lu.se Internet: 12