Medborgarperspektiv på kommunala e-tjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medborgarperspektiv på kommunala e-tjänster"

Transkript

1 FORSKNINGSRAPPORT Medborgarperspektiv på kommunala e-tjänster Anne Engström Maria Ek Styvén Åsa Wallström Esmail Salehi-Sangari

2

3 Medborgarperspektiv på kommunala e-tjänster Delrapport i projektet Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster (CUP) Anne Engström Maria Ek Styvén Åsa Wallström Esmail Salehi-Sangari Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Avdelningen för Industriell Ekonomi

4 Titel: Medborgarperspektiv på kommunala e-tjänster Delrapport i projektet Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster (CUP) Författare: Anne Engström, Maria Ek Styvén, Åsa Wallström och Esmail Salehi-Sangari Industriell marknadsföring och e-handel, Luleå tekniska universitet Utgivare: Luleå tekniska universitet, Luleå Omslagsfoto: Shutterstock Kontakt: Anne Engström, tel , e-post ISSN: ISBN Luleå 20

5 INNEHÅLL. INLEDNING METOD RESULTAT ENKÄT DIN KOMMUN PÅ INTERNET VAD TYCKER DU? Demografi och Internetanvändning Erfarenhet av kommunens hemsida Kommunala hemsidor och e-tjänster kundönskemål Kontaktkanaler Gemensam Internetportal E-tjänster via mobil E-legitimation Vad påverkar medborgares avsikter att använda kommunens hemsida? Segmentering SLUTSATSER OCH KOMMENTARER REFERENSER...23

6

7 INLEDNING Projektet CUP (Customer focus for increased Use of Public e-services) syftar till att bidra till ökad användning av kommunala e-tjänster genom fördjupad kunskap om medborgares behov, beteenden och attityder, samt upplevda problem och möjligheter relaterade till kommunala e- tjänster. Projektet delfinansieras av VINNOVA och genomförs i samverkan mellan forskare i industriell marknadsföring och e-handel vid Luleå tekniska universitet, kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Luleå och Kalix), och tjänsteutvecklare (Microsoft och ebuilder). I delstudien som redovisas i denna rapport undersöktes medborgares behov, beteenden och attityder när det gäller kommunala e-tjänster. 2 METOD En enkät utvecklades baserad på resultat från åtta fokusgrupper i de medverkande kommunerna, samt litteratur inom e-förvaltningsområdet. Enkäten förtestades på män och kvinnor i varierande åldrar och skickades sedan ut till totalt 4000 slumpvist utvalda medborgare mellan 6 och 74 år i Stockholm, Göteborg, Malmö, Luleå och Kalix (adresskälla: SPAR). Eftersom det inkom få svar från personer under 35 år gjordes även ett kompletterande utskick till 790 slumpvist utvalda 6-34-åringar i samma fem kommuner. Av de 4790 utsända enkäterna returnerades 43 på grund av felaktig adress. Totalt inkom 386 giltiga och fullständiga svar som utgör underlag för resultat och analys i denna delrapport.

8 3 RESULTAT ENKÄT Din kommun på Internet Vad tycker du? Resultaten från enkäten har sammanställts och delats in i åtta olika delområden. Den första delen innehåller uppgifter avseende de svarandes ålder, utbildning, sysselsättning och Internetvana. Sedan presenteras medborgarnas erfarenheter från kommunens hemsida och vad de vill kunna göra via densamma. Medborgarnas kanalpreferenser, dvs. på vilket sätt medborgarna föredrar att ha kontakt med sin kommun, presenteras i den fjärde delen. I de två därpå följande avsnitten redovisas medborgarnas uppfattning när det gäller gemensam Internetportal och kommunala e-tjänster via mobilen. Sedan presenteras medborgarnas erfarenheter av och inställning till e-legitimation. Den näst sista delen presenterar vad som påverkar medborgarnas avsikter att använda kommunens hemsida. Den sista delen innehåller en segmentbeskrivning baserad på medborgares preferenser när det gäller kommunala e- tjänster. 3. Demografi och Internetanvändning Fördelning per kommun svarande fördelade per kommun presenteras i diagrammet nedan. Antalet svarande från Luleå och Kalix är lite högre jämfört med övriga kommuner, vilket möjligen kan förklaras av dessa kommuners närhet till LTU (Luleå tekniska universitet). Stockholm 8% Göteborg 8% Kalix 23% Malmö 5% Luleå 26% 2

9 Fördelning kvinnor/män Bland de svarande är det en relativt jämn fördelning av antalet män och kvinnor. Kvinnor 53% Män 47% Åldersfördelning Enkäten har skickat ut till ett slumpmässigt urval av medborgare från 6-74 år. Den genomsnittliga åldern bland de svarande är 54,5 år. Alla ålderskategorier finns representerade bland de svarande, men en stor andel är över 54 år medan andelen svarande under 35 år är låg år 37% 6-24 år 5% år 7% år 5% år 6% år 3

10 Utbildningsnivå Enkäten har besvarats av medborgare med olika utbildningsbakgrund. 39 % av dessa har läst vid universitet/högskola. Detta är en något högre andel jämfört med den för Sveriges befolkning där 32 % av personer mellan 6 och 74 år har eftergymnasial eller forskarutbildning (SCB, 2009). Det är emellertid känt att personer med högre utbildning tenderar att svara på enkäter i större utsträckning än personer med lägre utbildningsnivå. Univ/högskola 39% Gymnasium 43% Grundskola 8% Sysselsättning Fördelningen bland de svarande när det gäller sysselsättning presenteras nedan. Den relativt höga andelen pensionärer (39 %) förklaras av det stora antalet svarande över 64 år. Anställd 43% Företagare 7% Arbetssökande 4% Student 4% Annat 3% Pensionär 39% 4

11 Internetanvändning Nästan tre fjärdedelar av de svarande använder Internet dagligen. 84 % använder Internet minst en gång per vecka, vilket överensstämmer väl med motsvarande uppgifter från SCB (20) (88 %). En jämförelse mellan olika åldersgrupper visar att Internetanvändningen är lägre för åringarna, där 74 % av de svarande (och 65 % av befolkningen) använder Internet minst en gång i veckan. 74% 5% % Dagligen Minst gång/vecka < gång/vecka Aldrig Jag är en van Internetanvändare 74 % av medborgarna använder Internet dagligen och ca 65 % ser sig som åtminstone relativt vana Internetanvändare (dvs. svarade 5, 6 eller 7 på den självskattande frågan om Internetvana). Här visar dock resultaten på stora skillnader mellan ålderskategorierna. Medan en klar majoritet av 6 34-åringarna (88 %) och åringarna (83 %) uppfattar sig som vana Internetanvändare så sjunker den andelen till 50 % för åringarna. 6% inte alls 4% 5% % % 65 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 88 % åringar = 83 % åringar = 50 % 5% 39% helt 5

12 3.2 Erfarenhet av kommunens hemsida I detta avsnitt presenteras de svarandes erfarenheter av att besöka kommunens hemsida. Besöksfrekvens kommunens hemsida 34 % av de svarande uppger att de aldrig brukar besöka kommunens hemsida. Endast 20 % besöker kommunens hemsida en gång i månaden eller oftare. < gg/mån 46% minst gg/mån 3% Aldrig 34% minst gg/vecka 5% varje dag 2% Erfarenhet av kommunens hemsida 67 % av medborgarna har någon gång sökt och läst information på kommunens hemsida, 27 % har någon gång skrivit ut blanketter och 8 % har någon fyllt i och skickat in blanketter elektroniskt. Få medborgare har dock använt Internet för att lämna synpunkter (9 %), göra felanmälan (8 %), boka möte med kommunanställd (4 %) eller skicka in medborgarförslag (3 %). Procent Sökt och läst information Skrivit ut formulär Fyllt i och skickat in formulär elektroniskt Lämnat en synpunkt Lagt medborgarförslag Gjort felanmälan Bokat möte med tjänsteman Bokat annat än möte Aldrig Ja, men inte de senaste 2 mån Ja, inom de senaste 2 mån 6

13 3.3 Kommunala hemsidor och e-tjänster kundönskemål I detta avsnitt presenteras resultat avseende medborgarnas önskemål när det gäller kommunala hemsidor och e-tjänster. Jag känner till vilka e-tjänster min kommun erbjuder Kännedomen om vilka kommunala e-tjänster som erbjuds är förhållandevis låg med ett medelvärde på 2,9 (på den sjugradiga skalan enligt diagrammet nedan). Hela 63 % av de svarande (55 % av 6-34-åringarna, 57 % av åringarna och 68 % av åringarna) anger att de inte känner till, eller i vart fall har begränsad kännedom om, vilka e-tjänster som deras kommun erbjuder. 63 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 55 % åringar = 57 % åringar = 68 % 33% 9% % 5% 2% 5% 5% inte alls helt Vad vill medborgarna kunna göra via kommunens hemsida? I tabellen nedan presenteras medborgarnas uppfattning om hur det är att olika typer av ärenden kan utföras via hemsidan. Aktivitet Medelvärde* Mindre inte alls (dvs. svarat -3) Mer mycket (dvs. svarat 5-7) Söka och läsa information 4,7 30 % 60 % Göra felanmälan 4,0 4 % 48 % Skriva ut blanketter 3,9 44 % 43 % Fylla i och skicka in blanketter elektroniskt Boka t.ex. lokaler, stugor, biljetter Lämna synpunkt på verksamhet 3,9 44 % 44 % 3,7 46 % 39 % 3,6 49 % 38 % Lägga medborgarförslag 3,2 58 % 28 % Boka möte med kommunal tjänsteman 3, 6 % 26 % *Skala: (inte alls ) 7 (mycket ) 7

14 Nedan redovisas fördelningen av svaren för respektive ärende samt de skillnader som finns mellan olika ålderskategorier. Att kunna söka och läsa information via kommunens hemsida är för många. Något mer än en tredjedel (35 %) av respondenterna tycker dessutom att det är mycket. Här visar dock resultaten på stora skillnader mellan ålderskategorierna. Endast 20 % av respondenterna över 54 år anser att det är mycket att kunna söka och läsa information medan mer än hälften av de svarande under 55 år tycker att detta är mycket. 8% Inte alls 5% 7% % 2% 3% 35% Resultaten visar stora skillnader mellan olika åldersgrupper också när det gäller önskemålet att kunna skriva ut blanketter via kommunens hemsida. Endast 29 % av de svarande över 55 år önskar att de kan skriva ut blanketter, medan motsvarande siffra för de svarande under 54 år är 59 %. 25% Inte alls 9% 4% 2% 2% 9% 8

