Fördjupningsuppgift: Buller

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupningsuppgift: Buller"

Transkript

1 Fördjupningsuppgift: Buller Basgrupp 1 Mårten Carlsson Johanna Hermanson Hannah Johansson Henrik Olsson Erik Rofors Vad är buller? Buller definieras av Nationalencyklopedins ordbok som ljud som uppfattas som störande eller fult och som fysikaliskt kännetecknas av oregelbundna svängningar 1. Det finns ingen enhetlig definition av när ljud övergår till att bli buller. Det som en uppfattar som ett vackert ljud kan en annan uppfatta som buller. Därför beskrivs buller ofta som "allt icke önskvärt ljud". Det är alltså inte alltid ljudnivån som är den viktigaste orsaken till ljudets effekter på människan. Ljudets karaktär, under vilka förhållanden ljudet förekommer, samt personliga faktorer kan vara de dominerande orsakerna till att ett ljud upplevs som buller 2. Exempel på personliga faktorer är känslighet, attityd till ljudkällan, samt tidigare erfarenheter. Med hjälp av ljudets intensitet kan man dock definiera det område där ljudet lätt får bulleregenskaper 3. Ett ljud som kan skada hälsan upplevs inte alltid som störande 4. Hörselskadligt ljud kan dock alltid klassas som buller. Buller räknas som det fjärde största arbetsmiljöproblemet i Sverige. Medan situationen har förbättrats på industriarbetsplatser, ökar problemet på kontor och skolor 5. Inom EU är buller ett av de största miljöproblemen i tätortsområdena. Mer än 20 procent av EU:s befolkning är utsatta för bullernivåer som bedöms vara oacceptabla. Fler än 30 procent exponeras nattetid för mer än 55 db(a), vilket är sömnstörande 6. Exempel på bullerkällor är diskotek, konsertlokaler, biografer, gym, och teatrar 7. Även ljud från väg-, spår- och flygtrafik, industrier, byggnadsarbeten, grannskapet (inkl. restauranger, cafeterior, lekplatser, parkeringsplatser mm), och ventilationssystem ger upphov till buller 8. Enligt Staffan Hygge, professor i psykologi vid Högskolan i Gävle, är buller från transportmedel, inte minst flygplansbuller, politiskt viktigast och mest omfattande i störning 9. Att mäta buller För att bestämma ljudets karaktär använder man sig av termer för tryckvariationernas frekvens, d.v.s. svängningar per sekund: Hertz (Hz) samt skillnaden mellan förtätning och förtunning: decibel (db). Den effekt som kommer från en ljudkälla mäts i watt (W). Ljudets intensitet får man genom W/m 2. Man kan behöva utföra ljudmätningar för att avgöra om det finns risk för hörselskada eller bullerstörning. Mätvärden kan även vara intressanta för att välja hörselskydd eller bullerbegränsande åtgärder. Det är viktigt att man anpassar mätningarna till de förhållanden

2 som råder på den aktuella undersökningsplatsen. Mätningarna måste även genomföras på ett sådant vis så att de blir representativa för den aktuella verksamheten. Egenskaper hos ljudnivåmätare specificeras enligt internationell standard. Här anges även hur mätningar ska gå till och toleranser för att bekräfta att mätares egenskaper är riktiga. Det man kontrollerar är bland annat frekvensgång hos mikrofon och filter och olika tidssvängningar (fast, slow). En regelbunden kontroll av dessa egenskaper brukar kallas för kalibrering. Ljudnivåmätare brukar delas in i olika klasser, som beskriver noggrannheten i mätningen. Man har klasser från 0 till 3. Med klass 1 får man precisa mätningar, medan utrustning i klass 2 utför enklare mätningar. Vid klass 1 mätningar använder man flera olika filter och vid klass 2 mätningar kan man välja att mäta med antingen ett snabbt eller långsamt filter, där filtret efterliknar det mänskliga örat. Med en klass 1 mätare får man en noggrannhet på 1 db och med en klass 2 mätare en noggrannhet på 2 db 10. Enligt arbetsmiljöverkets rekommendationer ska man använda ljudnivåmätare av klass 1 och 2 för att mäta bullernivåer. I första hand bör man använda klass 1 mätare men instrument i klass 2 kan i de flesta fall ge tillräcklig noggrannhet. För att man ska få tillräcklig tillförlitlighet i mätningarna är det viktigt att man med hjälp av akustiskt kalibrator kontrollerar att utrustningen är rätt inställd både före och efter mätningarna. Kontroll av mätningsanordningen utförs av leverantör eller Sveriges Provningsoch Forskningsinstitut. Ofta är det komplicerat att få klart för sig vilken ljudexponering en enskild arbetstagare har. Här kan man använda sig av översiktliga mätningar och sedan komplettera dessa med beräkningar. Därefter får man bedöma tillförlitligheten av resultatet. Ljudnivån varierar ofta påtagligt. Förändringar i ljudexponeringen kan dels bero på varierande arbetsuppgifter dels på att man under en arbetsdag ofta befinner sig på olika platser med olika avstånd från den intressanta ljudkällan. För att mer exakt bestämma ljudnivån kan man göra stickprovsundersökningar eller göra integrerade ljudnivåmätare i de punkter där den undersökte normalt befinner sig. Man kan bestämma aktuell ljudnivå och exponeringstid och från dessa värden beräkna den aktuella ljudnivån. Om man ska kartlägga en varierade ljudnivå, får man det mest ekvivalenta värdet om man utför en mätning som pågår under hela exponeringstillfället och som genomförs med integrerade, medelvärdesbildande ljudnivåmätare, inställd på snabb tidssvängning (fast). Om en person förflyttar sig mellan olika områden med varierande ljudexponering eller oregelbundet använder högljudda maskiner eller dylikt är det lämpligt att använda sig av en dosimeter. En dosimetermikrofon bör placeras 1 dm från personens huvud. Om man ska undersöka ett impulsljud är det viktigt att tänka på en eventuell reflexionsrisk och självklart rikta mikrofonen enligt tillverkarens rekommendationer Sveriges tekniska forskningsinstitut 11 Arbetsmiljöverket

3 När får man bullerskador? Att sätta en fast gräns för när man får hörselskador eller inte är mycket svårt att göra. Orsakerna till att det är svårt är för det första att bullerexponeringens betydelse för en hörselskada beror på ett flertal olika faktorer, nämligen bullerfrekvensen (Hz), bullernivån (db) och bullerexponeringstiden. För det andra finns det individuella skillnader mellan olika personers sätt att uppfatta olika sorters buller och hur mycket olika personer kan utsättas för de olika sorterna innan skador uppstår. Orsakerna till dessa skillnader är inte helt klarlagda, men kanske kan de bero på ärftliga skillnader i innerörats förutsättningar för syre- och näringstillförsel. Värt att tillägga är att för att vi ska kunna uppfatta ett ljud bör detta ligga inom frekvensområdet Hz 12, där vanligt tal ligger inom frekvensområdet Hz. Om en person utsätts för ett bredbandigt frekvensvarierat buller, där det finns inslag av ett flertal olika frekvenskomponenter och där exponeringsnivån är för hög och där exponeringstiden är för lång, kommer en viss typ av hörselnedsättning att uppstå framförallt kring frekvensområdet 4000 Hz. Detta frekvensområde är det område där örat har sin högsta känslighet för ljudvågor, och utgör därmed också det frekvensområde där örat skadas allra först. Den skada som uppkommer allra först är temporär och örat kan efter en sådan skada återhämta sig om örat inte utsätts för ny exponering på ett antal timmar. Får inte örat den tid det behöver för återhämtning så kan en permanent hörselskada uppstå. Både skadans omfattning och återhämtningstid varierar med frekvensen på det skadliga bullret 13. Bilden visar hörselnivånedsättning vid olika frekvenser samt återhämtningstid för dessa. Notera att återhämtningstiden är väldigt indivuduell Vissa typer av exponering har visat sig vara särskilt skadliga. Vid exponering för rena toner (smalbandiga ljud) anses hörselskaderisken högre än vid exponeringar för bredbandigt ljud (flera olika frekvenser). Till betydelsen av bullrets frekvens ska sedan bullernivåns och exponeringstiden betydelse för olika hörselskador läggas till. Ju högre bullernivå och längre 12 ( ) 13 Arbets- och miljömedicin, 2:a upplagan, 2003, Christer Edling, Gunnar Nordberg, Monica Nordberg

4 exponeringstid desto större är risken för bestående hörselskador. En person som bara utsätts för buller under en kortare tid av dagen kan klara av en högre bullernivå utan att få några bestående hörselskador, samtidigt som en person som utsätts för bullret under hela dagen kan få hörselskador av en betydligt lägre bullernivå 14. Nedan följer en tabell över hur lång tid under ett dygn man kan utsättas för en viss bullernivå innan man riskerar att få en hörselskada db(a) 85 db(a) 90 db(a) 95 db(a) 100 db(a) 105 db(a) 110 db(a) 115 db(a) 120 db(a) 24 tim. 8 tim. 2 tim. 0 min. 0 min. 31 min. 47 min. 15 min. 4 min. 1 min. 0 min. 0 min. 0 sek. 0 sek. 11 sek. 37 sek. 0 sek. 44 sek. 29 sek. 28 sek. 9 sek. Tabellen visar på efter hur lång tid permanent hörselskada kan uppstå vid olika ljudnivåer mätta i decibel Rekommendationer vid bullerexponering Ett stadigvarande och en längre tids exponering av ett buller på över 85 db kan ge hörselskador. Värt att tänka på är att känsligare personer kan få hörselskador redan vid en bullernivå på db. Risken för hörselskada kan också öka om man samtidigt exponeras för vissa kemiska ämnen eller vibrationer 16. Arbetsmiljöverket har satt upp tre gränsvärden för bullernivåer inom arbetslivet. Med gränsvärde menas att detta värde inte får överskridas. Impulstoppvärde anger nivån på den högsta kortvariga ljudtoppen som får förekomma under en arbetsdag. Daglig bullerexponeringsnivå (8 tim) 85 db Maximal ljudtrycksnivå med typ A filter 115 db Impulstoppvärde (peak) 135 db Om den dagliga bullernivån är eller överstiger 80 db, måste arbetsgivaren erbjuda tillgång till hörselskydd. Dessutom måste arbetsgivaren ge sina anställda information om bullerskador och även erbjuda hörselundersökning om riskbedömning och mätningar visar att det finns risk för hörselskada 17. Socialstyrelsen har satt upp riktvärden gällande ljudnivåer i allmänna lokaler, på konserter, diskotek och liknande platser. Riktvärdena gäller även för t.ex. konserter utomhus. För en plats dit barn/ungdomar under 13 år inte har tillträde gäller att den maximala ljudnivån ej får överskrida 115 db, och den ekvivalenta ljudnivån ska ej överskrida 100 db. Med ekvivalent 14 Arbets- och miljömedicin, 2:a upplagan, 2003, Christer Edling, Gunnar Nordberg, Monica Nordberg s ( ) 16 ( ) 17 ( )

5 ljudnivå menas en ljudnivå som är kontinuerlig under i stort sett hela vistelsen på en viss plats och alltså inte tar något uppehåll. För en plats dit barn/ungdomar har tillträde gäller att den maximala ljudnivån ej får överskrida 110 db, och den ekvivalenta ljudnivån ska ej överskrida 97 db. Där en verksamhet just riktar sig till barn t.ex. knattediskotek bör den ekvivalenta ljudnivån ej överskrida 90 db. Dessa föreskrifter ska ses som bindande regler, och den verksamhetsansvarige skall enligt 26 kap. 19 miljöbalken fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenheter för människors hälsa uppstår, däribland ingår att göra fortlöpande kontroller av ljudnivåerna 18. Bullernivån inomhus i hemmet eller i inomhusskolmiljön bör ej överskrida 45 db. I utomhusmiljöer vid bostadsområden bör ej bullernivån överskrida 55 db 19. Hälsoeffekter av buller HÖRSELNEDSÄTTNING Den allvarligaste hälsoeffekten av buller är att drabbas av hörselnedsättning. Globalt sett är hörselnedsättning den vanligaste irreversibla arbetsskadan. Risken att drabbas av en hörselskada varierar med ljudstyrkan och exponeringstiden, men beror också på ljudets karaktär. Enstaka kraftiga ljud kan vara tillräckliga för att ge upphov till en direkt hörselskada 20. Den vanligaste formen av bullerskada är den som drabbar hårcellerna som är lokaliserade till innerörat. Hårcellerna har till uppgift att överföra den mekanistiska ljudenergin till nervsignaler som sedan kan uppfattas av det centrala nervsystemet. Omvandlingen kräver energi och på grund av detta har hårcellerna en mycket hög energiomsättning. Hårcellerna finns placerade längs hela hörselsnäckan och reagerar därför på olika frekvenser beroende på var de sitter. En skada på hårcellerna kan uppstå efter såväl kortvarig hög bullerexponering som långvarig exponering vid lägre bullernivåer. En hörselnedsättning kan vara både tillfällig eller bestående till sin karaktär. Denna hörselnedsättning tros i båda fallen bero på en obalans i energiomsättningen hos hårcellerna. Om man utsätts för kraftiga energiuttag i samband med stark ljudstimulering av hårcellerna försvåras eller skadas helt dessa cellers funktion. Om exponeringen för buller skulle upphöra så återhämtar sig hårcellerna oftast efter en viss tid, men är bullerexponeringen alltför kraftig blir skadan irreversibel. Detta innebär att de hårcellerna helt tappar sin naturliga funktion. Ju fler celler som skadas på detta sätt desto sämre blir hörselförmågan 21. Även en relativt måttligt nedsatt hörsel kan vara besvärande eftersom den ofta leder till att man får svårigheter att uppfatta samtal. Extra tydligt blir detta i en miljö där flera talar samtidigt eller när annat buller finns i bakgrunden 22. Miljöhälsorapporten från 2001 uppvisar att en stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige rapporterar sig ha nedsatt hörsel, upp till femtio procent av alla män äldre än sextio år. Dessutom rapporterar mer än var tionde man i åldersklassen år samma sak. 18 ( ) 19 ( ) 20 Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid ) s yrkes och miljömedicin (1) s (2)

6 Barn betraktas som en särskilt känsliga för höga ljudnivåer dels pga. deras beteende och brist på skyddande instinkter, dels pga. att barn har en kortare hörselgång vilket gör att ljudet inte hinner dämpas lika mycket som hos vuxna innan det når trumhinnan 23. De ibland höga ljudnivåerna vid konserter, diskotek och musik i hörlurar är särskilt oroande eftersom de ofta överskrider rekommendationer för hur pass hög ljudnivå man bör utsättas för. Dessutom är de exponerade i huvudsak barn och ungdomar. Utsätts man ofta för denna typ av exponering kan dessa ljudnivåer vara hörselskadande 24 TINNITUS En annan typ av hörselförändring som buller kan ge upphov till är tinnitus. I års ålder är var fjärde man och var sjunde kvinna drabbad av detta. Tinnitus är en vanlig åkomma bland vuxna som ofta åtföljer hörselskada, och innebär att man hör ett ljud som uppfattas som störande på något vis 25. Ljudets karaktär kan upplevas som ett pipande, djupa bastoner eller ett brusande ljud. Ljudet kan variera i styrka och intensitet 26. Bland de ungdomar som söker för öronsus uppger mer än hälften att tinnitus uppstått då man överstimulerats av ljud, oftast av hög musik. I de flesta ålderkategorier har män högre prevalens av tinnitus vilket man förklarar med teorin att pojkar och män är mer utsatta för hörselskadande ljud av bullriga leksaker, smällare, skjutvapen och bullriga arbeten 27. Tinnitus kan medföra sömnbesvär, koncentrationssvårigheter, irritation, ilska, oro, depressioner, huvudvärk, stress och trötthet 28. SÖMNSTÖRNING Buller kan orsaka sömnstörningar som i sin tur kan ge trötthet, och detta är ett allvarligt problem i många boendemiljöer 29. Att få sova ostört är mycket viktigt för att vuxna som barn ska kunna fungera normalt både fysiologiskt och mentalt. De primära effekterna på sömnen är svårigheter att somna, väckningar, förändringar av sömndjupet, höjt blodtryck, ökad hjärt- och pulsfrekvens, sammandragning av de ytliga blodkärlen, ändrad andning och ökat antal kroppsrörelser under sömnen. De sekundära effekterna, eftereffekterna följande dag, är upplevelse av minskad sömnkvalitet, trötthet, nedstämdhet eller olustkänsla samt minskad prestationsförmåga 30. Den sömnstörande effekten som människor upplever som allra mest besvärande är väckningseffekten, och risken för att vakna beror framför allt på skillnaden i ljudstyrka mellan bullerhändelsen och bakgrundsljudet i rummet Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid ) s Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid ) s Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid ) s (5) 27 Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid ) s (4) 29 yrkes och miljömedicin (1) s Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid ) s 221

7 PSYKOSOCIALA STRESSEFFEKTER Man har bevisat ett samband mellan bullerexponering och nedsatt prestationsförmåga i olika tankekrävande arbetsuppgifter hos barn såväl som vuxna. Det som mest påverkas av buller är läsning, uppmärksamhet, problemlösningsförmåga, inlärning och minnesförmåga 32. Buller kan distrahera en människa så att uppmärksamheten riktas bort från den aktuella uppgiften. Särskilt distraherande blir ljudet då det kommer utan förvarning eller plötsligt ändrar karaktär. Vissa typer av buller kan dessutom verka sövande eller omedelbart tröttande genom stimulering av hjärnans sömncentra. Detta kan uppträda då man utsätts för infraljud och lågfrekventa ljud, men även under andra former av repetitiva ljudexponeringar. Särskilda yrken kan därför klassas som kritiska yrkeskategorier, t ex piloter och fordonsförare 33 FYSIOLOGISKA STRESSEFFEKTER Buller kan ha en både tillfällig och permanent inverkan på människans fysiologiska funktioner. På arbetsplatser med högt industribuller kan arbetare efter 5 till 30 års exponering utveckla ett förhöjt blodtryck och ökad risk för blodtryckssjukdom 34 Ljud av en viss karaktär kan också ge upphov till ökad puls, pupillutvidgning, muskelspänning och minskade magtarmrörelser yrkes och miljömedicin (1) s Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid )S yrkes och miljömedicin (1) s Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid ) s yrkes och miljömedicin (1) s. 227

