Slutrapport för forskningsprojektet Buller inom förskolan ohälsa och preventiva insatser

Transkript

1 Slutrapport för forskningsprojektet Buller inom förskolan ohälsa och preventiva insatser Projektnummer: Dnr Projektledare: Anders Kjellberg Beviljat anslag: kronor Projekttid: Syfte Projektets genomförandeplan beskrivs i Bilaga 1. Syftet kan sammanfattas i följande punkter: Utreda bullerexponeringen, stress och hörselrelaterad ohälsa inom förskolan. Utreda sambanden mellan bullerexponering, stress och ohälsa. Utvärdera olika åtgärders effekter på bullerexponering, stress och ohälsa. Genomförandeplanen Projektet har genomförts i enlighet beviljad projektplan frånsett att antalet medverkande förskolor utökades från 10 till 17. Anledningen till denna utökning var att projektets validitet därigenom skulle väsentligen förbättras. En starkt bidragande orsak till projektets utvidgning har även varit förskolornas egna önskemål om medverkan i projektet, ett önskemål som projektledningen i möjligaste mån ställt sig positiv till. Utgående från denna utökning av projektet, beviljades 2010 ett tilläggsanslag från AFA Försäkring på kronor. Etisk prövning Projektet har underkastats etisk prövning av den Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala, till vars upptagningsområde forskningshuvudmannen hör (Högskolan i Gävle). Nämndens synpunkter avsåg i första hand vissa formuleringar kring informationen och medgivandevillkoren för medverkande förskollärare och barnskötare. Forskningsprojektet erhöll nämndens godkännande , efter korrigeringar med avseende på dessa anmärkningar. Projektmöten Möten med inriktning på forskningsmetodik och genomförandeplaner har inledningsvis och löpande under projektet skett vid tiotal formaliserade möten i Sundsvall och Uppsala. Medverkande vid dessa möten har varit Anders Kjellberg, Anders Knutsson, Fredrik Sjödin och Ulf Landström. Informella kontakter har även upprätthållits via annan mötesverksamhet som gruppen deltar samt via telefon och e-post. Ett 10-tal möten har även genomförts med Umeå kommun och företagshälsovården (Feelgood), vilka i enlighet med projektplanen tillsamman med förskolorna utgör forskargruppens främsta samarbetspartners. Särskild vikt har vid dessa möten lagts på de åtgärdsinsatser som innefattas i projektet och som Umeå kommun gett sitt finansiella stöd till. Umeå kommun har medverkat i projktet dels i form av samrådspart och även delfinansiär av de åtgärder som prövats inom projektet. Stödet från kommunen har uppgått till ca kronor. 1

2 Upprepade samrådsmöten har genomförts med medverkande förskolor för att på detta sätt förankra och utforma logistiken och de fysiska mätningar och enkätstudier som innefattas i projektet. Samrådsmöten har dessutom skett med ett flertal strategiska personer/grupper som på olika sätt berörts av de åtgärder som ingår i projektet. Seminarier Projektet har redovisats vid de upptaktsmöten i Stockholm som arrangerades av AFA Försäkring AB, och Projektet har även redovisats vid en nationell miljökonferens i Umeå, arrangerat av Umeå kommun. Ett avgränsat seminarium har arrangerats av AFA Försäkring AB om Skolan, förskolan, buller och ohälsa. Projektgruppen har arrangerat ett seminarium i Umeå , och , med inbjudningar till medverkande förskolor och samarbetsgrupper. Ett nytt seminarium kommer att genomföras av projektgruppen , med inbjudan till samtliga förskolor i Umeåområdet. Prövning av metoder och genomförandeplaner Projektet har underkastades prövning under våren 2008 främst med avseende på mätmetodik för s.k. dosimetri samt med avseende på frågeformulärens utformning. Laborativa tester har således utförts med avseende på dosimetermikrofonens placering. Utifrån dessa tester och i samråd med bl.a. Arbetsmiljöverket, beslöts att lägga mikrofonen på testpersonens bakhuvud (se figur s. 3). Frågeformulärens utformning testades våren 2008 på ett antal personer främst verksamma inom skola/förskola. Ett fullskalig test av samtliga formulär gjordes även på en förskola i Umeåområdet (ej medverkande i huvudstudien). Justeringar i formulären gjordes bl.a. med avseende på omfattning och verbal/stilistisk utformning. Pilotstudie Hela mätproceduren testades i en pilotstudie under augusti 2008 på en förskola, som inte ingick i huvudstudien. Fysiska mätningar av buller, frågeformulär och kortisolprovtagningar visade sig i denna studie fungera på ett mycket tillfredsställande sätt. Upprättande av mätveckor vid deltagande förskolor Forskningsprojektet genomförande bygger på att inledande studier har gjorts vid varje deltagande förskola under en vecka. Efter denna mätvecka genomfördes olika typer av åtgärder vid 14 förskolor. Vid tre förskolor genomfördes inga riktade åtgärder. Efter dessa åtgärder genomfördes en förnyad mätning inom ca 2 månader. En förnyad fullskalig mätvecka genomfördes avslutningsvis ett år efter den första mätveckan. En viktig del i forskningsprojektet har varit att i samråd med deltagande förskolor finna en lämplig inledande mätvecka och att bestämma vilken typ av åtgärd som skall följa på denna. Samråd om planerade åtgärder har skett med Umeå kommun, vilken också stått för 2

3 finansieringen av alla åtgärder. Varje förskola genomförde endast en åtgärd, för att möjliggöra en oberoende bedömning av varje åtgärd. Deltagande förskolor, mätveckor och åtgärder framgår av Bilaga 2 Genomförda mätningar Inledande första mätveckor genomfördes vid samtliga 17 förskolor. Data finns således i insamlat från så väl stationära mätningar (mätningar i lekrum och matrum vid två avdelningar på varje förskola) samt från dosimetermätningar (tre ur personalen från två avdelningar på varje förskola). I nedanstående figurer ges exempel på placering av mikrofon för stationär mätning (Figur 1) och för dosimetermätning (Figur 2). Figur 1. Exempel på stationär mätning i matrum. Figur 2. Mikrofonplacering vid dosimetermätningen. 3

4 Frågeformulär avseende upplevd miljö på förskolan, akut stress, långtidsstress, hörselbesvär, trötthet mm har insamlats från samtliga medverkande förskollärare/barnskötare (sex personer per förskola). Kortisolprover (vid uppvaknande, efter en timmes uppvaknande, mitt på dagen och vid läggdags) har insamlats från samtliga deltagande personer. Analys av insamlat data Exempel på bullerexponering åskådliggjord via stationär (Figur 3) och personburen (Figur 4) mätning visas i nedanstående figurer. Figur 3. Exempel på stationär bullermätning utförd i ett lekrum. De tre kurvorna visar LAeq (blå nedre kurva), LAFmax (grön mellersta kurva) och LCpeak (röd övre kurva). Figur 4. Exempel på personburen bullermätning. De tre kurvorna visar LAeq (blå nedre kurva), LAFmax (röd mellersta kruva) och LCpeak (grön över kurva). Analysen av bullerdata har inriktats på att skapa matriser för inmatning av empiriska bullervärden (dba, dbc, dbmax, toppvärden mm). Liknande bearbetning har genomförts vad gäller data från frågeformulären. Insamlade kortisolprover har levererats till Stockholms Universitet för analyser. 4

5 Åtgärder Aktuella åtgärder vid medverkande förskolor har genomförts enligt följande; Berghem nytt ventilationssystem Stöcke ljuddämpade bord Smöret barnpedagogiska insatser Luvan väggabsorbenter Tomtebo återhämtningsrum Spiltan ljudnivåvakter Tvillingen reglering av ljus Missonären personalpedagogiska insatser Linjalen dämpning av aktivitetsljud Sanda riskutbildning Haga uppdelning av barngrupperna Sörfors ljuddämpat golv Mjölken mindre barngrupper Mården mindre barngrupper Följande förskolor ingår som referensförskolor utan riktade åtgärder: Uven Bergtrollet Fröhuset Uppföljande stressmätningar efter åtgärd Uppföljande stressmätningar, dvs insamling av nya kortisolprover samt besvarande av frågor om den akuta stressreaktioner har under ch 2010 genomförts vid samtliga deltagande förskolor). Ett separat frågeformulär har även utformats för att ta in uppgifter om hur personalen uppfattar de genomförda åtgärderna. Webb Projektets upplägg, genomförande och resultat rapporteras löpande på den webbsida som upprättats, Resultat Bullerkällor inom förskolan Personalens värdering av olika miljöproblem inom förskolan framgår av Figur 5. Buller utgör som synes det miljöprobelm som skattas som mest besvärande. 5

