Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare"

Transkript

1 Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom Metabolt syndrom och diabetes Cancer Graviditetsstörning Ahlborg (1996) Barnmorskor (N=3985). Minskad fertilitet hos de som arbetade 2- skift, roterande 3-skift och permanent natt. Axelsson (1996) Barnmorskor. Risk för spontana aborter: natt OR 1,63 (0,95-2,81), 3-skift OR 1,49 (0,86-2,59). Bodin (1999) Barnmorskor. Nattarbete - risk för tidig förlossning (<37v), OR 5,6 (1,9-16,4), låg födelsevikt OR 1,9 (0,6-5,8). Treskift tidig förlossning OR 2,3 (0,7-7,3). Lin (2011) Arbetare i halvledarindustri, Taiwan (N=440). Multivariat analys visade att kvinnor med roterande skiftarbete hade en ökad risk att få barn med födelsevikt i lägsta födelseviktkvintilen (OR 4,3 (1,1-16,8)). Två kohortstudier har visat att nattarbete ökar risken för oregelbundna menstruationer (Su 2008, Chung 2005). Färsk översiktsartikel (Chau 2013) identifierade 20 studier om nattarbete och reproduktiv hälsa. Sammanfattar att man inte kan dra några säkra slutsatser p.g.a. inkonsistenta resultat och problem med definitionen av nattarbete. 1

2 Magtarmbesvär Skiftarbetare har högre risk att få magsymptom (smärta, gaser, lös eller hård avföring) och magsår. Helicobacterinfektion är vanligare bland skiftarbetare än dagarbetare. Möjlig mekanism: obalans i autonoma nervsystemet. Knutsson & Bøggild. Gastrointestinal disorders among shift workers. Scand J Work Environ Health 2010;36(2): Pubmed: Free article Skiftarbete som riskfaktor för hjärtkärlsjukdom Resultat av metaanalys av 35 studier RR 95%CI Hjärtinfarkt 1,23 1,15-1,31 Ischemisk stroke 1,05 1,01-1,09 Vyas et al. Shift work and vascular events: systematic review and meta-analysis. BMJ 2012;345. Pubmed: Free article Vyas et al. Shift work and cardiovascular events: systematic review and metaanalysis. BMJ 2012;345 2

3 Samband mellan exponering (skiftår) och kranskärlssjukdom (Kawachi. Circulation 1995;92: ) sjuksköterskor, år, uppföljningstid 4 år) 2,5 Rel Risk 2 1,5 1 0,5 0 Aldrig eller mer Antal år i skiftarbete (inkl nattskift) Metabolt syndrom Första studien som visade att skiftarbetare hade en ökad risk för metabolt syndrom kom från arbets- och miljömedicin i Umeå (Karlsson, Knutsson, Lindahl. Is there an association between shift work and having a metabolic syndrome? Results from a population based study of 27,485 people. Occup Environ Med 2001;58: Därefter har det gjorts flera studier, av vilka de flesta funnit samband mellan skiftarbete och metabolt syndrom. Ätande på natten För litet sömn Skiftarbete Viktökning, insulinresistens Metabolt syndrom Hjärtinfarkt Diabetes 3

4 Diabetes I en nyss publicerad svensk kunskapsöversikt fann man att 6 av 7 longitudinella studier visat samband mellan skiftarbete och diabetes typ 2 Knutsson & Kempe. Systematiska kunskapsöversikter: Diabetes och arbete. Arbete och Hälsa Nr 2013;47(3). Kan laddas hem som pdf från Skiftarbete och cancer Bröst Prostata Tjocktarm Endometrium Ovarium Lymfom Bröstcancer I en review identifierades 16 studier (Ojaz 2013). Slutsats: Based on the low quality of exposure data and the difference in effect by study design, our findings indicate insufficient evidence for a link between night-shiftwork and breast cancer. I en annan review (18 studier) (Jia 2013) är slutsatsen: Night work was associated with an increased risk of breast cancer, RR 1,20 (1,08-1,33). The higher quality studies showed a similar finding, RR 1,4 (1,13-1,23). En review av Wang (2013) (10 studier) om dos-respons samband visade att för varje 5 år man arbetar natt ökar bröstcancerrisken med 3%. 4

