FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN. Policy. för minskat buller i Gullspångs kommun

Transkript

1 FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN Policy för minskat buller i Gullspångs kommun med fokus på barn och ungdomsmiljöer Vision 2013

2 Gullspångs kommun September 2005 Reviderad februari 2006 Reviderad januari 2007 Sammanställt av: Eva Thimfors Erika Andersen Susanne Ljungberg 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND Bakgrund till och utvärdering av års policy Vad är buller? Gällande riktvärden för buller och andra lagkrav När är buller farligt? Bullerskador, vad är det? Kan man skydda sig mot buller? VISION OCH MÅL Vision Mål UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING... 9 Referenslista :

4 4

5 1. INLEDNING På senare år har förekomsten av hörselskador orsakade av hörselvådligt buller hos ungdomar ökat. Hörselskadan har yttrat sig som Tinnitus och ökad ljudkänslighet och mer sällan som sämre hörsel. En av orsakerna är påverkan av alltför högljudd musik. Hela samhället, t ex skolan, är också betydligt ljudligare än förut. Man räknar med att cirka 15 till 20 % av Sveriges befolkning har någon form av Tinnitus. Av dessa har 1 till 3 % svåra besvär. Fler och fler ungdomar söker läkarhjälp varje år. Januari 2002 antog Gullspångs kommuns kommunfullmäktige den första policyn och handlingsprogrammet för buller i barn och ungdomsmiljöer. Programtiden löpte ut Under 2005 reviderades policyn och handlingsprogrammet och skickades ut på remiss. Så pass omfattande ändringsförslag kom in att en omarbetning av förslaget krävdes. Bland annat har dokumentet delats upp i en separat policydel för antagande i kommunfullmäktige. Ansvaret för handlingsprogrammet kommer sedan att ligga på kommunstyrelsen. 2. BAKGRUND 2.1 Bakgrund till och utvärdering av års policy Arbetet med bullerfrågor i kommunen initierades i och med att 1999 utropades till Tinnitus-året. Frågan diskuterades inledningsvis i Folkhälsorådets ledningsgrupp, där barn och ungdomar ansågs som en högprioriterad grupp. Ett samarbete startades därför med skolsköterskan i kommunen. Under 2001 drev Miljösamverkan i Västra Götaland ett delprojekt om hälsoskadligt buller där Miljö- och byggnadsförvaltningen i kommunen medverkade. Under projektperioden kartlade förvaltningen ljudnivåer vid dans- och musikrestauranger, biografer, skolor (skoldisco, omklädningsrum, gymnastiklektioner och matsalar) samt festivaler och konserter. Folkhälsorådets ledningsgrupp ansåg att det kan vara svårt att som individ själv ta fullt ansvar för vilka ljud man utsätts för, särskilt om man är minderårig. Man beslöt därför att en policy och ett handlingsprogram i syfte att förebygga bullerskador skulle utarbetas för kommunen. En arbetsgrupp med representanter från Miljö- och byggnadsförvaltningen, skolhälsovården samt folkhälsoenheten fick i uppdrag att utarbeta ett förslag. Programmet blev färdigt och antogs av kommunfullmäktige hösten Resultatet av policyn blev att alla sjuåringar i samband med hörselkontrollen fick en informationsbroschyr att lämna till sin målsman och att alla i årskurs åtta fick en broschyr riktad till ungdomar. I årskurs åtta såg man också en video av och med artister som arbetar med Tinnitusförebyggande arbete. Senare ändrades informationstillfällena till att beröra förskoleelever och årskurs sju. Tre ljudnivåinstallationsutrustningar (Sound Ear) köptes in och placerades i Regnbågsskolans, Gallernäsets och Gullstensskolans matsalar. Ytterligare två ljudnivåinstallationsutrustningar med tillhörande reläer köptes in för att användas vid dans- och musikevenemang. Utförandet av ovan nämnda kartläggning av miljöer med hög ljudnivå ingick som en del av policyn. Resultatet visade att de flesta miljöer klarade sig under riktvärdena med undantag av de dans och musikevenemang som riktade sig mot vuxna. Även vid ett ungdomsdisco överskreds riktvärdet på 100 db(a) med 1,5 decibel vid en av två mätningar under kvällen. 5

6 I policyn fanns ett delmål om att via media informera om buller och hur man skyddar sig. Detta delmål genomfördes aldrig. Ett annat delmål handlade om att ljudnivåinstallationsutrustningen och tillhörande relä skall finnas installerade vid samtliga skoldiscon eller andra evenemang som arrangeras i kommunens regi. Inte heller detta delmål har troligtvis fungerat tillfredsställande under hela programperioden. 2.2 Vad är buller? Buller definieras som icke önskvärt ljud, som kan vara störande, maskerande eller hörselvådliga. En dålig ljudmiljö kan hindra i studier, arbete och fritid. Det hörselvådliga ljudet kan ge men för livet. 2.3 Gällande riktvärden för buller och andra lagkrav Ljudstyrka mäts i decibel (db). Decibelskalan är logaritmisk, vilket innebär att ljudet blir tio gånger starkare när ljudstyrkan ökar med tio decibel. Om volymen höjs från 90 till 100 db har ljudstyrkan ökat 10 gånger, men om den höjs från 90 till 110 har den ökat 100 gånger. Vid mätning av ljudstyrkan använder man av olika anledningar olika filter. Vilket filter som använts anges genom en bokstav, t.ex. A eller C. Detta är viktigt att veta när man gör en bullermätning så att man ställer in mätapparaturen korrekt, för att sedan kunna jämföra med gällande riktvärden. Nedan redovisas några gränsvärden och riktvärden som gäller vid höga ljudnivåer som kan leda till hörselnedsättningar. För bakgrundfakta om hur värdena tagits fram se avsnitt 2.4. Ett gränsvärde får aldrig överskridas, medan ett riktvärde t.ex. kan användas för att bedöma om olägenhet för människors hälsa föreligger. Enligt Arbetsmiljöverket (AFS 2005:16) gäller följande gränsvärden på arbetsplatser: Ekvivalent ljudnivå under en 8-timmars arbetsdag Maximal ljudnivå (med undantag för impulsljud) Impulstoppvärde 85 db(a) 115 db(a) 135 db(c) Redan vid normaliserade ekvivalenta nivåer på 80 db (A) eller mer under en åttatimmars arbetsdagdag krävs att insatser görs för att minska bullret. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer: Ekvivalentnivå vid verksamhet riktad mot barn Ekvivalentnivå för barn och vuxna Maximal ljudnivå för barn och vuxna Ekvivalentnivå för vuxna (barn under 13 år ej tillträde) Maximal ljudnivå för vuxna (barn under 13 år ej tillträde) 90 db (A) 97 db (A) 110 db (A) 100 db (A) 115 db (A) Dessa allmänna råd gäller för sådana lokaler och platser, såväl inom- som utomhus, där hög musik spelas, t.ex. diskotek, konsert- och träningslokaler. 6