6 7 Besvärsgrad gällande eventuella arbetsmiljöproblem Förekommer Ej Förekommer men besväras ej Förekommer och besväras något Förekommer och besväras mycket Buller Ergonomi Värme/Kyla (Klimat) Luft Belysning Figur 5. Skattad besvärsgrad avseende de fem högst upplevda miljöproblemen. Personalens rangordning vad gäller besvärsgrad från olika typer av bullerkällor framgår av Tabell 1. Barnens röster samt ljud från barnens olika aktiviteter skattas således som de mest störande och tröttande källorna. Tabell 1. Rangordning av de mest störande och tröttande bullerkällorna (1 = högsta störningsoch trötthetsgrad) Störande ljud Störande ljudsituationer 1. Barnens röster Spring och lek inomhus 2. Andra ljud i samband med barnens aktiviteter Matsituationer 3. Barnens aktiviteter På- och avklädning av barn 4. Porslin Barnens fria aktiviteter 5. Andra vuxnas samtal WC/Tvätt Tröttande ljud Tröttande ljudsituationer 1. Barnens röster Spring och lek inomhus 2. Barnens aktiviteter På- och avklädning av barn 3. Porslin Barnens fria aktiviteter 4. Dörrar och lådor som smäller Matsituationer 5. Ventilationsljud WC/Tvätt 6

7 Bullerexponering i förskolan Flertalet anställda inom förskolan anser som framgår av Figur 6 att man utsätts för ljudnivåer i hög till mycket grad grad. Av Figur 7 framgår dessutom att huvuddelen av personalen oroar sig för att detta skall försämra deras hörsel Utsätt du för höga ljudnivåer på din arbetsplats? Inte alls I viss mån I hög grad I mycket hög grad Figur 6. Personalens bedömning vad gäller upplevda ljudnivåer i arbetet. Oroar du dig för att din hörsel ska försämras pga ljudnivån vid din arbetsplats? 70, 60, 50, 40, 30, 20, 10,, Inte alls I viss mån I hög grad I mycket hög grad Figur 7. Personalen oro att bullerexponeringen på arbetet skall försämra deras hörsel. Personalens upplevelse av ljudmiljön och dess effekter framgår av Figur 8, 9 och 10. Ljudens varierande karaktär (tillfälliga toppar eller förändring i frekvens) belyses av Figur 8. Att detta ständigt påkallar personalens tankar och att detta i sin tur verkar menligt på förutsättningarna att utföra arbetet framgår av Figur 9 och 10. Variabiliteten utgör således en viktig egenskap att utvärdera med avseende på såväl exponeringskarraktäristik som risk för ohälsa. 7

8 5 45% 4 35% 3 25% 15% 5% Hur ofta uppstår plötsliga förändringar i ljudet? Aldrig Någon gång i veckan Någon gång om dagen Flera gånger om dagen Någon gång i timmen Flera gånger i timmen Figur 8. Personalens värdering av hur ljudet förändras över tid Hur ofta tänker du på ljuden i ditt arbete? Aldrig eller nästan aldrig Någon gång i veckan Några gånger i veckan Någon gång om dagen Flera gånger om dagen Flera gånger i timmen Figur 9. Personalens beskrivning av hur bullret fångar deras uppmärksamhet. 8

9 8 Hur påverkar ljudmiljön din möjlighet att utföra ditt arbete? Påverkar inte alls Gör arbetet något svårare Gör arbetet ganska mycket svårare Gör arbetet mycket svårare Figur 10. Personalens beskrivning av hur bullret påverkar förutsättningarna att utföra ett arbete. Buller i lekhallar och matsalar Uppmätta genomsnittliga ljudnivåer i lekrum (Figur 11) och matrum (Figur 12) vid de deltagande förskolorna varierade inom ca 6 db. Variationen är förhållandevis låg sett utifrån det perspektivet att för att uppleva en förändring i ljudnivå bör detta ligga över 3 db. Ljudnivån i sig skall samtidigt värderas utifrån att nivåer kring dba påtagligt maskerar möjligheten att uppfatta tal. Ljudnivån ligger även över nivåer som på goda grunder kan beskrivas som såväl störande som tröttande, vilket också verfieras av personalens egna skattningar av bullret på arbetsplatsen. Hörselskaderisken på grund av ljudnivån får däremot betraktas som låg. I forskningsprojektet ingår att värdera den rådande ljudnivån i kombination med andra arbetsmiljrelaterade faktorer såsom bl stress. 9

10 dba Leq Lekrum Figur 11. Uppmätta genomsnittliga ljudnivåer i lekrum vid deltagande förskolor. dba Leq Matsal Figur 12. Uppmätta genomsnittliga ljudnivåer i lekrum vid deltagande förskolor. Individuell bullerexponering Ett exempel på kontinuerlig ljudnivåregistrering via dosimeter visas i Figur 13. Notabelt är de mycket snabba variationerna i nivå liksom nivåvariationen mellan olika tider på dagen. Personalens genomsnittliga exponeringen för de olika förskolorna varierade mellan dba (Figur 14). Skillnaderna individer emellan ligger under gränsen vad som kan uppfattas som en nivåskillnad. Nivån i dosimetermätningarna ligger som väntat högre än nivån uppmätta via stationär mätning (längre avstånd till bullerkällorna och kortare exponeringstider i det senare fallet). Ingen skillnad i exponeringsnivå kunde uppmätas mellan veckodagarna (Figur 15). 10

11 Figur 13. Exempel på individuell dosimetermätning dba Leq 75 Ekvivalenta dba värden för samtliga förskolor (Dosimetermätning) Figur 14. Genomsnittliga ljudnivåer uppmätta via personburen dosimeter vid de deltagande förskolorna. 11

12 dba Leq Ekvivalenta dba värden för samtliga förskolor (Dosimetermätning) Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Figur 15. Ljudnivåer uppmätta via personburen dosimetri vid de deltagande förskolorna måndag fredag. Orsaken till personalen upplevelse av påtagliga toppar och variation i ljudexponeringen belyses av Figur 16. I detta fall har en analys gjorts för att beskriva antalet toppar över 85 dba och under olika tid på arbetsdagen. Som synes finns ett mönster enligt vilket topparna blir särskilt uttalade under perioden kring matraster ( samt ). Under barnens vila ( ) ligger antalet toppar väsentligt lägre. 160 Antal ljudtoppar över 85dBA per timme Kl 6-7 Kl 7-8 Kl 8-9 Kl 9-10 Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Figur 16. Antalet toppar över 85 dba vid olika tidpunkter under arbetsdagen (genomsnittligt mönster för samtliga dosimetermätningar). 12

13 Ohälsorapportering bland förskolepersonal I nedanstående översikt ges en beskrivning av ett antal mönster för hörselrelaterad ohälsa. Hörselnedsättning Personalen hörselsssstatus analysereas dels via data från företagshälsovårdens hörselkontroller. Resulten från detta redovisas i senare rapporter. I föreliggande rapport redovisas endast personalens egna bedömningar av hörselstatus. Som framgår av Figur 17 finns en uppfattning bland hälften av personalen att hörseln skulle vara lätt nedsatt och att nedsättningen är dubbelsidig (Figur 18). 6 Hörselstatus Bra, inga problem Lätt nedsatt Starkt nedsatt Figur 17. Upplevd hörselstatus bland verkande personal Vid hörselproblem, vilket öra? Båda Endast höger Endast vänster Figur 18. Personalens bedömning av hörselnedsättningens karaktär. 13

14 Tinnitus Personalen har i frågeformulär tillfrågats om upplevd tinnitus. Som framgår av Figur 19 upplever ca 40 % av personalen uttalat tinnitus. Sympomet bedöms som besvärande av mer än 60 % av den medverkande personalen (Figur 20). Tinnitus Nej Ja, i båda öronen Ja, endast i vänster öra Ja, endast i höger öra Annat Totalt antal % med tinnitus Figur 19. Förekomst av tinnitus bland medverkande persoanl. Upplever du din tinnitus som besvärande? Nej Ja, lite besvärande Ja, rätt så besvärande Ja, mycket besvärande Figur 20. Besvärsgraden av upplevd tinnitus. 14

15 Ljudöverkänslighet Med ljudöverkänslighet menas att personens upplevelse omgivande ljud högre och mer besvärande än vad som normalt borde vara fallet. Bland deltagande personal rapporterades detta besvär enligt figur 21 förekomma bland fler än 25 % i nivå ibland till mycket ofta. Huvudelen av dessa upplevde graden av besvär till lite besvärande och rätt så besvärande (Figur 22). 4 35% 3 25% 15% 5% Ljudöverkänslighet Aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta Figur 21. Förekomst av upplevd ljudöverkänslighet blan medverkande personal Upplever du din ljudöverkänslighet som besvärande? nej Ja, lite besvärande Ja, rätt så besvärande Figur 22. Ljudöverkänslightetens upplevda bevärsgrad. 15

