Buller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi

Transkript

1 Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik

2 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen säger tyvärr inget om vilka effekter bullret har på oss människor.

3 Var finns bullret?

4 Arbeta i buller

5 Arbeta i buller FYSISK OHÄLSA PSYKISK OHÄLSA Hörselnedsättning Tinnitus Ljudöverkänslighet Ljudtrötthet Ljudförvrängning Ökad arbetsansträngning Trötthet i arbetet Försvårar arbetet Stress Slitenhet efter arbetet

6 Grad av bullerpåverkan Ljudnivån Frekvens Toner i buller Hur ljudet varierar Maskeringseffekter Informationsinnehåll Förutsägbarhet Kontroll Inställning Möjligheter att sänka bullret Individuella skillnader

7 Decibelskalan

8 Gränsvärden Gränsvärde 85 db(a) Mycket höga krav på koncentration och taluppfattning Höga krav på koncentration och taluppfattning Normala förhållanden för taluppfattbarhet Bullriga miljöer med stora maskiner 35 db(a) 40 db(a) 55 db(a) 70 db(a)

9 Anmälningar av hörselrelaterad ohälsa Antalet anmälningar vad gäller bullerrelaterad ohälsa ifrån klassiskt bullriga miljöer ex. industri minskar. Antalet anmälningar vad gäller bullerrelaterad ohälsa ifrån ex. pedagogiska miljöer ökar.

10 Bakgrund till forskningsprojekten Utreda bullerexponeringen, stress och hörselrelaterad ohälsa samt sambanden mellan dessa inom förskolan. Samt utvärdera olika åtgärders effekt på bullerexponering, stress och ohälsa.

11 Bakgrund till forskningsprojekten 17 förskolor inom Umeå kommun. (Projekt 1 och 2) Två avdelningar vid varje förskola. Umeå Kommun (skolkontoret, fastighetskontoret, miljökontoret). Företagshälsovården Feelgood samt Lärarförbundet. Ett flertal olika aktörer vad gäller åtgärdsinsatserna.

12 Studiedesign 1:a mätning Åtgärder Sista mätning Ljudmätningar Frågeformulär Kortisolprover Sömndagbok Hörselkontroller 17 förskolor i Umeå kommun. Arbetsplats 101 förskollärare och barnskötare ingår i studien. Hälsa Vid uppvak & Hörsel 13 olika typer av åtgärder har utvärderat 1h efter Stress uppvak Ljudmiljö Lunch Ljudmätningar Frågeformulär Kortisolprover Sömndagbok Hörselkontroller Kl 21:00

13 Preventiva insatser

14 Testade åtgärder Akustiska åtgärder Ny ventilation Ljuddämpade bord Ljudabsorbenter på väggar Nya leksaker Ny lekhall Minskad barngrupp Organisatoriska åtgärder Barnpedagogik Personalpedagogik Vilrum för personal Sinnes/vilrum för barn Ljusreglering Risk/buller utbildning Ljudnivåvakter 3st kontrollförskolor

15 Resultat av ljudnivåmätningar före åtgärder

16 Genomsnittlig ljudnivå Ljudnivåer före införandet av åtgärder 85 Gränsvärde 80 Insatsvärde Medelvärde våra mätningar 65 Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9 Nr 10 Nr 11 Nr 12 Nr 13 Nr 14 Nr 15 Nr 16 Nr 17

17 Ljudnivåer före införandet av åtgärder

18 Ljudnivåer före införandet av åtgärder Gränsvärde 115 db(a)max

19 Approximativa intervaller för bullerexponering i olika branscher Militär Restaurang/nöjesbransch Kontorsarbete Skola och Undervisning Musiker Handel Förskolor db(a) Vård och omsorg Mekanisk industri Offentlig förvaltning Transporter Gruvindustri Tekniskt arbete Byggnadsarbeten Lager/förrådsarbete Mark och anläggning Bevakning/räddningstjänst/polis Verkstäder/metallarbete

20 genomsnittlig ljudnivå db Arbetstid vid olika ljudnivåer h 32h 16h 8h 4h 2h 1h 3o min 15 min 7,5 min

21 Resultat av hörselundersökningar

22 Procent med hörtrösklar sämre än 25 db Prevalens av hörtrösklar sämre än 25 db för respektive öra Vänster öra 40% Höger öra 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 250 Hz 500 Hz 1000 Hz 2000 Hz 3000 Hz 4000 Hz 6000 Hz 8000 Hz

23 Genomsnittliga hörtrösklar Genomsnittlig hörselnedsättning för olika frekvenser Ej exponerade (referens material) Hz 500 Hz 1000 Hz 2000 Hz 3000 Hz 4000 Hz 6000 Hz Förskoleanställda 8000 Hz

24 Andel med tinnitus 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ja, i båda öronen Ja, vänster öra Ja, höger öra Annat Total andel med tinnitus

25 Ljudtoppar i bullret

26 Ljudtoppar

27 Antal ljudtoppar över 85 dba per timme Kl 6-7 Kl 7-8 Kl 8-9 Kl 9-10 Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl 17-18

28 Skillnader i ljudmiljön före och efter åtgärder (Via ljudnivåmätningar)

29 Genomsnittlig ljudnivå Förändring av ljudnivå före och efter åtgärder (personburna mätningar) 74 Före åtgärd Efter åtgärd Akustiska åtgärder Organisatoriska åtgärder Kontroll förskolor

30 Genomsnittlig ljudnivå Förändring av ljudnivå före och efter åtgärder (stationära mätningar) 74 Före åtgärd Efter åtgärd Akustiska åtgärder Organisatoriska åtgärder Kontroll förskolor

31 Antal ljudtoppar över 85 dba per timme Efter åtgärd Före åtgärd Kl 6-7 Kl 7-8 Kl 8-9 Kl 9-10 Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl 17-18

32 Objektiva mått Subjektiva mått Ljudnivå (Personburen) Ljudnivå (Stationär) Antal höga ljudtoppar Upplevd ljudnivå Upplevda ljudtoppar Störning av barnens röster Störning av ljud från barnens aktiviteter Allmän ljudstörning Ny ventilation Ljuddämpade bord Ljudabsorbenter Nya leksaker Minskad barngrupp Ny lekhall Barnpedagogik Personalpedagogik Vilorum för personal Vilorum för barn Ljusreglering Risk/bullerutbildning Ljudnivåvakter Referens förskolor

33 Antal barn i relation till ljudmiljön

34 Antal ljudtoppar över 85 dba per timme / antal barn per timme Antal toppar Antal barn Kl 6-7 Kl 7-8Kl 8-9 Kl 9-10 Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl 17-18

35 Ljudnviåer i förhållande till antal barn

36 Antal pojkar och flickor i förhållande till ljudnivåer

37 Sammanfattning buller Personalen har hörtröskelförsämringar i större utsträckning än människor som inte är bullerexponerade i sitt arbete. Hörtröskelförsämringen förklaras inte av de uppmätta genomsnittliga ljudnivåerna, utan troligtvis finns det annat i ljudmiljön som ger upphov till nedsättningen. Akustiska åtgärder visar sig ha bättre effekt på upplevd ljudmiljö jämfört med organisatoriska åtgärder, vilket till viss del beror på den wow-effekt so uppstår vid införandet av dess. En minskning av barngruppens storlek har positiva effekter på såväl den fysiska exponering som upplevd ljudmiljö. Den positiva effekten förklaras av färre bullerkällor, men även förändrade relationer mellan barnen.

38 Lite kort om stress

39 Lite kort om stress Att kunna känna akut stress är otroligt viktigt. - Denna egenskap är en viktig del i vårt överlevnadskit. - Vi kan hantera ganska mycket stress så länge vi ges möjlighet att återhämta oss mellan stressupplevelserna. Kronisk stress är däremot dödligt. - Ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar - Leder till depression och i värsta fall självmord. - Ökar risken för sömnproblematik.

40 Lite kort om stress Förhöjda nivåer av stresshormoner (Kortisol) leder till - Försämrat immunsystem - Högre nivåer av plack i blodomloppet, minskad elasticitet av blodkärlen vilket leder till sämre möjligheter för kroppen att reglera blodtrycket = ökad risk för högt blodtryck = ökad risk för hjärt- kärlsjukdom. - Psykiskt leder det även till att vi hamnar i obalans vilket ofta kan ge sig uttryck i att vi är lättirriterade.

41 Lite kort om stress Sårläkning hos personer med och utan kronisk stress. (Kiecolt-Glaser et al., 1995) Blå stapel = personer som vårdar anhörig med Alzheimers. Gul stapel = Personer utan hög stress i livet. Forskarna gjord ett sår på varje deltagare och mätte hur lång tid det tog innan såret var helt läkt.

42 Skillnader i hälsa före och efter olika preventiva åtgärder

43 Förskolor med åtgärd - utbrändhet 50% 45% 40% Före åtgärd Efter åtgärd 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Friska Låg utbrändhet Hög utbrändhet Patologiskt utbränd

44 Skillnader i hälsa före och efter införandet av åtgärder Uppleved stress Belastning och belöning Stress-kortisol Utbrändhet Depression Utmattning Sömn Ny ventilation Ljuddämpade bord Ljudabsorbenter Nya leksaker Minskad barngrupp Ny lekhall Barnpedagogik Personalpedagogik Vilorum för personal Vilorum för barn Ljusreglering Risk/bullerutbildning Ljudnivåvakter Referens förskolor

45 Malmberg & Överbäck, Yrkesmedicinska kliniken i Lund, 2002.

46 Kotisol nmol/l Stresskortisol Före akustiska åtgärder Vid uppvak 1h efter uppvak Efter akustiska åtder Kl 11 kl 21

47

48 Lunchtid 1h efter Nyvaken Kl 21:00 kl uppvak % - 10% 46%

49 Sammanfattning hälsa Personalen uppvisar högre stress i arbetet och en högre grad av utbrändhet än normalt för andra yrkesgrupper. Den upplevda stressen och utbrändheten kan till viss del härledas till ljudmiljön, men andra arbetsmiljöfaktorer påverkar sannolikt även ohälsan. Genom de olika åtgärderna har positiva effekter observerats vad gäller stresshormoner, utmattning i arbetet samt en minskning av upplevd utbrändhet hos de mest utsatta individerna.

50 Hur väl har de olika åtgärderna fungerat? (Personalens bedömning)

51 AKUSTISKA ÅTGÄRDER Hur effektiv har åtgärden varit i syfte att förbättra ljudmiljön? Ny lekhall Minskad barngrupp Nya leksaker Ljudabsorbenter Ljuddämpade bord Ny ventilation Risk/buller utbildning Vilorrum för barn Ljudnivåvakter Ljusinstallation Vilorum för personal Personalpedagogik Barnpedagogik ORGANISATORISKA ÅTGÄRDER 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Ingen förbättring Liten förbättring Stor förbättring Mycket stor förbättring

52 Total övergripande bedömning av den testade åtgärden

53 Leksaker och ljud i förskolan

54 Leksaker i förskolan Projektet var finansierat av AFA Försäkring. Har utrett hur leksaker/pedagogiska material påverkar ljudmiljön i förskolan. 15 förskolor deltog i studien. Dåliga produkter har ersättas med nya ur bullerhänseende bättre produkter.

55 Leksaker i förskolan Kök och matleksaker.. Bultbrädor, bilar, barnvagnar, Lego och duplo. Träklossar stora som små, kaplastavar Sedan börjar det komma mer spännande saker Parkeringsgarage, djur i plast. Utklädnadskläder... Spel. Pyssel.

56 Preliminära resultat Orsak till störande ljud hos leksak (alla typer av leksaker) pga hur barnen använder leksaken ljud som uppstår vid fram- och bortplockning materialet leksaken är byggd av ljud_pga_ljudkaraktär leksaken är designad att skapa ljud leksaken används för ofta av att leksaken upplevs som onödig 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

57 Arbetsmiljöverkets gränsvärden Gränsvärde 115 db(a)max 135 db(c)peak

58 Preliminära resultat Differens i maximalt A-vägd ljudnivå för de leksaker mätta under förhållanden som motsvarar när barnen leker med leksakerna före och efter åtgärd. De leksaker som generade de högsta ljudnivåerna före åtgärderna är listade överst. Produktnamn före Laf Max före Laf Max efter Produktnamn efter Differens plastglas 94,6 48,1 picknickkorg i tyg -46,5 bultbräda 93,9 73,1 Vrid och sortera -20,8 matservis 93,9 48,1 picknickkorg i tyg -45,7 kök 93,8 82,0 Nytt kök med dämpad lucka -11,8 råttfällan spel 93,2 77,6 Nytt spel, Taktillott -15,6 porslinsservis 91,9 48,1 picknickkorg i tyg -43,8 duplo 91,7 89,0 duplo ny förvaring -2,6 brio järnväg 90,6 85,9 Ny förvaring -4,7 fia med knuff 89,3 70,7 Nytt spel, jag kan räkna -18,6 lego 88,1 76,8 Lego ny förvaring -11,3 gardinknoppar 87,0 81,3 Ny förvaring -5,7 siffror arbetsmaterial 86,7 79,0 Ny förvaring -7,7 schackspel 86,2 79,3 Nytt spel, rätta formen -7,0 pennor 85,5 73,2 Ny förvaring ståendes pennor -12,3 diverse trägrejer, gardin m.m 84,5 79,3 Nopper -5,2 Parkeringsgarage 84,4 79,3 Nytt parkeringsgarage i trä -5,2 djur i plast 84,1 49,6 bondgård i tyg -34,5 djur 84,1 49,6 bondgård i tyg -34,5 blokus 84,0 76,1 Ny förvaring -7,9 träigelkott 83,3 62,1 Plast/gummibilar -21,2 dockvagn sulky 82,1 79,7 Bärstol -2,3 dockvagn vanlig 82,1 53,4 Ny dockvagn med mjuka hjul -28,6 montessori 81,9 66,3 Ny förvaring -15,6 bilgarage 77,2 79,3 nytt pgarage 2,0 telefon 77,2 77,4 Ny knapptelefon 0,2 pallar utan tassar 74,8 52,9 Ljuddämpande tassar till ben -21,9 kväkande anka 71,6 59,9 Kattmamma -11,7 Bilar i plåt 67,1 62,1 Plast/gummibilar -5,0 briomask 63,0 62,1 Plast/gummibilar -0,8

