Hållbara arbetstier vid skiftarbete

Transkript

1 Arbetstider, sömn, trötthet, Hållbara arbetstier vid skiftarbete säkerhet och mekanismer Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet

2 Om oss Startade 1958 vid Karolinska institutet Adrenalin som stressindikator Krav/kontroll som huvudfokus i arbetsstress Arbetsstress och kardiovaskulärsjukdomsjukdom Stressmekanismer Stresshormoner, immunsystem, hjärnaktivitet

3 Sömnmekanismer Sömnkvalitet Effekter av sömnbrist Sömn och stress Arbetstider och hälsa Bra och dåliga arbetstider Sömn, trötthet och säkerhet Fria arbetstider

4 Dagens program Grundläggande mekanismer Sömn/trötthet centrala akuta komponenter Långsiktiga hälsoeffekter Företagsläkarens perspektiv Speciella aspekter på skiftscheman Motmedel och implementering

5 Praktiska viktigheter Lunch och kaffe i ljusgården (utanför hörsalen) Toaletter finns till vänster när man går ut från hörsalen Frågor till paneldiskussionen: lämnas till Sofia (eller Stressforskningsinstitutet personal) Besvarad utvärderingsblankett lämnas till Stressforskningsinstitutets personal eller lägges vid bordet (där man går in i hörsalen)

6 Arbetstider, sömn, trötthet, säkerhet och mekanismer Torbjörn Åkerstedt

7 Upplägg Introduktion skiftarbete Problemet och storleken Effekter på sömn, trötthet och säkerhet Mekanismen sömnreglering och dygnsrytm Individuella skillnader Modellering av trötthet och sömn Ett utvärderingsprogram för att bedöma trötthetsrisk och kriterier

8 Skiftschema Traditionellt 5skift Turlista lokförare

9 Arbetstidstyper 2009 AMU Typ % Enbart dag (ej helg) 62 Skift/schema varierande tider 22 Nattarbete förekommer 12 Käll Kvällsarbete bt förekommer 30

10 Effekterna Hälsa hjärt /kärl, cancer, mm långsiktigt Sömn och trötthet, säkerhet akut / halvakut Förmodligen är trötthet den centrala faktorn bk bakom inställning i till arbetstiden Tätt följt av tillgång till högkvalitativ fritid och j g g g ersättningsnivå

11 Grundproblemen 1. Sömnen 2. Den biologiska klockan 3. Ljuset som styr människans sociala och biologiska i rytm 4. Driften att ha så långa sammanhållna ledigheter som möjligt (så litet dygn och veckovila som möjligt) 5.Resulterande sömnbrist och trötthet

12 Sömnen betydelsen och dess utseende i skiftarbete

13 Sömngenerering

14 Translation of neuronal activation to sleep regulatory substance release and changes post synaptic neuronal sensitivity

15 Sömn är synkronisering av hjärnans neuron Hjärnbark Thalamus Klockan (SCN) tallkottkörteln Pons Hypothalamus

16 EEG aktivitet under sömn vakenhet (0), stadium 1 4 och REM sömn 0 EEG-karaktäristik Beta Hz 1 Alpha 8-12 Hz 2 50% Theta Delta 4079H 4,0-7,9 Hz 0,5-3,9 Hz % Sömnspolar K-komplex REM 20%

17 Sänkt ämnes omsätt ning i hjärnan

18 ATP during sleep Dvorak et al 2010

19 Bortstädning av onödiga kontakter mellan hjärnneuron

20 Sömnens förlopp Återhämtning

21 Vad händer under sömn? kortisol Tillväxthormon Born 99

22 Övrigt Befordrar insulineffektivitet Förbättring av immunsystemets effekter Ökade testosteronnivåer

23 Sömnbrist

24 Kort sikt 2005 Perski & Åkerstedt 24

25 Hjärnanvändning och sömn Stor energiåtgång för att driva hjärnans inlärning Jumermananvänder man använder en viss hjärnstruktur, desto merav energiförrådet tas i anspråk Sänkta energinivåer ger sänkt ämnesomsättning och därmed lägre arbetskapacitet En trött tötthjärna rekryterar fler celler e för att klara aaett jobb och förbrukar därmed ännu mer energi 25 Perski & Åkerstedt 2005

26 Härmä et al 1998 Sömnlängd och sömnighet

27 Inte bara sömnlängd undertryckande av djupsömn Vakenhetsnivå

28 Var går gränsen? 7.2 tim + 1 tim på helgen är genomsnittet 82tim 8.2 är maximal sömnlängd över lång tid Gradvis reduktion kan fungera ned till 5.5 timmar En förlorad timme en natt ger ingen effekt 6tim sömn ger effekter efter 2 3 dagar 4 nätter med 5 timmar = 1 dygns sömnbrist. Helgen räcker för normal återhämtning Dock: individuella variationer förekommer

29 Hur reagerar sömnen på sömnbrist Snabbare tillslag av djupsömn Mer djupsömn 3min/vaken timme Litet mindre REM sömn 2005 Perski & Åkerstedt 29

30 Kompensation för sömnbrist Upplupen p vakentid & förlorad sömn återbetalas med stadium 4 3min/tim (sömnlängden påverkas knappast) Sömnförlust tas igen i djup sällan i tid En överhoppad sömn tas igen nästa natt utan förlängning, men med ökat djup För de flesta räcker helgen för återhämtning

31 Sömn i skiftarbete

32 Sömn och nattarbete Högrisktid Arbete Ledig

33 3 skift sömn Sömnlängd Stadier Insomningstid Sleep latenc cy, min ** Torsvall et al 1987

34 Klockan huvudproblemet

35 Sömn är synkronisering av hjärnans neuron Hjärnbark Thalamus Klockan (SCN) tallkottkörteln Pons Hypothalamus

36 Hjärnklockan styr 2005 Perski & Åkerstedt 36

37 The original ii TST in traindrivers Bedtime after drive Foret & Lantin, 1972

38 Åkerstedt et al 1982 Tidenpå dygnet och föregående sömnlängf

39 Anpassning av rytmen Bara någon timmes senareläggning vid nattskift (pga att man växlar mellan skift) Sällan någon anpassning alls till morgonskift Om man arbetar permanent natt eller morgon blir anpassningen något bättre. Man kan ytterligare förbättra anpassningen genom att anpassa livet något

40 Off shore adjustment of alertness to permanent night work

41 Sömnighet/trötthet

42 Att somna under arbete Högrisktid Arbete Ledig

43 Sömnighet och missade signaler Sömnighet och missade signaler EEG registrering av en lokförare under en dagtur och en nattur missad hastighets nedsättnin g missad signal i stopp (Torsvall & Åkerstedt, 1987) Nattur k kl 22: :24 Da agtur kl 0 07:22-11:16 sömnighets spektra 4-12 Hz (theta-alpha)

44 Pilotsömn New York Europa Kapten Styrman

45 Subjektiv sömnighet i yrkesgruper

46 Dag och nattkörning på väg * * * Ca 0330 *=accident in a simulator

47 Prediktion av ofrivillig sömn under arbete Ålder30+ Störd sömn Ogift Ofrivillig sömn under arbete 0.57 Rökning Skiftarb WOLF, N=5400 Ki Kvinna Åkerstedt et al, OEM, 2002 Ingen relation till: barn, ålder, fysisk belastning, fysiskt rörligt arbete, deltid,övertid, utbildning, rökning, fetma

48 Upplevd sömnighet Upplevelsen av hjärnans försök att stänga av vakenheten Tydligaste effekten är neddragningen av ögonlocken Sömnighet är egentligen upplevelsen av kampen mot neddragningen av ögonlocken