8 Epidemiologisk studie- buller Målet med studien är att undersöka förekomst av hörselnedsättning och tinnitus hos barpersonal anställda på nattklubbar i Linköping, som arbetat minst ett år. Buller och hög musik är vanliga orsaker till hörselpåverkan vilket gör det intressant att utreda om människor som är yrkesverksamma i denna typ av miljö drabbas i större utsträckning än liknande grupper som inte utsätts för buller i sitt arbetsliv. Studieupplägg Att under 1 vecka mäta bullerexponering i barer på alla nattklubbar (de kvällar nattklubb bedrivs) i Linköping och sedan kontrollera hörsel och förekomst av tinnitus hos personal som arbetat i baren samt hos en kontrollgrupp. Studien bygger på ett antagande att ljudexponeringen på arbetsplatsen vid mätningen sett likadan ut i minst ett år. Dessutom ska användandet av hörselskydd hos barpersonalen utredas för att kunna studera eventuella skillnader i hörselpåverkan med hjälp av stratifiering. Lämpligt för detta upplägg är en retrospektiv kohortstudie med tanke på att flera utfall av exponeringen därmed kan studeras, samt att metoden är effektiv och tidssparande jämfört med en prospektiv studie av samma karaktär. En fall-kontrollstudie passar inte studieupplägget eftersom just en särskild exponeringskälla är av intresse. Andelen baranställda skulle troligtvis bli försvinnande liten med tanke på alla möjliga orsaker till hörselnedsättning och tinnitus som skulle finnas i studiematerialet. Exponerade Baranställda mellan år som arbetar på nattklubb i Linköping vid studiens början och som arbetat minst 1 år minst 2 kvällar i veckan. De exponerade ska under hela arbetspasset (minst 5 timmar) i huvudsak arbeta i den ljudmiljö som råder i anslutning till dansgolv/ljudkälla. Kontrollgrupp Individer mellan år bosatta i Linköping med ett arbete fritt från känd bullerexponering. Kontrollerna åldersmatchas mot de exponerade då detta är en fördel eftersom hörseln vanligtvis förändras med åldern. Om ingen hänsyn togs till detta skulle resultatet kunna förändras. Ett alternativ skulle vara att köpa åldersmatchat material från ett register där den allmänna befolkningen används som kontrollgrupp. Detta skulle ta mindre tid och vara ekonomiskt fördelaktigt. Dessutom minskar risken för slumpmässiga fel då kontrollgruppen väljs på detta sätt. Det problematiska med denna kontrollgrupp är att risken finns att det ingår alltför många som utsätts för buller på sin arbetsplats, vilket gör att det första alternativet ändå är det som troligtvis leder till störst skillnad i exponering mellan de båda grupperna. Därför används den åldersmatchade och yrkeskontrollerade gruppen trots att detta är mer kostsamt och tar längre tid. Precision För att ta reda på om studiepopulationen är tillräckligt stor görs en studiestorleksberäkning. Detta görs för att undersökningar som baseras på för litet material ger stort utrymme för slumpmässiga fel. Personer som arbetat kontinuerligt under minst ett år ingår i studien. Detta för att ge kontrast mellan exponerade och kontrollgrupp. En längre exponeringstid hade varit att föredra men gruppen baranställda med anställning under längre tid än ett år antas vara för liten. Ett år tros dock räcka för att utveckla hörselnedsättning eller tinnitus. Varierande ljudnivå under arbetsdagen och under arbetsperioden kan påverka precisionen negativt. Även

9 mätfel till följd av felinställd utrustning kan bidra till försämrad precision. Subjektivitet hos vårdpersonal i fastställning av utfallet kan också bidra till spridning i resultatet. En möjlig spridning i grupperna kan också uppkomma av olika exponering på fritiden, något som inte kommer tas hänsyn till i denna studie. Confounding faktor En confounding faktor i studien kan vara att de som ej utsätts för höga ljudnivåer på arbetsplatsen exponeras för höga ljudnivåer på fritiden och vice versa. Den exponerade gruppen kanske tål högre ljud i större utsträckning än den oexponerade gruppen. Man väljer förmodligen inte att arbeta på nattklubb om man är känslig för höga ljudnivåer. Den exponerade gruppen kanske har en livsstil där de utsätts för högt ljud. Dock kan det hända att de baranställda är medvetna om ljudets påverkan och utsätter sig i mindre grad på sin fritid. Bortfall Slumpmässiga bortfall kan uppstå på grund av att vissa individer inte har tid eller är sjuka vid undersökningstillfällen. Ett selektivt bortfall kan vara att vissa personer saknar intresse för denna studie. Detta kan man också se som en confounding faktor, då vi kanske mister de som är mest eller minst hörselskadade, vilket kan ha betydelse för resultatet. Mått på sjukdomsförekomst Som mått på hörselpåverkan anges tinnitus och hörselnedsättning, för att dessa skador är vanliga följder av höga ljudnivåer. Ett alternativ hade varit att studera hur ljudexponering på nattklubbar påverkar personalens koncentrationsförmåga och sömn med mera, eftersom dessa faktorer även de kan påverkas av buller. Prevention Om studien skulle visa att den typ av ljudexponering som uppmätts skadar de anställdas hörsel föreslås dessa preventiva åtgärder: 1. Rekommendation att använda hörselskydd på arbetsplatsen samt att ansvarig arbetsgivare tillhandhåller dessa gratis 2. Information till anställda om risker med arbetet och förslag på ett preventivt förhållningssätt till ljudexponering både på arbetet och på fritiden. 3. Lagstifta om en maximalt tillåten ljudvolym på nattklubbar. 4. Skärpa kraven på de regelbundna kontrollerna av ljudvolymen på arbetsplatser.

Hälsouniversitetet Linköping. Buller. Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23

Hälsouniversitetet Linköping. Buller. Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23 Hälsouniversitetet Linköping Buller Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Mått och mätning av ljud och buller... 3 Mätinstrument...

Läs mer

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Ljud och hörsel VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen VARFÖR

Läs mer

KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp).

KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp). Barn och Ungdom VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Lena Skott Telefon: 08-508 20 032 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-09-28 SDN 2005-10-20 Dnr 002-082/2005 KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Buller. - exponering, hälsoeffekter och en studiedesign om sömnstörningar

Buller. - exponering, hälsoeffekter och en studiedesign om sömnstörningar LINKÖPINGS UNIVERSITET Hälsouniversitetet, Läkarprogrammet termin 4 Seminarieuppgift Miljömedicin/Epidemiologi Vårterminen 2007 Buller - exponering, hälsoeffekter och en studiedesign om sömnstörningar

Läs mer

Seminarium i miljömedicin och epidemiologi VT 2010

Seminarium i miljömedicin och epidemiologi VT 2010 Seminarium i miljömedicin och epidemiologi VT 2010 Pontus Hallenberg Tommy Hedin Amanda Möller Maria Normann Johan Rudenhed Petri Räisänen Julia Slezak Innehåll Buller och ljud... 2 När blir buller störande?...

Läs mer

Höga ljudnivåer. Policy och riktlinjer till skydd mot höga ljudnivåer. tillställningar

Höga ljudnivåer. Policy och riktlinjer till skydd mot höga ljudnivåer. tillställningar Höga ljudnivåer Policy och riktlinjer till skydd mot höga ljudnivåer från offentliga tillställningar Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-17, reviderad av miljö och byggnämden 2011-06-16 Policy Offentliga

Läs mer

Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3

Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3 Staffan Hygge Anders Kjellberg Ulf Landström Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3 Staffan Hygge, Anders Kjellberg och Ulf Landström Miljöpsykologi Avdelningen

Läs mer

Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder?

Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder? Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder? 1 Buller Utbrett miljö- och folkhälsoproblem Miljöstörning som påverkar flest antal människor i Sverige Samhällsbuller består av ljud från exempelvis

Läs mer

Sjöfartsverkets kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om buller på örlogsfartyg; utfärdad den 23 december 1987.

Sjöfartsverkets kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om buller på örlogsfartyg; utfärdad den 23 december 1987. Utkom från trycket den 30 december 1988 Sjöfartsverkets kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om buller på örlogsfartyg; utfärdad den 23 december 1987. Sjöfartsverket föreskriver med stöd av 18

Läs mer

BULLERBARN Mätning, exponering och hälsoeffekter av buller, samt ett förslag till studiedesign om bullrets effekter på förskolelärare.

