SLUTRAPPORT. Projekttitel

Transkript

1 SLUTRAPPORT Projekttitel Skiftarbete i vården: kan besvär med sömn och hälsa minskas med rekommendationer gällande schemaläggning, sömnplanering och livsstil? Dnr Projektledare Göran Kecklund Innehåll: 1. Projektets syfte och bakgrund Projektet Må bra i skiftarbete: hur ser de goda lösningarna ut? handlar om sambandet mellan skiftschemats design och förekomst av sömn och hälsobesvär. Projektet har finansierats av AFA och projektets ursprungliga titel var Skiftarbete i vården: kan besvär med sömn och hälsa minskas med rekommendationer gällande schemaläggning, sömnplanering och livsstil? Bakgrund och kunskapsläge Enligt den senaste arbetsmiljöundersökningen som publicerades 2018 arbetar 20 % av de anställda i Sverige skift och 13 % arbetar åtminstone ibland nattskift (Arbetsmiljön 2017). Det är väl känt att skiftarbete påverkar sömn och välbefinnande, och ökar risken att drabbas av arbetsolyckor och kroniska sjukdomar, t ex hjärt- och kärlsjukdom. Huvudorsakerna till besvären med skiftarbete är sömnbesvär, som innebär otillräcklig återhämtning, och dygnsrytmstörningar. Men även livsstilsfaktorer som dåliga kostvanor och psykosocial arbetsstress kan bidra till ohälsa för skiftarbetare. Även skiftschemats design antas spela en viktig roll för effekterna av skiftarbete på sömn och hälsa. Scheman som stör dygnsrytmen och ger otillräcklig återhämtning anses öka risken för ohälsa och allvarlig trötthet. Exempel på riskfaktorer när det gäller schemat är långa sekvenser av nattarbete, kort dygnsvila ( 11 timmar mellan arbetspassen), och långa arbetspass. Aktuell forskning visar att betydelsen av kort dygnsvila tidigare har underskattats. En svensk studie fann att sambandet mellan kort dygnsvila och besvär med sömn, trötthet och välbefinnande var starkare än motsvarande samband med nattarbete. En aktuell fråga är om reducerad veckoarbetstid kan minska besvären i samband med skiftarbete. Det finns mycket lite forskning om veckoarbetstidens betydelse för skiftarbetare. En kortare veckoarbetstid innebär mer tid för återhämtning vilket borde vara positivt för hälsa och återhämtning. En svensk studie undersökte effekten av 6 timmars arbetsdag (30 timmars arbetsvecka) och fann att besvär med stress, trötthet och sömn minskade och att deltagarna sov cirka 20 minuter längre när veckoarbetstiden minskade. Undersökningen studerade inte specifikt skiftarbetare och det är inte säkert att de positiva effekterna kan generaliseras till yrkesgrupper som har oregelbundna arbetstider.

2 Skiftarbetare har ofta små möjligheter att kunna påverka sina arbetstider, vilket kan leda till konflikter mellan arbete och privatliv. Att inte kunna påverka sina arbetstider är ett av de största arbetstidsbesvären för skiftarbetare. Inom sjukvården är individuell schemaplanering (ISP) vanligt förekommande. ISP innebär att medarbetarna själva kan välja sina arbetstider inom ramen för verksamhetens bemanningsbehov. Att kunna påverka sina arbetstider anses vara en positiv faktor som minskar risken att drabbas av ohälsa, sömnstörningar, och sjukskrivning. Det finns ganska lite forskning om hur skiftarbetare väljer sina arbetstider men en dansk studie visade att majoriteten av skiftarbetarna uppskattade att kunna planera sitt arbetstidsschema. Resultaten visade att själv kunna välja sina arbetstider förbättrade sömn och återhämtning. Bilden var inte helt entydig och en risk med att medarbetarna får planera sina skiftscheman är att sociala behov får alltför stor prioritet vilket kan leda till komprimerade arbetstider som på sikt är slitsamma för sömn och hälsa, och inte optimala för verksamheten. Många informationsbroschyrer om skiftarbete och hälsa handlar om rekommendationer gällande planering av sömn, livsstil (t ex kost, betydelsen av att få dagsljus varje dag) och andra motåtgärder som kan minska risken att drabbas av allvarlig trötthet och kroniska sjukdomar. Vi känner inte till några kontrollerade studier som har undersökt om individuella råd gällande sömn och livsstil, i kombination med rekommendationer om långsiktigt hållbar schemaläggning, kan förbättra sömn och hälsa. Syfte Projektets övergripande syfte är att bidra med kunskap som kan användas för att utveckla attraktiva och långsiktigt hållbara arbetstider för vårdpersonal som arbetar skift. Projektet består av fyra delstudier: 1) en enkätstudie med syfte att undersöka samband mellan objektiva arbetstider och sömn, trötthet, hälsa och välbefinnande bland sjukvårdspersonal, exklusive läkare 2) i samma population undersöka skillnader i hälsa och välbefinnande mellan tre olika arbetstidsmodeller fast schema, reducerad arbetstid (med bibehållen lön) samt individuell schemaplanering (ISP) 3) en klusterrandomiserad interventionsstudie där personalen vid tre avdelningar erbjöds utbildning om skiftarbete, sömn och hälsa, vilka jämfördes med tre avdelningar där personalen förutom utbildning även fick individuell schemaåterkoppling. Samtliga avdelningar hade individuell schemaplanering. 4) en pilotstudie på läkare som använder individuell schemaplanering. Pilotstudien omfattade en enkät samt objektiva arbetstidsdata bland ett litet urval läkare. 2. Projektets genomförande Må bra i skiftarbete! Hur ser de goda lösningarna ut? är ett samarbetsprojekt mellan framför allt Stressforskningsinstitutet vid Stockholmsuniversitet och Västerbottens läns landsting (sedan 1 januari 2019, Region Västerbotten). Även företaget Time Care AB har varit del av projektet. Projektet har genomgått etisk