7 Inom bygglagstiftningen finns det regler för hur lokaler skall uppföras för att minimera risken för bullerstörningar. Vid nybyggnation gäller även enligt BFS 2002:19 3:126 tredje stycket att samlingslokaler skall utrustas med teleslinga, IR-system eller annan teknisk lösning som gör det möjligt för personer med nedsatt hörsel att lyssna. Regeringen anser att enkelt avhjälpta hinder (för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga) skall vara åtgärdade i alla befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde senast När är buller farligt? Kraftigt buller under kort tid kan orsaka en tillfällig hörselnedsättning. Hörseln återhämtar sig i regel efter en kortare eller längre tids hörselvila. Vid långvarig kraftig exponering för buller kan emellertid en permanent hörselnedsättning blir följden. En sådan hörselskada kan inte botas. En särskild risk för hörselskada kan de så kallade impulsljuden utgöra, från exempelvis fyrverkerier. Enstaka tillräckligt starka knallar kan ge upphov till bestående hörselskada. Ju starkare bullret är desto kortare tid behövs för att en hörselskada skall uppstå. Stadigvarande och längre tids exponering för buller överstigande 85 db(a) medför risk för hörselskada. Den individuella känsligheten varierar emellertid starkt, vilket medför att känsliga personer kan riskera hörselskada vid långvarig exponering även för buller med lägre ljudnivåer än 85 db(a). Vid nivåer under 75 db(a) ekvivalentnivå är risken minimal för bestående hörselnedsättning. För bedömning av buller i industrin tillämpas i regel den s.k. lika energiprincipen. Detta innebär att en bullernivå på 85 db(a) ekvivalentnivå under åtta timmar anses lika farligt som en 3 db högre bullernivå (88 db(a)) under halva tiden (fyra timmar). De flesta studier om hörselskador är gjorda i arbetsmiljö. Forskare som arbetat med inverkan av höga ljudnivåer från musik anser att musikljud ger skador först vid ca 5 db högre ljudnivåer än vid exponering för industribuller. Samma energiprincip tillämpad på 5 db högre toleransnivå för musikljud ger ett värde på 90 db(a) för 8 timmars exponeringstid, 93 db(a) för 4 timmar och 99 db(a) för 1 timmes exponering per dag eller 5 timmar i veckan. Vid musikljudnivåer under 100 db(a) bör därför risken för hörselnedsättning eller bestående tinnitus vara låg förutsatt att exponeringen maximalt uppgår till fem timmar per vecka och att övrig bullerexponering understiger 85 db(a). db Högsta nivån som ljud kan ha i luft Kanonskott. Trumhinnan brister Gevärsskott. Ljudet är så kort att örat inte hinner uppfatta det som skadligt Högsta uppmätta värde på rockkonsert Den s.k. kallade smärtgränsen går vid 125 db. Nu börjar örat att känna obehag. Men tänk på att volymer långt under 125 db är skadliga Jetplan startar på ca 100 m avstånd Inte ovanlig nivå på diskotek 90 - Trafikerad gata 85 - Denna gräns får ej överstigas under en arbetsdag utan att arbetstagaren erbjuds hörselskydd. Ljud som är starkare än 85 db kan orsaka hörselskador Dammsugare 70 - Tvättmaskin, hårtork 60 - Normal samtalston 20 - Lövsus 0 - Gränsen för vad ett friskt öra kan uppfatta. 7

8 Även en relativt måttlig hörselnedsättning kan vara besvärande eftersom den ofta medför svårigheter att uppfatta samtal. Detta märks särskilt i sällskap då man störs av att flera talar samtidigt. Buller kan även vara farligt genom att det maskerar ljud, så att man t.ex. inte hör att en bil kommer körande. Små barn är känsligare då örat ännu inte vuxit färdigt. Det är därför speciellt viktiga att skydda dem från hörselvådliga ljud. 2.5 Bullerskador, vad är det? I innerörats snäcka finns hörselns sinnesceller, hårceller. Vid belastning med hörselvådligt ljud kan tillfällig eller bestående hörselnedsättning uppstå. När man t ex varit ute på diskotek eller konserter med hög ljudnivå, kan man efter ett tag känna öronsus, pip i örat eller lock för öronen. Detta indikerar att en hörselskada redan har skett. När hårcellerna i örat utsätts för höga skadliga ljudnivåer, förstörs hårcellerna och kan aldrig repareras. En tillfällig skada måste ses som ett varningstecken. En hörselskada på grund av högljudd musik, innebär ofta besvär med Tinnitus och/eller ökad ljudkänslighet. Tinnitus innebär ständigt missljud i ena eller båda öronen. Ljudkänsligheten innebär en svårighet att vistas i ljudlig miljö utan att besvären ökar. Det störande och maskerande bullret påverkar oss både fysiskt och psykiskt. 2.6 Kan man skydda sig mot buller? Det är viktigt att man inte utsätter sig för alltför starka ljud. Om man vet att man kommer att exponeras skall man använda hörselskydd. Det är också viktigt att avbryta ljudet av och till samt att inte ställa sig direkt framför en högtalaranläggning. När man lyssnar till musik är det vanligt att örat vänjer sig vid volymen så att man upplever att ljudet sänkts. Det är då lätt att man höjer volymen i stället för att ta det som en varningssignal och vilar örat. En viskning ligger på ca 20 db och normal samtalston på ca 60 db. Samtal med hög röst kan nätt och jämt höras på 1 meters avstånd i buller med en ljudnivå av 70 db(a), förutsatt att vederbörande har fullgod hörsel. Vid db(a) måste man skrika för att bli hörd. När man behöver ropa på någon som står mindre än en halvmeter bort för att bli hörd kan man utgå ifrån att ljudnivån är skadligt hög. För barn kan det antas att ljudvolymen är skadligt hög om man måste ropa för att kunna höra varandra på en meters avstånd. En viskning ligger på ca 20 db, normal samtalston på ca 60 db och vid db måste man skrika för att bli hörd. 8

9 Ett sätt för den enskilde att skydda sig mot buller är att ta för vana att alltid ha med sig hörselskydd, i form av små proppar som sätts in i örat, när man vet att man kommer att utsättas för hög ljudnivå. Om bullerproblem finns på arbetsplatsen kan hjälp sökas hos Arbetsmiljöinspektionen. Finns problemen i en offentlig miljö, t.ex. på ett diskotek eller på en musikklubb skall istället Miljö- och byggnadsnämnden kontaktas. 3. VISION OCH MÅL 3.1 Vision Att inga barn och ungdomar i Gullspångs kommun utsätts för ljud som riskerar att försämra deras hörsel. 3.2 Mål 1) Kommunal nämnd och förvaltning som upplåter lokal eller markområde för evenemang där musik förekommer, eller som själv eller tillsammans med annan arrangerar sådant evenemang, tillser genom avtalsföreskrifter att ingen åhörare utsätts för högre ljudnivå än: 115 db(a) vid intermittent buller 100 db(a) ekvivalentnivå vid kontinuerligt buller 90 db(a) ekvivalentnivå vid kontinuerligt buller vid evenemang där åhörare huvudsakligen är barn. Föreningar som erhåller kommunala bidrag omfattas också av ovanstående. Ansvarig nämnd eller förvaltning bör tillse att den som ansvarar för ljudanläggningen vid evenemanget har en för ändamålet lämplig kompetens. 2) En tillräcklig kartläggning av ljudmiljön inom kommunens fastigheter som skall finnas. Tillsynen av lokaler som identifierats som riskmiljöer ur bullersynpunkt skall prioriteras. 3) Förebyggande arbete genom information riktad till viktiga grupper, såsom skolelever, lärare, föräldrar och musikarrangörer, skall genomföras. Även särskild information och rutiner för dem som upplåter lokaler eller markområden enligt punkt 1 ovan skall finnas. 4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Ett handlingsprogram skall tas fram med tydliga och uppföljningsbara programpunkter. Syftet med programmet skall vara att uppfylla visionen och målen i kapitel 3. Det övergripliga ansvaret för handlingsprogrammet ligger på kommunstyrelsen, men ansvaret för särskilda programpunkter kan delegeras vidare. Handlingsprogrammet skall uppdateras vart tredje år. Innan programtidens slut skall en uppföljning av måluppfyllelsen göras och redovisas till kommunfullmäktige. Under 2013 skall denna policy utvärderas. Utifrån de redogörelser som gjorts till kommunfullmäktige i samband med uppföljningen av handlingsprogrammet och ny kunskap som kommit i ämnet skall kommunfullmäktige ta beslut om kommunens framtida arbete med bullerfrågor. 9

10 Referenslista : kl kl Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:7 Arbetsmiljöstyrelsens författningssamling AFS 2005:16 Boverkets författningssamling BFS 2002:19 Enklare utan hinder, Boverket

11 11

12 12 Gullspångs kommun Box 400, Gullspång