16 Ljudtrötthet En person med ljudtrötthet upplever intesom de med ljudöverkänslighet ljud som starkare än andra, men känner behov av ljudvila för att återhämta sig och vill t.ex. ha en så tyst omgivning som möjligt efter arbetsdagen. Detta upplevelsemönster är enligt Figur 23 tydligt och regelbundet uttalat bland deltagarna. Huvudelen av dessa anser också att detta problem påverkar deras fritid negativt (Figur 24). Ljudtrötthet 35% 3 25% 15% 5% Aldrig Nästan aldrig Någon gång i veckan Några gånger i veckan Varje dag utom helgdagar Varje dag inklusive helgdagar Figur 23. Förekomst av ljudtrötthet bland deltagned personer. 6 Anser du att ljudtröttheten påverkar din fritid negativt? Inte alls I viss mån I hög grad I mycket hög grad Figur 24. Värdering avseende hur ljudtröttheten påverkar fritiden. 16

17 Ljuddistortion Med ljudistortion menas att personen upplever förvrängningar av ljud man hör. Förändringarna kan innebära att ljuden omotiverat varierar i nivå eller frekvens. Sådana symptom var mycket marginellt förekommande bland deltagande personer. Talmaskering Personalens möjligheter att uppfatta tal eller få sin egen röst hörd, påverkas stark av bakomliggande buller. Talmaskeringen visar sig bl.a. i möjligheterna till telefonsamtal där en stor andel av samtalet försvåras. Personalen tvingas i stor utsträckning hålla för ena örat vid dessa samtal (Figur 25). Förutsättningarna att utnyttja andra lokaler för samtal är begränsade (Figur 26). Kommunikationen personalen emellan är starkt påverkad (Figur 27). 35% 3 25% 15% 5% Pratar aldrig i telefon under arbetstid % av tiden man måste hålla för ena örat när man pratar i telefon Ca av arbetstiden Ca 25% av arbetstiden Ca 5 av arbetstiden Ca 75% av arbetstiden Ca 9 av arbetstiden 10 av samtalen Figur 25. Bullrets maskerande effekt på telefonsamtal inom deltagande förskolor. 6 Har du möjlighet att gå till andra lokaler med lägre ljudnivå under arbetsdagen? Mycket små eller inga möjligheter Ganska små möjligheter Ganska stora möjligheter Mycket stora möjligheter Figur 26. Möjligheterna att utnyttja alternativa lokaler för att undvika talmaskering. 17

18 Nej, inte alls Ibland vissa svårigheter Ja, stora svårigheter Ja, mycket stora svårigheter Upplever du svårigheter Upplever du svårigheter att tala med en person? att tala med flera personer samtidigt? Har du svårt att höra Radio/TV tillsammans med andra med normal lyssningsnivå? Figur 27. Effekten av maskerande bakgrundbuller på möjligheterna till normalt samtal. Röstohälsa Effekterna av röstansträngning har utvärderats via personalen självskattningar. Uttröttningen av rösten rapporteras förekomma med nivån 1-3 gånger i veckan eller dagligen bland ca 12 % av personalen. Besvären visar sig främst under arbete. 8 Utröttning av röst de senaste 30 dagarna? Arbete Fritid Inte någon gång 1-3ggr sammanlagt 1-3ggr i veckan Nästan dagligen Figur 28. Förekomst av rösttrötthet bland deltagande personal. 18

19 Bullerstörning Bullrets störande effekt på arbetet skattades av personalen på en 100 mm sk VAS-skala. Av Figur 29 och Tabell 2 framgår att det omgivande bullret vid deltagande förskolor av personlen skattas mellen ganska störande till mycket störande. inte alls störande knappast alls något ganska störande Figur 29. Skattad bullerstörning av medverkande personal. X mycket mycket mycket störande nästan outhärdligt Tabell 2. Medelvärde, SD, min- och maxvärden för skattad bullerstörning. Hur störande upplever du ljuden i allmänhet på din arbetsplats N Minimum Maximum Medelvärde Std. Deviation ,00 90,00 58, ,68253 Arbetsbelastning En stor andel av den deltagande personalgruppen rapporterade att en ökad arbetsbelastning och tidspress hade utvecklats under de senaste åren (Figur 29). Ökad arbetsbelastning och tidspress de senaste åren 5 45% 4 35% 3 25% Tidspress Ökad arbetsbelastning 15% 5% Nej Inte alls I viss mån I hög grad I mycket hög grad Figur 29. Rapporterade förändringar i arbetsbelastning och tidspress under de senaste åren. Stress Förändringsmönstret för stress och energi (engagemang i arbetet) före, under och efter arbetet har av personalen skattats med Stress-Energiformuläret. Dessa skattningar (Figur 30) visar att personalen under arbetstid är mycket engagerad (alla hamnar i högenergigruppen), men också att en stor andel ligger i högstressgruppen (57 procent). Av stressenergimönstret framgår även att arbetet på ett uttalat sätt driver på stressnivån och att återhämtningen är svag. Många andra 19

20 yrkeskategorier har analyserats med detta formulär. Andelen i högenergigruppen bland förskollärare visar sig vid jämförelser vara större än i någon av de andra studerade yrkesgrupperna. Andra skattningar för arbetslastning och stress som tillämpats i den genomförda förskolestudien, visar på samma upplevelsemönster (Figur 31 och 32). När människan utsätts för stress reagerar man med aktivering av det autonoma nervsystemet, framför allt sympaticus. Hypothalamus ökar utsöndringen av ACTH, som via påverkan på binjurebarken ökar produktionen av kortisol, som är ett viktigt stresshormon. Kortisolnivåerna i blodet har en dygnsrytm, med högsta nivåer på morgonen. Därefter sker en Vid uppvaknande 1 timme efter uppvaknande Lunchtid Kl 21:00 Hög stress Låg energi Hög energi Låg stress Figur 30. Stress/energimönster för 102 förskollärare före arbete (vid uppvaknade samt 1 timme efter uppvaknande), under arbete (lunchtid) och efter arbete (kl 21.00). 25% Du tänker på arbetet trots att Du försöker låta bli 15% 5% Figur 31. Personalens tankar på arbetet under friotiden. 4 Upplevd stress under arbetet 35% 3 25% 15% 5% Inte alls Knappast alls Något Ganska Mycket Mycket mycket Figur 32. Upplevd stress under arbetet. 20

21 minskning av nivåerna över dagen. Överlagrat denna rytm, ser man hos de flesta individer en tydlig ökning i samband med uppvaknandet (Cortisol Awakening Response, CAR). Responsen CAR har föreslagits vara relaterat till graden av arbetsrelaterad stress.car kan inte bestämmas med enstaka provtagning av kortisol, utan det krävs upprepad provtagning, dels direkt vid uppvaknandet, dels efter ca en timme. Ett annat karakteristikum i kortisolkurvan är den successiva minskning som sker under dagen. En otillräcklig minskning (low Cortisol Decline over the Day, CDD) kan ses hos individer som lever under stress. Ibland är detta kombinerat med en mindre uttalad dygnsrytm, vilket har observerats vid kronisk stress. Både för bestämning av CAR och CDD är det nödvändigt att göra upprepade mätningar under samma dygn. En gruppering av de pedagoger som ingår i den pågående AFA-studien har gjorts utifrån rapporterad stressnivå enligt Melamed. I Melameds gruppering återfinns fyra hälso/ohälsogrupper avseende utbrändhet(figur 33). Resultaten från de kortisolmätningar som genomförts sammanfaller med den förvänstade bilden vad gäller CAR och CDD. Den utbrända gruppen fanns framför allt bland dem med ett lägre CDD mönster (Figur 34). Resultaten visar således bilden av en yrkesgrupp med hög motivation och ambition i arbetet. Inom yrkesgruppen finns samtidigt en stor andel inom vilken rapporteras en hög stressnivå och en stegrad arbetsbelastning. Fortfarande saknas dock forskning för att på ett tydligt sätt definiera den rapporterade stressnivån, dess bakomliggande orsaker, dess relation till arbetsbelastning, den egna ambitionsnivån i arbetet och inte minst hur eller i vad mån detta kan sättas i samband med den samtidigt rapporterade ohälsan inom yrkesgruppen. Att det finns ett samband mellan arbetsbelastning, ambitionsnivå och stress indikeras av den positiva korrelationen mellan stress och energi. Ju högre energinivå desto högre tenderade alltså stressen också att vara. Detta har inte varit något genomgående mönster i tidigare undersökta yrkesgrupper. Tvärtom har sambandet ofta varit negativt. 45% Shirom-Melamed utbrändhetsklassificering 4 35% 3 25% 15% 5% Friska låg utbrändhet Hög utbrändhet Patologisk utbrända Figur 33. Förekomst av utbrändhet bland deltagande personal enligt klassificering Melamed. 21