3 prövning och är godkänd av regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (Diarienummer: 2016/1545/31 och 2017/362-32). Nedan presenteras en kort sammanfattning av metod och genomförande för delstudierna. Delstudie 1 och 2 är baserad på två enkäter och objektiva arbetstidsdata under en period på 6-12 veckor. Totalt har 526 vårdpersonal (undersköterskor och sjuksköterskor) deltagit i delstudierna som pågick under ett år. Deltagarna ingår i tre olika arbetstidsmodeller: a) t fast, rullande, schema, b) ett schema som bygger på reducerad (12-15%) veckoarbetstid med bibehållen lön dock måste personalen i detta schema vara beredd att rycka in vid ungefär 15 dagar/år i fall någon blir sjuk, samt c) ett schema om bygger på individuell schemaplanering. Delstudie 3 är en Interventionsstudie som pågick under ett år, från april 2017 till april 2018 och riktade sig till avdelningar där en majoritet av medarbetarna hade ISP. Syftet var att förbättra studiedeltagarnas hälsa, återhämtning och balans mellan arbete och privatliv genom att försöka påverka dem att välja mindre slitsamma skiftkombinationer och prioritera sömn och långsiktig hälsa. Interventionsstudien bestod av två grupper. Den ena gruppen fick utbildning vid totalt fyra tillfällen om schemaläggning och hälsa (tillfälle 1), återhämtning (tillfälle 2), livsstil (tillfälle 3) samt patientsäkerhet (tillfälle 4). Alla utbildningar gavs utifrån ett skiftarbetesperspektiv. Den andra gruppen fick samma utbildning, men också individuell återkoppling på schemaplaneringen. I studien ingick ingen kontrollgrupp. Studiedeltagarna svarade på mellan 5-7 enkäter under hela mätperioden, beroende på hur långa schemaplaneringsperioder deras avdelning hade. Enkäterna skickades ut i anslutning till senast avslutade schemaperiod. Enkäterna var korta och tog ungefär fem minuter att besvara. De innehöll frågor om sömn och trötthet, upplevd hälsa, social situation och tillfredsställelse med arbetstiderna. Denna rapport presenterar resultat där baslinjeenkäten (förmätningen) har jämförts med slutenkäten (eftermätningen). Totalt ingår 110 personer i analysen av för- och eftermätningen. Förmätningen besvarades innan första utbildningstillfället gavs och slutenkäten besvarades cirka fyra månader efter sista utbildningstillfället och cirka en månad efter sista schemaåterkopplingen skickats ut. För varje besvarad enkät fick deltagarna en trisslott. För att mäta förändringar i arbetstider analyserades deltagarnas faktiska arbetstider som samlades in via det personaladministrativa systemet Personec. Delstudie 4 baserades på en webbaserad enkät som skickades ut till 58 läkare på en klinik som cirka åtta månader innan (oktober 2016) infört verktyget Time Care Läkare, det vill säga individuell schemaplanering. Enkäten skickades ut i maj 2017 och var öppen att besvaras fram till början av oktober samma år. Enkäten innehöll frågor om bakgrundsinformation (till exempel ålder, kön, barn, erfarenhet inom yrket) om arbetstider och inflytande, om sömn, trötthet och säkerhet, om balans mellan arbete och privatliv samt om återhämtning och hälsa. Enkäten innehöll också frågor med retrospektiva jämförelser mellan individuell schemaplanering i Time Care och det system som användes tidigare. Enkäten tog ca minuter att besvara. Efter att ha besvarat enkäten fick alla deltagare en biobiljett som symboliskt tack för medverkan.