15 Även när det gäller möjligheten att fylla i och skicka in blanketter elektroniskt är skillnaderna mellan ålderskategorierna stora. 59 % av de svarande mellan år anser att det inte är speciellt att kunna fylla i och skicka in blanketter elektroniskt, men motsvarande siffra för de som är 6-54 år är endast 22 %. I denna ålderskategori anser hela 64 % att det är eller mycket att de kan göra detta. 26% Inte alls 9% 9% 3% 4% 3% 7% Nästan två tredjedelar (62 %) av de svarande i ålderskategorin år anser att det inte är att de kan lämna en synpunkt om en av kommunens verksamheter på Internet. Jämförande siffra för ålderskategorin 6-54 år är endast 30 %. I denna ålderskategori anser hela 65 % att det är eller mycket att de kan lämna synpunkter via Internet. 9% Inte alls 9% % 5% 4% 4% 9

16 När det gäller önskemål om att kunna lägga ett medborgarförslag är mönstret liknande som för tidigare aktiviteter. Även här finns stora skillnader mellan de svarande om vi jämför de olika ålderskategorierna. Endast en tredjedel (30 %) av de svarande mellan 6-54 år anser att det inte är att kunna lägga ett medborgarförslag via Internet. Det är dock hela 62 % av de svarande i åldersgruppen som har denna uppfattning. 35% Inte alls % 2% 4% % 7% Att kunna göra en felanmälan på kommunens hemsida tycker 60 % av de svarande i ålderskategorierna 6-54 år är eller mycket. Denna siffra är dock betydligt lägre inom ålderskategorin 55-74år där endast 36 % anser att detta är eller mycket. Således finns det även för denna typ av ärende stora skillnader i svaren mellan de olika ålderskategorierna. 26% Inte alls 7% 8% 2% 3% 5% 0

17 Om vi ser på det totala antalet svarande är det endast 26 % som tycker att det är eller mycket att de kan boka möten med kommunala tjänstemän via kommunens hemsida och hela 39 % anser att det inte alls är. Det är dock att notera att även för denna aktivitet är skillnaderna mellan ålderskategorierna stor. Hela 72 % inom ålderskategorin år anser att det inte eller inte alls är att denna typ av tjänst finns tillgänglig. Jämförande siffra för åldersgrupperna 6-54 år är endast 40 % och i dessa grupper tycker 42 % att det är eller mycket att de kan boka möten med tjänstemän via kommunens hemsida. 29% Inte alls 8% 9% 5% 3% 2% 4% Även när det gäller önskemål om att kunna göra andra bokningar än möten (t ex lokaler, biljetter, böcker) via kommunens hemsida är skillnaderna stora mellan ålderskategorierna. 59 % av åringarna anser att det inte eller inte alls är att denna typ av tjänst finns tillgänglig. Jämförande siffra för åldersgruppen 6-54 år är 27 % medan lite fler än hälften (52 %) istället tycker att det är att andra bokningar än möten kan göras via kommunens hemsida. 39% Inte alls 2% 3% 7% 9%

18 3.4 Kontaktkanaler Äldre föredrar personlig kontakt Resultatet av enkätens frågor om föredragna kanaler visar att medborgarna i allmänhet hellre kontaktar kommunen genom besök eller telefonsamtal än via Internet eller brev. Medan kanalpreferenserna är relativt lika mellan könen pekar dock resultaten på signifikanta skillnader relaterade till ålder. Som de tre följande diagrammen visar så tenderar 46 % av de svarande att, i allmänhet, föredra Internet som kontaktkanal. 59 % föredrar personlig kontakt medan endast 6 % föredrar att kontakta kommunen via brev. Bryter vi ned svaren på åldersgrupper framgår att 64 % av 6-34-åringarna, 59 % av åringarna, men bara 33 % av åringarna, föredrar Internet som kontaktkanal. Medan en större andel av den yngsta gruppen medborgare föredrar Internet visar resultaten att de äldre hellre kontaktar kommunen personligen. I allmänhet skulle jag föredra att kontakta kommunen via Internet (hemsida, e-post) 22% inte alls 8% 9% 46 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 64 % åringar = 59 % åringar = 33 % 6% 3% 2% 2% helt I allmänhet skulle jag föredra att kontakta kommunen via personlig kontakt (besök, telefon) 7% 7% 9% inte alls 7% 4% 6% 59 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 45 % åringar = 55 % åringar = 66 % 29% helt 2

19 I allmänhet skulle jag föredra att kontakta kommunen via brev 4% inte alls 6% % 6% helt 7% 3% 6 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 7 % åringar = % åringar = 2 % 6% Kommunens hemsida förstahandsval när man behöver information Över hälften (59 %) av de svarande anger att de i första hand skulle använda kommunens hemsida när de vill ha information. Knappt hälften (45 %) skulle i första hand välja hemsidan för att utföra ett ärende, dvs. använda en e-tjänst. Även här finns det dock relativt stora åldersskillnader, då gruppen år ser hemsidan som sitt förstahandsval i betydligt mindre utsträckning än yngre svarande (se följande två diagram). Hur troligt är det att kommunens hemsida kommer att vara ditt förstahandsval när du vill ha information som berör någon av kommunens verksamheter? 8% osannolikt 5% 7% 2% 2% 59 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 68 % åringar = 76 % åringar = 47 % 5% 32% sannolikt 3

