Bullerutredning Kobben 2

Transkript

1 Rapport LAHOLMS KOMMUN Malmö

2 Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status 1 Ingrid Berg Oscar Lewin Jens Karlsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan Malmö Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Metod Utredningsområde Trafik Allmänt om buller Riktvärden för trafikbuller Resultat Slutsatser... 7 Bilagor Bilaga 1 Ekvivalentnivå 2 meter ovan mark, samt punktberäkningar nuläge. Bilaga 2 Maximalnivå 2 meter ovan mark, samt punktberäkningar nuläge. i

4 Rapport 1. Förutsättningar Uppdraget omfattar beräkning och beskrivning av för utveckling av ett nytt bostadsområde i Laholm, Kobben 2. Bullerutredningen syftar till att ge kunskap om den nuvarande bullersituationen år 2015 för det aktuella planområdet. 1.1 Metod Beräkningarna har genomförts enligt den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik med hjälp av programmet SoundPLAN version Utredningsområde Utredningsområdet ligger norr om väg 24 och väster om Ängelholmsvägen, se figur 1. I figur 2 och 3 visas planområdets bostadsförslag. Figur 1 Översiktsbild. Kartutdrag hämtat från maps.google.se 1 av 7

5 Figur 2 Planområde. Figur 3 Planområde 3D vy. 2 av 7

6 1.3 Trafik Trafiken på Ängelholmsvägen, Västerleden, Klarabäcksgatan samt Toffelgatan med genomfart till Klarabäcksgatan har inkluderats i beräkningarna. Ängelholmsvägen ligger ca 120 meter öster om planområdet, Västerleden ligger ca 120 meter söder om planområdet. Trafiken in till och ut ur planområdet sker via Toffelgatan och Klarabäcksgatan via parkeringen som ingår i detaljplanen. Trafikuppgifter på Ängelholmsvägen är hämtade från nationella vägdatabasen (NVDB.se). Trafikuppgifter på övriga vägar är uppskattade, se tabell 1. I utredningen förutsätts att inte fler än 5 tunga fordonspassager sker på Klarabäcksgatan eller Toffelgatan nattetid per dygn. Tabell 1. Trafikuppgifter. År 2015 Hastighet ÅDT fordon Andel tung trafik (km/h) Ängelholmsvägen % Västerleden % Klarabäcksgatan samt Toffelgatan % 3 av 7

7 2. Allmänt om buller Buller definieras ofta som oönskat ljud, vilket gör att när ljud uppfattas som störande kan variera från person till person. Örat uppfattar ljud med olika frekvens olika starkt. För att beskriva upplevelsen av ljud används ofta en frekvensvägning A som efterliknar örats förmåga att uppfatta ljudstyrka vid olika frekvenser av ljud. Denna A-vägda ljudtrycksnivå har enheten db(a), och kallas ibland lite förenklat enbart för ljudnivå. Bullernivå uttrycks vanligtvis som A-vägd ljudtrycksnivå, dvs med enheten db(a). Allmänt kan sägas att buller från två lika starka bullerkällor ökar ljudnivån med 3 db(a), likaså att en fördubbling eller halvering av trafikflödet ger 3 db(a) skillnad i den ekvivalenta ljudnivån. En tumregel är också att en förändring med 8-10 db(a) upplevs som en halvering eller fördubbling av bullret. Den minsta förändring som normalt uppfattas av människan är 2-3 db(a). Det finns dock undersökningar som visar på att även lägre förändringar kan uppfattas ge stor skillnad. På skalan visas några exempel på ljudnivåer. Nedanstående värden är ungefärliga och beror bl a på avståndet till det som bullrar. Hörtröskel Tyst kontorsrum Storstadsgata Rockkonsert Sovrum Samtal Startande lastbil Startande jetplan db(a) Figur 4 Exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter Hur störande ett ljud är beror inte bara på nivån, utan även på t ex karaktären, hur länge störningen pågår och vilken inställning man har till den. För samhällsbuller används två storheter, ekvivalent ljudnivå respektive maximal ljudnivå: Ekvivalent ljudnivå är en form av medelvärde av en ljudnivå som varierar i tiden. Den högsta momentana ljudnivån som uppstår under en viss tid kallas för maximalnivå eller maximal ljudnivå. Vid beräkning av trafikbuller avses med maximalnivå den högsta momentana ljudnivå som uppstår när ett fordon passerar. I figuren nedan ges ett exempel på ekvivalent och maximal ljudnivå. Figuren visar ett starkt varierande buller under två timmar. 4 av 7

8 Ljudnivå, db(a) Maximalnivå 55 db(a) Ekvivalentnivå 41 db(a) :00 06:10 06:20 06:30 06:40 06:50 07:00 07:10 07:20 07:30 07:40 07:50 08:00 Klockan Figur 5 Exempel på ljudnivåregistrering På korta avstånd mellan en bullerkälla och en mottagare är avståndet avgörande för ljudtrycksnivån. På längre avstånd har parametrar som markdämpning, vind och temperaturförhållanden stor betydelse för ljudutbredningen. Det innebär exempelvis att ljudnivån normalt är lägre på 2 m höjd ovan mark än 10 m ovan mark. Det innebär samtidigt att det är svårare att med bullerskärmar dämpa ljudet högre upp i luften eftersom det mesta av ljudet kommer att passera över skärmen. 5 av 7

9 2.1 Riktvärden för trafikbuller I tabellen nedan sammanfattas de av Riksdagen i Infrastrukturpropositionen fastställda riktvärdena för trafikbuller som bör tillämpas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). Riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. I de fall utomhusriktvärden inte kan uppnås med tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga åtgärder ska inriktningen vara att inomhusnivåerna inte överskrids. Tabell 2 Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller nybyggnad/väsentlig ombyggnad av infrastruktur. Utrymme Högsta trafikbullernivå db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus (nattetid) Utomhus (frifältsvärde) Vid fasad 55 På uteplats Strax framför en vanlig (reflekterande) husfasad uppkommer ljudreflexer mot byggnaden, vilket ger upp till 3 db(a) högre ljudnivå framför fasaden. Utomhusriktvärdena i tabellen ovan avser frifältsvärdet, vilket är ljudnivån utan inverkan av fasadreflex men inkluderar reflexer från omgivande bebyggelse mm. I Boverkets Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik, lämnas råd över hur planering av ny bostadsbebyggelse bör ske i förhållande till trafikbuller. Nedanstående anges som huvudregel för planering av nya bostäder (avser vanligen detaljplaner). 6 av 7

10 3. Resultat I bullerutredningen har både ljudutbredning ovan mark samt punktberäkningar vid fasad genomförts. Ljudutbredningen 2 meter ovan mark visar generellt låga ljudnivåer. Punktberäkningarna vid fasad visar att båda byggnaderna uppfyller gällande riktvärden för både ekvivalent och maximal ljudnivå. De ekvivalenta ljudnivåerna i hela planområdet beräknas vara under 55 db(a), större delen av planområdet har ekvivalenta ljudnivåer mellan db(a). Fasadberäkningarna visar på ekvivalenta ljudnivåer mellan db(a). De maximala ljudnivåerna i planområdet är generellt låga förutom i direkt anslutning till de lokala vägarna, ingen fasadpunkt beräknas få maximala ljudnivåer över 70 db(a). Se bilaga 1 och 2 för mer information. 3.1 Slutsatser Utredningen visar att planområdet uppfyller gällande riktvärden för ekvivalenta och maximala ljudnivåer. Utredningen visar att inga bullerskyddande åtgärder beräknas behövas för att uppfylla gällande riktvärden. 7 av 7

11 Laholm Kobben 2 Ljudutbredning 2 meter ovan mark - Ekvivalentnivå samt punktberäkning vid fasad BILAGA Teckenförklaring Befintlig bebyggelse Bebyggelseförslag 1 Fasadpunkt 2 Fasadpunkt med översk Nivåtabell Planområde Ljudnivå ekv db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

12 Laholm Kobben 2 Ljudutbredning 2 meter ovan mark - Maximalnivå samt punktberäkning vid fasad BILAGA Teckenförklaring Befintlig bebyggelse Bebyggelseförslag 1 Fasadpunkt 2 Fasadpunkt med översk Nivåtabell Planområde Ljudnivå max db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum: