Företagsläkarnas arbetsmiljö 2013

Transkript

1 Företagsläkarnas arbetsmiljö 2013 EN ENKÄTSTUDIE DEC 2012-JAN 1013 Jan Rosén och Stig Norberg Svenska Företagsläkarföreningen

2 Innehåll 1. Basdata... 3 Hela gruppen... 3 Arbetsgivare... 3 Övrigt Resultat... 4 Professionellt förhållningssätt... 4 Frågor om verksamheten... 4 Min Arbetstid och kontroll... 4 Medelvärden säger inte allt Arbetsgivarskillnader... 6 Sammansatta index... 6 Enskilda frågor Sammanfattning Jan Rosén & Stig Norberg Sida 2

3 Basdata 227 personer svarade. Svaren motsvarar 57 % av medlemsgruppen. Hela gruppen Ålder Antal Svar inkom från 50 % män och 50 % kvinnor. Medelålder var 58 7 med ett spann på 33 till 78 år. Arbetsgivare Arbetsplatserna fördelade sig enligt nedan med de flesta från externa fristående centraler följda av. Arbetsgivare Fristående privat FHV-enhet Inbyggd privat FHV-enhet företag Landstingshälsa Kommunhälsa Annat Manpower Sensia Procent Jan Rosén & Stig Norberg Sida 3

4 Övrigt Kåren är en åldrande skara och stora pensionsavgångar väntar de närmaste 5 åren. Av de svarande har 82 % innehar specialistexamen i FHV, 2% i Arbets- och Miljömedicin. Resultat Enkäten uppdelades i tre huvudområden där frågorna besvarades på en skala 1-10 där 10 innebär att frågeställningen stämmer fullt ut, 1 att den inte stämmer alls. Nedan kan man utläsa medelvärdet av svarsutfallet på den 10-gradiga skalan. Professionellt förhållningssätt Jag anser att tillräcklig eller avsatt tid finns för sortering, städning och systematisering 5,3 reflektion 5,1 utvecklingsarbete 4,5 fortbildning 4,6 professionell dialog 5,2 medicinska ansvarsfrågor 5,5 handledning 4,0 Frågor om verksamheten Följande påstående stämmer fullt ut Jag har som läkare tillräckligt inflytande på verksamhetens strategiska 5,6 planering Min arbetsgivare vill att jag sätter det affärsmässiga före det medicinska 4,5 Den kunskap som finns om en bra arbetsmiljö, och som vi ska vara 6,1 ambassadörer för i vår yrkesroll har fått fäste i min egen organisation Fördelningen av tid för patientmötet och patientrelaterat administrativt 6,3 arbete har rätt proportioner Jag får tillräckligt med stöd av sekreterare och annan personal 6,4 Min egen arbetsmiljö är förenlig med hälsa, välbefinnande och 6,3 uthållighet Jag känner lust inför och under arbetsdagen 7,1 Jag har tillräcklig tid för hälsofrämjande arbete 5,5 Jag har ett utmanande och utvecklande arbetsinnehåll 7,3 Jag känner stolthet över min arbetsinsats 8,3 Medelvärde Medelvärde Min Arbetstid och kontroll Följande påstående stämmer fullt ut Jag hinner med mitt arbete på arbetstid 6,3 Jag kan själv styra över min arbetsdag och min tidbok 6,4 Jag har inflytande över besöksmodulernas tidslängd 7,2 Ev. övertid är kompenserad 6,3 Jag kan koppla av från arbetet när jag är ledig 7,8 Jag har övervägt deltidsarbete på grund av arbetsbelastning 5,1 Jag kan rekommendera min arbetsplats till en kollega 7,5 Medelvärde Jan Rosén & Stig Norberg Sida 4

5 Medelvärden säger inte allt Om vi studerar följande 3 diagram, som visar på fördelningen av svaren i den 10-gradiga skalan, så är det slående hur spridda svaren är. Det finns svar både i den lägre, som i den högre delen av skalan, likaväl som i mitten. Upplevelsen av egenkontroll, arbetsmiljö och inflytande är således väldigt olika mellan företagsläkarna. Många har det bra, men många har det inte alls bra. Vad vore det anständiga resultatet hos en yrkeskår som själva just jobbar med arbetsmiljö? Borde inte majoriteten av svaren hamna i de tre översta staplarna? Jag kan själv styra över min arbetsdag och min tidbok 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Stämmer inte alls Stämmer fullt ut Jag anser att tillräcklig eller avsatt tid finns för utvecklingsarbete 18,00% 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Stämmer inte alls Stämmer fullt ut Jan Rosén & Stig Norberg Sida 5

6 Jag har som läkare tillräckligt inflytande på verksamhetens strategiska planering 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Stämmer inte alls Stämmer fullt ut Arbetsgivarskillnader Sammansatta index Det sammansatta index som skapats för egenkontroll av arbetssituationen visar följande variation mellan arbetsgivarna Egenkontroll av arbetssituation Fristående privat 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 Det framgår att vid kommun- och landstingsenheterna, de privata inbyggda enheterna och hos den egna företagaren är företagsläkarens egenkontroll i arbetssituationen, dvs. möjligheterna till egen styrning och anpassning, större än vid de fristående privata mottagningarna och de stora kedjorna. Karaseks krav-kontroll modell innebär att en Jan Rosén & Stig Norberg Sida 6

7 person som under lång tid utsätts för både höga arbetskrav och små möjligheter att kontrollera den egna arbetssituationen spänt eller ansträngt arbete - löper större risk att bli sjuk än andra (Theorell & Karasek, 1990) För kvalitet och utvecklingsindexet ser man även här en liknande variation Kvalitet och utveckling Fristående privat 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 Strategiskt inflytande Fristående privat 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 Jan Rosén & Stig Norberg Sida 7

8 Enskilda frågor Medelvärdena för enskilda frågor visar följande variationer beroende på arbetsgivare Tillräckligt inflytande på verksamhetens strategiska planering Fristående privat Nej Ja Patientmöte - administration har rätt proportion Fristående privat Nej Ja Jan Rosén & Stig Norberg Sida 8

9 Affärsmässiga före medicinska Fristående Nej Ja Styr över min arbetsdag och tidbok Fristående Nej Ja Fortbildning Fristående Nej Ja Jan Rosén & Stig Norberg Sida 9

10 Nedbrutet på FHV-typ ser vi alltså att de stora kedjorna, främst, styr arbetsuppgifterna på ett för läkarna negativt sätt medan kommun- och landstingsenheter samt intern FHV arbetar på ett sätt som uppfattas mer positivt. Sammanfattning Enkäten visar på förbättrade förhållanden vad gäller arbetsmiljön i många fall. Ändå redovisar en stor andel, en tredjedel till hälften av företagsläkarna, arbetsförhållanden som är mindre bra, eller usla. Hur ändrar de, eller vi, på det? Fortbildning är fortfarande starkt underutvecklat för medlemmarna och behov finns av insatser på detta område. Stockholm den 17 mars 2013 Jan Rosén Ordförande Stig Norberg Ledamot Jan Rosén & Stig Norberg Sida 10