5 Prostata cancer I en review (Sigurdardottir 2012) identifierades två studier, som bägge visade på ökad risk hos nattskift arbetande: Japan (Kubo 2006) RR 3,0 (1,2-7,7) Canada (Conlon 2007) RR 1,19 (1,00 1,42) Dessutom finns tre studier gjorda på piloter (Sigurdardottir), metaanalys, RR 1,47 (1,06-2,05). I en nyss publicerad USA studie (Gapstur 2014) fann man: Roterande skift: 1,08 (0,96-1,22) Fix em, kväll: 1,35 (1,04-1,76) Fix natt 0,78 (0,47-1,27) Författarna konkluderar att prostatacancer inte är associerat med skiftarbete Äggstockscancer Kohortstudie av sjuksköterskor i USA (2011). 718 fall bland sköterskor diagnostiserades. Ingen riskökning bland roterande skift jämfört med dag. Hazard ratio 1,28 (0,84-1,94) för år i nattskiftarbete, och 0,8 (0,51-1,23) för de med 20+ skiftarbetsår. I en norsk studie av radiotelegrafister fann man ingen ökad risk RR 0,8 (0,3-1,6), men resultaten baserades på endast 7 fall. Circadian disruption and fatal ovarian cancer 28 års uppföljning, N = Arbetstid Antal fall Personår RR Dagtid Roterande skift ,27 1,03-1,56 Fast em/kväll ,62 0,34-1,12 Fast natt ,12 0,67-1,87 Carter et al. Am J Prev Med

6 Centrala klockan (10000 klockceller) Tallkottkörteln Melatonin transporteras i blodet Lunga Hjärta Lever Klockgener finns i alla organ vävnader som undersökts Lymfkörtlar Klockgenerna är involverade i styrning och koordination Sömn-vakenhet Katabolism - anabolism Aktivitet- vila Fasta - födointag 6

7 CIRCADIAN DISRUPTION (Rubbad dygnsrytm) Fasförskjuten dygnsrytm Skiftarbete Jet lag Depression Parkinson sjukdom Alkohol drickande Minskad amplitud Ungdomar (och andra) som är uppe på natten 7

VÄLKOMNA till KONFERENSEN. Hälsopåverkan av oregelbundna arbetstider Örnsköldsvik 2014 10 21. Varför detta är ett viktigt arbetsområde?

VÄLKOMNA till KONFERENSEN. Hälsopåverkan av oregelbundna arbetstider Örnsköldsvik 2014 10 21. Varför detta är ett viktigt arbetsområde? VÄLKOMNA till KONFERENSEN Hälsopåverkan av oregelbundna arbetstider Örnsköldsvik 2014 10 21 Varför detta är ett viktigt arbetsområde? Vad är önsvärt för en konferens? Idé Tid, lite pengar, lokal, planering

Läs mer

Hälsa i samband med skift och nattarbete Sjukdomsrisker och orsaker

Hälsa i samband med skift och nattarbete Sjukdomsrisker och orsaker Hälsa i samband med skift och nattarbete Sjukdomsrisker och orsaker Anders Knutsson Mittuniversitetet Sundsvall Vad menas med skiftarbete? = Arbetstider som ligger utanför normalt dagarbete Skiftgång

Läs mer

Hur kan FHV samarbeta med arbetsgivarna? Öl Berndt Karlsson Arbets- o Miljömedicinska kliniken NUS Umeå

Hur kan FHV samarbeta med arbetsgivarna? Öl Berndt Karlsson Arbets- o Miljömedicinska kliniken NUS Umeå Rehabilitering i av skiftesarbetare? t motverka hälsoriskerna Hur kan FHV samarbeta med arbetsgivarna? Öl Berndt Karlsson Arbets- o Miljömedicinska kliniken NUS Umeå Min bakgrund Allmän medicin Geriatrik

Läs mer

Arbeidstid, helse og sikkerhet

Arbeidstid, helse og sikkerhet Arbeidstid, helse og sikkerhet Göran Kecklund, Fil Dr Stressforskningsinstitutet goran.kecklund@stressforskning.su.se Innehåll Vilka risker finns med skiftarbete, långa arbetspass och långa arbetsveckor?

Läs mer

Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider?

Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider? Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider? Studiedagar 2017 Transformera ditt ledarskap, 171020 Göran Kecklund, Professor och stf. föreståndare

Läs mer

Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras?

Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras? Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras? Gilla jobbet 2017, 171026 Göran Kecklund, Professor och stf. föreståndare Stressforskningsinstitutet (e-post: goran.kecklund@su.se) Innehåll Risker Orsaker

Läs mer

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Lage Burström Tohr Nilsson Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Arbets- och miljömedicin, Sundsvalls sjukhus Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Jämförande studie av två hälsoundersökningar hos nattarbetare. Maud Uggla Handledare Jonas Brisman

Jämförande studie av två hälsoundersökningar hos nattarbetare. Maud Uggla Handledare Jonas Brisman Jämförande studie av två hälsoundersökningar hos nattarbetare Maud Uggla Handledare Jonas Brisman Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet 2004/2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna?

Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna? Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna? Göran Kecklund Stressforskningsinstitutet Berndt Karlsson AMM, NUS Umeå Basbiologi Ramverk Studier Rekommendationer Definition

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

RISK FÖR KARDIOVASKULÄR SJUKDOM OCH CANCER BLAND SKIFT OCH NATTARBETANDE SJUKSKÖTERSKOR

RISK FÖR KARDIOVASKULÄR SJUKDOM OCH CANCER BLAND SKIFT OCH NATTARBETANDE SJUKSKÖTERSKOR Hälsa och samhälle RISK FÖR KARDIOVASKULÄR SJUKDOM OCH CANCER BLAND SKIFT OCH NATTARBETANDE SJUKSKÖTERSKOR JANE ZÖLLER ANNA ÅBERG Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Januari

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman

Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman Göran Kecklund, stf föreståndare Stressforskningsinstitutet 1 4 av 6 studier visar samband med Typ 2

Läs mer

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare?

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas av hjärt-/ kärlsjukdom,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 10/2013 Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker Gert-Åke Hansson Docent, yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin 2013-03-28 Arbetsställningar

Läs mer

Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid. företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid. företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2002-2003 Författare Stefan Jerresand Brukshälsan i Uppland AB Handledare

Läs mer

Minskar måttlig alkoholkonsumtion risken för hjärt-kärlsjukdom?

Minskar måttlig alkoholkonsumtion risken för hjärt-kärlsjukdom? Minskar måttlig alkoholkonsumtion risken för hjärt-kärlsjukdom? Sven Andréasson Karolinska institutet Riddargatan 1 Mottagningen för alkohol och hälsa Hur säker är den skyddande effekten? Observationsstudier:

Läs mer

Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost: fredrik.sjodin@umu.se

Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost: fredrik.sjodin@umu.se Fredrik Sjödin Epost: fredrik.sjodin@umu.se SAMHÄLLSBULLER - AGENDA 1. Kort info om exponering och störning 2. Hälsoeffekter 3. Kostnader 4. Åtgärder kostnad/vinst SAMHÄLLSBULLER BAKGRUND Buller omger

Läs mer

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Maria Lennernäs Hushållslärare, Dr Med Sci Docent i nutrition Professor mat & måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Högskolan

Läs mer

Rast och ro Om stress och återhämtning

Rast och ro Om stress och återhämtning Rast och ro Om stress och återhämtning Maria Nordin Docent Institutionen för psykologi 1 Denna föreläsning Dagens arbetsliv av sömnproblem Dagens arbetsliv 2 Det gränslösa arbetslivet (Allvin m fl 2011)

Läs mer

Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna?

Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna? Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna? Göran Kecklund Stressforskningsinstitutet Berndt Karlsson AMM, NUS Umeå Basbiologi Ramverk Studier Rekommendationer Definition

Läs mer

ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER

ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER Anders Knutsson, specialist i yrkes- och miljömedicin, professor emeritus folkhälsovetenskap Srmena Krstev, MD, PhD, specialist in occupational health INLEDNING Prostatacancer

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas av hjärt-/ kärlsjukdom,

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln. Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa

Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln. Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

NSAID är diklofenak farligare?

NSAID är diklofenak farligare? NSAID är diklofenak farligare? Christer Lundin 2012-05-02 Ja! Ja Disposition Bakgrund Aktuella studier Mekanismer Konsumtion i ÖLL Rekommendationer Bakgrund Det är känt att behandling med specifika cox

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Frågeställningar/områden Hälsorisker vid natt- och skiftarbete Patientsäkerhetsrisker

Läs mer

Systematiska kunskapsöversikter; 4. Diabetes och arbete

Systematiska kunskapsöversikter; 4. Diabetes och arbete nr 2013;47(3) Systematiska kunskapsöversikter; 4. Diabetes och arbete Anders Knutsson och Anders Kempe arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie isbn 978-91-85971-44-2 issn 0346-7821 Arbete och Hälsa Skriftserien

Läs mer

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

10-09-28. Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt. Stressforskningsinstitutet. Frågeställningar/områden. Göran Kecklund, docent

10-09-28. Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt. Stressforskningsinstitutet. Frågeställningar/områden. Göran Kecklund, docent Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Stressforskningsinstitutet Vi är ett kunskapscentrum inom området stress och hälsa vid

Läs mer

Resultat från lagstadgad hälsokontroll vid nattarbete hos vårdpersonal i Hallands landsting

Resultat från lagstadgad hälsokontroll vid nattarbete hos vårdpersonal i Hallands landsting Resultat från lagstadgad hälsokontroll vid nattarbete hos vårdpersonal i Hallands landsting Ulla-Britt Björkman Handledare: Linda Nordling Nilson Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademien

Läs mer

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Multivitaminer och bröstcancerrisk Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Skiftarbete och metabolt syndrom