22 Cortisol nmol/l Uppvaknande En timme efter uppvaknande Kl 11:00 Kl 21:00 Figur 34. Kortisolmönster för deltagande personer (övre figur) samt normalt och stressrelaterat kortisolmönster (nedre figurer). Trötthet Personalens trötthetsmönster har skattats utifrån insomningssvårigheter (Figur 35), förmågan att anstränga och koncentrera sig efter arbetet (Figur 36) och hur utvilade de brukar känna sig vid olika tidpunkter (Figur 37). Ca en fjärdedel av personalen upplevde svårigheter att somna och aktivera sig under fritid. Ungefär lika stor andel ansåg sig inte vara tillräckligt utvilad under dagtid. 22

23 35% Du har svårt att somna eller sova för att Du tänker på arbetet 3 25% 15% 5% Figur 35. Rapporterad förmåga att somna eller sova. 25% Du är så trött efter arbetet att Du inte orkar göra något som kräver ansträngning eller koncentration. 15% 5% Figur 36. Rapporterad begränsingar i förmågan att delta i fritidsaktiviteter. 7 Hur utvilad eller trött brukar du vara? Pigg, helt utvilad Ganska pigg Varken pigg eller trött Ganska trött Trött eller helt slut Efter arbetet På morgonen Efter helgen Efter 1 vecka semester Figur 37. Rapporterad grad av att känna sig utvilad eller trött. Övrig ohälsa I frågeformulären ställdes bla frågor om huvudvärk och spänningar i axlar den senaste månaden. Besvären kan sättas i relation till stress och stressrelaterad belastning. Huvudvärk rapporterades bland ca 30 % förekomma 1-3 ggr i veckan (Figur 38). Ont eller spänning i axlarna rapporterades förekomma bland närmare hälften av de anställda 1-3 ggr i veckan eller dagligen (Figur 39). 23

24 6 Huvudvärk de senaste 30 dagarna? Arbete Fritid Inte någon gång 1-3ggr sammanlagt 1-3ggr i veckan Nästan dagligen Figur 38. Förekomst av huvudvärk bland deltagande personal. 35% Ont samt spänning i axlar de senaste 30 dagarna? 3 25% 15% Arbete Fritid 5% Inte någon gång 1-3ggr sammanlagt 1-3ggr i veckan Nästan dagligen Figur 39. Förekomst av spänningsvärk bland deltagande personal. Antal barn inom verksamheten Genomsnittligt antal barn inskrivna och närvarande vid de studerade förskolorna visas för varje veckodag i Figur 40. Figur 41 visar genomsnittligt närvarande under olika timmar vid en av de deltagande förskolorna. Lägsta antalet närvarande barn noterades för fredagar (12 barn) och måndagar (13 barn). Skillnaden mellan övriga veckodagar var marginell (14 15 barn). Frånvaron varierade under de olika veckodagarna genomsnittligt mellan 4 och 7 barn. Högst antalet barn närvarande vid den exemplifierade förskolan noterades mellan och Vid denna förskola var tre barn genomsnittligt frånvarande vid de två studerade avdelningarna. 24

25 Figur 40. Genomsnittligt antal barn inskrivna (19 barn) och närvarande vid de studerade förskolorna måndag fredag. Figur 41. Exempel på antal barn inskrivna (15 barn) och genomsnittligt närvarande under olika timmar vid en av de deltagande förskolorna. Effekter av genomförda åtgärder Genomförda åtgärder på förskolorna har värderats av personalen. Av nedanstående översikt framgår att mindre barngrupper värderades som den bästa åtgärden, ljudöron som den sämsta. 25

26 Sammanfattning Den bristfälliga ljudmiljön utgör ett alvarligt inslag i personsalens beskrivning av förskolans miljö och ohälsorisker. Endast i några avgränsade fall förekommer dock ljudnivåer över 75 dba, genomsnittligt under hel arbetsdag eller under delar av arbetsdagen. Den omedelbara hörselskaderisken, avgränsat föranlett av ljudnivån får därför betraktas som låg. Skillnaden i exponeringsnivåer var små mellan förskolor och inom personalen. Den genomsnittliga ljudnivån får emellertid, trots att den vanligtvis ligger under nivån för hörselskada, anses vara hög med hänsyn till det pedagogiska arbete som utförs inom förskolan. Det finns starka skäl att fästa uppmärksamhet på förskolans ljudmiljö och finna åtgärder för att begränsa personalens exponering. Till den förhållandevis höga ljudnivån skall läggas att ljudet besitter flera andra kritiska egenskaper som påverkar hörupplevelsen och därmed risken för ohälsa. Till dessa skall läggas att ljuden varierar mycket i såväl frekvens som nivå. Ljudexponeringen har därmed egenskaper som innebär att den ständigt uppmärksammas och är svår att finna tillvänjning till eller avgränsa sig från. Hörupplevelsen för ljudet blir dessutom särskilt hög på grund av sitt frekvensinnehåll. Eftersom bakgrundsljuden främst genereras av barnens röster, kommer bakgrundsbullret att domineras av frekvenser kring Hz. Detta är också det område som vi är mest känsliga för. Även den maskerande effekten från det bakomliggande bullret blir särskilt påtaglig, genom det sätt på vilket barnens röster döljer annat tal. Talmaskering från ett bakomliggande ljud drabbar främst samma frekvensområde. Talmaskeringen leder också till ett högre röstläge hos persnalen med risk för ökad belastning på stämbanden. 26

27 Till dessa exponeringsförhållanden skall läggas den begränsade möjligheten för personalen att undvika ljuden. Traditionell åtgärdsteknik, baserad på att åtgärda bullerkällan, eliminera exponeringen via hörselskydd eller avgränsa ljudkällan eller den exponerade, utgör sällan realistiska alternativ inom förskolan. Bullerexponeringen försvåras tvärt om av just det förhållandet att personalens pedagogiska arbete och tillsyn baseras på att man både vistas i barnens närhet och kommunicera med dem. Förskolans ljudmiljö förenar således flera ljudegenskaper och förhållanden som maximerar hörupplevelsen och därmed störningsgraden. Förskolans bullerexponering kan vid sidan om hörselskaderisken sättas i samband med flera av de övriga besvär som rapporteras förekomma inom den studerade gruppen. Förekomsten av tinnitus ligger på en avsevärt högre nivå än vad som idag rapporteras bland befolkningen. Tinnitusförekomsten är mer än fördubblad inom förskolegruppen. Till övriga uttalade hörselrelaterade besvär skall räknas personalens ljudtrötthet och ljudöverkänslighet. Exponering försvårar således lyssnandet under fritid dels genom att hörupplevelsen inte blir normal, dels genom att man gärna undviker ljud och ofta även miljöer med måttliga ljudnivåer. Den bakomliggande ljudnivån, främst skapad via barnens röster påverkar således på ett uttalat sätt personalens förmåga att kommunicera och därmed bedriva det pedagogiska arbetet. Den bakomliggande ljudnivån försvårar samtal och förmågan att uppfatta barnens och medarbetares samtal. Maskeringen och den distraherande ljudkulissen kan på goda grunder misstänkas öka arbetsansträngningen och därmed den dagliga tröttheten och stressen. Den ökade arbetsansträngningen och dess effekter på trötthet, slitenhet och stress utgör påtagliga inslag i studiens besvärsrapportering. Det finns starka skäl att hitta vägar för åtgärda bullerexponering och den bullerrelaterade ohälsan inom förskolan. Kommunikation För att informera om projektets genomförande och resultat har vi arrangerat eller medverkat i seminarier och undervisning. Kommunikation har även skett via den för projektet skapade hemsidan /forskola. Seminarier, undervisning och webbbaserad information Tre seminarier för förskolan har under 2008, 2009 och 2010 genomförts i Umeå i samarbete med Umeå kommun och företagshälsovården. Ytterligare två seminarier riktade till medverkande förskolor kommer att genomföras 2011 och Två seminarier för strategiska målgrupper har genomförts i Stockholm i samarbete med AFA Försäkring. Forskargruppen har presenterat projektet vid två miljöpsykologikurser vid Umeå universitet. Projektet har redovisats vid Elmias arbetsmiljömässa Projektet har redovisats vid ett Globen-seminarium 2008, Working Life. Projektet har redovisats för Förbundet för Allmänt Hälsoskydd (FAH), konferens i Umeå, Projektet har redovisats vid AFA Försäkrings FoU-dag i Stockholm 2009 och Projektet har redovisats vid medlemsrådet för SKL Projektet har löpande kommunicerats med Umeå kommun samt de 17 deltagande förskolorna. Projektet har upprättat en egen webbsida där projektets verksamhet redovisas. 27

