SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN & EPIDEMILOGI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN & EPIDEMILOGI"

Transkript

1 SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN&EPIDEMILOGI BULLER Av:Basgrupp1 Läkarlinjentermin4,HT2008 MikaelEdström,KristinaRosén,EbbaJonsäter,My Aronsson,JohanWiman

2 INLEDNING Våruppgiftvarattsammanställaenrapportomvadbullerärochpåvilketsättvi blirutsattaochpåverkadeavdetta. Det en människa uppfattar som ljud är tryckvariationer i luften som sätter trumhinnanisvängning. Mankandefinierabullersom"alltoönskatochstörandeljud".Vianvänderidag enheten decibel för att beskriva ljudets styrka. Arbetsmiljöverket har satt upp gränsvärden för vad som kan räknas som maximal acceptabel ljudnivå på en arbetsplats. Exempelvis bör inte den genomsnittliga ljudnivån under en åtta timmarsarbetsdagöverskrida85db. Underarbetets gång framkomatt det inte enbart är hörseln som påverkas av bullerocholjud. Bullerkanblandannatävenverkastressandeochsömnstörande,medsekundära följdersomutbrändhetochhögtblodtryck. Barn tros vara en särskilt känslig grupp för bullerpåverkan.höga ljudnivåerunder ett barns uppväxt har visat sigstöra till exempelbarnensförmågaattlärasigläsa. I vår rapport valde vi att fokusera på effekten av buller på hörseln.höga ljudnivåerkan skada ljudkänsliga hårceller inuti örat och ge upphov till en mycketstörandehörselnedsättninghosdendrabbade.beroendepåfrekvensoch durationkanskadanpåhörselnbliolika. Personal på dagis och förskolor är exempel på människor som dagligen i sitt arbetekanvarautsattaförhögaljudnivåer. Vi fann det intressant att i rapporten inkludera en studieplan där vi ville undersöka huruvida dagispersonalens hörsel påverkas av den höga ljudnivå de utsättsför. BAKGRUND 1.0VADÄRLJUD? Det en människa uppfattar som ljud är tryckvariationer i luften som sätter trumhinnan i svängning. Dessa tryckförändringar är vanligtvis små och de minstatryckvariationersommänniskansörakanregistreraharenstorlekpåca 20 µpa = 0,00002 Pa. Gränsen för smärta går vid ca 20 Pa. Örats dynamiska arbetsområdeärmycketstort.förhållandetmellanljudtrycketvidsmärtgränsen och det ljudtrycket vi nästan inte uppfattar är mer än ett till en miljon, därför användsenlogaritmiskskalaförattbeskrivaljudetsstyrka.detangesienheten decibel(hallberg,2002). Man använder också dba vid forskning kring buller och dess påverkan på människan. dba är ett mått på ljud som är anpassat till det mänskliga örats känslighetförljud,därmandämparframföralltdelågafrekvenserna(centrum förvindkraftsinformation,2004;anniko,2001;lindblad,2008).somreferenser

3 kannämnasattettnormaltsamtalliggerpåca65dbaochenstorstadsgataca70 dba(centrumförvindcraftsinformation,2004). Öratskänslighetvarierarmedljudetsfrekvensochdenindividuellavariationen kanvarastor(hallberg,2002;anniko,2001). Ljud brukar delas in i hörbart ljud, infraljud och ultraljud. Infraljud är ljud med frekvenserunder20hzochultraljudärfrekvenseröver20000hz.dethörbara ljudetliggeremellandessafrekvenser(hallberg,2002). Enrentonbeståravenbartengrundtonmedenvissfrekvens.Dennarenaton förekommer sällan som störning i en industrimiljö utan där är det oftast flera tonerochbrus.normaltljudbeståravfleraolikatonermedolikafrekvenser. Brus uppstår av ljud med olika frekvenser och varierande styrka. Tal är en kombinationavrenatonerochbrus(hallberg,2002). 1.2Buller AlltoönskatochstörandeljudkallasförbullerenligtHallberg(2002),Lindblad (2008) och Sala (2005). Buller kan vara hörselskadligt, störande, maskera samtal och andra signaler, ge upphov till olika fysiologiska reaktioner och ge sömnstörningar. Vidare delas buller upp i kontinuerligt buller, där frekvensen ochstyrkanintevarierarmedtiden,flukturerandebuller,somärdenvanligaste typen av buller och där förändras frekvensen och styrkan hela tiden och impulsartatbuller,bullerdärljudenärkortvariga.(hallberg,2002) Undersökningarharvisatattolikapersoneruppfattarochpåverkasavbullerpå olikasätt.(hallberg,2002;anniko,2001) 1.2.2Måttpåbuller I de flesta arbetsmiljöer varierar ljudet under en arbetsdag. För att skapa ett mått på den sammanlagda ljudpåverkan under en dag har man tagit fram en enhet som kallas ekvivalent ljudtrycksnivå (dbleq). Det är alltså en form av genomsnittligljudtrycksnivåunderengiventidsperiod(hallberg,2002). I vissa fall vill man dock bestämma enstaka ljudtrycksnivåer, t.ex. från vissa maskinersomspik ochhäftpistoler.dåredovisarmanekvivalentljudtrycksnivå menförbaraensekund,oavsettmättiden(hallberg,2002). 2.0BULLRETSMASKERINGAVSAMTAL 2.1Bullerseffektpåkonversationer Påenarbetsplatsärdenmestuppenbaraeffektenavbullerattdetblirsvårare attföraettsamtal,detkanocksåblisvårareattuppfattavarningssignalerinom till exempel industrin. Typen av tal spelar också roll, det är lättare att uppfatta sammanhängande meningar än enstaka stavelser eftersom redundansen är högre i meningar. Den talande personens dialekt och om lyssnaren kan se talarensläpparkanocksåpåverkaförståeligheten(hallberg,2002).