49

50

51 Morgonpasset

52 N=5041 Förekomst av starttider

53 TST

54 Trötthet och tidig start ett experiment 06 Sömnslut 04 Sömnlängd=5t 08 Ingre et al 2006

55 Lätt att vakna Vakentid Tid på dygnet Såt Svårt

56 Svårt att somna

57 Säkerhet

58 Dödliga arbetsolyckor Åkerstedt et al 2002 N=51000 N/cases=137

59 Night working and road accident risk

60 Interns and protected minimum sleep Lockley et al 2004

61 Interns serious medial errors Landrigan et al 2004

62 Vård 4 5 ggr ökad risk för feldiagnos (läkare) 2 3 gg ökad risk för feldosering (läkare) 3 5 ggr ökad risk för vägolyckor efter jourpass Czeisler et al 2004

63 Misstag i kraftindustri 0.8

64 Duration of driving and sleepiness All di drives end at 5am semax max Philip et al 2008 Night driving

65 Hur stort är problemet

66 Störd sömn ett problem

67 Problem with fatigue in shift and day workers Very great + rather great Problem

68 Viktigaste faktorn och individen

69 Axelsson et al 2005 Vad skiljer de som lider från de andra? 8% Days off Sleepiness (KSS)

70 Treatment of SWD with modafinil Czesler et al 2003

71 En modell för att bedöma ett schemas trötthetsrisk

72 Dygnsrytm och homeostas styr trötthet Dygnsrytm Homeostas

73 A model for prediction 1 The biological clock C 2 Hours since last sleep S 3 Duration and quality of last sleep (6h)S (<6h) 4 (Work load)

74 Case 1 Captain arrives on the bridge at 0600h and remains there up to the grounding. At 1900 the first officer goes below deck to rest. The captain is alone on the bridge The captain checked the position of the vessel 8M from next change geof course, sat down in a chair and fell asleep. Thevessel ran aground at 2355, 9M later.

75

76 Alcohol confounds and interacts 10 > <.5 0 Åkerstedt et al 2008

77 Demo modell och schemautvärderingsinstrument

78 Kriteriernivåer 7 risk 8 stor risk Shift work disorder 6 9 under nattskift 70% av dagen > 5 = sänkt livskvalitet

79

80 A comparison of sleepiness 04 04

81 Olycksrisk och skift i rad

82 Tucker et al, Lancet, 2003, 361, p680 Raster och risk

83 Arbetsskador arbetspassets längd 18,2% arbetar över 9 tim Förmågan sjunker snabbt vid kontinuerligt arbete (max 4 6 tim) utan vila Långa pass (>10 12 tim) ger ökad olycksrisk k Raster & inflytande motverkar

84 Kort vilotid 16 timmar norm Störd återhämtning vid timmar EU direktivet = 11 timmar 10 timmar ger tydlig störning av återhämtning 8 timmar (vanligt) > 0,2 promille. Kombinationen kväll+morgon olycklig Ingen dygnsvila 0.8 promille Äldre mer känsliga för kort vilotid

85 Komprimering Ger alltid akuta effekter Kan ur hälsosynpunkt kompenseras senare Kan ur säkerhetssynpunkt inte kompenseras alls All komprimering måste övervakas ur säkerhetssynpunkt

86 Rotation eller ej Ständig natt är något mindre belastande för hälsan än rotation, speciellt om valet är frivilligt. Reducerad arbetstid ökar återhämtningsmöjligheterna Ständig natt kan dock i vissa fall skapa ett B lag

87 Passets maximala längd 4 tim vid statiskt arbete 8 tim normaltid 10 el 12 tim om högt inflytande och pausmöjligheter föreligger i lätt arbete och om få pass förekommer i rad 16 tim i allmänhet orimligt störd återhämtning

88 Fridagar De flesta dagarbetande är fysiologiskt återhämtade efter en nattsömn 1 2 dagars återhämtning t / vecka behövs bhö på sikt Stress och nattarbete adderar en återhämtningsdag Frekventa återhämtningsdagar förefaller viktigare än korta arbetspass (undantag för småbarnsföräldrar) och kan uppväga långa arbetspass