BULLERBARN Mätning, exponering och hälsoeffekter av buller, samt ett förslag till studiedesign om bullrets effekter på förskolelärare. Seminarieuppgift i Miljömedicin och Epidemiologi VT-09 BULLERBARN Mätning, exponering och hälsoeffekter av buller, samt ett förslag till studiedesign om bullrets effekter på förskolelärare. Basgrupp 6,

Läs mer

Buller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi

Buller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

Riktlinjer för bullerreducering mellan restauranger och bostäder

Riktlinjer för bullerreducering mellan restauranger och bostäder Linköpings kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden 2001-06-20 91 58 Riktlinjer för bullerreducering mellan restauranger och bostäder ÄRENDE I dagsläget är många människor i Linköping

Läs mer

Testa din hörsel. - det är inte svårt

Testa din hörsel. - det är inte svårt Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta

Läs mer

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Hörselskadlig bullerexponering

Hörselskadlig bullerexponering SLUTRAPPORT SLO-920 Hörselskadlig bullerexponering medvetenhet, attityd och riskbeteende hos lantbrukare Qiuqing Geng Box 7033, 750 07 Uppsala 2 Bakgrund Under de senaste åren har jordbrukare varit den

Läs mer

Mätning av bullerexponering

Mätning av bullerexponering Mätning av bullerexponering FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Mätning av buller Yrkeshygieniska mätningar (exponeringsmätningar) - Orienterande

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Miljö- och byggnadskontoret 2014-05-23 Camilla Östergren Sidan 1 av 7

SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Miljö- och byggnadskontoret 2014-05-23 Camilla Östergren Sidan 1 av 7 SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Miljö- och byggnadskontoret Camilla Östergren Sidan 1 av 7 Diariekod: 445 Miljö- och byggnadsnämnden Beslut om försiktighetsmått gällande bulier och lukt från Sisi café.

Läs mer

Remissyttrande gällande definitioner av riktvärden för trafikbuller 2004-03-29. Miljödepartementet Att: Gisela Köthnig

Remissyttrande gällande definitioner av riktvärden för trafikbuller 2004-03-29. Miljödepartementet Att: Gisela Köthnig Föreningen boende mot buller i Sollentuna C/o Nora Woodward Norrgårdsvägen 6B 192 69 Sollentuna Föreningen Väsbybor mot Flygbuller C/o Nicklas Blidmo Stallgatan 9B 194 32 Upplands-Väsby Miljödepartementet

Läs mer

2011-01-24. F2 Psykoakustik + SDOF. Psykoakustik. Psykoakustik. Örat. A ytterörat. B mellanörat. Örats uppbyggnad och hörseln. Skador.

2011-01-24. F2 Psykoakustik + SDOF. Psykoakustik. Psykoakustik. Örat. A ytterörat. B mellanörat. Örats uppbyggnad och hörseln. Skador. 0-0-4 Psykoakustik Örats uppbyggnad och hörseln Skador Maskering F Psykoakustik + SDOF Subjektiva mått Binaural effekt Psykoakustik Örat Söker samband mellan ett ljuds fysikaliska parametrar och hur ljudet

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Vindkraftens miljöpåverkan Hälsa & ohälsa

Vindkraftens miljöpåverkan Hälsa & ohälsa Vindkraftens miljöpåverkan Hälsa & ohälsa Kalmar 11 mars 2013 Ebbe Adolfsson Naturvårdsverket Enheten för prövning och regelgivning 1 Vad jag kommer prata om idag: 1. Bullers påverkan generellt 2. Människors

Läs mer

Ljudmätning i Visby innerstad. Rapport 2011

Ljudmätning i Visby innerstad. Rapport 2011 Ljudmätning i Visby innerstad Rapport 2011 Sammanfattning av ljudmätningar sommaren 2011 Vecka 27 Onsdag Mätning under musikframträdande vid scenen i Almedalen. Ljudnivåerna höll sig inom riktlinjerna.

Läs mer

Flygvägsystemet är avgörande för bullerexponering och störning

Flygvägsystemet är avgörande för bullerexponering och störning Flygvägsystemet är avgörande för bullerexponering och störning Flygvägsystemet avgör vilket geografiskt område som exponeras för buller och i vilken utsträckning. Möjligheterna till bullerdämpande åtgärder

Läs mer

Bullerutredning Ulkavallen

Bullerutredning Ulkavallen Bullerutredning Ulkavallen Efter nya mätningar konstateras att flödena inte ändrats radikalt och inte påverkar bullerutredningens resultat. De värden som antagits av kommunen 2010 står kvar. Detta betyder

Läs mer

HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL

HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL Kerstin Mattsson AB Previa Box 119 39 404 39 Göteborg tel: 031-61 57 00 (vx) fax: 031-80 66 88 kerstin.mattsson@previa.se Handledare: Prof. Mats Hagberg Avd

Läs mer

Att cykla till jobbet

Att cykla till jobbet Att cykla till jobbet Inledning Jag har valt problemet att många åker bil till och från jobbet trots att de bor så nära så att de skulle kunna cykla istället. Jag valde problemet för att bilen släpper

Läs mer

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan

Läs mer

ULLER! HANTVERKARE UTSÄTTS DAGLIGEN FÖR HÖGA OÖNSKADE LJUD. MEN MED SUNT FÖRNUFT KOM- MER DU LÅNGT I KONSTEN ATT SKYDDA DIN HÖRSEL.

ULLER! HANTVERKARE UTSÄTTS DAGLIGEN FÖR HÖGA OÖNSKADE LJUD. MEN MED SUNT FÖRNUFT KOM- MER DU LÅNGT I KONSTEN ATT SKYDDA DIN HÖRSEL. ULLER! HANTVERKARE UTSÄTTS DAGLIGEN FÖR HÖGA OÖNSKADE LJUD. MEN MED SUNT FÖRNUFT KOM- MER DU LÅNGT I KONSTEN ATT SKYDDA DIN HÖRSEL. AV ANDERS MYRDAL E N TUMREGEL, SOM de allra flesta som vistas på arbetsplatser

Läs mer

Hörseljämförelser mellan flygande och icke flygande personal på Malmen

Hörseljämförelser mellan flygande och icke flygande personal på Malmen Hörseljämförelser mellan flygande och icke flygande personal på Malmen Buller Författare: Berit Sydbom Handledare: Bengt Ståhlbom Projektarbete, 5 p, Företagssköterskeutbildning 2005-2007 Oktober 2007

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Butik: Sätt för information till övriga berörda i butiken:

Butik: Sätt för information till övriga berörda i butiken: Egenkontroll Bullerstörning vid varuleveranser Butik: Huvudansvarig: Delegation till: Tagit del: Tagit del: Sätt för information till övriga berörda i butiken: BAKGRUND Miljöbalken(MB) innehåller olika

Läs mer

DOM 2013-06-11 Stockholm

DOM 2013-06-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060207 DOM 2013-06-11 Stockholm Mål nr M 9195-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2012-09-28 i mål nr M 658-12, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

DOM 2013-05-29 Stockholm

DOM 2013-05-29 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060203 DOM 2013-05-29 Stockholm Mål nr M 9593-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-25 i mål nr M 1002-12, se bilaga

Läs mer

Underlag till handlingsplan för hörselprevention hos produktionsarbetare

Underlag till handlingsplan för hörselprevention hos produktionsarbetare Underlag till handlingsplan för hörselprevention hos produktionsarbetare Författare: Marie Sydborn Handledare: Jan-Eric Karlsson vid Arbets- och miljömedicin i Lund Projektarbete 7,5 hp Företagssköterskeutbildning

Läs mer

Trafikbuller: begrepp och åtgärder. 1 Akustiska begrepp. 1.1 db-begreppet och frekvens

Trafikbuller: begrepp och åtgärder. 1 Akustiska begrepp. 1.1 db-begreppet och frekvens 1(6) Trafikbuller: begrepp och åtgärder Hur mycket buller som sprids från en väg påverkas bland annat av vägens utformning, fordonstyp, trafikmängd och hastighet. Hur mycket buller som når fram till en

Läs mer

Kv. Skolmästaren 1 och 2. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: 2014-051 r01 rev1 Datum: 2014-05-23. Att: Peter Carlsson Bruksgatan 8b

Kv. Skolmästaren 1 och 2. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: 2014-051 r01 rev1 Datum: 2014-05-23. Att: Peter Carlsson Bruksgatan 8b Rapport nummer: 2014-051 r01 rev1 Datum: 2014-05-23 Kv. Skolmästaren 1 och 2 Trafikbullerutredning L:\2014\2014-051 SS Kv Skolmästaren 1 och 2, Structor Miljöteknik AB\Rapporter\2014-051 r01.docx Beställare:

Läs mer

Bullerutredning Villa Roskullen

Bullerutredning Villa Roskullen Rapport HÄRRYDA KOMMUN Bullerutredning Villa Roskullen Malmö 2016-01-25 Bullerutredning Villa Roskullen Datum 2016-01-25 Uppdragsnummer 1320018824 Utgåva/Status 1 Oscar Lewin Uppdragsledare & Handläggare

Läs mer

Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997

Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997 Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997 Rapport 4/1998 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Sammanfattning Miljöförvaltningen utförde ljudnivåmätningar under två konsertkvällar

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Helgö etapp 1 och 2, Ekerö. Trafikbullerutredning till detaljplan. Rapport nummer: 2014-149 r01 (Förhandskopia) Datum: 2014-10-14

Helgö etapp 1 och 2, Ekerö. Trafikbullerutredning till detaljplan. Rapport nummer: 2014-149 r01 (Förhandskopia) Datum: 2014-10-14 Rapport nummer: 2014-149 r01 (Förhandskopia) Datum: 2014-10-14 Helgö etapp 1 och 2, Ekerö Trafikbullerutredning till detaljplan L:\2014\2014-149 SS Helgö, Ekerö, Combitech AB\Rapporter\2014-149 r01.docx

Läs mer

Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping

Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga er från musik Mätningar i Jönköping Miljökontoret kommun Per-Åke Sandberg och Erik Engwall November 2005 Projektet Socialstyrelsen har under våren,

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

PM Besvärsstudie 2008

PM Besvärsstudie 2008 Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte

Läs mer

Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson

Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson Höga ljud Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syftet med mätningar av höga ljud...3 Riktvärden för höga ljudnivåer...4 Hörselskador...4 Metod...5 Resultat...6

Läs mer

Ljudnivåmätare C.A 832

Ljudnivåmätare C.A 832 Ljudnivåmätare C.A 832 SVENSKA Användarmanual 1 Symbolens betydelse Varning! Läs igenom användarmanualen innan instrumentet används. Instruktioner som i manualen är märkta med symbolen ovan måste följas

Läs mer

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds

Läs mer

Överklagande av länsstyrelsens beslut om återförvisning av ärende om fläktbuller, Rindögatan 6, fastighet Nummerhästen 9

Överklagande av länsstyrelsens beslut om återförvisning av ärende om fläktbuller, Rindögatan 6, fastighet Nummerhästen 9 Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2014-03-04 Handläggare Robert Eriksson Telefon: 508 28 951 Till Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnd Överklagande av länsstyrelsens beslut om återförvisning

Läs mer

Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse

Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse Miljömedicinskt möte, 23/11 2011, Göteborg Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse Anita Gidlöf-Gunnarsson, fil.dr Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Läs mer

ÅF Ljud och Vibrationer Infomöte Paul Appelqvist 2014-10-27

ÅF Ljud och Vibrationer Infomöte Paul Appelqvist 2014-10-27 ÅF Ljud och Vibrationer Infomöte Paul Appelqvist 2014-10-27 Ljudnivå vad är det? 10+10=13 20+20=23 40+40=43 2 3 Ljudets tidsvariation 4 Ljudtrycksnivå och Ljudeffektnivå? 5 A-, C-vägning, dba, dbc 6 Akustik

Läs mer

2013-02-13. F7 Trafikbuller. Onsdagens aktiviteter. Fredagens aktiviteter. Mätning av trafikbuller och fasadisolering. Kl 10-12 - Grupp 1.

2013-02-13. F7 Trafikbuller. Onsdagens aktiviteter. Fredagens aktiviteter. Mätning av trafikbuller och fasadisolering. Kl 10-12 - Grupp 1. F7 Trafikbuller Onsdagens aktiviteter Mätning av trafikbuller och fasadisolering Kl 10-12 - Grupp 1. Kl 13-15 - Grupp 2. Kl 15-17 - Gästföreläsning om mätningar av ljud och vibrationer med Sigmund Olafsen

Läs mer

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan? Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens

Läs mer

Buller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi

Buller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Karlstad 2016-03-31 Var finns bullret? Arbeta i buller FYSISK OHÄLSA PSYKISK OHÄLSA

Läs mer

SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN & EPIDEMILOGI

SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN & EPIDEMILOGI SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN&EPIDEMILOGI BULLER Av:Basgrupp1 Läkarlinjentermin4,HT2008 MikaelEdström,KristinaRosén,EbbaJonsäter,My Aronsson,JohanWiman INLEDNING Våruppgiftvarattsammanställaenrapportomvadbullerärochpåvilketsättvi

Läs mer

VÄG 34 / 1050 / 1123 STORA SJÖGESTAD MKB TILL ARBETSPLAN ILLUSTRATIONSPLAN

VÄG 34 / 1050 / 1123 STORA SJÖGESTAD MKB TILL ARBETSPLAN ILLUSTRATIONSPLAN Motala I Gräns för arbetsplan Pendelparkering Hållplatser för lokala bussar Möjlig bullerskärm G H F Ny bro över väg 34 D Gång- och cykelväg 1123 Fornåsa 1050 B K L C E Hållplats för expressbussar Befintlig

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Trafikbullerutredning. Brandbergen Centrum. Sammanfattning. Ida-Maria Classon

Trafikbullerutredning. Brandbergen Centrum. Sammanfattning. Ida-Maria Classon Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr Brandbergen Centrum Haninge Kommun Ida-Maria Classon Jan Pons Monica Waaranperä 1320007389 R1 Datum 2014-05-06 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge

Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge Rapport nummer: 2014-165 r01 Datum: 2014-12-16 Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge Trafikbullerutredning L:\2014\2014-165 MS Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Sundell Arkitekter AB\Rapporter\2014-165

Läs mer

1. PRESENTATION... 3 2. SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 3. 2.1 Säkerhetsföreskrifter...3. 2.2 Användningsvillkor...3 3. BESKRIVNING AV INSTRUMENTET...

1. PRESENTATION... 3 2. SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 3. 2.1 Säkerhetsföreskrifter...3. 2.2 Användningsvillkor...3 3. BESKRIVNING AV INSTRUMENTET... Användarmanual Tack för att Du har införskaffat en CA 834 Ljudnivåmätare. För att få ut mesta möjliga av ditt instrument så ber vi Dig att: Läsa användarmanualen noggrant Följa säkerhetsföreskrifterna

Läs mer

Buller. Definition av buller. Vad använder vi hörseln till?

Buller. Definition av buller. Vad använder vi hörseln till? Buller Vad använder vi hörseln till? Kommunikation Tal-Hörsel Extremt god förmåga att urskilja små förändringar i ljudbilden, alltid lyssning på måttligt starka ljud God kognitiv förmåga Orientering, varning

Läs mer

Trafikbullerutredning Hammarbergsvägen, Haninge kommun

Trafikbullerutredning Hammarbergsvägen, Haninge kommun o:\sto1\xak\2014\100000 hammarbergsvägen\100000-r1 trafikbullerutredning.doc Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr Hammarbergsvägen Haninge kommun Mattias Borgström Michel Yousif Jan Pons

Läs mer

Bullerutredning Brösarp 12:129 - buller från verksamheter i anslutning till Brunnsviksvägen

Bullerutredning Brösarp 12:129 - buller från verksamheter i anslutning till Brunnsviksvägen PM FOJAB Arkitekter AB Bullerutredning Brösarp 12:129 - buller från verksamheter i anslutning till Brunnsviksvägen Malmö 2013-09-30 Bullerutredning Brösarp 12:129 - buller från verksamheter i anslutning

Läs mer

Buller och luftföroreningar vid Solstrålens förskola, Partille kommun

Buller och luftföroreningar vid Solstrålens förskola, Partille kommun Buller och luftföroreningar vid Solstrålens förskola, Partille kommun Mikael Ögren Akustiker Mathias Holm Överläkare Pernilla Almerud 1:e yrkes- och miljöhygieniker Peter Molnár Miljöfysiker Göteborg den

Läs mer

Att kunna höra Hörselrubbningar Orsaker till hörselnedsättning

Att kunna höra Hörselrubbningar Orsaker till hörselnedsättning 55 Att kunna höra Hörselrubbningar Hörselrubbningar är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Cirka 11 % av befolkningen anger att de har problem med nedsatt hörsel. Minst lika många har besvär på grund

Läs mer

~TIERPS ~KOMMUN. Förslag till beslut i ärende om utökat antal dagar för användande av motorbana på Tierp Arena, fastighet Svanby 5:18

~TIERPS ~KOMMUN. Förslag till beslut i ärende om utökat antal dagar för användande av motorbana på Tierp Arena, fastighet Svanby 5:18 ~TIERPS ~KOMMUN Dokumentnamn Skrivelse Datum 2012-05-03 I(S) Diarienummer Dnr.2012-0231-5 Adress Utskottet Samhällsbyggnad Förslag till beslut i ärende om utökat antal dagar för användande av motorbana

Läs mer

Studien. Teknik. Akustik. Enkätundersökning. En kvalitativ, explorativ studie av ett case. Bestående av tre delar:

Studien. Teknik. Akustik. Enkätundersökning. En kvalitativ, explorativ studie av ett case. Bestående av tre delar: Studien En kvalitativ, explorativ studie av ett case Bestående av tre delar: Teknik Akustik Enkätundersökning Redovisning av Enkätsvar: från lyssnare, musiker, anställda Subjektiv hörselstatus Ljudkvalitet

Läs mer

Grundläggande Akustik

Grundläggande Akustik Läran om ljud och ljudutbredning Ljud i fritt fält Ljudet utbreder sig som tryckväxlingar kring atmosfärstrycket Våglängden= c/f I luft, ljudhastigheten c= 344 m/s eller 1130 ft/s 1ft= 0.3048 m Intensiteten

Läs mer

Ask a question. Change a life...

Ask a question. Change a life... Ask a question. Change a life... Vad påverkar vårt beteende gentemot kunden? Kunskap våra kunskaper, pedagogiska och tekniska, speglar hur vi bemöter våra kunder. Färdighet självsäkerhet, uttrycker det

Läs mer

Ljudutbredning från vindkraftverk. 1 Teorin bakom ljud. Bilaga B7

Ljudutbredning från vindkraftverk. 1 Teorin bakom ljud. Bilaga B7 Uppdragsnr: 10122794 1 (5) Bilaga B7 PM Ljudutbredning från vindkraftverk 1 Teorin bakom ljud Ljud är tryckförändringar i t ex luft som uppfattas av vår hörsel. Ljudets styrka, ljudnivån, uttrycks i flera

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och tillsyn

Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och tillsyn Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och tillsyn utkast till vägledningar Redovisning till regeringen april 2014 S2013/613/PBB (Boverket) och M2013/1738/Me (Naturvårdsverket) BOVERKET

Läs mer

Trafikbullerutredning Åby 1:27

Trafikbullerutredning Åby 1:27 Uppdrag Åby 1:27, Haninge Beställare Haninge kommun Att David Jones Handläggare Jan Pons Granskare Michel Yousif Rapportnr 1320014038 Datum 2015-04-24 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104

Läs mer

7 Bullerskydd. 7:1 Allmänt. 7:11 har upphävts genom (BFS 2013:14). 7:12 Definitioner

7 Bullerskydd. 7:1 Allmänt. 7:11 har upphävts genom (BFS 2013:14). 7:12 Definitioner Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om ikraftträdande och övergångsbestämmelser och samtliga fotnoter; se respektive

Läs mer

STÖRNINGAR OCH ORO ATT BO NÄRA PETROKEMISK INDUSTRI

STÖRNINGAR OCH ORO ATT BO NÄRA PETROKEMISK INDUSTRI Miljömedicinskt möte, 16 september 2014, Arbets- och miljömedicinska kliniken, USÖ STÖRNINGAR OCH ORO ATT BO NÄRA PETROKEMISK INDUSTRI Anita Gidlöf-Gunnarsson 1, Lars Barregård 2 1 Universitetssjukhuset

Läs mer

Miljösamverkan Skåne projekt Vägtrafikbuller, februari 2010. Version mars 2010

Miljösamverkan Skåne projekt Vägtrafikbuller, februari 2010. Version mars 2010 Trafikbullerstörning i Skåne En specialbearbetning av Folkhälsoenkäten 2008 Theo Bodin, med. kand. Maria Albin, överläkare, docent SAMMANFATTNING Folkhälsoenkäten i Skåne 2008 besvarades av 28 198 personer.

Läs mer

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik. Anna Berglöw Tel +46 (0)10 505 60 62 anna.berglow@afconsult.com

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik. Anna Berglöw Tel +46 (0)10 505 60 62 anna.berglow@afconsult.com ÅF Ljud och Vibrationer Akustik 1 Anna Berglöw Tel +46 (0)10 505 60 62 anna.berglow@afconsult.com Akustik Buller Vibrationer Göteborg Köpenhamn Malmö Stockholm Umeå Örnsköldsvik Ca 75 personer 2 Våra arbetsfält

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Trafikbullerutredning, Kungsljuset 2

Trafikbullerutredning, Kungsljuset 2 O:\29AKU\2913\61291356895\06 Rapporter och PM\ Uppdrag Kungsljuset 2 Beställare Västerås stad Att Handläggare Helena Kihlén Michel Yousif Granskare Jan Pons Rapport nr 61291356895-r8 Datum 2015-05-11 Ramböll

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

BEDÖMNINGSGRUNDER VID NYETABLERING AV ÅTERVINNINGSSTATIONER I STOCKHOLMS STAD

BEDÖMNINGSGRUNDER VID NYETABLERING AV ÅTERVINNINGSSTATIONER I STOCKHOLMS STAD SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-10-15\dagordning\tjänsteutlåtande\13.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-010718-249 SID 1 (6) 2009-09-22 MHN 2009-10-15

Läs mer

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13 Malmö 2015-01-13 Datum 2015-01-13 Uppdragsnummer 61661253716 Utgåva/Status Rev 3 Jenny Ekman Johan Jönsson Jens Karlsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Innehåller information omdetnya EU-direktivet2003/10/EC. Att höra. [ Fakta om din hörsel och hur du skyddar den ]

Innehåller information omdetnya EU-direktivet2003/10/EC. Att höra. [ Fakta om din hörsel och hur du skyddar den ] Innehåller information omdetnya EU-direktivet2003/10/EC Att höra [ Fakta om din hörsel och hur du skyddar den ] Hörsel [ Hörsel ] Hörsel är ett av våra viktigaste organ när det gäller kommunikation, men

Läs mer

Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne?

Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne? Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne? Multi-modal interaktion Input via flera sinnen Mobil interaktion Personer med synnedsättning Det sammanhang i vilket tekniken används

Läs mer

ÖVERKLAGANDE AV MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS BESLUT ATT LÄMNA KLAGOMÅL OM BULLER FRÅN GRANNES TVÄTTMASKIN UTAN YTTERLIGARE ÅTGÄRD

ÖVERKLAGANDE AV MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS BESLUT ATT LÄMNA KLAGOMÅL OM BULLER FRÅN GRANNES TVÄTTMASKIN UTAN YTTERLIGARE ÅTGÄRD MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) MHN 2010-10-25 p 15 Robert Eriksson Intendent Hälsoskyddsavd. Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm ÖVERKLAGANDE AV MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS

Läs mer

Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller

Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller REMISSVERSION VÄGLEDNING OM INDUSTRI- OCH ANNAT VERKSAMHETSBULLER Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller - Remissversion B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N

Läs mer

Hörselhälsa. Ett studiematerial för grundskolan

Hörselhälsa. Ett studiematerial för grundskolan Hörselhälsa Ett studiematerial för grundskolan Hörselhälsa Ett studiematerial för grundskolan Kim Kähäri arbetslivsinstitutet väst 2004 Innehåll 3 Bakgrund 5 Om materialet 6 Hörselhälsa lämpligt från

Läs mer

Helgö, skottbuller, Ekerö kommun

Helgö, skottbuller, Ekerö kommun Rapport nummer: 2014-182 r01 Datum: 2015-01-30 Helgö, skottbuller, Ekerö kommun L:\2014\2014-182 SS Helgö, påverkan av skottbuller, Combitech AB\Rapporter\2014-182 r01.docx Bild: karta över Helgö med omnejd,

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34)

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) 32 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART- PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om

Läs mer

Tinnitus. musikens gissel

Tinnitus. musikens gissel Tinnitus musikens gissel Alla har vi väl nån gång upplevt det där bruset, eller tjutet efter en högljudd konsert. Det sitter i en dag eller två, och försvinner till slut. Oftast. Tänk dig då att du har

Läs mer

Tack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010.

Tack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010. Tack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010. Den fjärde fredagen i september har utlysts som Researchers Night av EU-kommissionen. Runt om i hela Europa erbjuds varje år sedan 2005 hundratals

Läs mer

Buller vid planerat trygghetsboende, kompletterande rapport

Buller vid planerat trygghetsboende, kompletterande rapport AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD UPPDRAGSNUMMER Stefan Troëng 2014-04-03 2014-04-11 1320002418 Beställare: Att: Luleå kommun Nelli Nilsson Objekt: Bergnäset, Luleå Buller vid planerat trygghetsboende,

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Mindre buller 2008-2017

Mindre buller 2008-2017 Publikation 2007:47 Fördjupningsdokument miljö Mindre buller 2008-2017 Titel: Fördjupningsdokument miljö Mindre buller Publikation: 2007:47 Utgivningsdatum: 2007-05 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Kjell

Läs mer

Säkerheten vid mikrovågstorkning

Säkerheten vid mikrovågstorkning Säkerheten vid mikrovågstorkning Mikrovågstorkaggregat har blivit allt vanligare vid reparation av fukt- och vattenskador i byggnaderna. Torkaggregatets funktion bygger på mikrovågsstrålning. Om torkaggregatet

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer