Syntesrapport: Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa

Transkript

1 Syntesrapport: Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Ingrid Johansson Horner, Naturvårdsverket 1

2 Innehåll Generellt om bullerpåverkan i samhället Vindvals syntesrapport kap hälsa och ohälsa Riktlinjer för vindkraft och ljud Lästips 2

3 Oönskat ljud - buller Bullers negativa effekter på människors hälsa Störande Obehag Hörselskada Orsakar tinnitus Maskerar tal Röstproblem Ökad olycksrisk Stress Sömnstörning Försämrad koncentration Försämrad prestation och inlärning Hjärt-kärlsjukdom 3

4 Bullrets effekter beror på exponering & situation och individfaktorer Exponering & situation Typ av bullerkälla Flera bullerkällor Ljudnivå Tillgång till tyst sida Utemiljö/uteplats läge Sovrummets läge och fönstrens läge Individen Attityd Känslighet för ljud/buller Hälsotillstånd Känsliga grupper (tex. barn, kroniskt sjuka, gravida, äldre, skiftarbetare, hörselskadade) Effekt 4

5 Syntesrapport - syfte och metod Genomgång av vetenskapligt publicerade artiklar, myndighetsrapporter, praktikfall och annan så kallad grå litteratur till exempel domslut, sammanställa och värdera befintlig nationell och internationell kunskap om vindkraftens påverkan på människors intressen utifrån det vi vet idag. Mats E. Nilsson (temasamordnare), Docent, Miljöpsykologi, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Gösta Bluhm, Docent, Miljömedicin, Karolinska Institutet Karl Bolin, Tek Dr. Akustik, Kungliga Tekniska Högskolan Johanna Bengtsson Ryberg, Med Dr, Naturvårdsverket 5

6 Om ljud från vindkraftverk Ljudet uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Mest framträdande frekvensområde är Hz. Upplevs vanligen som ett svischande ljud. Kan innehålla rena toner (tydligt hörbara toner) upplevs som mer störande än vanligt ljud. 6

7 Varför är vindkraftsljud lätt att höra? Ett svischande ljud är lätt att uppfatta även i närvaro av bakgrundsljud. Vindkraftsljudets amplitud (styrka) blir modulerat och varierar i takt med vingarnas passage genom luften (dvs. ljudnivåskillnader). Dygnsvariationen gör att ljudet uppfattas tydligare nattetid. 7

8 Lågfrekvent? Infraljud? Vindkraftverk generar lågfrekvent ljud ( Hz) och infraljud (1 20 Hz). Ljudnivåerna i lågfrekvens- och infraljudsområdet är inte högre än för många andra vanliga bullerkällor. Det infraljud som genereras av vindkraftverk har nivåer långt under vad som är hörbart. Kommer andelen lågfrekvent ljud från vindkraftverk i framtiden att öka i och med att verken blir större? Oklart 8

9 Tre studier: Besvärsupplevelser av ljud från vindkraftverk Sambandet mellan bullerstörning och ljudnivåer från vindkraft har hittills undersökts i tre tvärsnittsstudier. De tre studierna använde samma fråga för att mäta bullerstörning: Ange för var och en av nedanstående olägenheter om du lägger märke till eller störs av dem, när du vistas utomhus vid din bostad, följt av en lista med tänkbara olägenheter varav buller från vindkraft var en. 351 respektive 754 personer deltog i två svenska studier. 725 personer deltog i holländsk studie. Beräkningarna inkluderar inte dem som hade egen ekonomisk vinning av vindkraften, eftersom de personerna rapporterade klart lägre störning jämfört med dem som inte hade egen vinning av vindkraften. (E. Pedersen, et al. 2009). 9

10 Resultat från tre studier (Pedersen et al. 2009) Studierna visar på ett tydligt samband mellan beräknade nivåer av vindkraftsbuller och andel störda. Boende med exponering i intervallet dba, (utomhus vid fasad): andelen bullerstörda cirka 10% (i de svenska studierna) resp. cirka 20% (den holländska studien). Andelen mycket bullerstörda var cirka 6% i de svenska och den holländska studien. 10

11 Resultat från tre studier (Pedersen et al. 2009) 11

12 Är det många som störs av vindkraftsljud? Andelen som upplever sig vara bullerstörda av vindkraftsljud vid riktvärdet 40 dba (utomhus vid fasad) är jämförbar med andelen bullerstörda vid motsvarande riktvärde för vägtrafikbuller, 55 dba(laeq24h utomhus vid fasad). Obs att antalet personer som störs av vägtrafikbuller är betydligt större än för vindkraftsbuller (ca 1,7 miljoner enligt WSP, 2009). Vindkraft är mer störande än vägtrafikbuller vid liknande ekvivalenta ljudnivå. Vid 40 dba (LAeq,24h) vindkraft är störningarna påtagliga medan andelen bullerstörda vid 40 dba (LAeq,24h) transportbuller är betydligt lägre. 12

13 Förklaringar till att fler störs av vindkraftsljud Vindkraftverk uppförs ofta i miljöer med låg bakgrundsnivå. Pulserande ljud upplevs som mer störande än kontinuerligt ljud med samma frekvensinnehåll och genomsnittliga ljudnivå. Vindkraftens visuella intrång i miljön kan påverka bedömningar av bullerstörning. 13

14 Sömnstörning pga. buller För trafikbuller och sömnstörning finns tydliga samband, som högre blodtryck, ökad hjärtfrekvens, försämrad inlärning och prestation. För vindkraftbuller - om riktvärdet upprätthålls så bör det skydda mot sömnstörningar. Studier antyder att beräknade nivåer kan vara högre på natten. Studierna visar ingen entydig bild av sambandet mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning. 14

15 Lite om skuggor från vindkraftverk Risken för att bli påverkad av skuggor beror på läge och avstånd till vindkraftverken. Soligt väder och solen står lågt - roterande skuggor på marken. (Bostäder NO till NV om verk mest utsatta.) Denna störning är svår att värja sig mot. Störningstiden (dvs den faktiska skuggtiden) ska inte överstiga 30 minuter per dag, och inte mer än sammanlagt 8 timmar per år. (Boverket 2009) Sensorer på vindkraftverken är en teknik för att minska den tid som skuggor uppstår. Det saknas vetenskapliga publikationer kring störning av skuggor, reflexer och ljus från vindkraftsverk. 15

16 Kan vindkraft göra oss sjuka? The Wind Turbine Syndrome (Pierpont 2009). Lågfrekvent ljud och vibrationer från vindkraftverk påverkar balanssinne och orsakar bland annat bland annat sömnstörningar, huvudvärk, tinnitus, yrsel och illamående, panikattacker och hjärtklappning. Studien ger av flera skäl inget belägg för detta. Vibroakustisk sjukdom, VAD (Alves-Pereira & Castelo Branco) Infra- och lågfrekvent ljud orsakar b.la. ökad risk för epilepsi och hjärtkärleffekter. Inga andra forskare har kunnat verifiera deras resultat. Troligtvis enbart relevant vid mycket höga yrkesexponeringar, till exempel hos flygmekaniker, ej vid låg dos som från vindkraftverk. 16

17 Kan vindkraft göra oss sjuka? Salt & Hullar (2010) En sammanställning av forskning kring infraljud och fysiologisk påverkan på innerörat. Handlar om hörselorganet och vilka delar som kan påverkas av infraljud. De yttre hårcellerna nämns som särskilt känsliga för infraljud. Saknas belägg för att deras resultat är relevanta för riskbedömning av vindkraftsbuller. 17

18 Kan vindkraft göra oss sjuka? Risken för epileptiker (Harding et al. 2008) Diskuterar risk för epilepsianfall hos personer med fotokänslig epilepsi, om rotorblad skymmer solen oftare än 3 ggr/sek. Inte relevant för moderna vindkraftverk, som rör sig långsammare. Hjärt- och kärlsjukdom? Studier finns som visar ett på samband mellan förhöjt blodtryck och vägtrafik- och flygbuller och förhöjd risk för hjärtinfarkt. Vindkraftsbuller orsakar bullerstörning och möjligen också sömnstörning men det har inte genomförts några epidemiologiska studier av vindkraftsbuller och risk för hjärtkärlsjukdom. 18

19 Sammanfattning hälsa och ohälsa (1/2) Vindkraftverk upplevs som störande av vissa. Bullerstörning beror främst på ljudets karaktär. Inte mer lågfrekvent än andra vanligt förekommande ljud i omgivningen. Det infraljud som genererars ligger på nivåer långt under vad som är hörbart. Vid 40 dba uppger cirka 10 20% att det är störda. 19

20 Sammanfattning hälsa och ohälsa (2/2) Uppförs i områden med låg bakgrundsnivå och att verken också har en negativ inverkan på det visuella landskapet. Förutom besvärsupplevelser av buller och skuggor har inga påtagliga hälsoeffekter av vindkraft kunnat påvisas. Påståenden om att vindkraft medför risk för vibroakustisk sjukdom, vindkraftssyndrom och skadlig infraljudspåverkan på innerörat saknar belägg. 20

21 Riktvärden för ljud från vindkraft Högst 40 dba utomhus vid bostadshus (tomtgräns) (Fastlagt i MÖD och använt i MMD och mpd praxis ) Högst 35 dba i områden med lågt bakgrundsljud - Områden där ljudmiljön är särskilt viktig (fjäll, skärgård) - Bostäder i vindskyddade lägen - Vissa utpekade områden för friluftsliv 5 dba lägre om vindkraftverken alstrar hörbara toner Om ljudet är lågfrekvent används Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, tabell 2 Ekvivalent ljudnivå bör avse ljudnivåerna vid vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd 21

22 Stöd för riktlinjerna Nattvärdet för industribuller (bl a ska det mätas när verksamheten pågår) Fastlagt i MÖD och använt i MMD o mpd praxis Undersökning av Eja Pedersen m fl visar att störningar följer tillämpade riktlinjer Mätningar av Eja Pedersen m fl visar att upplevd störning stämmer med beräkningsmodellen 22

23 Några lästips på NVs webb Upplevd störning av vindkraftsbuller, en jämförande studie av ljud från olika turbiner (2011) Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter (2011) Syntesrapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen pdf Pågående studier: Vindkraft i kallt klimat, ÅF, Energimyndigheten 23

24 Tack!