Skiftarbete och metabolt syndrom Skiftarbete och metabolt syndrom Författare: Åse Andersson Ahlsen Säfflehälsan Handledare: Carl-Göran Ohlson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60 hp, Örebro universitet och Arbets-

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE MEDICINSK KONTROLLAV NATTARBETANDE Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om medicinsk kontroll av nattarbetande

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980

Läs mer

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hjärt- kärlsjukdom Samlade namnet för sjukdomar i hjärta och blodkärl

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

ARBETSTIDER - PÅVERKAN PÅ SJUKSKÖTERSKANS HÄLSA OCH PATIENTENS SÄKERHET

ARBETSTIDER - PÅVERKAN PÅ SJUKSKÖTERSKANS HÄLSA OCH PATIENTENS SÄKERHET Hälsa och samhälle ARBETSTIDER - PÅVERKAN PÅ SJUKSKÖTERSKANS HÄLSA OCH PATIENTENS SÄKERHET LITTERATURSTUDIE ELIN LUNDSTRÖM MARIE LINDROTH Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

SKIFTNYCKELN OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN

SKIFTNYCKELN OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN SKIFTNYCKELN 24 18 6 12 OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN 18 24 12 6 INNEhåLL om SkiFTarbeTe och bättre HÄlSa 4 DYGNSrYTMeN vår inbyggda klocka 5 kroppen påverkas

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? NYCKELN TILL EN FRISK GENERATION hur får vi världens friskaste barn? Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare,

Läs mer

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Influensa och graviditet

Influensa och graviditet Influensa och graviditet sjukdom och vaccination Mödrahälsovårdsutbildning Mars 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Influensa är fr.a. ett fågelvirus 16 H och 9 N Influensa -epidemi Säsongs-influensa

Läs mer

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Maria.Kippler@ki.se 2016-11-18 M Kippler 1 Arsenik i dricksvatten: Globalt problem

Läs mer

Fakta Tips Frågor Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg

Fakta Tips Frågor Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg Må bra tips för nattarbetare Fakta Tips Frågor 2017-03-07 Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg Vad är må bra & hälsa för dig? Hur viktigt är det för dig att må bra

Läs mer

Visst påverkar ljuset hur vi mår

Visst påverkar ljuset hur vi mår Visst påverkar ljuset hur vi mår Arne Lowden Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet Sömnbesvär i Sverige Män Kvinnor 50 Män 50 Kvinnor 40 40 75-84 30 30 65-74 20 75-84 65-74 20 45-65 10 45-65

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom

Läs mer

Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering

Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering 1 Miljömedicinskt Forskningscentrum Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering Rapport 2/09 2 Inledning Svavelväte förekommer normalt i kroppen och spelar en viktig roll för nervsystemets

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa? Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap A vdelningen för allmänmedicin Anders Thelin Gatugård 355 94 Wederslöf telefon: 0470-778000 telefax: 0470-778133 e-mail: athelin@wgab.se Slutredovisning av

Läs mer

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa? Arbetstider + återhämtning = hälsa? Sammanfattning Genom medvetandegörande av faktorer som påverkar hälsa, kan vi via beteendeförändringar påverka densamma Riktad utbildning som har stora hälsoeffekter

Läs mer

WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region

WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Stockholm läns landsting WHO Guidelines

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014 Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Nya tider, nya hälsoproblem

Nya tider, nya hälsoproblem XXXXXX även för den som motionerar - vad kan vi göra? Nya tider, nya hälsoproblem Mai-Lis Hellénius överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Läs mer

Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna?

Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna? Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna? Gunnar Johanson Arbetsmiljötoxikologi Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Gunnar.Johanson@ki.se Kemisk exponering och långa

Läs mer

Biologiska Rytmer och Sömn

Biologiska Rytmer och Sömn Biologiska Rytmer och Sömn John Axelsson Karolinska Institutet, Dept of Clinical Neuroscience Section for Psychology & Osher Center for Integrative Medicine john.axelsson@ki.se Dagens mål Fokus på homeostasbegreppet

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön. Dieselavgaser

Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön. Dieselavgaser Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön Dieselavgaser Per Gustavsson Institute of Environmental Medicine Partiklar från förbränningsmotor 2 Hälsoeffekter hos

Läs mer

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Medelhavskost i Norden?

Medelhavskost i Norden? Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Vardagskemikalierna bakgrund och risker från forskarhorisonten

Vardagskemikalierna bakgrund och risker från forskarhorisonten Vardagskemikalierna bakgrund och risker från forskarhorisonten Åke Bergman Stockholms universitet Lite historik Glädjande exempel Åtgärder betyder något! Vad är det då vi inte har koll på idag? Effekter

Läs mer