4 En viktig faktor är bullrets nivå och frekvensfördelning, om bullret är starkt inomtalområdetblirmaskeringenavsamtaletvärre(hallberg,2002). Ilokalersomäravseddaförsamtal,exempelvisskolsalarochkonferensrummed meraärdetspecielltviktigtattmanåtgärdareventuelltbuller,såattmanfåren lågtalinterferensnivå(hallberg,2002). För att mäta taluppfattbarhet används det så kallade RASTI värdet, som mäts med speciell mätutrustning som sänder ut en simulerad talsignal via en högtalare.signalenfångasuppavenmikrofonilyssnarpositionenochberoende på hur denna signal påverkas av ljudreflexer och bakgrundsbuller får man ett värdemellan0och1.värdet0innebärattmanuppfattartalväldigtdåligtmedan värdet1ärmycketbra(hallberg,2002). 2.2Bullerseffektpårösten Det är inte enbart samtalet i sig som påverkas av buller. Vid buller som överstiger 40 db kan ibland en skadlig inverkan på rösten observeras (Sala, 2005). Då tal i en bullrig miljö leder till kompensatoriska mekanismer för att göra sig hörd så sker ofta en ökad påfrestning på rösten. En kompensationsmekanism är enligt Sala (2005) att höja grundtonsfrekvensen men man kan också pressa ner grundtonsfrekvensen så att stämbanden ej vibrerarnormalt.manbehöverocksåökaintensiteten,någotsomuppnåsgenom ettökatsubglottiskttryck(söderstenetal.2005).detökadesubglottiskatrycket uppnås genom sammanpressning av stämbanden vilket leder till att lång tids, ellerfelaktigröstanvändning,kanbildaödempåstämbanden.ödemenlederofta tillsänktfrekvensochheshetochharenhögreprevalenshoskvinnor(coltonet al.,2006). 3.0KONSEKVENSERAVBULLEREXPONERING 3.1Direkteffektavoväntatbuller Vid plötsliga, oväntade eller okända ljud kan en så kallad orienteringsreaktion uppstå. Det innebär att pulsen går ner, pupillen vidgas, blodcirkulationen i händer och fingrar försämras och man börjar svettas. Om bullret har en tillräckligthögnivåkanenförsvarsreaktionuppstå,dåökarpulseniställetföratt sänkas(hallberg,2002). 3.2Långtidseffekteravbullerexponering Hos personer som utsätts för långvarigt buller på arbetet har man sett förhöjt blodtryck, ökad utsöndring av adrenalin och andra stresshormoner samt ökad muskelspänning. Detta ses dock bara hos de som försöker upprätthålla samma prestationsnivåsomutanbullret(hallberg,2002). Vidare kan exponering för buller ge kortvariga fysiologiska effekter via det autonoma nervsystemet. Vanligen ser man då ändringar som högre blodtryck, ökadhjärtrytmochökadperifervasokonstriktion.ökningeniblodtrycksesvid ljudnivåer på runt 85 db. Man har sett en ökad risk för hjärt och kärsjukdom videxponeringförbullersomliggerruntrr(relativrisk) (ibid).Nietal. (2007) visar också att det finns ett samband mellan ökat blodtryck, minskad

5 arteriell kompliance och känslighet rörande hörselskador. Personer som utvecklade hörselskador vid exponering för buller, överstigande 80.1 dba, på arbetslpatsen var också mer benägna att utveckla kardiovaskulära åkommor (ibid). Buller tros även ha en viss endokrin effekt med ökade mängder noradrenalin, adrenalin och kanske även katekolaminer hos utsatta individer (StansfeldochMatheson,2003) Magenochbuller Buller har också visat sig ha en stressande effekt på magen och andra matsmältningsorgan. Denna effekt verkar enligt Kasicka Jonderko et al. (2007) kunnamotverkasgenomintagavföda Sjukdomarochbuller Edwards et al. (2006) visar på en ökad förekomst av akustikusneurinom vid långvarigexponeringförbulleriarbetsmiljön. 3.3Mentalpåverkanavbuller Utöver det redan nämnda har buller även en utmattande effekt. Vanligen sker detsmåavbrottiuppmärksamhetenefterenvisstidsarbetep.g.a.trötthet.dessa avbrott kommer tidigare om man utsätts för buller, framför allt monotona, långvarigabullerexponeringar(hallberg,2002). Man har i studier sett att en hög ljudnivå vid en arbetssituation kan leda till minskad minnesförmåga, ändrade strategier för att utföra en uppgift, ökat aggressivt beteende, minskad uppmärksamhet för sociala tecken som ej anses relevantafördenrådandeuppgiftenochminskadviljaatthjälpaandra(stansfeld ochmatheson,2003) Sömnpåverkanavbuller Tillskillnadfrånsynenkopplasintehörselnfrånvidsömnutanmanregistrerar alltså ljud även fast man sover. Detta gör att buller kan ge sömnstörningar och därmedallvarligakonsekvenserförhälsotillståndet(hallberg,2002). 3.4Barnochbuller Barntrosvaramerlättpåverkadenärdetkommertilldeejauditivaeffekternaav buller. Att barn påverkas negativt av buller har bland annat visats genom att barn som har en bullrig nivå i klassrummet har en senare läsutveckling, en uppmätt försening med mellan tre till fyra månader (Stansfeld och Matheson, 2003). 4.0LJUDMÄTNING Vanliga skäl till att man mäter buller är för att fastställa om bullret har hörselskadlig nivå, för att fastställa om bullerexponeringen är förenlig med arbetsmiljöverketsbestämmelserochförattfåunderlagtillbullerbekämpningsåtgärderpåmaskinerochutrustningellerförenlokal(hallberg,2002).

