Bullermiljön i förskolor och skolor - svar på skrivelse från Désirée Pethrus Engström (kd) och Ulrica Nilsson (kd)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bullermiljön i förskolor och skolor - svar på skrivelse från Désirée Pethrus Engström (kd) och Ulrica Nilsson (kd)"

Lars Hedlund
för 7 år sedan
Visningar:

1 ABCDE Avdelningen för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (5) Dnr SDN Handläggare: Bengt Hammarlund Tfn: Bromma stadsdelsnämnd Bullermiljön i förskolor och skolor - svar på skrivelse från Désirée Pethrus Engström (kd) och Ulrica Nilsson (kd) Förslag till beslut Nämnden ställer sig bakom förvaltningens svar. Bertil Östberg Marion Hauge-Lindberg Monica Ulvede stadsdelsdirektör avdelningschef avdelningschef utbildning och fritid förskola Sammanfattning I skrivelsen uppmärksammas arbetsmiljöproblem med vardagsbuller i förskola och skola. Det är en mycket viktig arbetsmiljöfråga för både barn och personal. Arbetet med att kartlägga, bedöma risker i olika situationer samt att åtgärda, är frågor av både teknisk, organisatorisk och verksamhetsmässig natur. Frågorna hör hemma inom det systematiska och dagliga arbetsmiljöarbetet som bedrivs i våra pedagogiska verksamheter. Därför vill vi hellre satsa på information, projekt, seminarier och utbildning om störande ljudmiljöer i förskola och skola, än att generellt genomföra kostsamma mätningar av alla olika typer av förskole- och skollokaler i Bromma. Box 206, Bromma, Besöksadress: Tunnlandsvägen 95 Tfn: , Fax:

2 sid 2 (5) Ärendets beredning Ärendet har utarbetats inom avdelningen för kultur och utbildning i samråd med förskoleavdelningen och teknik- och miljöavdelningen. Bakgrund Désirée Pethrus Engström och Ulrica Nilsson (båda kd) uppmärksammar i sin skrivelse till nämnden de arbetsmiljöproblem som sammanhänger med buller i förskolor och skolor. Hälsoproblemen har dokumenterats i såväl nationella rapporter som i stadens rapporter. Buller i vardagsmiljön är ett problem som även trafiken bidrar till. I skrivelsen föreslår Désirée och Ulrica att förvaltningen får i uppdrag att kartlägga miljön i stadsdelens förskolor och skolor med avseende på bullersituationen samt att föreslå åtgärder för att sänka bullernivåerna i förskolorna och skolorna. Förvaltningens förslag* Sedan 1990 omfattas elever från och med förskoleklass (sexåringar) av arbetsmiljölagens bestämmelser. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) beskriver hur det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska organiseras och inlemmas i den dagliga verksamheten. I AFS 2005:16 finns arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller vilken preciserar frågor som gäller undersökning, riskbedömning och kunskaper. I detta ärende vill vi ta fasta på förskole- och skolenheternas ansvar för och redan pågående arbetsmiljöarbete mot buller. Vi vill med detta ärende också uppmärksamma alla enheter på de många förslag som finns när det gäller att komma till rätta med störande ljudmiljöer för barn och ungdomar. I bilaga redovisar vi aktuella råd och publikationer i ämnet som ges ut av Arbetsmiljöverket. Vi tror också det är ett bättre att lägga pengar på information, seminarier och utbildning om störande ljudmiljöer i förskola och skola, än att generellt genomföra kostsamma mätningar av alla olika typer av förskole- och skollokaler i Bromma. Arbetsmiljöverkets kampanj mot buller. Under vecka 5 detta år genomförde arbetsmiljöverket en landsomfattande kampanj med inspektioner som omfattade 400 förskolor och 300 skolor/fritidshem i 200 kommuner. Inför tillsynskampanjen skickade arbetsmiljöverket ut skriftlig information till skolor och förskolor. *sakupplysningar i detta ärende är hämtade från Arbetsmiljöverkets hemsida

3 sid 3 (5) Inspektionerna visade på att det i 85 procent av besökta enheter finns bristande kunskaper hos ansvariga chefer om bullrets inverkan på personalens och barnens hälsa, hur buller uppstår och vad som kan göras åt det. Hur definieras buller och hur påverkas vi? Allt oönskat ljud kallas för buller. Det kan vara ljud som bara är störande eller ljud som är skadligt för hörseln. Ljud som inte stör en person med normal hörsel kan vara mycket störande för den som är hörselskadad. Buller kan skada hörseln tillfälligt eller permanent, orsaka tinnitus, ljudöverkänslighet eller förvrängning av ljud. Den individuella känsligheten för buller varierar. Buller kan vara tröttande, stressande och påverka prestationsförmågan, men också ge reaktioner som ökad hjärtfrekvens, högre blodtryck och utsöndring av stresshormoner. Bullret kan också göra det svårt att samtala och öka risken för olyckor p g a att vi inte hör viktiga ljud. Dessutom kan det ge röstproblem om man ofta behöver höja rösten. Foster kan påverkas av buller både direkt genom ljudöverföring, och indirekt om mamman är stressad p g a buller under graviditeten. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att vi drabbas av kostnader för arbetsfrånvaro, olyckor och att barn/elever och anställda inte orkar fungera i vardagen med full kapacitet. Hur alstras buller och vad kan vi göra åt det? I lokaler där många barn vistas samtidigt alstras ofta höga ljudnivåer. Akustiken i lokalerna, gruppernas storlek och arbetets organisering kan bidra till bullerproblem. Vid arbetsmiljöverkets inspektioner diskuterades olika sätt att minska bullernivåerna. Material i inredning, som absorberar ljud, tassar på stolar är några exempel. Arbetsmiljöverkets broschyrer och publikationer ger ytterligare stöd och råd. De viktigaste redovisar vi i bilaga 2 till detta ärende. Genom att ändra arbetsmetoderna och engagera barnen/eleverna i arbetet mot höga ljudnivåer har man på sina håll nått goda resultat. I många av våra förskolor och skolor har man sedan länge uppmärksammat bullerproblemen och även vidtagit de åtgärder som nämns ovan. Därutöver har även tekniska hjälpmedel såsom örat använts för att mäta ljudnivåerna i förskolor och t ex skolmatsalarna.