4 3. Uppnådda resultat Projektets huvudresultat redovisas nedan: (1) De besvärligaste arbetstidskomponenterna var kort dygnsvila, roterande treskift, och helgarbete. Kort dygnsvila innebar otillräcklig sömn och ungefär 2,5 timmes sömnbrist. (2) Det fanns inga samband mellan objektiva arbetstidsdata kort dygnsvila och nattarbete och psykisk ohälsa, otillräcklig återhämtning, att arbetet stör privatlivet och uppfattning om att inte orka arbeta fram till pension. (3) Däremot fanns det tydliga samband mellan att uppleva stora besvär med kort dygnsvila och nattarbete, och psykisk ohälsa, otillräcklig återhämtning, att arbetet stör privatlivet och att inte orka arbeta fram till pension (under rådande arbetsförhållanden). (4) Även hög arbetsbelastning, att uppleva att arbetet är emotionellt krävande, samt att inte få tillräckliga raster, visade tydliga samband med psykisk ohälsa och att inte orka arbeta fram till pension. (4) Jämförelsen av arbetstidsmodellerna fast schema, reducerad arbetstid och individuell schemaplanering (ISP) visade inga skillnader när det gäller hälsa, återhämtning och att arbetet stör privatlivet. (5) Interventionen, särskilt utbildning, var uppskattad av deltagarna men hade ingen effekt på hälsa, återhämtning och störningar i privatlivet. Utbildning innebar en ökning av mindre personalkonflikter som beror på arbetstider. (6) Pilotstudien om individuell schemaplanering (ISP) för läkare visade att många uppskattade att kunna påverka sitt arbetstidsschema och rekommenderade andra avdelningar att pröva ISP. Däremot påverkade inte ISP förekomsten av hälsooch sömnbesvär. Kommentar till resultaten Projektet Må bra i skiftarbete hade som målsättning att ta fram goda lösningar. Frågan är dock om projektet lever upp till sin målsättning. Vi fann inte några tydliga resultat när det gäller arbetstidsmodeller och effekter på hälsa och återhämtning. Likaså innebar inte interventionen några positiva effekter för hälsa och återhämtning. Frånvaron av signifikanta effekter behöver dock inte innebära att projektet har misslyckats. Projektet har enligt vår uppfattning givit många nya insikter om sambandet mellan skiftarbete och hälsa och visar bland annat hur komplex frågan är när det gäller att förebygga ohälsa för personal som har oregelbundna arbetstider. Det går inte att isolera arbetstider från annan arbetsmiljö och det är viktigt att skiftarbete och schemaläggning ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. De finns även ett stort behov av mer forskning inom området, särskilt när det gäller att utvärdera interventioner. Projektet har använt objektiva arbetstider och vi tror att det kan vara ett viktigt tillskott i framtida forskning, men detta utesluter inte att vi även behöver ha kunskap om hur skiftarbetare upplever sina arbetstider och sin arbetssituation 4. Genomförda insatser för att resultaten ska komma till praktisk användning Resultaten har redovisats för sjukvårdspersonalen, fackliga förtroendevalda och för ledningsgruppen vid Region Västerbotten. Under projektet hade projektledaren en projektblogg på landstingets hemsida. Vi har publicerat en broschyr som heter Må bra i skiftarbete! Hälsofrämjande tips för skiftarbetare

5 som finns tillgänglig för sjukvårdspersonal i Region Västerbotten. Broschyren kommer även att finnas tillgänglig på en webbsida som heter och som har utvecklats inom ramen för projektet. Webbsidan riktar sig till alla grupper som är intresserade att skiftarbete och hälsa, inte enbart vårdpersonal. Avsikten med webbsidan är att samla kunskap om skiftarbete, schemaläggning och hälsa och den vänder sig till två användargrupper: skiftarbetare som får möjlighet att lära sig mer om riskerna med skiftarbete och hur riskerna kan förebyggas. Den andra användargruppen är schemaplanerare, skyddsombud och arbetsledare och chefer. Denna användargrupp erbjuds ett datoriserat verktyg för att riskbedöma och utvärdera skiftscheman avseende effekter på återhämtning och trötthet. Webbsidan är idag inte helt klar, bland annat återstår det att göra två korta videofilmer samt att lägga upp schemautvärderings-verktyget. Jag räknar med att webbsidan ska vara helt klar i maj Jag har även presenterat resultat från projektet vid två stora seminarier: 14 mars 2019, Time Care forum (drygt 330 personer), samt en konferens som arrangerades av Dagens Medicin (och som genomfördes i september 2018). Resultaten har även presenterats för arbetsgivarorganisationen Almega och Vårdförbundet. Under hösten 2019 kommer schemautvärderingsverktyget att presenteras vid en arbetsmiljökonferens som arrangeras av Du och jobbet. 5. Publikationer, presentationer och annan spridning inom projektets ram En Stressforskningsrapport med titeln Må bra i skiftarbete: hur ser de goda lösningarna ut? kommer att publiceras under våren Rapporten är klar men måste kvalitetsgranskas före den kan bli officiell. Rapporten kommer att vara tillgänglig för nedladdning på webbsidsn Resultat från projektet kommer att presenteras vid två vetenskapliga konferenser under 2019: nordiskt sömnmöte i Oslo, maj 2019, samt vid Twenty-Fourth International Symposium on Shiftwork and Working Time, Idaho, USA, 9-13 September, Under 2019 beräknas minst två manuscript skickas in till vetenskapliga tidskrifter med inriktning på arbetsmedicin.