6 5.0SKYDDSÅTGÄRDER 5.1Ljuddämpning Bullerexponeringkanminskasgenomattmanförinljudabsorberandemateriali en lokal. Denna effekt gäller dock inte de personer som ständigt vistas intill bullriga maskiner utan bara de som vistas på avstånd från de starkaste bullerkällorna eller de som ständigt förflyttar sig i lokalen. De som märker skillnaduppleverenökadtrivseleftersomdetblirlättareattprataochurskilja varifrån ljud kommer från. Även bullrets uttröttande effekt minskar (Hallberg, 2002). 5.2Hörselskyddochgränsvärden Om bullernivån på en arbetsplats överskrider de gränsvärden som Arbetsmiljöverket/Arbetsskyddsstyrelsenharkommitframtillskahörselskydd anpassadetilländamåletbäras(hallberg,2002). Förekomst Gränsvärden Ekvivalent ljudnivå under en 8-timmars arbetsdag 85dB Maximal ljudnivå (med undantag för impulsljud) 115dB Impulsstoppvärde 140dB (Hallberg,2002) Hörselskydd kan delas in i två huvudgrupper; kåpor och proppar. Vid val av hörselskydd måste hänsyn tas till både bullrets frekvens och nivå (Hallberg, 2002). 5.3Skyddandefunktioner Försök har gjorts av bl.a. Zou et al(2008) som visar på att exponering för ljud kan skydda mot den skadande effekter av buller. Den optimala tonstyrkan för denna exponering ligger nära den gräns som är skadlig för hörseln, och idag användsljudpåenstyrkaav85 100dB.Dentroligabakomliggandefaktorntill denna effekt är ett högre uttryck av F actin, CaM och HSP70. F actin gör hårcellernamermotståndskraftigaförmekaniskavibrationervidexponeringför ljud.manserocksåenlägremängdintracellulärtca 2+ hosförsöksdjursomfått den skyddande exponeringen och sedan utsatts för buller. Detta tros bero på bland annat ökat uttryck av aktiva Ca 2+ pumpar i cellmembrandet (Zou et al., 2008). Tahera et al (2007) visar på att denna typ av skydd via tidigare exponeringärberoendeavglycokortikoider. Man har också visat att läkemedel som hämmar syreradikaler kan ha en skyddandeeffektmothörselskador(bodmer,2008).

7 6.0HÖRSELNEDSÄTTNINGAR/SKADORPÅHÖRSELN Om örat utsätts för starka ljud kan ljudkänsliga hårceller inuti örat drabbas av skador.skadorpåöratavkraftigaljudkanvaratillfälliga,dåkanmanstraxefter exponeringen för det kraftiga ljudet uppleva en lockkänsla, nedsatt hörsel och susningar eller ringningar i öronen. Hörseln återhämtar sig i de flesta fall efter etttagmendettaskasessomettvarningsteckenpåattmanharutsattsförmer ljudänmanmårbraav.omdennaskadaupprepasoftakandethändaattörat intekanåterhämtasigochförsämringenavhörselnkandåblipermanent.även ringningarna och susningarna kan bli bestående. Hörselnedsättningar av detta slag påverkar oftast örats förmåga att uppfatta höga frekvenser, de som kallas diskantljuden(hallberg,2002). Hörselnedsättningar är oftast mest besvärliga när man försöker uppfatta ljud i en miljö där andra pratar samtidigt eller där annat bakgrundsbuller förekommer. Hörselskador upptäcks ofta sent eftersom man gradvis vänjer sig videnförsämring(hallberg,2002;anniko,2001). Ljudnivåeröver70dBharvistatskunnageskadorpåhörseln(Sala,2005)dessa skadoransesvaratemporäraenligtanniko(2001).anniko(2001)sägeristället attenlångvarigexponeringförbullersomöverskrider80dbaunder8timmars arbetsdag ger uppkomst till hörselskada hos 4 % av de exponerade. Enligt en mätningavmcallisteretal.(2008)ärmedelljudnivånpådagisilinköping82,6 dba. VidarevisarPouryaghoubetal.(2007)attriskenförhörselskadavidlångvarig exponeringförbullersomöverskrider85dbaökarhosrökare. 6.1Mekanismerbakomhörselskadorvidbuller Bullerärenavdevanligasteorsakernatillsensoriskhörselnedsättningochofta skerexponeringenförbullerinomyrket.skadanframträdervanligeni4 6kHzområdet och räknas som en sensorisk cochleär skada. Om exponeringen för bullerfortsätterförvärrasskadanmedutbredningtillmellan3 6kHz.Fysisktär det hårcellerna i innerörat som drabbas av bullerskadan och då primärt hårcellernaicocheansnedersta,basalavindling.vanligastärenskadapådetre raderna av yttre hårceller och senare även på den inre raden hårceller. Hårcellerna styvhet förloras och cilierna kan slås samman och bilda jättecilier vilkakanvikasnermothårcellerna.strukturellaskadorsomdessaledertillatt ljudvibrationer ej överförs från tektorialmembranet till hårcellerna som det är tänkt. Även metabolismen och förmågan att upprätthålla en aktionspotential drabbas(anniko,2001).dessaskadortros,närdetkommertillhåren,beropåen ökadmängdintracellulärtfrittca 2+ (Zuo,Hetal2008).Enbidragandeorsaktill skadan på hårcellerna anses dock vara reaktiva oxidanter skapade genom inverkanfrånljud(bodmer,2008).videxponeringförbullersermanocksåen förändring i ett antal synaptiska kluster i kokleans kärna (D Sa et al., 2007). Buller leder också till skador på vestibulocochlearisnerven via exocytotoxicitet pågrundavutsläppavglutamat(ibid;bodmer,2008). Blockering av NF kappaβ leder också till skador på hårceller enligt Bodmer (2008)

8 STUDIE 1.0Bakgrund Då vi förstått att dagismiljön kan vara mycket bullrig vore det intressant att undersöka hur hörseln hos dagispersonal påverkas av deras arbete. Vi jämför medenallmänpopulationsgrupp. 1.1Studiedesign Till vår studie passar en kohortstudie bäst eftersom vi vill undersöka en exponeringskonsekvenser. Dessutom undersöker vår studie en relativt ovanlig exponering (dagisbuller) medettförväntatvanligtutfall(hörselskada). Vi har en definierad, icke randomiserad population vilken kan delas upp i en exponeradrespektiveenicke exponeradgrupp. Ett annat alternativ skulle kunna vara att använda en tvärsnittsstudie, där dagispersonalundersöksifrågaomhörselskada,vilketskullekunnavaralättare. Detta skulle dock ej vara att föredra eftersom vi då får svårare att bevisa att personalenådragitsighörselskadanundersittarbete,dåstudienejsägernågot omhurlängepersonalenarbetatidagismiljö. 1.2Frågeställning Kanljudnivånpådagisorsakahörselskadahosdagispersonalen? 1.3Fall Personersomådragitsignågonformavhörselskadap.g.a.buller 1.4Exponerade Inklusionskriterier: Kvinnligdagispersonaliåldern30 45, somhararbetatminstfemårsomdagisfrökenilinköpingskommun. Exklutionskriterier: Personalsomredanföresittarbetepådagisådragitsighörselskada. 1.5Oexponerade Enallmänpopulationavkvinnoriåldern30 45årboendeiLinköpingskommun. 1.6Felkällor 1.6.1Systematiskafel: Confoundingfactors:Hurutsattaärdagisfröknarförbullerpåsinfritid? Finnsdetnågongemensamnämnarehosdagisfröknarsomkanhagettupphov till hörselskadan? Exempelvis om dagisfröknar har fler barn än den genomsnittligakvinnanellerlyssnarmerpåmusikihörlurar? Informations,observations ochmätfel:

9 Felaktigmätningellerdefinitionavhörselskada. Ett möjligt systematiskt bortfall av de personer som tidigt drabbas av hörselskadaochdärmedslutarsittarbeteidagisbranchen. Urvalochselektionsfel: Vi vill inte ha en blandning av exponerade och oexponerade i kontrollgruppen. Omettstortantalavkvinnornaikontrollgruppenarbetarsomdagisfröknarfår viejenhundraprocentigkontrastijämförelsegruppen.skamaniställetväljaen specifik, oexponerad kontrollgrupp, exempelvis kontorsarbetande kvinnor i samma ålder, eller ska man selektera bort dagispersonal ur den befintliga kontrollgruppen? 1.6.2Slumpmässigafel: Studiensstorlekpåverkarresultatenssignifikans. Förattundvikaslumpmässigafelutsesenstudiestorlek,stornogföratt,påen visssignifikansnivåochmedenvissspecificitet,kunnapåvisaettfaktiskt sambandmellanexponeringavdagisbullerochhörselskada.dettamedenviss sjukdomsfrekvensblanddeoexponeradeochenspecifikkvotmellan exponerade/oexponerade. 1.7Preventivaåtgärderomettsambandhittas Minskagruppenavbarn. Ljuddämpandeåtgärdersomexempelvisisolering. Attinföraflerutomhusaktiviteter.