28 Projektgruppen har medverkat vid nationell och lokal seminarieverksamhet för kommun, företagshälsovård och förskolor. Projektgruppen har medverkat vid Almedalsveckan Medverkan vid IQPC:s konferens Flexibla och långsiktiga skolmiljöer Projektgruppen har medverkat vid seminariet Barnskötare och förskollärare december 2010 arrangerat av Punct. Projektgruppen kommer att medverka vid Hörselskadades Riksförbunds seminerium i Umeå april Medverkan vid regional (Västerbotten) skolkonferens i samarbete med SKL. Seminarium för skolpersonal i Uppsala om buller i skolan, maj Projektgruppen planerar medverkan vid Skolriksdagen Projektgruppen planerar medverkan vid skolforum 2011 (nationellt). Vetenskaplig avrapportering inklusive doktorsavhandling kommer att ske under 2011 och Avrapportering kommer att ske i samband med ett internationellt symposium, Man and Sound Environment Fortsatt seminarieverksamhet för strategiska målgrupper kommer att ske inom ramen för forskarnätverket Människan och Bullret. Mediala kontakter Projektmedarbetare har medverkat i reportage för Sveriges Radio. Projektmedarbetare har löpande medverkat i reportage i lokala dagstidningar. Projektet har uppmärksammats i bland annat Forskning & Framsteg. Projektet har medverkat med artiklar i bl a tidningarna Kommunalarbetaren, Prevent, Bygginfo. Sammantagen bedömning Det planerade forskningsprojektet har kunnat genomföras med upprätthållande av fastställd plan som anges i ansökan. Projektets innehåll har förbättrats i och med den utökning från 10 till 17 förskolor som varit möjlig genomföra tack vara utökat stöd från Umeå kommun, deltagande förskolor och AFA Försäkring. Projektet genomförande, främst bearbetning av insamlade data samt rapportskrivning har senarelagts ca 6 månader, som följd av att för projektets AFA-finansierade doktorand Fredrik Sjödin varit föräldraledig. Tidigare beskrivna utökning av antalet deltagande förskolor har även inneburit ett avsteg från innehåll och tidsramar. Slutrapporten kommer således att under 2011 och 2012 att kompletteras med ett antal vetenskapliga och populärvetenskapliga rapporter. Återkopplingen till Umeå kommun och deltagande förskolor kommer att fortsätta under ch 2012 via samråd, information och seminarieverksamhet. Fördjupade analyser samt kommande rapportering Projektet kommer under 2011 och 2012 att underkastas fördjupad analys med avseende på bl.a. personalens hörselstatus, åtgärdernas effekter på personalens bullerexponering (nivåer och toppar), sambandet mellan bullerexponering, rapporterade besvär, hörselstatus och kortisolnivåer och läget i olika avseenden ett år efter det att åtgärderna genomförts. 28

29 Ett antal rapporter kommer att publiceras med inriktning på bullerexponering inom förskolan och dess samband med olika former av hörselpåverkan och bullerstörning, bullerexponering inom förskolan och dess samband med trötthet och stress och åtgärder mot bullerexponering och bullerrelaterad ohälsa inom förskolan. Gävle Anders Kjellberg Projektledare 29

30 Bilaga 1 Buller inom förskolan ohälsa och preventiva insatser Bakgrund Ett övergripande nationellt problem Förskolan/barnomsorgen utgör idag enligt Arbetsmiljöverkets undersökningar en av de dominerande bullermiljöerna för kvinnor. Hälften av anmälningarna från kvinnor gällande buller under åren härrörde från förskolor/förskoleklasser och grundskoleverksamhet (SCB 2005, SCB 2006, AV 2006a). Liknande bullerproblem finns även rapporterade från andra länder (bl a Grebennikov 2006). Flera frågetecken finns dock fortfarande kring ohälsans relation till förskolans bullermiljö. Utöver att personalen utsätts för en hög och komplex ljudexponering i lokaler som ofta är akustiskt bristfälliga, så innebär det pedagogiska ansvaret för växande barngrupper också en belastning som kan utgöra en risk för ohälsa. Regionala insatser och beslut 2001 genomförde Arbetsmiljöverket ett stort antal inspektioner vid förskolor i Umeå där man konstaterade att personalen upplevde stora problem med buller och att hörselpåverkan förekom. De ställde krav på att bullerexponeringen skulle bedömas och utgående från resultatet av bullerkartläggningen skulle ett tidsplanerat åtgärdsprogram utarbetas. De anställda i förskolan skulle enligt ställda krav ges tillfälle att genomgå en hörselkontroll. Detta arbete påbörjades under genomfördes samtidigt i Västerbotten ett länsprojekt innefattande en inspektion av bl. a. 69 förskolor i Umeåregionen. I länsprojektet, genomfört av de regionala miljökontoren, konstaterades att ljudnivån i många fall upplevdes vara oacceptabelt hög och att exponeringen kunde förknippas med såväl skadlig påverkan på hörsel som stressrelaterad ohälsa. Från Umeå kommun fastslogs därför att alla anställda inom förskolan skall genomgå en hörselkontroll var 3:e år. Undersökningar genomförda av företagshälsovården (Esculapen) 2004 visar på en överrepresentation av tinnitus (24%) och även en hög andel ljudkänslighet (7%) bland förskolepersonalen. Närmare 10 % av den undersökta gruppen remitterades 2004 till öronspecialist för uppföljning av påvisad hörselnedsättning. I rapporten från företagshälsovården påtalas dessutom risken för stressrelaterad ohälsa inom förskoleverksamheten. Från en undersökning , genomförd av Esculapen på uppdrag av Umeå kommun, konstateras på liknande sätt en övervikt av tinnitus bland långtidssjukskrivna inom förskolan. Kopplat till dessa förhållanden och samlade slutsatser, har från Umeå kommuns sida (För- och grundskoleförvaltningen, Fastighetsförvaltningen och Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen) under 2007 iscensatts ett Funktionsprogram för förskoleverksamheten i Umeåregionen. Syftet med funktionsprogrammet, är att utveckla och stödja förskolans verksamhet via ett kommunalt beslut om mindre barngrupper, beslut avseende om- och nybyggnation av lokaler, stöd vid anskaffning av ny eller alternativ utrustning, stöd vid utveckling av alternativ pedagogik samt beslut om hälsokontroller och stöd vid framtagande av handlingsplaner för utveckling av verksamhet och hälsa. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med bl. a. Designhögskolan i Umeå samt Reggio Emilias pedagogiska arbete. Problem och frågeställningar Behoven av FoU-insatser för att klargöra och åtgärda den växande bullerrelaterade ohälsan inom förskolan är stor. Effekten av buller inom förskolan skall ses dels i perspektiv av risker för påverkan på hörsel (hörselnedsättning, tinnitus och ljudkänslighet) men också utifrån dess bidrag till stressrelaterad ohälsa (stress, slitenhet, utbrändhet och trötthet) som föreligger. Det är för dessa miljöer därför mycket viktigt att ta hänsyn till bullrets samspelseffekter med andra arbetsmiljöfaktorer. Den dåliga ljudmiljön kan på goda grunder i många fall misstänkas förstärka effekterna av i andra avseenden dåliga arbetsförhållanden. Problemen och frågeställningarna finns dokumenterade i ett flertal rapporter (Arbetsmiljöverket 2006b, Landström m.fl. 2001, 2003a-f, 2005). 30

31 Syfte Syftet med föreliggande projekt är att utreda sambanden mellan buller och ohälsa inom förskolan samt utvärdera effekterna av ett antal genomförda åtgärder. Projektet genomförs i form av arbetsplatsnära studier i direkt samarbete med förskoleverksamheten (10 förskolor), företrädare för verksamheten (Umeå kommun), företagshälsovården (Esculapen), Arbetsmiljöverket (Arbetsmiljöinspektionen i Umeå) och förbund (Lärarförbundet). Mål Målsättningen är att projektet skall omsättas i ett effektivt framtida praktiskt förändrings- och utvecklingsarbete. I målsättningen ingår även att stödja kunskapsutvecklingen inom förskolan, bland företrädare och andra strategiska aktörer kring verksamheten för att förstå och därigenom kunna utvärdera och hantera bullret och ohälsan. Det övergripande syftet är att minska den bullerrelaterade ohälsan inom förskolan. 31