20 Hur troligt är det att kommunens hemsida kommer att vara ditt förstahandsval är du vill utföra ett ärende (t ex ansökningar, bokningar, felanmälan)? 22% osannolikt 9% 9% 5% 6% 45 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 53 % åringar = 64 % åringar = 34 % % 8% sannolikt 3.5 Gemensam Internetportal Den allmänna inställningen till en gemensam Internetportal för alla typer av offentliga e- tjänster är relativt positiv med ett medelvärde på 4,64 (på den sjugradiga skalan enligt diagrammet nedan). Drygt hälften (56 %) är i någon mån positiva medan 30 % i någon mån är negativa till att använda gemensam Internetportal. En jämförelse mellan de tre åldersgrupperna visar att åringarna generellt är mer positivt inställda (medelvärde 5,29) än 6 34-åringarna och åringarna (medelvärde 4,85 respektive 4,24). Dessa resultat avspeglas också i svaren på frågan om huruvida det skulle vara bekvämt att använda en sådan portal (se efterföljande diagram). Detta kan eventuellt förklaras av att åringarna har mer erfarenhet än de yngre av att använde olika typer av offentliga tjänster, samtidigt som de är mer vana Internetanvändare än de äldre. Allmän inställning till att använda en gemensam Internetportal för alla typer av offentliga e-tjänster (t.ex. kommun, sjukvård, Skatteverket, Polisen, Försäkringskassan) 6% negativ 30 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 24 % åringar = 8 % åringar = 37 % 6% 8% 56 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 59 % åringar = 69 % åringar = 49 % 4% 3% 3% positiv 4

21 En gemensam Internetportal för all typer av offentliga e-tjänster skulle vara enkel, bekväm och spara tid 5% inte alls 6% 6% 60 % 3% 4% 5% 3% helt 3.6 E-tjänster via mobil Yngre visar störst intresse för mobila tjänster Den allmänna inställningen till att använda kommunala e-tjänster via mobilen (i form av meddelandetjänster) är att betrakta som något ljum med ett medelvärde på 4,07 på den sjugradiga skalan enligt diagrammet nedan. Som framgår av denna figur är 44 % i någon mån positiva och 40 % i någon mån negativa till att använda e-tjänster via mobilen. En jämförelse mellan de tre åldersgrupperna visar att 6 34-åringarna generellt är mer positivt inställda (medelvärde 5,03) än åringarna och åringarna (medelvärde 4,77 respektive 3,48). Allmän inställning till att använda kommunala e-tjänster via mobilen negativ 40 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 6 % åringar = 25 % åringar = 52 % 9% % 7% 44 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 66 % åringar = 56 % åringar = 33 % 3% 2% 9% positiv 5

22 Påminnelser och bekräftelser till mobilen mer intressant än information När det gäller vilka specifika mobila meddelandetjänster man kan tänka sig att använda pekar resultaten på ett betydligt större intresse för påminnelse- och bekräftelsetjänster än för ren information. Som de följande tre diagrammen visar så anger en stor majoritet av respondenterna mellan 6 och 54 år att de skulle vilja ha möjlighet att få påminnelser och bekräftelser från kommunen till mobilen. Mindre än hälften av 6-34-åringarna och åringarna (46 resp. 43 %) och knappt en tredjedel (3 %) av åringarna anger intresse för att få aktuell information inom områden de är intresserade av till mobilen. Jag skulle vilja ha möjlighet att få följande från kommunen till min mobiltelefon: påminnelser (t.ex. om att lånetiden för biblioteksböcker snart går ut eller att en inbokad mötestid närmar sig) 24% inte alls 7% 6% 8% 9% 55 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 82 % åringar = 7 % åringar = 4 % 3% 33% helt bekräftelser (t.ex. på mottagen ansökan, bokning eller felanmälan) 2% inte alls 5% 6% 8% 60 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 77 % åringar = 74 % åringar = 49 % % 6% 33% helt 6

23 aktuell information inom områden som intresserar mig (t.ex. trafiksituation, motionsspår, ändrade öppettider, evenemang) 28% inte alls % 4% 2% 36 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 46 % åringar = 43 % åringar = 3 % 9% 5% helt 3.7 E-legitimation Något mer än hälften (52 %) av medborgarna i undersökningen har någon gång använt e- legitimation, varav de flesta har gjort det inom det senaste året (44 %). Har du i något sammanhang använt e-legitimation för att göra ärenden via Internet? Ja, inom senaste 2 mån 44% Ja, men inte inom senaste 2 mån 8% Nej, aldrig 48% Många tror att e-legitimation är krångligt Ungefär en tredjedel av de svarande har svarat att de, åtminstone i någon mån, upplever eller tror att det är besvärligt att använda e-legitimation. Inte helt oväntat finns det skillnader mellan gruppen medborgare som aldrig använt e-legitimation, där hälften tror att det är besvärligt, och de som har någon erfarenhet av att använda e-legitimation, av vilka 6 % upplever användningen som besvärlig. 7

24 Jag upplever/tror att det är besvärligt att använda e-legitimation 32% inte alls 3% 3% % 32 % Jfr olika erfarenhet av e-leg: Aldrig använt 50 % Använt någon gång - 6 % 6% 5% helt Av samtliga respondenter har nästan en tredjedel uppgett att de, åtminstone i någon mån, inte kan tänka sig att använda kommunala e-tjänster om e-legitimation krävs (se diagram nedan). Även här framkommer signifikanta skillnader: 7 % av de respondenter som någon gång har använt e-leg kan, i någon mån, inte tänka sig att använda e-tjänster om de fordrar e- legitimation, medan nästan hälften (48 %) av dem som aldrig har använt e-leg ser detta som ett hinder för användning. Jag kan inte tänka mig att använda kommunala e-tjänster om e-legitimation krävs 34% inte alls 4% 8% 2% 3 % Jfr olika erfarenhet av e-leg: Aldrig använt 48 % Använt någon gång - 7 % 7% 6% 8% helt men man har förståelse för att e-leg kan behövas Oavsett om medborgarna har använt e-legitimation eller inte så verkar majoriteten av de svarande ha en förståelse för att detta kan krävas av säkerhetsskäl (se diagram nedan). De som 8