10 Referenslista Anniko,M.(red.).(2001).Öron,näs ochhalssjukdomar,huvud ochhalskirurgi2a upplagan.stockholm:liber. Bodmer,D.(2008)Protextion,regenerationandreplacementofhaircellsinthe cochlea:implicationsforthefuturetreatmentofsensorineuralhearingloss. SwissMedicalWeekly(articleinpress) Centrumförvindcraftsinformation.(2004).Faktablad4.HögskolanpåGotland. Colton,RH.,Casper,JK.,&Leonard,R.(2006).Understaningvoiceproblems.USA: LippincottWilliams&Wilkins. D Sa,C.,Gross,J.,Francone,VP.,&MorestDK.(2007)Platicityofsynapticendings inthecochlearnucleusfollowingnoiseinducedhearinglossfacilitatedinthe adultfgf2overexpressormouse.europeanjournalofneuroscience.26: Edwards,CG.,Schwartzbaum,JA.,Lönn,S.,Ahlbom,A.,&Feychting,M.(2006). ExposuretoLoudNoiseandRiskofAcousticNeuroma.AmericanJournalof Epidemiology.163,4, Hallberg,A.(red.)(2002).Bullerochbullerbekämpning4eupplagan.Ödeshög: DanagårdsgrafiskaAB. Kasicka Jonderko,A.,Jonderko,K.,Dolinski,K.,Dolinski,M.,Kaminska,M., Szymszal,M.,Dzielicki,M.,&Blonska Fajfrowska,B.(2007).Extraciriculatory effectsofnoiseofvariousfrequencyspectrainhumans effectofpinkandblue noiseongastricmyoelectricalactivityandgastrointestinalpassageof nutrients.journalofsmoothmuscleresearch.43,1, Lindblad,S.(2008).http://www.ne.se/artikel/ McAllister,AM.,Granqvist,S.,Sjölander,P.,&Sundberg,J.(2008)ChildVoiceand Noise:Apilotstudyofnoiseindaycaresandeffectson10children svoice qualityaccordingtopreceptualevaluation.journalofvoice.(articleinpress). Ni,CH.,Chen,ZY.,Zhou,Y.,Zhou,JW.,Pan,JJ.,Liu,N.,Wang,J.,Liang,CK.,Zhang, ZZ.,&Zhang,YJ.(2007).Associationsofbloodpressureandarterial compliancewithpccupationalnoiseexposureinfemaleworkersoftextile mill.chinesemedicaljournal.120,15, Pouryaghoub,G.,Mehrdad,R.,&Mohammadi,S.(2007).Interactionofsmoking andoccupationalnoiseexposureonhearingloss:across sectionalstudy. BioMedCentralHealth.7, Sala,E.(2005).Röstergonomi:Rösten ettfungerandearbetsredskap.helsingfors: institutetförarbetshygien. Stansfeld,SA.,&Matheson,MP.(2003).Noisepollution:nonauditoryeffectson health.britishmedicalbulletin.68: Södersten,M.,Ternström,S.,&Bohman,M.(2005).Loudspeechinrealistix environmentalnoise:phonetogramdata,perceptualvoicequality,seubjextive ratings,andgenderdifferencesinhealthyspeakers.journalofvoice.19,1, Tahera,Y.,Meltser,I.,Johansson,P.,Salman,H.,&Canlon,B.(2007).Sound conditioningprotectshearingbyactivatingthehypothalamic pituitary adrenalaxis.neurobiologyofdisease.25, Zou,H.,Cui,B.,She,X.,&Wu,M.(2008)ChangesinGuineaPigCochlearHairCells aftersoundconditioningandnoiseexposure.journalofoccupationalhealth. 50:

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Buller och hörselskydd

Buller och hörselskydd Buller och hörselskydd Ibland hör man någon säga, visst bullrar det men man vänjer sig. Det är fel. Man vänjer sig inte. Man blir hörselskadad. Du ska inte behöva utsättas för buller som skadar dig. De

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Ljud och hörsel VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen VARFÖR

Läs mer

Formgjutna hörselskydd för alla

Formgjutna hörselskydd för alla Formgjutna hörselskydd för alla 2 ÅRS GARANTI PRODUKT, PASSFORM & FUNKTION Personliga hörselskydd för en skönare vardag och fritid Idag utsätts varannan person dagligen för buller på arbetet. Störande,

Läs mer

Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne?

Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne? Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne? Multi-modal interaktion Input via flera sinnen Mobil interaktion Personer med synnedsättning Det sammanhang i vilket tekniken används

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN. Policy. för minskat buller i Gullspångs kommun

FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN. Policy. för minskat buller i Gullspångs kommun FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN Policy för minskat buller i Gullspångs kommun med fokus på barn och ungdomsmiljöer Vision 2013 Gullspångs kommun September 2005 Reviderad februari 2006 Reviderad januari

Läs mer

Information till dig som bedriver verksamhet med HÖG MUSIK Vad är en hörselskada? Om örat utsätts för hög ljudnivå under lång tid, eller mycket hög ljudnivå under kort tid, kan hörseln försämras. Många

Läs mer

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan? Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens

Läs mer

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq= Diarienummer 225/003.313-03 _ìääéêìíêéçåáåö^ååéä îtwnq OMMVJMUJNMIêÉîOMNMJMOJMU rqpqûiikfkd Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47

Läs mer

Fördjupningsuppgift: Buller

Fördjupningsuppgift: Buller Fördjupningsuppgift: Buller Basgrupp 1 Mårten Carlsson Johanna Hermanson Hannah Johansson Henrik Olsson Erik Rofors Vad är buller? Buller definieras av Nationalencyklopedins ordbok som ljud som uppfattas

Läs mer

AFS 2005:16 Buller

AFS 2005:16 Buller AFS 2005:16 Buller 1 Nya bullerföreskrifter fr.o.m. 2005-07-01 AFS 2005:16 ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BULLER AFS 2005:16 - gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet.

Läs mer

PROPPGUIDEN. Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer. Här följer våra tips

PROPPGUIDEN. Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer. Här följer våra tips PROPPGUIDEN Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer Här följer våra tips 1 INNEHÅLL: 2 Skydda dina öron... 3 Öronproppar för alla situationer... 3 Alla öron är olika...

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Riskerar förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättningar?