32 Metoder Projektets övergripande design bygger på ett FoU-arbete genomfört i samarbete med det funktionsprogram och det utvecklingsprogram som Umeå kommun genomför inriktat på en utveckling av förskolan. I kommunens utvecklingsarbete ingår medverkan från ett antal förskolor där olika typer av insatser kommer att genomföras. Insatserna kommer på vissa förskolor att fokuseras på mindre barngrupper, vid andra förskolor på nya eller ombyggda lokaler, alternativa pedagogiska modeller, ändrad akustik, ljudnivåvakter, ändrade lokalutnyttjanden, åtgärder mot inredning och utrusning eller andra former av insatser. För fyra av de förskolor som avses ingår i FoU-projektet finns idag redan åtgärdsprogram framtagna. Syftet är att till FoU-projektet knyta ytterligare tre förskolor för vilka åtgärdsprogram har utvecklats samt ytterligare tre där inga specifika åtgärder kommer att vara aktuella under den närmaste tvåårsperioden. Den sistnämnda gruppen avses således utgöra kontrollgrupp för de övriga sju förskolorna. FoU-arbetet fokuseras på olika typer av ljudmätningar och analyser av dessa (personburen dosimetri, stationära mätningar, efterklangsmätningar, stegljudsmätningar) samt utvärdering av hälsa/ohälsa via provtagning (kortisol), frågeformulär för störning, stress och trötthet, dagböcker för sömn och levnadsvanor samt hörselkontroller. FoU-insatserna genomförs före genomförande av olika preventiva insatser på förskolorna samt efter genomförande av dessa insatser. Utgående från jämförelser mellan före och efter kan slutsatser dras om de olika utvecklingsinsatsernas effekter på arbete och hälsa. Mätning och analys av ljud Samtliga mätningar sker med samtidig kontroll av antalet barn, antalet personal, verksamhet och övriga kringfaktorer av betydelse (inne- uteaktivitet, utrustning, rumsstorlek, typ av ytbeläggningar, etc) Dosimetrimätningarna genomförs under tre representativa arbetspass per deltagare (antal deltagare se nedan). Mätningarna påbörjas vid arbetspassets start och avlutas vid arbetspassets slut. Mätningarna sker med en mikrofon bakom örat och med placering på ett sådant sätt att bidraget från det egna talet minimeras. Dosimetermätningarna kombineras med ett tillhörande formulär i vilket testpersonen kan lämna uppgifter om tillfälliga ljudtoppar eller annat som inträffat ur exponeringssynpunkt. Stationära ljudnivåmätningar kommer att genomföras med hjälp av B&K ljudnivåmätare Mätningarna kommer att genomföras i lekhallar, matsalar och i ett antal andra strategiska lokaler efter samråd med förskolorna (antal förskolor se nedan). Mättiden kommer att vara 60 minuter föregått av 10 minuter starttid. Mätningar innefattar dba, maximal ljudnivå och impulsljud. Punktvisa uppmätningar i matsalar och lekhallar kommer att ske av stegljud och efterklangstider. Frågeformulär för utvärdering av utbrändhet, stress och trötthet Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) som innehåller 22 frågor med subskalorna emotionell och pysisk utmattning, spanning, energiförlust och kognitiv utmattning. (Kushnir, 1992; Melamed, 1992, 1999). The Everyday Life Stress Scale (ELSS) värderar självbedömt stress beteende och reaktioner I vardagslivet. (Burell, 2002). Checklist Individual Strength questionnaire (CIS) används för att mäta trötthet/utmattning. CIS består av 20 frågor och mäter fyra dimensioner av trötthet: subjektivt upplevd trötthet, koncentrationsfrömåga, motivation och fysisk aktivitetsnivå. (Beurskens, 2000). 32

33 Upplevd trötthet kommer även att mätas med SOFI, Swedish Occupational Fatigue Inventory (Åhsberg, Gamberale & Kjellberg, 1997), som ger en bedömning av trötthetstillståndet i fem dimensioner. The Self-Rating Scale for Affective Syndromes (CPRS-S-A) består av tre subskalor för att mäta depression, ängslan och tvångssymptom {Svanborg, 1994}{Mattila-Evenden, 1996}. Personalens upplevda stress kommer även att mätas med Stress-Energi-formuläret (Kjellberg & Wadman, 2002) som tidigare använts på många olika typer av arbetsplatser och som då visat sig ha starkt samband med stressrelaterad ohälsa (t.ex. Kjellberg Wadman, 2007; Wadman & Kjellberg, 2007). Energiskalan i detta skattningsformulär ger ett mått på upplevt engagemang och motivation i arbetet, som också förhoppningsvis påverkas av de planerade åtgärderna. För bedömning av arbetsförhållanden som har betydelse för stressreaktionerna kommer skalor grundade på krav-kontroll-stöd-modellen (Karasek & Theorell, 1990) och ansträngnings-belöningsmodellen (Siegrist, 1996) att användas. Instrument för utvärdering av sömn och sömnighet Störningar på sömn och sömnvanor kommer att studeras via sömndagbok förd av deltagaren där uppgifter lämnas om sömntider (tid för sänggående och när man stiger upp), störningar, problem att somna in, känslomässig reaktion på morgonen. Sömndagboken har använts i ett stort antal studier (Åkerstedt, Hume, Minors, & Waterhouse, 1994). Sömnigheten i arbete och under fritid studeras via upprepad mätning med KSS (Karolinska Sleep Scale). Denna sömnighetsskala finns utvärderad mot polysomnografiska data (Kecklund & Åkerstedt 1995). Kortisolprover Kortisol mäts med salivprover med provtagning under tre tillfällen under en dag: vid uppvaknandet och på kvällen. Ytterligare ett prov tas på förmiddagen. Frågeformulär avseende reaktioner på ljud och andra miljöfaktorer Frågeformuläret om ljudmiljön och andra aspekter av den fysiska miljön har i stora delar tidigare använts i en lång rad tidigare studier i förskolan och på andra arbetsplatser (t.ex. Landström, 2003c). Frågeformuläret innefattar ca 50 frågor och innehåller utöver frågor kring bullersituationen även att frågor om andra förhållanden av den fysiska miljön som exempelvis ljus, temperatur, luftkvalité och hur ofta man upplever olika besvär. I formuläret ingår frågor relaterade till arbetsuppgifter, pedagogik samt hur man uppfattar arbetsmiljön och åtgärdsarbetet. Bullret: Viktigaste bullerkällorna, överraskande förändringar i ljudmiljön, graden av personlig kontroll över ljudet, bedömd möjlighet att reducera bullret, bullrets effekter på möjligheten att uppfatta tal och utföra ett arbete, bullrelaterade obehag (se nedan). Arbetsuppgifterna: Hur stor arbetsbelastning man har, hur svåra arbetsuppgifter man utför, hur engagerande man uppfattar sitt arbete, hur växlande eller monotont man uppfattar sitt arbete. Arbetets karaktär: Hur stor del av dagen man ägnar sig åt att läsa, skriva, pratiska instruktioner, hjälpa till med lek och fysiskt aktivitet, tid till samtal med barn och vuxna, föräldrarkontakt, komptensutveckling, personalärenden, etc. Individegenskaper: Kön, ålder, bullerkänslighet, hörselstatus, yrkeskategori, tjänstgöringstid, annat tidigare arbete. Belastningar i arbetsmiljön: Frågor ställs om belysning, klimat, temperatur, arbetsställningar. Reaktioner på bullret: Störningsskattningar och trötthetsskattningar genomförs på en 100 mm grafisk skala. Frågor ställs om hur ofta man tänker på bullret under dagen, åtgärder och öppna reaktioner på bullret (talat med arbetskamrater om problemet eller använt hörselskydd), effekter på arbetet och på fritiden, förekomst av ljud som leder till att man distraheras, besvär såsom huvudvärk, trötthet, trött i öronen, koncentrationssvårigheter, svårigheter att sova, irritation. 33

34 Hörselkontroller Hörselkontrollerna genomförs via hörselscreening samt inspektion av hörselgångar. Bestämningen av hörtrösklar sker ned till 10 db(a). Hörselkurvorena utvärderas enligt Klockhoffs klassificering med en 5-gradig skala. Öronen graderas var för sig. Hörselkontrollen genomförs i störningsfri miljö på arbetsplatsen. Vid upptäckta avvikelser kommer en noggrannare hörselundersökning att genomföras på klinik i hörselbur. I hörselkontrollen ingår samtidigt en bedömning av tinnitus och ljudkänslighet. Studerade förskolor Projektet kommer att baseras på studier vid 10 olika förskolor i Umeåregionen. Tre av förskolorna kommer att väljas ut från en angränsande kommun (Nordmalings kommun) för att utgöra kontrollgrupp. I dessa förskolor sker inga eller endast marginella förändringar i verksamheten. I varje förskola ingår 2-5 avdelningar med 3-5 tjänster per avdelning. I studien kommer all personal i förskoleverksamheten att ingå (rektorer, förskollärare, barnskötare, kökspersonal och samtliga övriga tjänstekategorier). Det totala antalet personer som ingår i projektet kommer att uppgå till personer. Samtliga personer kommer att testas audiometriskt. Samtliga personer kommer även att besvara frågeformulär och dagböcker samt testas med avseende på hörselstatus, tinnitus och ljudkänslighet. Kortisolprover kommer att tas på ett slumpmässigt urval personer vid de ingående skolorna, totalt 30 individer (tre per förskola). Datainsamlingen kommer att planeras upp i samråd med rektorerna vid de förskolor som skall ingå i studien. Mätdagar och utvärdering av hälsa/ohälsa kommer att ske under representativa perioder och med beaktande av att insamlade data har skett under dagar med normal verksamhet, bemanning och antal barn. Förändringsarbetet vid varje förskola kommer att dokumenteras genom intervjuer. Före- och efterstudier FoU-arbetet innefattar studier före och efter genomförande av utvecklingsinsatser. Förutsättningarna att genomföra studien som en upprepad mätning, dvs på samma försöksgrupp får tyvärr betraktas som begränsade. Därtill är personalomsättningen alltför stor, men en del av gruppen kommer att kunna ingå i en sådan design. Stora delar av data kommer därför att behandlas som en tvärsnittsdesign i analyserna. Tvåvägs variansanalys (Anova) kommer att genomföras för att testa skillnader mellan kontrollförskolor och dem där förändringar har genomförts både i ljudnivåer och de variabler som mäts med frågeformuläret. I regressionsanalyser kommer förändringarna att relateras till vilka åtgärder som genomförts och till andra skillnader mellan förskolorna och deras personal. Regressionsanalyser kommer också att användas förs att separera bullrets och andra förhållandens effekter på upplevd miljö, hälsa och välbefinnande. Etikfrågor Projektets utformning och genomförande kräver etiska hänsynstaganden. Det är angeläget att projektet utformas med beaktande av anonymitet mot barn och föräldrar. Projektets delstudier vid de olika förskolorna kommer att föregås av information och godkännande av berörda föräldrar. Motsvarande kontakter och samråd kommer givetvis att ske med de förskolor (nämnder, rektorer, personal) som ingår i projektet. Projektet kommer att bedömas av berörd etiknämnd. Relevans Projektets inriktning på den kraftiga ökningen av rapporterad ohälsa inom förskolan i kombination med ett uttalat behov att både förklara och åtgärda denna ohälsa, ger projektet en hög relevansnivå. 34

35 Behovet att både förstå och kunna bemästra detta problem finns påtalat i flertalet av de studier som rapporterats kring förskolan. Projektet har en särskild regional relevans genom det sätt på vilket stöd kan erhållas från och ges till det utvecklingsarbete som skall ske inom kommunen. Relation till svensk och internationell forskning Resultat från tidigare forskning visar entydigt att ljudmiljön i förskolan kan vara problematisk både vad gäller hälsa, upplevelser och förutsättningar att utföra ett arbete. Stöd för detta finns både i nationella (Landström, 2003ab, 2005; Landström, Kjellberg, Söderberg, 2003ab; Landström, Nordström, Stenudd, Åström, 2003ab; Söderberg, Landström & Kjellberg, 2001) och internationella (Grebennikov, 2006; Grebennikov & Wiggins, 2006;) studier. I många fall rapporteras skadlig inverkan på hörseln. De höga ljudnivåerna har visat sig påverkade av flera enskilda och samverkan faktorer, bl a typ av verksamhet, lokalens utformning och barngruppernas storlek (SCB 2005, SCB 2006, AV 2006a, Grebennikov 2006). Ljudmiljön i förskolan kan också av flera skäl vara särskilt påfrestande och innebära särskilt stora risker för andra bullereffekter än hörselskador. Det är ett stort inslag av intermittenta ljud som i huvudsak skapas av barnens aktiviteter med tal och skrik som viktiga inslag. Vi vet att sådana ljud har en speciellt stor förmåga att fånga uppmärksamheten och distrahera pågående aktiviteter. Förskolan är också en miljö där bullrets talmaskerande effekter är kritiska. Både exponeringsnivåer, ljudens och verksamhetens karaktär därför ger anledning att tro att det är viktigt att åstadkomma förbättringar av förskolans ljudmiljö.. Ljudmiljön visar sig i många studier leda till förhållandevis höga skattningar med avseende på störningsupplevelser och trötthet, stress och slitenhet. Omkring 75 % av de tillfrågare visade sig i en undersökning från 2003 (Landström m. fl. 2003ab) ha svårigheter att höra vad andra sade under mer än en tredjedel av arbetsdagen. 90 % ansåg att bullret gjorde deras arbete svårare att utföra, 35 % upplevde daglig stress, 29 % hade daglig spänningsvärk, 36 % daglig trötthet, 23 % ansåg sig dagligen ha dåligt tålamod. Höga besvärsupplevelser under arbetet rapporterades framförallt för stress och trötthet. Dessa besvär uppträdde nästan dagligen bland var tredje anställd. Ett signifikant samband kunde utläsas mellan slitenhet och upplevd bullerstörning. Var tredje anställd upplevde daglig trötthet under sin fritid. Anmärkningsvärt få av förskolepersonalen hade enligt denna studie tagit upp problemen med företagshälsovården eller skyddsombud. Åtgärdsarbetet visade sig vara mycket eftersatt. Behovet av åtgärder poängterades samtidigt vara mycket stort. Studier kring effekter av större eller mindre barngrupper visar att ljudnivån ökar med ca 3 db vid en dubblering av antalet barn i förskolematsalar och med ca 6 db i lekhallar och andra aktivitetslokaler (Landström m. fl. 2005). Motsvarande effekt att ljudnivån ökar med mer än vad en dubblering eller halvering av antalet ljudkällor kan förväntas ge upphov till (3 db) har även noterats i andra studier (Landström et al 2003). Effekten förklaras av att varje enskilt barn vanligtvis höjer sin röststyrka vid lek och andra aktiviteter i större grupper. En sammanfattande bedömning av forskningen om buller i förskolan är att den inte har någon större omfattning och att intresset vanligen har riktats mot barnen mera sällan på lärarna. När det gäller effekter på lärarna är det bara effekterna på rösten som behandlats i någon större omfattning. Genusperspektiv Förskolan utgör idag en av arbetslivets mest kvinnodominerade arbetsplatser. Den dramatiska ökningen av rapporterad ohälsa som under senare år noterats inom förskola har därför också framför allt drabbat kvinnor. 35

36 Betydelse för forskning och utveckling Projektet betydelse för forskning kan ses utifrån de förhållandevis ringa antal studier som genomförts kring förskolan och ohälsa och prevention inom denna sektor. Antalet publicerade forskningsrapporter är lågt, nationellt såväl som internationellt. Bristen på kunskap kring dessa frågeställningar har samtidigt inneburit att det tillämpade utvecklingsarbetet är eftersatt. Arbetsplatstillämpning Projektet kommer att genomföras i samarbete med de olika myndigheter som på olika sätt ansvarar för och deltar i förskolans arbete (se Samarbete och Kommunikationsplan). Projektet kommer dessutom att genomföras vid och i samarbete med förskolan. Projektet bygger på en FoU-verksamhet i direkt koppling och tillämpning till det preventiva arbetet inom förskolan. Praktisk betydelse och förväntade effekter Projektets resultat kommer att få en tydlig tillämpning i det utvecklingsarbete som bedrivs kring förskolan (se Kommunikationsplan). Projektets effekter på förändringsarbetet förväntas därför vara mycket högt. Den grundläggande idén är att låta projektets effekter säkerställas i ett tidigt skede via den samverkan som etablerats mellan forskargrupp, myndigheter och företrädare för förskolan. Den förväntade effekten kommer dessutom att säkerställas via projektets utbildnings- och informationsprogram. En viktig effekt av projektet är det sätt på vilket resultaten avses att kunna omsättas i säkra bedömningar av ohälsan och dess relation till förskolan miljö. Detta avses kunna uppnås via de sambandsanalyser och sambandsbeskrivningar som projektet syftar till att redovisa. Projektet baseras på en uttalat tillämpad FoU-modell. Vid sidan om dess kunskapshöjande mål, finns projektets yttersta syfte att låta resultaten omsättas i det praktiska utvecklingsarbetet. Projektets pratiska betydelse kan avläsas i den kvalitetsbedömning som kommer att uppnås genom olika utvecklingsinsatser. Utgående från de resultat som erhålls från projektet finns förutsättningar att på ett säkrare sätt tillämpa olika utvecklingsinsatser inom förskolan. En annan viktig praktisk betydelse av projektet är det säkrare kunskapsunderlag som framtida arbetsplatsutredningar och utvärderingar av ohälsa inom förskolan kommer att kunna baseras på. Samarbete Vilka ingår i projektgruppen I projektet ingår företrädare för tvärvetenskaplig forskning (psykologi, medicin och teknik) och ansvariga/medverkande i förskolans utvecklings- och åtgärdsarbete. I forskargruppen ingår prof Anders Kjellberg, Högskolan i Gävle (projektledare, psykologi och beteendevetenskap), Anders Knutsson, Mittuniversitetet i Sundsvall (yrkesmedicin), Ulf Landström, Högskolan i Gävle (teknisk yrkeshygien), forskningsassistent för genomförande av FoU-arbete I Umeå, forskartjänst för handledning och medverkan i olika forskningsmoment. I samarbetsgruppen ingår företrädare för Umeå Kommun; För- och grundskoleförvaltningen i Umeå, Lennart Jonsson, projektledare för kommunens olika utvecklingsprogram kring förskolan, Annika Söderlund, Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen i Umeå, Karin Nylén, Fastighetsförvaltningen i Umeå, Dennis Hultqvist, företagshälsovården Esculapen, Runar Eriksson Arbetsmiljöverket, Gunnar Sjölander Lärarförbundet, rektorer och skyddsombud vid de ingående förskolorna. Referensgrupp/Styrgrupp För projektet har etablerats en styrgrupp bestående av företrädare för forskargruppen, myndigheter, förskola, företagshälsovård, Arbetsmiljöinspektionen och lärarförbundet. Anders Kjellberg, Högskolan i Gävle 36

37 Anders Knutsson, Mittuniversitet, Sundsvall Ulf Landström, Högskolan i Gävle Lennart Jonsson, Umeå kommun Annika Söderlund, Umeå kommun Karin Nylén, Umeå kommun Gunnar Sjölander, Lärarförbundet Runar Eriksson, Arbetsmiljöverket, distriktet i Umeå Dennis Hultqvist, Företagshälsovården Rektorer vid de ingående förskolorna Skyddsombud vid de ingående förskolorna Kommunikationsplan Kunskapsspridning Projektets utvunna kunskaper kommer att spridas via publicering, konferenser, symposier och workshops (se nedan). Svensk avrapportering kommer att ske via populärvetenskapliga rapporter och utbildningsrapporter. Spridning kommer även att ske via det nationella bullernätverket Människan och Bullret och dess webbsida Information och utbildningsinsatser I projektet ingår dessutom ett informations- och utbildningsprogram för förskolan och dess olika målgrupper (se nedan). Tanken är att skapa ett löpande utbildningsprogram innefattande inledande grundläggande kunskaper inom bullerområdet, följt av mer riktad information och utbildning fokuserat på projektets innehåll och resultat. Målgrupper Projektets målgrupper återfinns till stora delar i de grupper som ingår i projektet. Till målgrupperna skall i första hand räknas de strategiska aktörer som på olika sätt ansvarar för förskolans arbete, utveckling och förvaltning. I målgrupperna ingår således förskolornas rektorer och personal, skyddsombud, Umeå Kommuns För- och grundskoleförvaltning, Miljö- och Hälsoskyddsförvaltning samt Fastighetsförvaltning, Skolverket, Lärarförbundet, LO, Kommunal Umeå/Västerbotten, TCO, Arbetsmiljöverket, företagshälsovården, landstinget, politiker, akustikkonsulter, arkitekter, tillverkare, m fl. Sammanfattning Rapporteringen om ohälsa inom förskolan har ökat kraftigt under senare år. Rapporteringen innefattar symptom av karaktären trötthet, slitenhet och stress men även ljudkänslighet, hörselnedsättning och tinnitus. Syftet med föreliggande projekt är att utreda sambanden mellan buller och ohälsa inom förskolan samt utvärdera ett antal praktiskt realiserbara utvecklingsinsatser och åtgärder. Projektet genomförs i form av mätningar och analyser av ljud med samtidig kontroll över andra relevanta fysiska och psykosociala miljöfaktorer. Mätningarna kombineras med utvärderingar av hälsa/ohälsa bland personal inom verksamheten. Utvärderingarna genomförs före och efter genomförandet av olika konkreta utvecklingsinsatser och åtgärder. Projektet kommer att genomföras i form av arbetsplatsnära studier i nära samarbete med förskolor och strategiska företrädare för verksamheten. Projektet genomförs med särskild vikt på kunskapsuppbyggnad och på att omsätta FoU-resultaten i det praktiska förändringsarbetet inom förskolan. 37

38 Tidsplan Aktivitet Detaljplanering Information och utbildning Mätningar och hälsoinventeringar Analyser Åtgärdsinsatser Sammanställning av rapporter Kostnadsplan Lönekostnader Material och utrustning Resor Övriga kostnader Förvaltningsavgifter 35 % Totalt Referenser Arbetsmiljöverket. Bullerskador i arbetet. Korta sifferfakta a. Arbetsmiljöverket. Buller i skolmiljö CTO/ b. Beurskens AJ, Bűltmann U, Kant I, Vervoulen JH, Bleijenberg G, Swaen GM. (2000) Fatigue among working people: validity of a questionnaire measure. Occupatinal and Environmental Medicine;57, Burell G. (2002) Women s hearts need special treatment. International Journal of Behavioral Medicine;9: Grebennikov, L. (2006) Preschool teachers exposure to classroom noise. International Journal of Early Years Education, 14, Grebennikov, L. (2006) Preschool teachers exposure to classroom noise International Journal of Early Years Education, 14, Grebennikov, L. and Mark Wiggins, M. (2006) Psychological effects of classroom noise on early childhood teachers The Australian Educational Researcher, 33, Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work, stress, productivity and the reconstruction of working life. New York: Basic Books. Kjellberg, A. & Wadman, C (2002) Subjektiv stress och dess samband med psykosociala förhållanden och besvär. En prövning av Stress-Energi-modellen. Arbete och Hälsa 2002:12. Kjellberg, A. & Wadman, C. (2007) The role of the affective stress response as a mediator of the effect of psychosocial risk factors on musculoskeletal symptoms-part 1: Assembly workers. International Journal of Industrial Ergonomics, 37, SCB (2005) Arbetsmiljön AM 68 SM SCB (2006) Arbetsorsakade besvär AM 43 SM Svanborg P, Asberg M. (1994) A new self-rating scale for depression and anxiety states based on the Comprehensive Psychopathological Rating Scale. Acta Psychiatrica Scandinavica,;89, Söderberg L, Landström U, Kjellberg A. (2001) Ljudmiljön i förskolor och dess inverkan på upplevelse och hälsa bland personal. Arbetslivsinstitutet, Arbetslivsrapport 2001:11, Landström, U. (2003a) Noise exposure and adverse effects in preschool environments. Abstract to Euronoise Neapel. Landström, U. (2003b) Noise exposure and adverse effects in preschool environments. Acta Acustica, 89,

39 Landström, U. (2005) Noise, annoyance and fatigue in pree-school environments. Inter-Noise, Rio de Janeiro, Landström, U, Kjellberg, A, Söderberg, L. (2003a) Noise exposure in preschool environments. Archives of Complex Environmental Studie. Landström, U, Kjellberg, A, Söderberg, L. (2003b) Annoyance, fatigue and health effects related to noise exposure in preschool environments. Archives of Complex Environmental Studies. Landström, U, Nordström, B, Stenudd, A, Åström, L. (2003a) Barngruppernas storlek inom förskolan inverkan på buller samt rapporterad påverkan på personal. Uppdragsrapport, Umeå, mars Landström, U, Nordström, B, Stenudd, A, Åström, A. (2003b) Effekter av barngruppernas storlek på buller och upplevelser bland personal inom förskolan. Arbetslivsinstitutet, Arbetslivsrapport 2003:6. Melamed, S., Kushmir, T., Shirom, A. (1992). Burnout and risk factors for cardiovascular disease. Behavioral Medicine. 18, Melamed, S., Ugarten, U., Shirom, A., Kahana, L., Lerman, Y., Froom, P. (1999). Chronic burnout, somatic arousal and elevated salivary cortisol leverls. Journal of Psychosomatic Research, 46, Pines, A. X., Aronson, E, & Kafry, D. (1981) Burnout - from tedium to personal growth. Free Press. SCB. Arbetsmiljön AM 68 SM SCB. Arbetsorsakade besvär AM 43 SM Siegrist, J. (1996). Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions. Journal of Occupational Health Psychology, 1, Söderberg, L, Landström, U, Kjellberg, A. (2001) Ljudmiljön i förskolor och dess inverkan på upplevelse och hälsa bland personal. Arbetslivsinstitutet, Arbetslivsrapport 2001:11, Wadman, C. & Kjellberg, A. (2007) The role of the affective stress response as a mediator of the effect of psychosocial risk factors on musculoskeletal symptoms-part 2: Hospital workers. International Journal of Industrial Ergonomics, 37, Åhsberg, E., Gamberale, F. & Kjellberg, A. (1997) Perceived quality of fatigue during different occupational tasks. Development of a questionnaire. Journal of Industrial Ergonomics, 20, Åkerstedt, T. & Gillberg, M. (1990) Subjective and objective sleepiness in the active individual. International Journal of Neuroscience, 52, Åkerstedt, T., Hume, K., Minors, D., and Waterhouse, J., (1994), The subjective meaning of good sleep - an intraindividual approach using the Karolinska Sleep Diary. Perceptual & Motor Skills, 79,

40 Bilaga 2 40