25 någon gång använt e-legitimation tror, i högre utsträckning än de som aldrig använt det, att inloggning med e-leg är för att vissa kommunala e-tjänster ska vara tillräckligt säkra att använda. Jag tror att inloggning med e-legitimation är för att vissa kommunala e-tjänster ska vara tillräckligt säkra att använda % inte alls 4% 6% 68 % Jfr olika erfarenhet av e-leg: Aldrig använt 59 % Använt någon gång - 74 % 2% 3% 6% 39% helt 3.8 Vad påverkar medborgares avsikter att använda kommunens hemsida? För att ge en bild av vilka faktorer som påverkar hur troligt det är att en medborgare tänker använda kommunens hemsida, gjordes en regressionsanalys. Avsikten att använda hemsidan mättes som ett medelvärde av svaren på tre frågor: Hur troligt är det att kommunens hemsida kommer att vara ditt förstahandsval när du vill ha information? resp. när du vill utföra ett ärende? (jfr s. 3-4), samt Hur troligt är det att du kommer att använda kommunens hemsida under det närmaste året? Intentioner är inte något perfekt mått på framtida faktisk användning, men kan likväl vara användbara att analysera för att se vad som kännetecknar dem som verkar mest benägna att välja hemsidan framför andra kontaktkanaler. Resultatet visar att de som i större utsträckning tror att de i framtiden kommer att använda kommunens hemsida tycker det är att kunna göra olika ärenden via kommunens hemsida (jfr avsnitt 3.3, s. 7-) redan nu brukar besöka kommunens hemsida har högre grad av Internetvana har större kännedom om vilka e-tjänster som finns tillgängliga har mer positiv inställning till gemensam portal för offentliga e-tjänster Multipel regression är en metod för att skapa en ekvation som beskriver sambandet mellan en beroende variabel och två eller flera oberoende variabler; dvs. om, och hur starkt, variablerna X, X2, X3 osv. påverkar Y. 9

26 tycker det är att det finns e-tjänster inom olika verksamheter har mer positiv inställning till e-legitimation har högre utbildningsnivå Tillsammans har de här faktorerna en hög s.k. förklaringsgrad; de förklarar 7 % av variationen i svaren på hur sannolikt det är att man kommer att använda kommunens hemsida. 3.9 Segmentering Analysen i avsnitt 3.8 ovan visar på generella tendenser mätt bland alla svarande. För att få en förståelse för hur olika grupper av medborgare skiljer sig åt, gjordes en segmentering av de svarande utifrån deras preferenser vid informationssökning och genomförande av en ansökan. En sjugradig skala användes där = Definitivt inte via Internet och 7 = Definitivt på Internet. Den neutrala mittpunkten 4 motsvarade svarsalternativet Lika troligt på Internet som på annat sätt. För varje respondent räknades ett medelvärde fram avseende informationssökning (två frågor), samt ett medelvärde för genomförande av själva ansökan (två frågor). Därefter gjordes en s.k. klusteranalys med hjälp av statistikprogrammet SPSS för att få fram segment baserat på de två framtagna variablerna Informationssökning och Ansökan. Programmet strävar efter att hitta en lösning med så distinkta segment som möjligt. Utifrån olika statistiska kriterier som används för att få fram ett lämpligt antal segment, delades de svarande in i tre grupper. Via Internet Yngre hög Internetvana e-medborgare Positiva till e-tjänster Högre utbildningsnivå SÖKER INFORMATION p/e-medborgare Äldre Mindre Internetvana Offline p-medborgare Ointresserade av e-tjänster Lägre utbildningsnivå Offline ANSÖKER/ ÄNDRAR/ KOMPLETTERAR Via Internet 20