Riskerar förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättningar? Riskerar förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättningar? Negativa effekter av höga ljudnivåer Författare: Anne Carlsson Handledare: Ulf Flodin vid Yrkes- och miljömedicinskt centrum i Linköping Projektarbete,

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Miljöhälsorapport 2017 Buller

Miljöhälsorapport 2017 Buller Miljöhälsorapport 2017 Buller Charlotta Eriksson, Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet Jenny Selander, Arbetsmedicin, Karolinska

Läs mer

Buller i arbetslivet

Buller i arbetslivet Buller i arbetslivet Kunskapsläget Buller i arbetslivet - kunskapsläget 2013-05-06 1 Buller i arbetsmiljön inget nytt problem Buller i arbetslivet - kunskapsläget 2013-05-06 2 1 Buller i många verksamheter

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997

Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997 Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997 Rapport 4/1998 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Sammanfattning Miljöförvaltningen utförde ljudnivåmätningar under två konsertkvällar

Läs mer

Sjöfartsverkets kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om buller på örlogsfartyg; utfärdad den 23 december 1987.

Sjöfartsverkets kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om buller på örlogsfartyg; utfärdad den 23 december 1987. Utkom från trycket den 30 december 1988 Sjöfartsverkets kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om buller på örlogsfartyg; utfärdad den 23 december 1987. Sjöfartsverket föreskriver med stöd av 18

Läs mer

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer Gränsvärden för buller och vibrationer EU:s direktiv för arbetarskydd förverkligade i nationella lagar Ökad säkerhet och förbättrat hälsoskydd på arbetsplatsen Direktiv för arbetarskydd mot buller och

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Seminarium i miljömedicin och epidemiologi VT 2010

Seminarium i miljömedicin och epidemiologi VT 2010 Seminarium i miljömedicin och epidemiologi VT 2010 Pontus Hallenberg Tommy Hedin Amanda Möller Maria Normann Johan Rudenhed Petri Räisänen Julia Slezak Innehåll Buller och ljud... 2 När blir buller störande?...

Läs mer

Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson

Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson Höga ljud Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syftet med mätningar av höga ljud...3 Riktvärden för höga ljudnivåer...4 Hörselskador...4 Metod...5 Resultat...6

Läs mer

Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping

Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga er från musik Mätningar i Jönköping Miljökontoret kommun Per-Åke Sandberg och Erik Engwall November 2005 Projektet Socialstyrelsen har under våren,

Läs mer

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Bessemerskolan Sandviken Projektarbete 100 poäng Läsåret 2011/2012 Naturvetenskapligaprogrammet Handledare: Erik Troeng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Effekterna av bakgrundsbuller b och

Effekterna av bakgrundsbuller b och Laboratoriet för tillämpad psykologi Institutionen för tekning och byggd miljö Effekterna av bakgrundsbuller b och andra akustiska k förhållanden i skolan Anders Kjellberg 2 Nordiske Konference om kommunikation

Läs mer

BULLER ETT SAMHÄLLSPROBLEM!

BULLER ETT SAMHÄLLSPROBLEM! BULLER ETT SAMHÄLLSPROBLEM! November 2005 Läkarprogrammet Termin 4, Basgrupp 1 Ulrica Beiron Kristin Carlström Louise Elisson Kristina Hasselgren Anders Jorméus Linda Thörn 1 Innehållsförteckning Buller

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör

Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör 1 2008-11-27 Exempel på faktorer som kan påverka aktivitetsbullret Trafikbuller Ventilationsbuller Buller från apparater Buller

Läs mer

Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal

Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Författare: Erika Larsson Sensia Hälsa, Tranås Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Basgrupp 6; Charlotta Day, Pehr Elfvendal, Kristoffer Eriksson, Eveline Larsson, Sofia Mårdén, Elin Petrusson och Elnaz Sepehri.

Basgrupp 6; Charlotta Day, Pehr Elfvendal, Kristoffer Eriksson, Eveline Larsson, Sofia Mårdén, Elin Petrusson och Elnaz Sepehri. Buller Basgrupp 6; Charlotta Day, Pehr Elfvendal, Kristoffer Eriksson, Eveline Larsson, Sofia Mårdén, Elin Petrusson och Elnaz Sepehri. Linköpings Universitet, HT 2007 Sammanfattning Det finns många typer

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Hälsouniversitetet Linköping. Buller. Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23

Hälsouniversitetet Linköping. Buller. Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23 Hälsouniversitetet Linköping Buller Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Mått och mätning av ljud och buller... 3 Mätinstrument...

Läs mer

Information om Tinnitus

Information om Tinnitus Information om Tinnitus Guide för att hjälpa dig förstå och hantera din tinnitus Innehåll Din hälsa och dina mål 4 Vad är det för ljud du hör? 5 Vad orsakar tinnitus? 6 Tinnitus och din hjärna 7 Finns

Läs mer

Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län

Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län Buller i skolmatsalar En undersökning av 20 skolor i Stockholms län Skolmatsalen bör vara en plats där eleverna får en chans att återhämta sig från skolarbetet med både näringsrik mat och social samvaro

Läs mer

Ljudvolym under arbete som spinninginstruktör.

Ljudvolym under arbete som spinninginstruktör. Ljudvolym under arbete som spinninginstruktör. Påverkas hörseln av musiken? Författare: Karin Christofferson Feelgood, Norrköping Handledare: Bengt Ståhlbom Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning

Läs mer

Idrottslärarens ljudmiljö, är det ett problem?

Idrottslärarens ljudmiljö, är det ett problem? Idrottslärarens ljudmiljö, är det ett problem? - en studie om hur idrottsläraren upplever sin ljudmiljö i idrottshallen Lisa Murmark GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete grundnivå 179:2014

Läs mer

Mätning av bullerexponering

Mätning av bullerexponering Mätning av bullerexponering FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Mätning av buller Yrkeshygieniska mätningar (exponeringsmätningar) - Orienterande

Läs mer

Hörselskydd till operatörer i ett textilföretag

Hörselskydd till operatörer i ett textilföretag Hörselskydd till operatörer i ett textilföretag Hur har de valts ut och på vilka grunder? Författare: Ingela Andersson Handledare: Mats Eklöf vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg Projektarbete, 5 p,

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Buller Seminarieuppgift i Miljömedicin och Epidemiologi Basgrupp 6 Cecilia Andersson Nathalie Dahan Erik Redfors Parastoo Salehzadeh Niklas Wallvik

Buller Seminarieuppgift i Miljömedicin och Epidemiologi Basgrupp 6 Cecilia Andersson Nathalie Dahan Erik Redfors Parastoo Salehzadeh Niklas Wallvik Buller Seminarieuppgift i Miljömedicin och Epidemiologi Basgrupp 6 Cecilia Andersson Nathalie Dahan Erik Redfors Parastoo Salehzadeh Niklas Wallvik Buller Ljud definieras som tryckvariationer eller elastiska

Läs mer

Utvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland

Utvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland Utvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland Författare: Margit Werner Landstingshälsan Västmanland Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Arbets- och miljömedicinska kliniken,

Läs mer

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Mats E. Nilsson (temasamordnare), Docent, Miljöpsykologi, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Gösta Bluhm, Docent,

Läs mer

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Mats E. Nilsson (temasamordnare), Docent, Miljöpsykologi, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Gösta Bluhm, Docent,

Läs mer

Buller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi

Buller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen

Läs mer

2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud.

2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen

Läs mer

Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen

Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen Utlåtande 2004:24 RVIII (Dnr 301-743/2003) Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 8 oktober 2002 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Ostkustbanan, dubbelspår Gävle-Kringlan

Ostkustbanan, dubbelspår Gävle-Kringlan PM BULLER Ostkustbanan, dubbelspår Gävle-Kringlan Gävle kommun, Gävleborgs län. Järnvägsplan val av lokaliseringsalternativ, samrådshandling Ärendenummer: TRV 2016/71867 2016-08-19 Dokumenttitel: PM BULLER,

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA DET LÅTER SOM EN GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. Orsakerna

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Syntesrapport: Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa

Syntesrapport: Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Syntesrapport: Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Ingrid Johansson Horner, Naturvårdsverket 1 Innehåll Generellt om bullerpåverkan i samhället Vindvals syntesrapport kap hälsa

Läs mer

Buller från motorcyklar utan ljuddämpare

Buller från motorcyklar utan ljuddämpare MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-05-26 Handläggare: Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p. 31 Skrivelse från Per Ankersjö

Läs mer

Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare.

Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare. Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare www.blixtgordon.se skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling... en levande social gemenskap som ger trygghet och

Läs mer

Bullerskador hos värnpliktiga män

Bullerskador hos värnpliktiga män Linköpings Universitet Hälsouniversitetet, Läk T4 Seminarieuppgift Miljömedicin/Epidemiologi Vt 2008 Bullerskador hos värnpliktiga män Basgrupp 6 Mats Andersson Malin Båtsman Mirja Hägg Andreas Koro Henrik

Läs mer

Bullerutredning Ulkavallen

Bullerutredning Ulkavallen Bullerutredning Ulkavallen Efter nya mätningar konstateras att flödena inte ändrats radikalt och inte påverkar bullerutredningens resultat. De värden som antagits av kommunen 2010 står kvar. Detta betyder

Läs mer

Arbetsskadeutredning Buller av handhållna skogsmaskiner

Arbetsskadeutredning Buller av handhållna skogsmaskiner Skogs och Träfacket. Rapportserie Nr 1 Arbetsskadeutredning Buller av handhållna skogsmaskiner Hörselskaderisken vid brukandet av äldre motorsågar och röjsågar i skogsbruket. Peter Lindström Regionalt

Läs mer

Elevers upplevelse av buller i skolan

Elevers upplevelse av buller i skolan 2013-12-19 Elevers upplevelse av buller i skolan Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Riskkällor. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Riskbedömning. Löpande, förebyggande arbete Riskbedömning Uppföljning

Riskkällor. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Riskbedömning. Löpande, förebyggande arbete Riskbedömning Uppföljning 1 Riskkällor Ingår i delkursen Arbetsmiljö och säkerhet i kurspaketet Arbetsmiljöingejörsutbildningen Department of Chemistry Systematiskt arbetsmiljöarbete Löpande, förebyggande arbete Riskbedömning Uppföljning

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än

Läs mer

Impulsljud från skutknackning

Impulsljud från skutknackning Impulsljud från skutknackning Uppdragsnummer: 150495 Beställare: Sveriges Bergmaterialindustri Att: Björn Strokirk Dokument: R150495-1 Datum: 2015-08-26 Antal sidor: 5 Uppdragsledare: Rickard Hellqvist

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011)

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) 2 en av tre arbetstagare har inte testat hörseln på över tio år. många av dem sliter

Läs mer

Buller. Definition av buller. Vad använder vi hörseln till?

Buller. Definition av buller. Vad använder vi hörseln till? Buller Vad använder vi hörseln till? Kommunikation Tal-Hörsel Extremt god förmåga att urskilja små förändringar i ljudbilden, alltid lyssning på måttligt starka ljud God kognitiv förmåga Orientering, varning

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

Buller. Höga ljudnivåer och buller inomhus. Remissversion 2007-04-16

Buller. Höga ljudnivåer och buller inomhus. Remissversion 2007-04-16 Buller Höga ljudnivåer och buller inomhus Remissversion 2007-04-16 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Handböcker för handläggning. Det innebär

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor

Barn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor Barn- och utbildningsförvaltningen Handlingsplan mot störande buller i Tyresö förskolor och skolor 2006 Barn- och utbildningsförvaltningen 2006-01-13 Handlingsplan störande buller i Tyresö förskolor och

Läs mer

Höga ljudnivåer. Policy och riktlinjer till skydd mot höga ljudnivåer. tillställningar

Höga ljudnivåer. Policy och riktlinjer till skydd mot höga ljudnivåer. tillställningar Höga ljudnivåer Policy och riktlinjer till skydd mot höga ljudnivåer från offentliga tillställningar Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-17, reviderad av miljö och byggnämden 2011-06-16 Policy Offentliga

Läs mer

Buller. Höga ljudnivåer och buller inomhus

Buller. Höga ljudnivåer och buller inomhus Buller Höga ljudnivåer och buller inomhus Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Handböcker för handläggning. Det innebär att innehållet kompletterar

Läs mer

BARN I BULLERBYN. Bullermätning i förskolor

BARN I BULLERBYN. Bullermätning i förskolor BARN I BULLERBYN Bullermätning i förskolor MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT Nr 2/2005 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Allmänt om buller 1 Definitioner 1 Barn och buller 2 LAGSTIFTNING 2

Läs mer

Allmänt om flygbuller

Allmänt om flygbuller Allmänt om flygbuller Mikael Liljergren, Swedavia Innehåll Grundläggande akustik, storheter och begrepp Bullerberäkningsmetod Variation av ljudnivå Lämnande utflygningsväg vid 70 db(a) Teknikutveckling

Läs mer

Akustik i restauranglokaler

Akustik i restauranglokaler Akustik i restauranglokaler FCSI NORDIC MEDLEMSMÖTE 19 februari 2015 Saturnus Konferens Slussen, Stockholm Anders Schönbeck Anders.schonbeck@acad.se Agenda Kort om ljud Ljudkrav Bullerexponering Akustik

Läs mer

Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder?

Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder? Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder? 1 Buller Utbrett miljö- och folkhälsoproblem Miljöstörning som påverkar flest antal människor i Sverige Samhällsbuller består av ljud från exempelvis

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016

Arbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016 Rapport nr 11/2016 Arbets- och miljömedicin Syd Mätrapport Företaget N N Helkroppsvibrationer från golv Jan-Eric Karlsson Yrkeshygieniker Jakob Riddar Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Datum 2016-05-16

Läs mer

Utredning plasttallrikar. Ljudprov. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Peter Wall Hejargatan Eskilstuna

Utredning plasttallrikar. Ljudprov. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Peter Wall Hejargatan Eskilstuna Datum: 2015-11-12 Utredning plasttallrikar Ljudprov Beställare: Mälarplast AB Att: Peter Wall Hejargatan 14 632 29 Eskilstuna Vår uppdragsansvarige: Magnus Söderlund 08-522 97 903 070-693 19 80 magnus.soderlund@structor.se

Läs mer

Höga ljudnivåer? - En undersökning av ljudnivån under lektioner i ämnet idrott och hälsa. Fredrik Andersson Emelie Hägg Sandberg

Höga ljudnivåer? - En undersökning av ljudnivån under lektioner i ämnet idrott och hälsa. Fredrik Andersson Emelie Hägg Sandberg Höga ljudnivåer? - En undersökning av ljudnivån under lektioner i ämnet idrott och hälsa Fredrik Andersson Emelie Hägg Sandberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete grundnivå 131:2012 Lärarprogrammet

Läs mer

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up Vad xxx Šr tin nitus? Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att

Läs mer

BULLERBARN Mätning, exponering och hälsoeffekter av buller, samt ett förslag till studiedesign om bullrets effekter på förskolelärare.

BULLERBARN Mätning, exponering och hälsoeffekter av buller, samt ett förslag till studiedesign om bullrets effekter på förskolelärare. Seminarieuppgift i Miljömedicin och Epidemiologi VT-09 BULLERBARN Mätning, exponering och hälsoeffekter av buller, samt ett förslag till studiedesign om bullrets effekter på förskolelärare. Basgrupp 6,

Läs mer

Hämplingen 21. Sammanfattning. Formbetong Anläggning AB. Att. Granskare Rapportnr Arbetsmaterial

Hämplingen 21. Sammanfattning. Formbetong Anläggning AB. Att. Granskare Rapportnr Arbetsmaterial c:\akustik\sp-7.3 projekt\hamplingen\13200193 hamplingen trafikbuller.doc Uppdrag Beställare Att Handläggare Hämplingen Formbetong Anläggning AB Jan Pons Granskare Rapportnr 13200193 Arbetsmaterial Datum

Läs mer