ÅRSRAPPORT 2012 KLINISK VERKSAMHET OCH RESULTAT. Stressrehabiliteringen, Norrlands Universitetssjukhus

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSRAPPORT 2012 KLINISK VERKSAMHET OCH RESULTAT. Stressrehabiliteringen, Norrlands Universitetssjukhus"

Transkript

1 ÅRSRAPPORT 2012 KLINISK VERKSAMHET OCH RESULTAT Stressrehabiliteringen, Norrlands Universitetssjukhus Umeå november 2013

2 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Bedömnings- och behandlingsrutiner på Stressrehab... 5 Uppföljningsrutiner... 5 Remissinflöde och bedömningar... 7 Inkommande remisser... 7 Remissinstanser... 7 Remissinstanser från området utanför Umeå och dess kranskommuner... 8 Resultat efter bedömning... 8 Patientnöjdhet efter bedömning... 9 Väntetider... 9 Påbörjad och avslutad rehabilitering under året... 9 Resultat Urval till redovisning av resultat Psykologiska variabler samt hälsorelaterad livskvalitet Utmattning Ångest och depression Trötthet Stressbeteende Minne och koncentration...12 Hälsorelaterad livskvalitet...13 Hälsoindex...14 Livsstil...15 Fysisk aktivitet...15 Sömn...16 Sjukskrivning...17 Individuella åtgärder under multimodal rehabilitering...19 Patientnöjdhet efter avslutad multimodal rehabilitering...19 Referenser

4 Sammanfattning Inom Stressrehabiliteringen vid Norrlands universitetssjukhus (Stressrehab) utreds och rehabiliteras patienter som har stressrelaterade besvär och utmattningssyndrom. Rehabiliteringen består av ett multimodalt rehabiliteringsprogram (MMR) som inkluderar kognitivt beteendeinriktad gruppbehandling, arbetsrehabilitering, fysisk aktivitet samt läkar- och psykologbesök vid behov. Remissinflödet till Stressrehab har ökat markant senaste åren. Under 2012 inkom 214 remisser och remissinflödet från länet utanför Umeå har fördubblats. På Stressrehab sker en kontinuerlig kvalitetsuppföljning av det egna arbetet samt uppföljning med frågeformulär till alla patienter som deltagit i den multimodala rehabiliteringen. Urvalet till denna årsrapport 2012 är 84 patienter (72 kvinnor och 12 män) med en medelålder på 44 år, som avslutade sin multimodala rehabilitering Resultat redovisas för de i urvalet som har registrerade mätningar vid baslinjen (vid bedömning), (vid avslutad gruppbehandling) samt vid 2 år (ett år efter avslutad gruppbehandling). Patienterna förbättras över tid och efter avslutad behandling (1 år) rapporterar de en lägre grad av utmattning, ångest och depression, trötthet och stressbeteende än vid behandlingens start. Vid 2 år har medelvärden avseende dessa variabler ytterligare förbättrats och medelvärdet för patientgruppen befinner sig på normala nivåer. Trots förbättringar skattar 22% av patienterna måttlig eller svår ångest samt 7 % måttlig eller svår depression vid 2 år. Patienter med kraftiga eller uttalade minnes- och koncentrationsproblem minskade från 71 % vid baslinjen till 25 % vid 2 år. Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades över tid inom alla dimensioner av fysisk och mental hälsa, men var fortsatt låg i jämförelse med en normalpopulation. Sjuttio procent av patienterna förbättrade sitt hälsoindex 0.04 poäng vilket indikerar en betydelsefull förbättring av personens fysiska och psykiska hälsorelaterade livskvalitet. Andelen patienter som rapporterade vardagsmotion inom tidsspannet 180 min- 240 min/vecka ökade över tid. De kraftiga och uttalade sömnproblemen minskade från 54 % vid baslinjen till 11 % vid 1 år. Trots detta uppgav 76 % att de hade sömnbesvär av någon grad vid 2 år. Medelvärdet för patienternas sjukskrivning minskar över tid från 63 % vid baslinjen till 16 % vid 2 år. Andelen patienter som inte är sjukskrivna i någon grad ökar från 25 % vid baslinjen till 70 % vid 2 år. Efter avslutad MMR skattade patienterna stor tillfredställelse med rehabiliteringsprogrammet, varav 99 % upplevde att de helt eller delvis fått det stöd som de behövt och 93 % att de fått ganska mycket eller väldigt mycket hjälp för att må bättre. 4

5 Bakgrund Stressrehabiliteringen (Stressrehab) är en avdelning inom Arbets- och beteendemedicinskt centrum vid Norrlands universitetssjukhus som utreder, behandlar och rehabiliterar personer som har stressrelaterade besvär och utmattnings. Läkarremiss från hälsocentral, företagshälsovård eller annan enhet inom landstinget krävs för bedömning. Rehabiliteringssteamet är multiprofessionellt och består av specialistläkare, psykologer, gruppbehandlare med steg 1-utbildning, sjukgymnast och rehabkonsult. Stressrehab startade 2002 i projektform och finansierades initialt av projektmedel. Från 2006 har verksamheten delvis finansierats av Västerbottens läns landsting och delvis av olika typer av projekt. Stressrehab finansieras sedan 2013 helt av Västerbottens läns landsting. Bedömnings- och behandlingsrutiner på Stressrehab Efter mottagen remiss gör rehabiliteringsteamet en bedömning av remissen avseende om frågeställningen och informationen är adekvat. Om remissvillkoren uppfylls kallas patienten till bedömningssamtal hos läkare och psykolog på enheten. Efter bedömningen diskuteras patientens förutsättningar i en teamkonferens. Om patienten är aktuell för rehabilitering på Stressrehab kallas denne till informationsträff för start i ett multimodalt rehabiliteringsprogram. Rehabiliteringen pågår därefter regelbundet under åtta till tio månader och innehåller bland annat kognitivt beteendeinriktad gruppbehandling, arbetsrehabilitering och fysisk aktivitet samt läkar- och psykologbesök vid behov m.m. Uppföljningsträffar i grupp sker därefter tre, sex och tolv månader efter att kognitivt beteendeinriktad gruppbehandling har avslutas (Fig.1, sid.6). Uppföljningsrutiner På Stressrehab sker uppföljning av alla patienter som varit aktuella för rehabilitering från och med 2005 utifrån specifika valida och reliabla frågeformulär. Frågeformulären innehåller bland annat psykologiska variabler (utbrändhet, ångest och depression, trötthet, stressbeteende, minne och koncentration), hälsorelaterad livskvalitet, livsstil (fysisk aktivitet, sömnbesvär), sjukskrivning samt patientens tillfredsställelse av rehabiliteringsprogrammet. Patienterna fyller i frågeformulär i samband med den första bedömningen hos läkare och psykolog (vid baslinjen), efter avslutad gruppbehandling (efter ca 1 år), samt vid uppföljning ett år senare (ca 2 år efter initial bedömning). En mindre uppföljning sker även tre år efter avslutad gruppbehandling (efter ca 4 år) via frågeformulär med frågor angående utbrändhet och hälsorelaterad livskvalitet. 5

6 Fig.1 Flödesschema multimodal rehabilitering vid Stressrehab 6

7 Remissinflöde och bedömningar Inkommande remisser Under 2012 inkom 214 remisser. Andel kvinnor var 78% och andel män 22%, med en medelålder på 44 år. Trenden är att remissinflödet ökar. Från 2011 till 2012 ökade inkomna remisser till Stressrehab med 32%. Jämfört med 2009 så har inkomna remisser nästan fördubblats (Fig. 2) antal Fig.2 Antal inkommande remisser till Stressrehab per år. Remissinstanser Framför allt har antalet remisser från hälsocentraler och företagshälsovård ökat under 2012 (Fig. 3) antal 100 Hälsocentral Företagshälsovård 80 Sjukhus Privat läkare Fig.3 Antal inkommande remisser per år fördelat på de olika remissinstanserna. 7

8 Remissinstanser från området utanför Umeå och dess kranskommuner En målsättning under åren har varit att sprida information till remittenter i hela länet om Stressrehabs verksamhet. Remisser från området utanför Umeå med kranskommuner har fördubblats under 2012 jämfört med året innan (Fig.4) antal Fig.4 Antal remisser per år från området utanför Umeå och dess kranskommuner. Resultat efter bedömning Av 214 inkommande remisser 2012 så kallades 184 patienter (86%) till bedömning. Av dessa bedömdes 54 % vara aktuella för rehabilitering på Stressrehab. Närmare en tredjedel av patienterna (29%) bedömdes ej aktuella för rehabilitering (tabell 1). Orsaken till detta varierar och kan vara att patienten inte har utmattningssyndrom eller har en annan huvudproblematik än stressrelaterad ohälsa som exempelvis smärta, ätstörning, psykiatrisk sjukdom, missbruk eller relationsproblematik. Tabell 1. Resultat efter bedömning vid teamkonferens 2 (n=184). n (%) Patienten sattes upp på väntelista för rehabilitering 99 (54%) Patienten bedömdes ej aktuell för rehabilitering 54 (29%) Patienten tackar nej till erbjuden rehabilitering 31 (17%) 8

9 Patientnöjdhet efter bedömning Uppföljning av patientnöjdhet efter bedömning på Stressrehab påbörjades i april Formuläret innehåller frågor där patienten får ange i vilken grad han/hon instämmer med påståendena. Skalan är femgradig där 1 betyder instämmer inte alls och 5 instämmer helt. Samtliga patienter (10) skattade toppresultatet 4 eller 5 när det gäller information i kallelsen, bemötandet, tillräckligt tid för samtalen och upplevelse av att förstå informationen vid besöket. På påståendet om patienten är nöjd med besöket på mottagningen i sin helhet så skattade 98% toppresultatet 4 eller 5 på skalan. Ca 8 av patienterna upplevde att väntetiden var acceptabel samt att det var lätt att hitta till stressrehab (tabell 2). Tabell 2. Patientnöjdhet efter bedömningsamtalen (n=51). Informationen i kallelsen till besöket var tydlig och bra. Instämmer inte alls Instämmer helt 16% 84% Det var lätt att hitta till mottagningen 8% 2% 12% 18% 6 Väntetiden från det att jag remitterades till mottagningen tills jag fick komma dit var helt acceptabel. 2% 2% 16% 14% 66% Jag blev bemött på ett bra sätt vid besöket/besöken. 1 9 Jag fick tillräcklig tid för samtal vid besöket/besöken. 8% 92% Jag förstod den information jag fick vid besöket/besöken. 1 9 Jag är nöjd med besöket/besöken på mottagningen i sin helhet 2% 1 88% Väntetider Stressrehab har under 2012 uppfyllt vårdgarantins riktlinjer för väntetider. Nittionio procent av patienterna fick första läkar- eller teambesök inom 90 dagar från remissdatumet och 92 % av patienterna inom 60 dagar. Nittiosju procent av patienterna påbörjade multimodal rehabilitering inom 60 dagar efter bedömning. Påbörjad och avslutad rehabilitering under året Under 2012 påbörjade 90 patienter multimodal rehabilitering och 71 avslutade. Motsvarande siffra år 2011 är 79 patienter som påbörjade rehabilitering och 84 som avslutade. 9

10 Resultat Urval till redovisning av resultat Urvalet till denna rapport är de 84 patienter som avslutade sin multimodala rehabilitering 2011 (Tabell 3). Resultat redovisas för de patienter i urvalet som har registrerade mätningar vid baslinjen (vid bedömning), (vid avslutad gruppbehandling) samt vid 2 år (ett år efter avslutad gruppbehandling). Fokus i rapportens redovisning av resultat är därmed på de patienter som var aktuella för suppföljningen under De avslutade sin multimodala rehabilitering året innan dvs Tabell 3. Demografisk beskrivning av patienterna innan behandlingsstart i MMR (n=84). Ålder, m (min-max) 44 (25-63) Kön (kvinnor/män), n (%) 72 (86 %) / 12 (14 %) Utbildning, n (%) - Grundskola - Gymnasium - Eftergymnasial - Högskola/universitet 4 (5%) 20 (24 %) 12 (14 %) 47 (57 %) Civilstånd, n (%) - Gift/sammanboende - Ensamboende/särbo 63 (76 %) 20 (24 %) Barn, n (%) - Egna barn - Barn som bor hemma 72 (87 %) 62 (78 %) Sjukskrivning, n (%) - Sjukskriven - Helt sjukskriven - Ej sjukskriven 63 (75 %) 39 (46 %) 21 (25%) Arbetslös heltid, n (%) 13 (15 %) 10

11 Psykologiska variabler samt hälsorelaterad livskvalitet. Resultat redovisas i tabell 5-7 samt figur 5-7. Utmattning mäts med Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) (1,2,3) vilken mäter upplevd utmattning. SMBQ innehåller 22 påståenden som besvaras på en sjugradig skala utifrån upplevelsen 1= nästan aldrig till 7 = nästan alltid. Medelvärdet på den sammanlagda summan är ett mått på utmattningsgrad. Ett högre medelvärde är likvärdigt med högre grad av utmattning. Referensvärdet 4,0 poäng används ofta kliniskt som gräns för utmattning (4). Ångest och depression mäts med Hospital Anexity and Depression scale (HAD) (5). Delskalorna ångest och depression innehåller sju frågor vardera och skattas på en 4gradig skala (0-3) som summeras till en totalpoäng (0-21 p). Resultatet indikerar var patienten befinner sig i sjukdomsförloppet. Indelning av skalan för depression och ångest är följande: normalt (0-7p), milt (8-10p), måttligt (11-14p) eller svårt tillstånd (15-21p). Trötthet mäts med Checklist Individual Strength questionnaire (CIS) (6). CIS mäter olika dimensioner av trötthet (upplevelse av trötthet, koncentration, motivation och aktivitetsnivå) och består av 20 påståenden. Dessa skattas enligt en sjugradig skala från 1=Ja, det är sant till 7=Nej, det är inte sant. Alla frågor summeras vilket ger poäng i intervallet Ju högre poäng desto högre grad av trötthet. Referensvärdet >76p anses innebära en ökad risk för framtida sjukskrivning (7). Stressbeteende mäts med Vardagslivets stress (8). Frågeformuläret består av 20 påståenden där patienten får ta ställning till hur de reagerar eller hur det känns i vissa vardagssituationer. Skattningen görs på en fyrgradig skala från 0 till 3 poäng (nästan aldrig, ibland, ofta, nästan alltid) som summeras (0-60 poäng). Högt värde indikerar ett mera uttalat stressbeteende. Skattning som innebär mer > 23 poäng för kvinnor och > 20 poäng för män brukar anges som gränsvärde för ohälsosamt beteende. Tabell 5. Medelvärden för patienternas skattning vid bas, och (n=81). SMBQ 5,6 4,1 Had ångest 11,4 7,4 Had depression 9,3 5,1 CIS 106,6 80,2 Vardagslivets stress 30,6 20,2 3,8 7,3 4, ,6 Tabell 6. Andel patienter med svarspoäng över gränsvärden vid bas, och (n=81). SMBQ 4p 94% 58% 49% Had ångest >10p dvs måttlig eller svår 45% 24% 22% Had depression >10p dvs måttlig eller svår 41% 9% 7% CIS>76p 93% 58% 53% Vardaglivets stress 23p % 11

12 Minne och koncentration Minne och koncentrationsproblem mäts genom att patienten får svara på frågan Har du under senaste tre månaderna besvärats av minnes- eller koncentationsproblem? Svarsalternativen är nej, obetydliga, lätta, måttliga, kraftiga, uttalade. Andelen patienter som uppgav att de hade kraftiga eller uttalade minnes- och koncentrationsproblem minskade från 71 % vid baslinjen till 25 % vid suppföljningen (fig. 7). Vid 2-årsuppföljningen uppgav 88 % att de hade minnesoch koncentrationsproblem av någon grad (lätta, måttliga, kraftiga eller uttalade). 10 procent 8 71% % 25% 2 Fig.5 Andel patienter som skattade sina minnes- och koncentrationsproblem som kraftiga eller uttalade vid bas, och (n=76). 12

13 Hälsorelaterad livskvalitet (HRQL) mäts med hälsoenkät SF-36 (9) som består av 36 frågor och mäter åtta dimensioner av fysisk och mental hälsa. De fysiska dimensionerna är; fysisk funktion (PF), rollfunktion - fysisk (RP), smärta (BP) och allmän hälsa (GH) (Fig. 5). De psykiska dimensionerna är; vitalitet (VT), social funktion (SF), rollfunktion - emotionell (RE) och mental hälsa (MH) (Fig. 6). Alla dimensionerna summeras var för sig med poängsumma Högre värde anger bättre hälsa och kan jämföras med normalvärden för den svenska befolkningen (utifrån ålder, kön, sjukdomar etc.) medelvärde Referens normalpop år 20 0 PF fysisk funktion RP rollfunktion fysiska orsaker BP smärta GH allmän hälsa Fig.6. Medelvärden för SF36 fysiska dimensioner vid bas, och relaterat till en normalpopulation (n=81) medelvärde Referens normalpop år 20 0 VT vitalitet SF social funktion RE rollfunktion emotionella orsaker MH psykiskt välbefinnande Fig.7 Medelvärden för SF36 psykiska dimensioner vid bas, och relaterat till en normalpopulation (n=81) 13

14 Hälsoindex Hälsoindex kan beräknas utifrån hälsoenkät SF-36 och måttet speglar patientens livskvalitet på en skala mellan 0 och 1 där 1 motsvarar perfekt hälsa och 0 motsvarar död. En ökning av hälsoindex på 0,04 poäng anses påvisa en betydelsefull förbättring av personens fysiska och psykiska hälsorelaterade livskvalitet (10,11). En förbättring av hälsorelaterad livskvalitet kan minska risken för framtida sjukdom och förtida död (12,13,14). Sjuttio procent av patienterna som avslutade MMR under 2011 hade en hälsoindexförändring på Tabell 7. Medelvärde för patienternas hälsoindex vid bas, 1 år och 2 år n=75 0,569 0,670 0,687 14

15 Livsstil Fysisk aktivitet Patienterna skattar sin sammanlagda tid/vecka av fysisk aktivitet i vardagen (te x cykling, promenader, tyngre hushållsarbete, snöskottning, trädgårdsarbete) (fig. 8) och under motion/träning (te x gympa, jogging, fotboll, ridning) (fig. 9). Svarsalternativen är mindre än 1 timme/vecka, 1-2 timmar/vecka, 34timmar/v, 5 timmar/v eller mer antal Mindre än 1 timme/vecka 1-2 timmar/vecka 3-4timmar/v 5 timmar/v eller mer Fig.8. Fysisk aktivitet i vardagen vid bas, och (n=73) antal Mindre än 1 timme/vecka 1-2 timmar/vecka 3-4timmar/v 5 timmar/v eller mer Fig.9. Fysisk aktivitet under motion och träning vid bas och (n=69) 15

16 Sömn Sömnproblem mäts genom att patienten får svara på frågan Har du under senaste tre månaderna besvärats av sömnproblem? Svarsalternativen är nej, obetydliga, lätta, måttliga, kraftiga, uttalade. Andelen patienter som uppgav att de hade kraftiga eller uttalade sömnproblem minskade från 54 % vid baslinjen till 18 % vid 2-årsuppföljningen (fig. 10). Vid 2-årsuppföljningen uppgav 76 % att de har sömnproblem (lätta, måttliga, kraftiga eller uttalade). Cirka 20-25% i den allmänna befolkningen har sömnbesvär enligt Folkhälsorapporten 2009 (15). 10 procent % % 18% Fig.10 Andel som skattade sina sömnproblem som kraftiga eller uttalade vid bas, och (n=80) 16

17 Sjukskrivning Sjukskrivning innebär att patienten har sjukpenning, rehabiliteringsersättning, aktivitetsersättning eller sjukersättning på hel- eller deltid på grund av nedsatt arbetsförmåga. Sjukförsäkringen reformerades den 1 juli 2008 och innebar bland annat en tidsgräns för hur länge en person kan vara sjukskriven. Resultat av sjukskrivning redovisas i figur 11 och 12 samt tabell medelvärde Fig.11 Medelvärden för sjukskrivning vid bas, och (n=80). (Patienter som erhållit ålders- eller avtalspension är exkluderade. Antal med aktivitetsstöd* i någon omfattning är en patient vid och sju patienter vid.) 10 procent % 25% 8% Fig. 12 Andel patienter som är sjukskrivna 75% eller mer vid bas, och (n=80). (Patienter som erhållit ålders- eller avtalspension är exkluderade. Antal med aktivitetsstöd* i någon omfattning är en patient vid och sju patienter vid.) *Aktivitetsstöd kan betalas ut från arbetsförmedlingen när individer deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Deltagandet kan vara på hel eller deltid. 17

18 Tabell 8 Sjukskrivningsgrad vid baslinjen, och (n=80). Sjukskrivningsgrad, n (%) (48%) 9 (11%) 10 (13%) 3 (4%) 20 (25%) 18 (23%) 8 (1) 23 (29%) 6 (8%) 25 (31%) 3 (4%) 3 (4%) 12 (15%) 6 (8%) 56 (7) Patienter som erhållit ålders- eller avtalspension är exkluderade. Antal med aktivitetsstöd*(se förklaring sid.17) i någon omfattning är en patient vid och sju patienter vid. 18

19 Individuella åtgärder under multimodal rehabilitering I tabellen nedan redovisas de individuella åtgärder som patienten deltagit i under MMR. I tabellen redovisas inte telefonkontakter, läkarbesök, aktiviteter i kognitiv beteendeinriktad behandlingsgrupp eller psykologbesök i samband med bedömning eller återkoppling (tabell 9). Tabell 9. Individuella åtgärder för patienterna (n=84) under rehabiliteringsperioden Patienter som tagit del av åtgärderna, n (%) Avstämningsmöten Arbetsplatsbesök Kartläggningssamtal Fördjupad psykologisk bedömning Fokussamtal FaR samtal Psykologisk behandling individuellt 51 (61%) 12 (14%) 49 (58%) 2 (2%) 5 (6%) 56 (67%) 1 (1%) Patientnöjdhet efter avslutad multimodal rehabilitering För att mäta patienternas tillfredsställelse med rehabiliteringsprogrammet besvaras frågor om upplevelse av erhållet stöd och hjälp från Stressrehab. Frågorna besvaras i samband med gruppbehandlingens slut vid den så kallade 1 års-uppföljningen. Alla patienter utom en uppgav att de helt eller delvis hade fått det stöd och praktisk hjälp som de behövt av Stressrehab och 93% uppgav att de fått ganska mycket eller väldigt mycket hjälp för att må bättre. Sjuttiosju procent svarade att de fått ganska mycket eller väldigt mycket hjälp för att återgå i arbete eller för att bibehålla arbetsförmåga (tabell 9 och 10). Tabell 9. Har du fått det stöd och den praktiska hjälp som du har behövt av personal på Stressrehab? (n=81) n (%) Ja 60 (74%) Delvis 20 (25%) Nej 1 (1%) Tabell 10. Hur stor hjälp upplever du att du fått av behandlingen på Stressrehab (n=81) för att kunna må för att återgå i arbete bättre? n (%) eller behålla arbetsförmågan? n (%) Mycket lite eller inte alls 0 () 2 (2%) Ganska lite 0 () 5 (6%) Något 6 (7%) 12 (15%) Ganska mycket 28 (34%) 33 (4) Väldigt mycket 48 (59%) 90 (37%) 19

20 Referenser 1. Kushnir T, Melamed S. The Gulf War and its impact on burnout and well-being of working civilians. Psychol Med 1992; 22: Melamed S, Kushnir T, Shirom A. Burnout and risk factors for cardiovascular diseases. Behav Med 1992; 18: Melamed S, Ugarten U, Shirom A, Kahana L, Lerman Y, Froom P. Chronic burnout,somatic arousal and elevated salivary cortisol levels. J Psychosom Res 1999; 46: Stenlund T, Slunga Birgander L, Lindahl B, Nilsson L, Ahlgren C. Effects of Qigong in patients with burnout: a randomized controlled trial. J Rehabil Med 2009; 41: Zigmond A, Snaith R. The Hospital Anxiety and Depression Scale. Acta Psychiatr Scand 1983; 67: Beurskens A, Bultmann U, Kant I, Vercoulen J, Bleijenberg G, Swaen G. Fatigue among working people: validity of a questionnaire measure. Occup Environ Med 2000; 57: Bültmann U, Beurskens A, de Vries M, Bleijenberg G, Vercoulen J. Measurement of prolonged fatigue in the working population: determination of a cutoff point for the Checklist Individual Strength. J Occup Health Psychol 2000; 5(4): Claesson M, Slunga Birgander L, Lindahl B, Nasic S, Åström M, Asplund K, et al. Women s hearts - stress management for women with ischemic heart disease. J Cardiopulm Rehabil 2005; 25: Sullivan M, Karlsson J, Ware Jr J. The Swedish SF-36 Health Survey - I. Evaluation of data quality, scaling assumptions, reliability and construct validity across general populations in Sweden. Soc Sci Med 995;41(10): Walters SJ. Comparison of the minimally important difference for two health state utility measures_eq-5d and SF-6D_Quality of Life Research Walters SJ. What is the relationship between the minimally important difference and and health state utility values_health and Quality of Life Outcomes Myint PK, Luben RN, Surtees PG, Wainwright NW, Welch AA, Bingham SA, Wareham NJ, Smith RD, Harvey IM, Khaw KT. Self-reported mental health-related quality of life and mortality in men and women in the European Prospective Investigation into Cancer (EPIC-Norfolk): a prospective population study. Psychosom Med Jun;69(5): Myint PK, Surtees PG, Wainwright NW, Wareham NJ, Bingham SA, Luben RN, Welch AA, Smith RD, Harvey IM, Khaw KT. Modifiable lifestyle behaviors and functional health in the European Prospective Investigation into Cancer (EPIC)Norfolk population study. Prev Med Feb;44(2): Epub 2006 Oct Myint PK, Luben RN, Surtees PG, Wainwright NW, Welch AA, Bingham SA, Day NE, Wareham NJ, Khaw KT. Relation between self-reported physical functional health and chronic disease mortality in men and women in the European Prospective Investigation into Cancer (EPIC-Norfolk): a prospective population study. Ann Epidemiol Jun;16(6): Epub 2005 Jul Folkhälsorapport Socialstyrelsen mars

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering STRESSREHABILITERING, ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering Umeå juni 2014 Stressrehabilitering,

Läs mer

RAPPORT STRESSKLINIKENS VERKSAMHET OCH RESULTAT 2002-

RAPPORT STRESSKLINIKENS VERKSAMHET OCH RESULTAT 2002- RAPPORT STRESSKLINIKENS VERKSAMHET OCH RESULTAT 22- Stresskliniken, VLL Juni 21 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 6 Verksamhet... 6 Finansiering... 7 Personal... 8 KLINISK VERKSAMHET... 9 Patientpopulation...

Läs mer

Resultat efter rehabilitering

Resultat efter rehabilitering Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat stressymtom Totalt behandlades 169 patienter med utmattningssyndrom. Efter 24

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Utvärdering av KBT på DISTANS i Västerbottens läns landsting

Utvärdering av KBT på DISTANS i Västerbottens läns landsting Utvärdering av KBT på DISTANS i Västerbottens läns landsting Umeå Umeå 2013-09-02 2013-09-02 Västerbottens Västerbottens läns läns landsting landstingi i samarbete samarbete med med Umeå Umeå Universitet

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering Långvarig smärta och utmattning likheter och olikheter vid rehabilitering Doc. Carl Molander, 2017 Sjukvårdspanoramat förändras ska Rehabiliteringsmedicin göra en insats? Klassiska uppdrag inom rehabiliteringsmedicin:

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

Resultat efter rehabilitering

Resultat efter rehabilitering Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat utmattningssyndrom Totalt behandlades 636 patienter med utmattningssyndrom. Efter

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Hälsa och livskvalitet i Sverige i ett 15-årsperspektiv: jämförande analyser av 3 populationsstudier (Dnr 070020)

Hälsa och livskvalitet i Sverige i ett 15-årsperspektiv: jämförande analyser av 3 populationsstudier (Dnr 070020) Hälsa och livskvalitet i Sverige i ett 15-årsperspektiv: jämförande analyser av 3 populationsstudier (Dnr 070020) Under de ca 15 år som gått sedan hälsostatus i den svenska befolkningen kartlades för första

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Balans i Livet. Balans i Kroppen MåBra grupper Balans i Livet Balans i Kroppen Lars P Nilsson Apotekare och Mental Tränare www.larsp.se www.larsp.se - 1 av 6 - Bakgrund Trots den materiella välfärden i Sverige fortsätter ohälsan inom

Läs mer

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna

Läs mer

Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen 31.8 2.9. 2011 Richard Ahlström Avd för

Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen 31.8 2.9. 2011 Richard Ahlström Avd för Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen 31.8 2.9. 2011 Richard Ahlström Avd för Psykologi Institutionen för samhällsvetenskap Mittuniversitetet

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter.

Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter. PBM i projektet Ögat på sjukskrivning Behandlingsresultat januari 2008 augusti 2009: Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter. 2009-10-25 Erik Olsson, leg. psykolog

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet

Läs mer

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se Möte med FTFHV 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM (AB-centrum) Utreda, förebygga, behandla och rehabilitera ohälsa

Läs mer

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Verksamhetsberättelse ,

Verksamhetsberättelse , Verksamhetsberättelse 2016 Innehåll Några ord om 2016... 2 Uppdrag 2016... 3 Året i korthet... 3 Kund... 4 Patientflöde grundaffär... 4 Nya uppdrag... 5 Kundnöjdhet grundaffären... 5 Utfall av rehabilitering

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Seminarium 20 mars. Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar. Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth

Seminarium 20 mars. Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar. Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth Nationell konferens 2015 Jämlik hälsa och vård Seminarium 20 mars Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth Moderator: Lisa Österberg Värd: Elisabeth

Läs mer

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Förord

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland

Kvalitetsbokslut 2011. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Kvalitetsbokslut 2011 Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet...

Läs mer

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Det är ju något som varit väldigt bra med både de fysiska kursträffarna och webbinarierna, att alla deltagare delat med sig av sitt material

Läs mer

Motionsvanor och hälsorelaterad livskvalitet en enkätstudie

Motionsvanor och hälsorelaterad livskvalitet en enkätstudie Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Utbildningsprogram i sjukgymnastik 180 hp Examensarbete 15hp Höstterminen 2010 Motionsvanor och hälsorelaterad livskvalitet en enkätstudie

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska

Läs mer

Resultatsammanställning

Resultatsammanställning Resultatsammanställning Samordningsförbundet Östra Östergötland Kvartal 1-3 2016 @Therése Löwgren Sidan 3 Måluppfyllelse kvartal 3 Sidan 13-14 NP-samverkan Sidan 4 Måluppfyllelse kvartal 2 Sidan 15-16

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4 1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström

Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström Sammanfattning Då bortfallet i folkhälsoenkäter ökar för varje år är det viktigt att veta hur de som utgör det ökade bortfallet

Läs mer

Faktorer för återgång till arbetet efter sjukskrivning pga stress.

Faktorer för återgång till arbetet efter sjukskrivning pga stress. Faktorer för återgång till arbetet efter sjukskrivning pga stress. Författare: Kjell Antus Handledare: Tohr Nilsson, överläkare Yrkesmedicinska kliniken Sundsvall Projektarbete vid Uppsala universitets

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa

Stressrelaterad ohälsa Stressrelaterad ohälsa Utmattningssyndrom, Grön rehabilitering, Stress i primärvården Hög energi Forskning om Utmattningssyndrom Akut belastning Biologiska och psykologiska reaktioner? Balanserad energinivå

Läs mer

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa? Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap A vdelningen för allmänmedicin Anders Thelin Gatugård 355 94 Wederslöf telefon: 0470-778000 telefax: 0470-778133 e-mail: athelin@wgab.se Slutredovisning av

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps VC Försäkringskassan

Läs mer

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.

Läs mer

Projektet Bra Sjukskrivning

Projektet Bra Sjukskrivning Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-26. Grundintervjuerna är gjorda

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa! Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?

Läs mer

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD och stress Johan Isaksson Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD och stress Stressor Upplevd stress Stressfysiologisk respons Upplevelse av den fysiologiska responsen

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Marie Forssell Leg Läkare Handledare: Överläkare, docent Bodil Persson Yrkes och Miljömedicinskt Centrum Linköping

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Makar till personer med stroke. Stroke

Makar till personer med stroke. Stroke Stroke Makar till personer med stroke En avsevärd andel av makar och sambor till personer som haft stroke upplever lägre hälsorelaterad livskvalitet än makar till friska kontrollpersoner sju år efter partnerns

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Grön Rehabilitering på Landsbygd Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan

Läs mer