27 De tre grupperna av medborgare är: p-medborgare (p som i papper och personligt), som helst sköter både ärenden och informationssökning på andra sätt än via Internet; e-medborgare (e som i elektronisk), som helst både söker information och gör ansökan via Internet; p/e-medborgare, som kan tänka sig att hantera ärenden och informationssökning såväl via Internet som på andra sätt. En beskrivning av den typiske p - respektive e -medborgaren följer nedan. p/emedborgarna hamnar mitt emellan dessa två segment på samtliga undersökta variabler och redovisas inte separat. p-medborgare p-medborgarna är betydligt äldre än personerna i de övriga segmenten. 83 % av de svarande i den här gruppen finns i ålderskategorin (jämfört med 57 % av samtliga svarande). Eftersom detta är det äldsta segmentet innehåller det också många pensionärer. Två tredjedelar i gruppen är pensionärer; 27 % arbetar. Inte en enda student återfinns i detta segment. p-medborgarna har en genomsnittligt lägre utbildningsnivå; 39 % har endast förgymnasial utbildning. Detta kan jämföras med 8 % av alla svarande och 23 % av Sveriges befolkning mellan 6 och 74 år (SCB, 2008). p-medborgarna anser sig ha en låg grad av Internetvana (2,67 på den sjugradiga skalan) och använder Internet mycket mer sällan än snittet, vilket också kan hänga ihop med högre ålder. 39 % uppger att de aldrig använder Internet, vilket kan jämföras med att omkring 90 % av Sveriges befolkning är Internet-användare (Findahl, 200). Som en följd av den lägre Internet-användningen och -vanan är p-medborgarna tämligen ointresserade av att använda kommunala hemsidor och e-tjänster. 74 % uppger att de aldrig har sökt eller läst information på kommunens hemsida och man har väldigt låga avsikter att använda hemsidan i framtiden (medelvärde 2,00 på sjugradig skala, jämfört med 4,40 bland samtliga svarande). P-medborgarna har också övervägande negativ inställning till e-legitimation (3,42), mobila tjänster (2,54) och gemensam Internetportal för offentliga tjänster (2,57). De visar en tydlig generell preferens för personlig kontakt genom besök eller telefon (5,75) jämfört med hemsida eller e-post (,55). Eftersom p-medborgarna överlag inte är intresserade av Internet som kanal i kontakten med kommunen, finns det inte heller någon tjänst (jfr s. 6) som de tycker är viktig att erbjuda genom hemsidan. Samtliga dessa frågor (även söka/läsa information) har i denna grupp ett medelvärde omkring 2 på den sjugradiga skalan där = Inte alls och 7 =. e-medborgare e-medborgarna är generellt yngre än personerna i de övriga segmenten. Drygt hälften av alla svarande mellan 6 och 34 återfinns i detta segment (av de resterande är nästan samtliga p/e-medborgare ). 56 % av alla studenter som svarat på enkäten är e- medborgare, resten är p/e-medborgare. En femtedel av de pensionärer som svarat hamnar i denna grupp. Högskoleutbildade är överrepresenterade. 48 % har högre utbildning, jämfört med 39 % av alla svarande och 3 % av Sveriges befolkning mellan 6 och 74 år (SCB, 2008). Bland e-medborgarna använder 94 % Internet dagligen och de anser sig också ha en mycket hög grad av Internetvana (6,2 på den sjugradiga skalan). e-medborgarna är generellt sett positivt inställda till att använda kommunala hemsidor och e-tjänster. De allra flesta (84 %) har någon gång sökt eller läst information på kommunens hemsida. Av dessa har 59 % gjort detta under de senaste tre månaderna. Förhållandevis många, jämfört med övriga svarande, har använt hemsidan för att skriva ut blanketter (36 %), fylla i och skicka formulär elektroniskt (28 %), eller göra någon form av bokning (7 %). De flesta tror också att de kommer att använda hemsidan i framtiden (medelvärde 5,74 på sjugradig skala, jämfört med 4,40 bland samtliga svarande). E-medborgarna har en övervägande positiv inställning till e-legitimation (5,40), mobila tjänster (5,0) och gemensam Internetportal för offentliga tjänster (5,7). De har en klar generell preferens för att kontakta kommunen genom hemsida eller e-post (5,72). När det gäller vad man vill kunna göra på kommunens hemsida (jfr s. 6) värderar e-medborgarna information som (5,77), liksom de flesta tjänster (4,45 4,99) utom medborgarförslag (3,90) och boka möte med tjänsteman (3,90). 2

28 4 SLUTSATSER OCH KOMMENTARER I denna studie har en kartläggning av medborgarnas behov, erfarenheter av och inställning till kommunala hemsidor och e-tjänster genomförts. En stor del av dem som svarat på enkäten (84 %) använder Internet minst en gång per vecka. Detta stämmer väl mot tidigare resultat från SCB:s undersökningar. När det gäller demografi bland de svarande så vill vi poängtera att det är en större andel svarande från ålderskategorin år, men att alla åldersgrupper finns representerade bland de svarande. Detta mönster återfinns i tidigare och andra studier där det visat sig vara svårare att få in svar från de yngre ålderskategorierna. Resultat gällande medborgarnas beteenden visar att 67 % av de svarande någon gång har använt kommunens hemsida för att söka/läsa information. Betydligt färre medborgare har skrivit ut blanketter via kommunens hemsida (27 %) eller fyllt i och skickat in formulär elektroniskt (8 %). Frågan är om detta avspeglar ett lågt behov, ett magert utbud eller att medborgarna helt enkelt inte känner till möjligheten att hantera vissa ärenden elektroniskt. Trots att två tredjedelar någon gång har besökt hemsidan är det få som har kännedom om vilka e-tjänster som finns. Endast en femtedel (22 %) svarar att de känner till vilka e-tjänster deras kommun erbjuder. Många medborgare är ändå positivt inställda till att använda Internet i möten med kommunen i framtiden. Mer än hälften av de svarande (59 %) anger att det är sannolikt att Internet kommer att vara deras förstahandsval om de behöver söka information om kommunens verksamhet. Motsvarande siffra för att utföra ett ärende hos kommunen är 45 %. När det gäller medborgarnas behov av kommunala e-tjänster så visar resultaten att skillnaderna mellan åldersgrupperna är stora. Mer än hälften av de svarande under 55 år (dvs. svarande i ålderskategorierna 6-34 år samt år) anser att det är eller mycket att de kan göra följande via kommunens hemsida: söka och läsa information (78 %), skriva ut blanketter (59 %), fylla i och skicka in blanketter elektroniskt (64 %), lämna en synpunkt (65 %), lämna ett medborgarförslag (62 %), göra en felanmälan (60 %), göra bokningar (52 %). För ålderskategorin år är motsvarande siffror betydligt lägre för alla typer av ärenden. När det gäller kontaktkanaler visar resultaten att medborgarna i allmänhet föredrar att kontakta kommunen genom besök eller telefonsamtal (59 %) före Internet (46 %). Dessa preferenser skiljer sig inte åt mellan män och kvinnor, men däremot mellan ålderskategorierna. En majoritet av de svarande i de yngre målgrupperna föredrar Internet som kontaktkanal (64 % av 6-34-åringar och 59 % av åringar), medan den äldre målgruppen föredrar personlig kontakt (66 % av åringar). Vidare visar resultaten att medborgarnas inställning till kommunala e-tjänster är ganska positiv, men även här finns skillnader mellan åldersgrupperna. Drygt hälften (56 %) är i någon mån positiva till en gemensam Internetportal för alla typer av offentliga e-tjänster. Här pekar resultaten på att de yngre målgrupperna är mer positivt inställda till detta än de äldre. Vi kan även se att de yngre visar ett större intresse för mobila tjänster, men totalt sett är efterfrågan av kommunala meddelandetjänster via mobilen inte så stor i dagsläget. Det finns ett större intresse för möjligheten att få påminnelser och bekräftelser via mobilen än rena informationstjänster. Beträffande inställningen till e-legitimation så tror många av dem som inte tidigare provat använda e-legitimation att detta är besvärligt (50 %), medan siffran är betydligt lägre bland dem som faktiskt provat på att använda detta (6 %). Mer än hälften (52 %) av alla svarande har någon gång använt e-legitimation. En tredjedel av de svarande säger att de inte kan tänka sig att använda e-tjänster om det krävs e-legitimation, men en majoritet av de svarande har samtidigt en förståelse för att detta kan behövas av säkerhetsskäl. 22

29 Bland de faktorer som ingick i denna undersökning finns det några som generellt sett påverkar medborgares avsikter att använda kommunens hemsida. Dessa inbegriper hur medborgare tycker det är att kunna göra olika ärenden via hemsidan; om de redan nu brukar besöka hemsidan; hur stor Internetvana de har; om de vet vilka e-tjänster som finns tillgängliga; vilken inställning de har till e-legitimation och en gemensam portal för offentliga e-tjänster; samt i viss mån vilken utbildningsnivå de har. Tre segment identifierades bland de svarande, baserat på deras preferenser vid informationssökning och genomförande av e-tjänst (ansökan): p-medborgare, som helst sköter både ärenden och informationssökning på andra sätt än via Internet; e-medborgare, som helst både söker information och gör ansökan via Internet; och p/e-medborgare, som kan tänka sig att hantera ärenden och informationssökning såväl via Internet som på andra sätt. Dessa tre grupper skiljer sig tydligt åt i fråga om erfarenhet av och inställning till kommunala hemsidor och e-tjänster, men även vad gäller ålder, sysselsättning, utbildningsnivå, samt vana vid och användning av Internet. Sammanfattningsvis visar resultat från denna studie att det är att kommunerna: - informerar om vilka e-tjänster som finns tillgängliga. Idag är det endast ett fåtal medborgare som anser sig ha en bra uppfattning om de e-tjänster som finns tillgängliga hos kommunen. - intresserar medborgare att börja använda hemsidan. Detta kan exempelvis göras genom att informera medborgarna om att hemsidan finns och vilka fördelar de kan uppnå genom att använda den och de e-tjänster som finns tillgängliga där (exempelvis i form av tidsbesparing och ökad tillgänglighet). - utbildar medborgarna i användningen av e-legitimation och visar på att det inte är så svårt som medborgarna kan tro innan de provat använda detta. Kommunerna kan även informera om fördelar med e-legitimation (säkerhetsaspekten). - förenklar användningen av kommunala e-tjänster. Det är t.ex. att tjänsterna blir lätta att hitta på hemsidan. Det kan också vara bra att fundera över för vilka tjänster det verkligen är nödvändigt att använda e-legitimation det kanske inte behövs för alla tjänster där man har det idag? - skapar incitament för att använda e-tjänster istället för andra kontaktsätt. Incitament kan t.ex. bestå i att medborgarna kan följa sitt ärende, att de får en bekräftelse samt information om när de kan förvänta sig ett svar, eller att ärendehanteringen förkortas då e-tjänster används. - sänker tröskeln för att prova på att använda e-tjänster, t.ex. genom att informera och utbilda medborgarna, att visa på framgångsexempel i form av nöjda användare, att ha en bra och tillgänglig supportfunktion. En sådan supportfunktion kan exempelvis bestå i att tillhandahålla personlig hjälp på medborgarkontor eller via telefonsupport för att komma igång med användandet av e-tjänster. 5 REFERENSER Findahl, O. (200), Svenskarna och Internet 200, World Internet Institute och.se SCB (2009), Befolkningens utbildning (Statistikdatabasen) SCB (20), Privatpersoners användning av datorer och Internet

E-medborgare och p-medborgare. -- vilka är det?

E-medborgare och p-medborgare. -- vilka är det? FORSKNINGSRAPPORT FORSKNINGSRAPPORT E-medborgare och p-medborgare E-medborgare vilka och är det? p-medborgare -- vilka är det? Åsa Wallström Åsa Wallström Anne Anne Engström Engström Maria Ek Styvén Esmail

Läs mer

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Avdelningen för industriell marknadsföring, e-handel och logistik Åsa Wallström Anne Engström BAKGRUND Huvudsakligt fokus har varit på: informationsteknologi

Läs mer

Offentliga e-tjänster En nytta för medborgaren eller en nödvändighet för kommunen?

Offentliga e-tjänster En nytta för medborgaren eller en nödvändighet för kommunen? Offentliga e-tjänster En nytta för medborgaren eller en nödvändighet för kommunen? Esmail Salehi-Sangari Anne Engström Maria Ek Styvén Åsa Wallström Titel: Offentliga e-tjänster En nytta för medborgaren

Läs mer

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS?

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Esmail Salehi-Sangari Åsa Wallström Avdelningen för industriell marknadsföring, e- handel och logistik Bakgrund Vi har en hög mognadsgrad av internetanvändning

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

En av fyra tror på omfattande automatisering

En av fyra tror på omfattande automatisering Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Många studier har under det senaste året visat att den snabba tekniska utvecklingen gör att ungefär hälften av alla jobb kommer kunna automatiseras

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013 Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013 Varje år gör vi undersökningar om hur våra kunder upplever de tjänster, den service och den information som vi ger om den statliga

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Januari 2015 TNS Sifo 2014 1531264 Innehåll Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Sammanfattning av 2014 års resultat... 4 3. Metod

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är

Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är 1 Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är det 98 procent som använder Internet. Alla de som i undersökningen var hemma med barn (dvsföräldralediga) använde

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 1 Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se 2 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 har KonsumentCentrum tagit

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Vem använder Internet?

Vem använder Internet? Vem använder Internet? Olle Findahl 16 februari 2012 Internets spridning 10 9 8 62% 65% 67% Dator 6 55% 51% 53% 56% Internet 25% 27% 2 15% 15% Bredband 2% 5% 9% 3% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK VARA KOMMUN BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK FÖRSOMMAREN 2006 KVÄNUM ARS P0765 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige i Vara kommun har beslutat att alla kommunens verksamheter skall följas upp

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Kundservicerapport Luleå kommun 2014

Kundservicerapport Luleå kommun 2014 LULEÅ KOMMUN SKRIVELSE Dnr 1 (5) 2015-02-09 Maria Norgren Kundservicerapport Luleå kommun 2014 Kommunstyrelsen har den 12 augusti 2013 fastställt riktlinjer för kundservice Luleå Direkt. Luleå kommun ska

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Bilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14)

Bilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Sammanställning av myndigheternas undersökningar Bilaga 3. 1) Kön Innehåller bland annat frågor om erfarenheter/upplevelser av besök på servicekontor: och 2) Ålder

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 4. Vad tycker panelen om E-tjänster

PiteåPanelen. Rapport 4. Vad tycker panelen om E-tjänster PiteåPanelen Rapport 4 Vad tycker panelen om E-tjänster Augusti 2009 Anna Lena Pogulis Ekonomiavdelningen vid Kommunledningskontoret 1.0 Inledning För att förenkla för medborgarna, utvecklar Piteå Kommun

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Senast ändrat av Jan Elvelid Sidan 1 Senaste revision 2011-01-09 METODBESKRIVNING SVENSKARNA OCH INTERNET

Senast ändrat av Jan Elvelid Sidan 1 Senaste revision 2011-01-09 METODBESKRIVNING SVENSKARNA OCH INTERNET Senast ändrat av Jan Elvelid Sidan 1 Senaste revision 2011-01-09 METODBESKRIVNING SVENSKARNA OCH INTERNET Senast ändrat av Jan Elvelid Sidan 2 Senaste revision 2011-01-09 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen?

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Åsa Wallström, professor industriell marknadsföring Maria Ek Styvén, bitr. professor industriell marknadsföring Vad är e-generationen?

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Svenskarna och internet 2015

Svenskarna och internet 2015 Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 I takt med att internet blivit en del av våra liv så har våra jobb blivit alltmer mobila. Många arbetsuppgifter är idag inte beroende av

Läs mer

Webbaserad självbetjäning

Webbaserad självbetjäning Branschrapport /2011 Webbaserad självbetjäning En undersökning bland Sveriges IT- och supportansvariga 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 3 Demografi Sid 4 Namn på supportfunktionen

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och brottsbekämpning på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars attityder

Läs mer

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 14 14-6-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare 1. Inledning Under våren 14 har Ljungby kommuns miljö- och byggförvaltning genomfört en servicemätning

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor augusti 2010 RAPPORT MILJÖKONTORET Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor Stefan Haupt Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB År 2008 UTREDNINGSINSTITUTET Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB En undersökning med fokus på teknik, läsvana och läsupplevelse bland talbokslåntagare på folkbibliotek, länstaltidningsprenumeranter

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Januari 2014 TNS Sifo 2014 1528246 Innehåll Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Sammanfattning av 2013 års resultat... 4 3. Metod

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 Statistiska centralbyrån 2010 Use of computers and the Internet by private persons in 2009

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Innehåll Allmänt om undersökningen Erfarenheter av e-böcker och läsplattor Attityder till e-böcker och läsplattor Piratkopiering Tankar om framtiden 1011 personer

Läs mer

Besökarnas utvärdering av. www.lidkoping.se. Perioden 20120202-20120603 826 svar

Besökarnas utvärdering av. www.lidkoping.se. Perioden 20120202-20120603 826 svar Besökarnas utvärdering av www.lidkoping.se Perioden 20120202-20120603 826 svar Utvärderingen Pop-up efter 2 minuters besök Man måste byta sida minst en gång Återkommer ej till samma dator inom 3 månader

Läs mer

Användarvänlighet undersökning. www.webstatusinternational.com

Användarvänlighet undersökning. www.webstatusinternational.com Användarvänlighet undersökning www.webstatusrnational.com www.jesper.nu Jesper.nu 9. december 2008 Om undersökningen Undersökningen börjar med en pop-up på www.jesper.nu och är genomförd med en teknologi

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet 17 december 2014 TNS SIFO Johan Orbe Anita Bergsveen Innehållsförteckning Bakgrund 03 Syfte 04 Målgrupper och antal intervjuer 05 Genomförande

Läs mer

Ledarskap hands on eller hands off?

Ledarskap hands on eller hands off? Manpower Work Life Rapport 2012 Ledarskap hands on eller hands off? Hur kan företag förbättra sitt rykte? Det finns självklart många faktorer som påverkar hur ett företag uppfattas. Enligt en Manpower

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer