Förändring i arbetstider och barnens måltidssituation vid frukost/mellanmål

Transkript

1 ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Förändring i arbetstider och barnens måltidssituation vid frukost/mellanmål Total ändring i schemat utifrån verksamhetens utvecklingsbehov. Fokus på förskollärarens ansvar, Skolverkets kritik och förskolans uppdrag ligger till grund för schemaändringen. Stora barngrupper som utgör risk för stress, buller, ohälsa bland barn och medarbetare ska minskas vid frukost och mellanmål vid att personalen implementerar DropIn frukost/mellanmål. 11 förskollärare ska jobba mellanpass tisdag, onsdag, torsdag. Alla barn är på plats då, även FL. Fullt fokus på projetarbete. Måndag och fredag roterar förskollärare 06:00-14:00 och 09:00-18:00. 4 barnskötare öppnar och 4 barnskötare stänger förskolan tisdag, onsdag, torsdag. Måndag och fredag roterar barnskötare 07:30-15:00 och 08:00-17:00. Ändringar ska genomföras på Blackevägen 3 förskola. Förskollärare och barnskötare är berörda. Förskollärare ska få möjlighet att nätverka med varandra innan de kommer i barngruppen. En förskollärarerepresentant från varje avdelning ska få avsatt tid för detta och en rotation på två dagar/pr vecka gör att alla förskollärare kommer delta under nätverkstiden. Nätverkstiden är oerhört viktig eftersom dialog och gemensamma diskussioner öppnar möjligheter för nytänk, utveckling av verksamheten och personalen, stabilitet och trygghet. Stor möjlighet för inkludering, delaktighet och påverkan på sin verksamhet. Facket är informerat. Barnskötare ska jag ha uppdragsdialog med och identifiera vilka behöver planeringstid utöver arbetslagsplaneringen. 1(4)

2 B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Är riskerna allvarliga eller inte Risker är att personalen måste samarbeta med varandra på ett annat sätt än det de är vana vid. Detta kräver ändring av perspektiv vilket innebär- tänka utanför sin avdelning, sina arbetskollegor på avdelningen och sina barn. Till ex. behöver pedagogerna börja med DropIn frukost från 07:00 där det sitter några barn åt gången medan andra har aktiviteter på öppnings/stängningsavdelningen. Det behövs arbetas fram en organisation hur avdelningarna ska samarbeta kring det gemensamma stora rummet, matsalen och ateljén. Nu äter alla frukostbarn samtidigt i båda matsalarna och det är varken bra för barnen eller personalen. Fler risker: Samtliga förskollärare slutar då schemat inte passar deras privata liv. De som tycker att dem förlorar mer än de vinner i schemaändringen slutar eller uttrycker frustration. Eftersom jag har barnets vistelsetider som underlag för personalens arbetstider är riskerna små att personalen kommer känna större arbetsbelastning än tidigare. Förhoppningsvis tvärt emot och risken för ökad ohälsa anser jag är minimal. Det är ungefär 5-7 barn pr medarbetare större delar av dagen varje dag. Arbetsveckan fördelas annorlunda där medarbetare jobbar mindre pr vecka för att spara tid till apt, föräldramöte, kurs och konferenser. Schemat som de har nu är 40 timmar och dessutom långa måndagar, all kompetensutveckling har de fått jobba över för. Samtliga medarbetare har nu ett långt pass på måndagar från 06:00-18:00 vilket jag inte ser som hälsosamt. Föräldrasamverkan kring frågan behöver göras noggrant så föräldrarna upplever det meningsfullt och tryggt. I början kan samtliga tycka att organisationen är otydlig. Där tänker jag att det är viktigt att jag ger förutsättningar för personalen att mötas och diskutera, tid- vilket jag redan har avsatt i schemat. Om detta leder till otydliga arbetsuppgifter är det viktig att personalen känner att jag är där som stöd och kan ha uppdragsdialog med de berörda. Personalen på Blackevägen visade framåtanda när vi träffades. Det var många organisatoriska frågor eftersom schemat kommer påverka deras sätt att tänka. Risken kan bli att de har väldigt många barn på eftermiddag vilket inte stämmer efter barnens vistelsetider. Det underlaget kan i och för sig vara felaktigt, personalen önskar uppdatering på vårdnadshavarens vistelsetider för då har vi kanske bättre underlag för schemat. Tanken blir densamma, förskollärare i mitten, men vi kan justera tiden utifrån barnantalet. 2(4)

3 De berättar att under flera år har de gjort rutinerade saker som behöver lyftas och många önskar förändring. De säger själv att det finns många olikheter bland personalen, någon kommer ta schemaförändringen lättare än andra. Det kan bli stressigt at omställa sig. Risk för ohälsa och i den fysiska arbetsmiljön anser jag inte är allvarliga. C Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Förskolechefen och intendenten gör klart schemat, detta matas i lönesystemet. Schemat ska vara klart innan 21 december och det nya schemat implementeras den 09 januari Rialda och Arzu ansvarar för att följa tidsplanen. Förskolechefen ska informera all personal på APT den 5. December 2016 om förändringen och motivera schemaändringen utifrån vårt uppdrag. Förskolechefen ska vara stationerad på Blackevägen varje dag från och med vecka 51 för att förbättra småändringar och tänka tillsammans med personalen om hur de ska få ändringen att fungera i vardagen. Eftersom detta är en stor ändring kommer åtgärder ändras undervägs allt eftersom de dyker upp. Tidsplan för arbetet med vem som gör vad, den inre organiseringen, förskolans rutiner och övrigt samarbete som krävs- ska förskollärarna börja fundera på från vecka 49. Prata enskilt med medarbetare som eventuellt inte önskar denna förändring och försöka förstå varför. Förskolechefen informerar omorganisationen via Hjärntorget och tar även emot besök från vårdnadshavare som har funderingar. 3(4)

4 Tänk på att Arbetstagare, skyddsombud och elevskyddsombud ska ges möjlighet att medverka när riskbedömning och handlingsplan görs. Om kompetens saknas inom den egna verksamheten för att göra riskbedömning och ta fram handlingsplan kan företagshälsovården eller annan sakkunnig hjälp utifrån anlitas. Att förutse konsekvenser ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten Arbetsgivaren är den som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete beskriver hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt ansvar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att arbetsgivaren arbetar förebyggande, något som ger ökad hälsa och säkerhet och spar pengar i organisationen. Att ta reda på vilka arbetsmiljörisker en förändring i verksamheten kan innebära är lönsamt genom att riskerna kan åtgärdas i tid. Så här säger arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete: När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. 8, andra stycket, AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete. De ändringar som föreskrifterna avser är exempelvis personalförändringar, nya arbetstider och arbetsmetoder, andra organisationsförändringar, om- och nybyggnation samt ny maskinell utrustning. Det handlar om ändringar som inte utgör del av den dagliga, löpande verksamheten. Riskbedömningen ska utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan ändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring. Observera att förändringsarbete i sig kan utgöra en risk för ohälsa. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att alla faktorer i arbetsmiljön vägs in vid riskbedömningen. 4(4)

5 Gör så här A Precisera den planerade ändringen B Gör riskbedömningen C Åtgärda A Precisera den planerade ändringen Ni måste precisera den eller de ändringar som planeras innan det går att göra en riskbedömning. 1 Vad består ändringarna av? Exempel: Personalneddragning Produktionsförändring Förändrade arbetstider Utökat arbetsinnehåll Nya arbetslag/gruppsammansättningar Ändrade arbetsuppgifter Nybyggnation/lokalbyten Ändringar i befintliga lokaler Förändrad arbetsutrustning maskiner fordon, redskap m.m. Nya kemiska produkter Ny ventilation 2 Var ska ändringarna genomföras? Exempel: Avdelning 32 3 Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Exempel: Fem arbetstagare på dagen och två på natten samt 4 arbetsledare. Skriv ner ändringarna, var de ska genomföras och vilka som berörs. 5(4)

6 B Gör riskbedömningen När ni preciserat ändringarna och vet vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare som kommer att beröras av förändringen, ska ni bedöma vilka risker för ohälsa och olycksfall som ändringarna kan medföra för berörda arbetstagare. Bedömningen kan behöva göras både på grupp- och individnivå. Den ska omfatta såväl fysiska som sociala och psykologiska risker. Exempel på sådant som kan innebära risker för ohälsa och olycksfall: Stor arbetsmängd Tidspress Svåra/komplicerade arbetsuppgifter Liten påverkansmöjlighet/lågt inflytande Otydlig organisation Brister i samarbetet Ensamarbete Våld och hot Otydliga arbetsuppgifter Arbete från höjd Hantering av farliga ämnen Dåligt anpassade arbetslokaler Ensidigt upprepat arbete Ändrad arbetsutrustning Buller/vibrationer Blöta skräpiga golv Hård vind Ta fram riskkällor som ni tror uppstår efter genomförd förändring och bedöm om dessa kan leda till risker för ohälsa eller olycksfall. Bedöm också om riskerna är allvarliga eller inte allvarliga. Skriv ner riskerna. C Åtgärda Åtgärda de risker som kommit fram. De åtgärder som inte vidtas omedelbart ska skrivas ner i en handlingsplan som anger: Vilka åtgärder som ska genomföras När åtgärderna ska vara genomförda Vem som ska se till att åtgärderna genomförs 6(4)