4 sid 4 (5) Efter arbetsmiljöverkets besök i förskolor och skolor finns det dock anledning tro att mycket arbete återstår. Att arbetsmiljöverket nu satt strålkastarljuset på problemen och vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra situationen ger verksamheterna möjlighet att ytterligare uppmärksamma de miljöer som behöver åtgärdas. Buller kommer alltid att vara en fråga som behöver uppmärksammas allteftersom barngruppers storlekar och personalsituationen förändras. Såväl åtgärder av verksamhetsmässig och organisatorisk som av teknisk karaktär kommer att behövas. För en bra ljudmiljö krävs också att man arbetar förebyggande, regelbundet och långsiktigt med bullerfrågorna. I såväl förskolan som skolan måste det vara gynnsamt om det går att undvika att arbeta med gruppstorlekar som i sig ger upphov till ohälsosamma ljudnivåer. Höga krav på tillgänglighet I samband med ny-, om- och tillbyggnader av våra förskole- och skolbyggnader är det av särskild vikt att beakta utformningen av den akustiska miljön och tekniska installationer. De tillgänglighetsdokument som SISAB tillämpar ställer generellt mycket höga tekniska krav på arbetsmiljön och syftar till att uppnå en arbetsmiljö med god akustisk standard. Projekt och särskilda satsningar För barn/elever med hörselskada krävs särskilda anpassningar. Vi har i ett särskilt nybyggnadsprojekt i Alviksskolan uppnått en speciellt anpassad läromiljö där ljudets efterklangstid i klassrummen är mycket låg så att det är lätt för elever och lärare att uppfatta talat ljud. Elevgrupperna består av 8-10 elever. Även i Alviksskolans matsal för drygt 800 elever har särskilda akustiska åtgärder vidtagits i samband med en stor ombyggnad. SISAB har i ett specialprojekt i Alviksskolan också gjort olika anpassningar av klassrum med olika akustiska åtgärder för att få fram jämförelser av vilka metoder som mest gynnar en bra ljudmiljö. När elever allmänt tillfrågats om de jobbigaste ljuden i skolan uppger man att det är prat i klassrumen som är värst och därefter ljud från korridorer och skrapljud från stolar och bord*. Vi står under kommande år inför stora om- och nybyggnadsprojekt av kök, matsalar och helt nya skolhus. I dessa sammanhang kommer vi tillsammans med SISAB att göra riskbedömningar av de lokaler där vi kan behöva beakta särskilda åtgärder som minimerar risken för störande ljudmiljöer.

5 sid 5 (5) Alviksskolan har initierat ett eget projekt där de samarbetar tillsammans med personalen på landstingets hörselklinik med att undersöka 60 anställdas hörselstatus. Hörselklinikens personal finns normalt på plats i skolan som stöd till elever med hörselskada och deras personal. Undersökningen gäller fritidspersonal, musik-, idrotts- och slöjdlärare. Man kommer att göra ljudmätningar i olika situationer för dessa som man tror utsatta personalkategorier som arbetar med höga ljudnivåer i vardagsarbetet och kartlägga olika risksituationer för att sedan ge förslag till åtgärder. Vi hoppas sedan kunna dra lärdom av detta projekt som en viktig erfarenhet också för andra skolor i stadsdelen. I Nya Elementar skola genomför vi en särskild undersökning av hur olika tekniska åtgärder av dörrar kan minimera störande ljud från korridorer. För att komma till rätta med oljudet kan det komma att handla om utbyte av ett stort antal ursprungliga dörrar från skolans nybyggnadsår Detta problem sammanhänger i hög grad med dagens förändrade arbetssätt i skolan jämfört med vad man planerade för på 1940-talet då alla klasser hade rast samtidigt och korridorerna låg tomma och tysta under lektionstid. *Källa: Boman, E&Enmarker, I (2004), Noise in the School Environment Memory and annoyance. Bilagor 1. Skrivelse från Désirée Pethrus Engström och Ulrica Nilsson (kd) 2. Broschyrer och publikationer om buller från arbetsmiljöverkets hemsida.

Relevanta dokument

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för