miljöassistans Bullerutredning för Åstorp 113:137 Lennart Pehrsson Åstorp Beräknad ljudutbredning för framtida bostäder

Transkript

1 miljöassistans Lennart Pehrsson Bullerutredning för 113:137 Beräknad ljudutbredning för framtida bostäder Denna rapport ersätter rapport daterad i sin helhet Innehåll 1. Uppdraget 2. Omgivningen 3. Geografisk avgränsning 4. Allmänt om buller 5. Riktvärden utomhus 6. Beräkningsmodellen 7. Beräkningsförutsättningar 8. Resultat Bilagor 1. Ljudutbredningskarta scenario 1 2. Ljudutbredningskarta scenario 2 3. Ljudutbredningskarta scenario 3 4. Ljudutbredningskarta scenario 4 5. Skiss kontrollpunkter och bullervall Hässleholm Inge Lundberg

2 Bullerutredning maj Uppdraget Lennart Pehrsson har gett Miljöassistans AB i uppdrag att beräkna bullernivåerna vid framtida bostäder på fastigheten 113:137 i s kommun. Utredningen omfattar bullernivån från intilliggande järnväg utmed fastigheten 113:137. Beräkningarna omfattar järnvägssträckan Teckomatorp i nutid samt framtida järnvägstrafik år Omgivningen Hur buller utbreder sig i omgivningen påverkas av bl.a terrängens utseende, markens egenskaper och bebyggelsen i omgivningen. Kontrollpunkterna är placerade på respektive huskropps fasad mot järnvägen. Kontrollpunkten för fastigheternas uteplatser är placerad bakom huskroppen sett från järnvägen. De topografiska förhållandena i utredningen samt husens placering på fastigheten är baserade på de uppgifter som lämnats av Lennart Pehrsson. Antalet förbipasserande tåg i nutid och år 2040 är framtagna av Trafikverket. 3. Geografisk avgränsning Utgångspunkten för utredningens avgränsning är järnvägssträckan utmed fastigheten 113: Allmänt om buller Buller definieras ofta som oönskat ljud, vilket gör att när ljud uppfattas som störande kan variera från person till person. Örat uppfattar ljud med olika frekvens olika starkt. För att beskriva upplevelsen av ljud används ofta en frekvensvägning A som efterliknar örats förmåga att uppfatta ljudstyrka vid olika frekvenser av ljud. Denna A-vägda ljudtrycksnivå har enheten db(a), och kallas ibland lite förenklat enbart för ljudnivå. Bullernivå uttrycks vanligtvis som A- vägd ljudtrycksnivå, dvs med enheten db(a). Allmänt kan sägas att buller från två lika starka bullerkällor ökar ljudnivån med 3 db(a), likaså att en fördubbling eller halvering av trafikflödet ger 3 db(a) skillnad i den ekvivalenta ljudnivån. En tumregel är också att en förändring med 8-10 db(a) upplevs som en halvering eller fördubbling av bullret. Den minsta förändring som normalt uppfattas av människan är 2-3 db(a). Det finns dock undersökningar som visar på att även mindre förändringar kan upplevas som betydande. På skalan visas några exempel på ljudnivåer. Nedanstående värden är ungefärliga och beror bl a på avståndet till det som bullrar db(a) Figur 1 Exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter /Miljöassistans 2(6)

3 Bullerutredning maj 2017 Hur störande ett ljud är beror inte bara på nivån, utan även på t ex karaktären, hur länge störningen pågår och vilken inställning man har till den. För samhällsbuller används två storheter, ekvivalent ljudnivå respektive maximal ljudnivå: Ekvivalent ljudnivå är en form av medelvärde av en ljudnivå som varierar i tiden. Den högsta momentana ljudnivån som uppstår under en viss tid kallas för maximalnivå eller maximal ljudnivå. Vid beräkning av trafikbuller avses med maximalnivå den högsta momentana ljudnivå som uppstår när ett fordon passerar. I figuren nedan ges ett exempel på ekvivalent och maximal ljudnivå. Figuren visar ett starkt varierande buller under två timmar Maximalnivå 55 db(a) Ekvivalentnivå 41 db(a) :00 06:10 06:20 06:30 06:40 06:50 07:00 07:10 07:20 07:30 07:40 07:50 08:00 Figur 2. Exempel på ljudnivåregistrering Klockan På korta avstånd mellan en bullerkälla och en mottagare är avståndet avgörande för ljudtrycksnivån. På längre avstånd har parametrar som markdämpning, vind och temperaturförhållanden stor betydelse för ljudutbredningen. Det innebär exempelvis att ljudnivån normalt är lägre på 2 m höjd ovan mark än 10 m ovan mark. Det innebär samtidigt att det är svårare att med bullerskärmar dämpa ljudet högre upp i luften eftersom det mesta av ljudet kommer att passera över skärmen. 5. Riktvärden utomhus I förordningen 2015:216 om trafikbuller vid bostadsbyggnader finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik. Den 11 maj 2017, har regeringen beslutat om en höjning av riktvärdena för buller vid en bostadsbyggnads fasad från spårtrafik. Tabell 1 nedan redovisar förordningens riktvärden samt regeringens nya riktvärden. Tabell 1. Riktvärden spårtrafik utomhus Ljudnivå Förordning 2015:216 Ljudnivå Beslut 11 maj 2017 Vid byggnadens fasad 55 Leq db(a) 60 Leq db(a) Uteplats i anslutning till byggnaden 50 Leq db(a) 50 Leq db(a) Uteplats i anslutning till byggnaden 70 L-max db(a) 70 L-max db(a) /Miljöassistans 3(6)

4 Bullerutredning maj Beräkningsmodellen Beräkningarna har utförts med den nordiska beräkningsmodellen för järnvägsbuller med programvaran SoundPlan 7.4. I programmet har en modell av utbredningsområdet byggds upp med hjälp av kordinatsatt kartunderlag levererat av s kommun. Ljudnivåerna är beräknade enligt förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Den ekvivalenta ljudnivån är beräknad som ett dygnsmedelvärde och maximal ljudnivå som den högsta momentana ljudnivå som uppstår när ett tåg passerar. Beräkningsmodellen tar hänsyn till hur terrängen med omgivningens höjder och markabsorption varierar, byggnaders placering och höjder, reflektioner och skärmning. Bullernivåerna har beräknats på två olika sätt. Den första beräkningen har gjorts för ett stort antal punkter (ett nät över beräkningsområdet med 5 meters avstånd mellan punkterna). Resultatet redovisas i en så kallad rastermodell, spridningskarta. I modellen presenteras resultatet i beräkningspunkterna och värdena interpoleras sedan mellan punkterna. Avläsning av exakta värden i enskilda punkter kan alltså inte göras i modellen. Den andra beräkningen har genomförts i utvalda kontrollpunkter som representerar bostäders fasader och uteplatser. Resultatet redovisas som siffervärden i de enskilda punkterna. Kontrollpunktens vertikala läge har satts till 1,5 meter ovan mark samt våning 2, ca 5 m upp på fasaden. 7. Beräkningsförutsättningar Samtliga höjdangivelser i rapporten utgår ifrån banvallen. Banvallens höjd är satt till 0 meter. Totalt har fyra huskroppar ritats in på det aktuella området. Husen är så kalla suterränghus. Längs banvallen, ca 4 m öster om befintlig vattenledning har en 3 m hög bullervall med toppbredd om 0,5 m uppförts. Bullervallens lutning är satt till 0,5 m 1 m på västra sidan och 1 m 1 m på östra sidan och sträcker sig längs hela fastighetens gräns mot banvallen. Bullervallen är placerad på befintlig mark, 5 m ovan banvallen Husen byggs i två etage. Huslinje ett startar på höjden 6 m ovan banvallen och huslinje två har placeringen 8 m ovan banvallen. Beräkningen har genomförts under två olika förhållanden nedan nämnda som scenario, dagens antal tåg och antalet tåg år Nutida tågrörelser består endast av godståg och framtida tågrörelser år 2040 består av godståg och Pågatåg /Miljöassistans 4(6)

5 Bullerutredning maj 2017 Nedan redovisas antalet tågrörelser och typ av tåg i nutid och år Tabell 2: Antal tåg i nutid Dagtid Kvällstid Nattetid Godståg 0,4 st/h 0,4 st/h 0,4 st/h Pågatåg 0 st/h 0 st/h 0 st/h Tabell 3: Antalet tåg år 2040 Dagtid Kvällstid Nattetid Godståg 0,8 st/h 0,8 st/h 0,8 st/h Pågatåg 1,6 st/h 1,6 st/h 1,6 st/h Beskrivning av tågen i beräkningarna. Tåg Typ Längd Hastighet Godståg S-gods 630 m 80 km/h Pågatåg X61 80 m 100 km/h Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Nutida antal tågrörelser. 0,4 st godståg per timme. Totalt antal tåg per dygn är 9 st. Hastighet 80 km/h. Framtida antal tågrörelser. 0,8 st godståg per timme och 1,6 st Pågatåg per timme. Totalt 57 st tåg per dygn. Hastighet 80 respektive 100 km/h. L-max, högsta bullernivån då ett godståg passerar. Hastighet 80 km/h. L-max, högsta bullernivån då ett Pågatåg passerar. Hastighet 100 km/h /Miljöassistans 5(6)

6 Bullerutredning maj Resultat I tabell 3 och 4 nedan redovisas beräknade ljudnivåer i de utvalda kontrollpunkterna. Kontrollpunkterna, KP, byggnad B3 B6 redovisar bullernivån vid uteplats 1,5 meters höjd över marken samt fasaden våning 2, ca 5 m upp på fasaden. Resultatet redovisas som ekvivalent ljudnivå db(a), LeqdB(A), för scenario 1 och 2 samt maximal ljudnivå db(a), L- maxdb(a), för scenario 3 och 4. Tabell 4: Ekvivalent ljudnivå db(a) Scenario 1: Nutid Scenario 2: År 2040 Fasad Uteplats Fasad Uteplats KP byggnad B KP byggnad B KP byggnad B KP byggnad B Tabell 5: Maximal ljudnivå db(a) Scenario 3: Godståg Scenario 4: Pågatåg Fasad Uteplats Fasad Uteplats KP byggnad B KP byggnad B KP byggnad B KP byggnad B /Miljöassistans 6(6)

7 113:137 Ljudnivå Nutid Scenario 1 Bullernivåer db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Tecken och symboler Bullerkällor Byggnader Höjdlinjer Kontrollpunkter Område för beräkning Markering väg mm Industribyggnad Järnväg Skala 1: m

8 113:137 Ljudnivå framtid år 2040 Scenario 2 Bullernivåer db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Tecken och symboler Bullerkällor Byggnader Höjdlinjer Kontrollpunkter Område för beräkning Markering väg mm Industribyggnad Järnväg Skala 1: m

9 113:137 Ljudnivå L-max godståg Scenario 3 db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Tecken och symboler Bullerkällor Byggnader Höjdlinjer Kontrollpunkter Område för beräkning Markering väg mm Industribyggnad Järnväg Skala 1:

10 113:137 Ljudnivå L-max pågatåg Scenario 4 db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Tecken och symboler Bullerkällor Byggnader Höjdlinjer Kontrollpunkter Område för beräkning Markering väg mm Industribyggnad Järnväg Skala 1: m

11 Lennart Pehrsson Kontrollpunkter buller Bilaga 5 Fasad Bullervall h=2 m B5 Uteplats B3 B6 B4 Bullervall h=3 m Fasad /Miljöassistans