59 Preliminära resultat 80 Frevkensdata före och efter åtärd för olika produktkateogier (genomsnitt av alla mätningar) ,5Hz [db] 16Hz [db] 20Hz [db] 25Hz [db] 31,5Hz [db] 40Hz [db] 50Hz [db] 63Hz [db] 80Hz [db] 100Hz [db] 125Hz [db] 160Hz [db] 200Hz [db] 250Hz [db] 315Hz [db] 400Hz [db] 500Hz [db] 630Hz [db] 800Hz [db] 1kHz [db] 1,25kHz [db] 1,6kHz [db] 2kHz [db] 2,5kHz [db] 3,15kHz [db] 4kHz [db] 5kHz [db] 6,3kHz [db] 8kHz [db] 10kHz [db] 12,5kHz [db] 16kHz [db] 20kHz [db] Före Efter

60 Preliminära resultat

61 Preliminära resultat Upplevd ljudstörning Före Efter 5 veckor Efter 11 veckor

62 Preliminära resultat Hur väl har de nya leksakerna motsvarat det syfte ni hade med de tidigare leksakerna? Skala veckor efter 11 veckor efter

63 Preliminära resultat

64 Vad stressar mest, och vilka stressar mest?

65 Vår definition av stress Med stress menar vi den mentala och kroppsliga reaktion som man upplever när man utsätts för krav som man har svårt att hantera på grund av begränsade resurser. (ex saknar kunskap, dåligt stöd ifrån kollegor eller andra resurser). Eller att man oroas över att ställas inför en sådan situation. Känslan av att inte hinna med det planerade arbetet, frustration, oro och svårt att somna med mera kan också vara en indikation på stress. Fysiska symptom kan vara spända muskler, förhöjt blodtryck och hög puls. Det din känsla och upplevelse som avgör om du är stressad eller inte.

66 Stress i arbetet Det vi kan se i våra studier hittills är att personal som är stressad eller har en hög grad av utbrändhet har sämre återhämtning och att dessa dessutom lider mer av den dåliga ljudmiljön. Vid förbättringar av ljudmiljön har vi minskat stress och trötthet efter arbetsdagen slut. Men andra faktorer påverkar till stor del också den upplevda stressen i arbetet.

67 konflikter bland personal förberedelser inför matsituationer administration personalmöten planering röster på och avklädning ytterkläder ljud barnens aktiviteter ringande telefoner röster i omgivningen ljud från torkar diskmaskiner ventilationsljud fri lek barnen inomhus mellanmål med barnen WC lunch med barnen inomhusaktiveter där personalen medverkar fri lek barnen utomhus utomhusaktiviteter där personalen medverkar barn speciella behov ej diagnos barn konkurerrar uppmärksamhet otåliga barn konflikter mellan barn barn speciella behov diagnos Stressorer Organisering av arbetet Ljudrelaterade faktorer Arbetssituationer Barngruppen Ej stressande Ganska stressande Otroligt stressande

68 Skattad stress Arbetsbelastning Fri lek för barnen Administrati on och p- möten Mellanmål Lunch Förberedelse inför lunch och mellanmål Ringande telefoner Fri lek inomhus Konflikter mellan barnen Byte av kläder på barnen Personalkonf likter Hög stress 22,73 54,82 51,18 39,91 49,27 50,64 56,82 62,27 64,45 70,73 Låg Stress 16,46 21,69 25,23 25,46 27,77 27,92 32,69 38,00 45,85 50,67

69 Observationsstudie Observerad Barn 60 min före lunch Låg stress Hög stress 36,1 37,7 Barn Observerad 24,5 29,0 Observerad Kollegor 5,5 4,9 Kollegor Observerad 7,1 11,2 Översyn 13,2 13,3 Problemsituationer 1,6 2,0

70 Stress i arbetet Följande faktorer är utmärkande hos högstressande pedagoger i förskolan: Personer med småbarn hemma. De lägger mer tid än sina kollegor på att planera det pedagogiska arbetet. De förefaller vara personer som kollegor i större utsträckning förlitar sig på.

71 100% I vilken utsträckning har du med anledning av eventuella bullerproblem på arbetet? 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

72