Medborgarperspektiv på kommunala e-tjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medborgarperspektiv på kommunala e-tjänster"

Transkript

1 FORSKNINGSRAPPORT Medborgarperspektiv på kommunala e-tjänster Anne Engström Maria Ek Styvén Åsa Wallström Esmail Salehi-Sangari

2

3 Medborgarperspektiv på kommunala e-tjänster Delrapport i projektet Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster (CUP) Anne Engström Maria Ek Styvén Åsa Wallström Esmail Salehi-Sangari Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Avdelningen för Industriell Ekonomi

4 Titel: Medborgarperspektiv på kommunala e-tjänster Delrapport i projektet Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster (CUP) Författare: Anne Engström, Maria Ek Styvén, Åsa Wallström och Esmail Salehi-Sangari Industriell marknadsföring och e-handel, Luleå tekniska universitet Utgivare: Luleå tekniska universitet, Luleå Omslagsfoto: Shutterstock Kontakt: Anne Engström, tel , e-post ISSN: ISBN Luleå 20

5 INNEHÅLL. INLEDNING METOD RESULTAT ENKÄT DIN KOMMUN PÅ INTERNET VAD TYCKER DU? Demografi och Internetanvändning Erfarenhet av kommunens hemsida Kommunala hemsidor och e-tjänster kundönskemål Kontaktkanaler Gemensam Internetportal E-tjänster via mobil E-legitimation Vad påverkar medborgares avsikter att använda kommunens hemsida? Segmentering SLUTSATSER OCH KOMMENTARER REFERENSER...23

6

7 INLEDNING Projektet CUP (Customer focus for increased Use of Public e-services) syftar till att bidra till ökad användning av kommunala e-tjänster genom fördjupad kunskap om medborgares behov, beteenden och attityder, samt upplevda problem och möjligheter relaterade till kommunala e- tjänster. Projektet delfinansieras av VINNOVA och genomförs i samverkan mellan forskare i industriell marknadsföring och e-handel vid Luleå tekniska universitet, kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Luleå och Kalix), och tjänsteutvecklare (Microsoft och ebuilder). I delstudien som redovisas i denna rapport undersöktes medborgares behov, beteenden och attityder när det gäller kommunala e-tjänster. 2 METOD En enkät utvecklades baserad på resultat från åtta fokusgrupper i de medverkande kommunerna, samt litteratur inom e-förvaltningsområdet. Enkäten förtestades på män och kvinnor i varierande åldrar och skickades sedan ut till totalt 4000 slumpvist utvalda medborgare mellan 6 och 74 år i Stockholm, Göteborg, Malmö, Luleå och Kalix (adresskälla: SPAR). Eftersom det inkom få svar från personer under 35 år gjordes även ett kompletterande utskick till 790 slumpvist utvalda 6-34-åringar i samma fem kommuner. Av de 4790 utsända enkäterna returnerades 43 på grund av felaktig adress. Totalt inkom 386 giltiga och fullständiga svar som utgör underlag för resultat och analys i denna delrapport.

8 3 RESULTAT ENKÄT Din kommun på Internet Vad tycker du? Resultaten från enkäten har sammanställts och delats in i åtta olika delområden. Den första delen innehåller uppgifter avseende de svarandes ålder, utbildning, sysselsättning och Internetvana. Sedan presenteras medborgarnas erfarenheter från kommunens hemsida och vad de vill kunna göra via densamma. Medborgarnas kanalpreferenser, dvs. på vilket sätt medborgarna föredrar att ha kontakt med sin kommun, presenteras i den fjärde delen. I de två därpå följande avsnitten redovisas medborgarnas uppfattning när det gäller gemensam Internetportal och kommunala e-tjänster via mobilen. Sedan presenteras medborgarnas erfarenheter av och inställning till e-legitimation. Den näst sista delen presenterar vad som påverkar medborgarnas avsikter att använda kommunens hemsida. Den sista delen innehåller en segmentbeskrivning baserad på medborgares preferenser när det gäller kommunala e- tjänster. 3. Demografi och Internetanvändning Fördelning per kommun svarande fördelade per kommun presenteras i diagrammet nedan. Antalet svarande från Luleå och Kalix är lite högre jämfört med övriga kommuner, vilket möjligen kan förklaras av dessa kommuners närhet till LTU (Luleå tekniska universitet). Stockholm 8% Göteborg 8% Kalix 23% Malmö 5% Luleå 26% 2

9 Fördelning kvinnor/män Bland de svarande är det en relativt jämn fördelning av antalet män och kvinnor. Kvinnor 53% Män 47% Åldersfördelning Enkäten har skickat ut till ett slumpmässigt urval av medborgare från 6-74 år. Den genomsnittliga åldern bland de svarande är 54,5 år. Alla ålderskategorier finns representerade bland de svarande, men en stor andel är över 54 år medan andelen svarande under 35 år är låg år 37% 6-24 år 5% år 7% år 5% år 6% år 3

10 Utbildningsnivå Enkäten har besvarats av medborgare med olika utbildningsbakgrund. 39 % av dessa har läst vid universitet/högskola. Detta är en något högre andel jämfört med den för Sveriges befolkning där 32 % av personer mellan 6 och 74 år har eftergymnasial eller forskarutbildning (SCB, 2009). Det är emellertid känt att personer med högre utbildning tenderar att svara på enkäter i större utsträckning än personer med lägre utbildningsnivå. Univ/högskola 39% Gymnasium 43% Grundskola 8% Sysselsättning Fördelningen bland de svarande när det gäller sysselsättning presenteras nedan. Den relativt höga andelen pensionärer (39 %) förklaras av det stora antalet svarande över 64 år. Anställd 43% Företagare 7% Arbetssökande 4% Student 4% Annat 3% Pensionär 39% 4

11 Internetanvändning Nästan tre fjärdedelar av de svarande använder Internet dagligen. 84 % använder Internet minst en gång per vecka, vilket överensstämmer väl med motsvarande uppgifter från SCB (20) (88 %). En jämförelse mellan olika åldersgrupper visar att Internetanvändningen är lägre för åringarna, där 74 % av de svarande (och 65 % av befolkningen) använder Internet minst en gång i veckan. 74% 5% % Dagligen Minst gång/vecka < gång/vecka Aldrig Jag är en van Internetanvändare 74 % av medborgarna använder Internet dagligen och ca 65 % ser sig som åtminstone relativt vana Internetanvändare (dvs. svarade 5, 6 eller 7 på den självskattande frågan om Internetvana). Här visar dock resultaten på stora skillnader mellan ålderskategorierna. Medan en klar majoritet av 6 34-åringarna (88 %) och åringarna (83 %) uppfattar sig som vana Internetanvändare så sjunker den andelen till 50 % för åringarna. 6% inte alls 4% 5% % % 65 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 88 % åringar = 83 % åringar = 50 % 5% 39% helt 5

12 3.2 Erfarenhet av kommunens hemsida I detta avsnitt presenteras de svarandes erfarenheter av att besöka kommunens hemsida. Besöksfrekvens kommunens hemsida 34 % av de svarande uppger att de aldrig brukar besöka kommunens hemsida. Endast 20 % besöker kommunens hemsida en gång i månaden eller oftare. < gg/mån 46% minst gg/mån 3% Aldrig 34% minst gg/vecka 5% varje dag 2% Erfarenhet av kommunens hemsida 67 % av medborgarna har någon gång sökt och läst information på kommunens hemsida, 27 % har någon gång skrivit ut blanketter och 8 % har någon fyllt i och skickat in blanketter elektroniskt. Få medborgare har dock använt Internet för att lämna synpunkter (9 %), göra felanmälan (8 %), boka möte med kommunanställd (4 %) eller skicka in medborgarförslag (3 %). Procent Sökt och läst information Skrivit ut formulär Fyllt i och skickat in formulär elektroniskt Lämnat en synpunkt Lagt medborgarförslag Gjort felanmälan Bokat möte med tjänsteman Bokat annat än möte Aldrig Ja, men inte de senaste 2 mån Ja, inom de senaste 2 mån 6

13 3.3 Kommunala hemsidor och e-tjänster kundönskemål I detta avsnitt presenteras resultat avseende medborgarnas önskemål när det gäller kommunala hemsidor och e-tjänster. Jag känner till vilka e-tjänster min kommun erbjuder Kännedomen om vilka kommunala e-tjänster som erbjuds är förhållandevis låg med ett medelvärde på 2,9 (på den sjugradiga skalan enligt diagrammet nedan). Hela 63 % av de svarande (55 % av 6-34-åringarna, 57 % av åringarna och 68 % av åringarna) anger att de inte känner till, eller i vart fall har begränsad kännedom om, vilka e-tjänster som deras kommun erbjuder. 63 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 55 % åringar = 57 % åringar = 68 % 33% 9% % 5% 2% 5% 5% inte alls helt Vad vill medborgarna kunna göra via kommunens hemsida? I tabellen nedan presenteras medborgarnas uppfattning om hur det är att olika typer av ärenden kan utföras via hemsidan. Aktivitet Medelvärde* Mindre inte alls (dvs. svarat -3) Mer mycket (dvs. svarat 5-7) Söka och läsa information 4,7 30 % 60 % Göra felanmälan 4,0 4 % 48 % Skriva ut blanketter 3,9 44 % 43 % Fylla i och skicka in blanketter elektroniskt Boka t.ex. lokaler, stugor, biljetter Lämna synpunkt på verksamhet 3,9 44 % 44 % 3,7 46 % 39 % 3,6 49 % 38 % Lägga medborgarförslag 3,2 58 % 28 % Boka möte med kommunal tjänsteman 3, 6 % 26 % *Skala: (inte alls ) 7 (mycket ) 7

14 Nedan redovisas fördelningen av svaren för respektive ärende samt de skillnader som finns mellan olika ålderskategorier. Att kunna söka och läsa information via kommunens hemsida är för många. Något mer än en tredjedel (35 %) av respondenterna tycker dessutom att det är mycket. Här visar dock resultaten på stora skillnader mellan ålderskategorierna. Endast 20 % av respondenterna över 54 år anser att det är mycket att kunna söka och läsa information medan mer än hälften av de svarande under 55 år tycker att detta är mycket. 8% Inte alls 5% 7% % 2% 3% 35% Resultaten visar stora skillnader mellan olika åldersgrupper också när det gäller önskemålet att kunna skriva ut blanketter via kommunens hemsida. Endast 29 % av de svarande över 55 år önskar att de kan skriva ut blanketter, medan motsvarande siffra för de svarande under 54 år är 59 %. 25% Inte alls 9% 4% 2% 2% 9% 8

15 Även när det gäller möjligheten att fylla i och skicka in blanketter elektroniskt är skillnaderna mellan ålderskategorierna stora. 59 % av de svarande mellan år anser att det inte är speciellt att kunna fylla i och skicka in blanketter elektroniskt, men motsvarande siffra för de som är 6-54 år är endast 22 %. I denna ålderskategori anser hela 64 % att det är eller mycket att de kan göra detta. 26% Inte alls 9% 9% 3% 4% 3% 7% Nästan två tredjedelar (62 %) av de svarande i ålderskategorin år anser att det inte är att de kan lämna en synpunkt om en av kommunens verksamheter på Internet. Jämförande siffra för ålderskategorin 6-54 år är endast 30 %. I denna ålderskategori anser hela 65 % att det är eller mycket att de kan lämna synpunkter via Internet. 9% Inte alls 9% % 5% 4% 4% 9

16 När det gäller önskemål om att kunna lägga ett medborgarförslag är mönstret liknande som för tidigare aktiviteter. Även här finns stora skillnader mellan de svarande om vi jämför de olika ålderskategorierna. Endast en tredjedel (30 %) av de svarande mellan 6-54 år anser att det inte är att kunna lägga ett medborgarförslag via Internet. Det är dock hela 62 % av de svarande i åldersgruppen som har denna uppfattning. 35% Inte alls % 2% 4% % 7% Att kunna göra en felanmälan på kommunens hemsida tycker 60 % av de svarande i ålderskategorierna 6-54 år är eller mycket. Denna siffra är dock betydligt lägre inom ålderskategorin 55-74år där endast 36 % anser att detta är eller mycket. Således finns det även för denna typ av ärende stora skillnader i svaren mellan de olika ålderskategorierna. 26% Inte alls 7% 8% 2% 3% 5% 0

17 Om vi ser på det totala antalet svarande är det endast 26 % som tycker att det är eller mycket att de kan boka möten med kommunala tjänstemän via kommunens hemsida och hela 39 % anser att det inte alls är. Det är dock att notera att även för denna aktivitet är skillnaderna mellan ålderskategorierna stor. Hela 72 % inom ålderskategorin år anser att det inte eller inte alls är att denna typ av tjänst finns tillgänglig. Jämförande siffra för åldersgrupperna 6-54 år är endast 40 % och i dessa grupper tycker 42 % att det är eller mycket att de kan boka möten med tjänstemän via kommunens hemsida. 29% Inte alls 8% 9% 5% 3% 2% 4% Även när det gäller önskemål om att kunna göra andra bokningar än möten (t ex lokaler, biljetter, böcker) via kommunens hemsida är skillnaderna stora mellan ålderskategorierna. 59 % av åringarna anser att det inte eller inte alls är att denna typ av tjänst finns tillgänglig. Jämförande siffra för åldersgruppen 6-54 år är 27 % medan lite fler än hälften (52 %) istället tycker att det är att andra bokningar än möten kan göras via kommunens hemsida. 39% Inte alls 2% 3% 7% 9%

18 3.4 Kontaktkanaler Äldre föredrar personlig kontakt Resultatet av enkätens frågor om föredragna kanaler visar att medborgarna i allmänhet hellre kontaktar kommunen genom besök eller telefonsamtal än via Internet eller brev. Medan kanalpreferenserna är relativt lika mellan könen pekar dock resultaten på signifikanta skillnader relaterade till ålder. Som de tre följande diagrammen visar så tenderar 46 % av de svarande att, i allmänhet, föredra Internet som kontaktkanal. 59 % föredrar personlig kontakt medan endast 6 % föredrar att kontakta kommunen via brev. Bryter vi ned svaren på åldersgrupper framgår att 64 % av 6-34-åringarna, 59 % av åringarna, men bara 33 % av åringarna, föredrar Internet som kontaktkanal. Medan en större andel av den yngsta gruppen medborgare föredrar Internet visar resultaten att de äldre hellre kontaktar kommunen personligen. I allmänhet skulle jag föredra att kontakta kommunen via Internet (hemsida, e-post) 22% inte alls 8% 9% 46 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 64 % åringar = 59 % åringar = 33 % 6% 3% 2% 2% helt I allmänhet skulle jag föredra att kontakta kommunen via personlig kontakt (besök, telefon) 7% 7% 9% inte alls 7% 4% 6% 59 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 45 % åringar = 55 % åringar = 66 % 29% helt 2

19 I allmänhet skulle jag föredra att kontakta kommunen via brev 4% inte alls 6% % 6% helt 7% 3% 6 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 7 % åringar = % åringar = 2 % 6% Kommunens hemsida förstahandsval när man behöver information Över hälften (59 %) av de svarande anger att de i första hand skulle använda kommunens hemsida när de vill ha information. Knappt hälften (45 %) skulle i första hand välja hemsidan för att utföra ett ärende, dvs. använda en e-tjänst. Även här finns det dock relativt stora åldersskillnader, då gruppen år ser hemsidan som sitt förstahandsval i betydligt mindre utsträckning än yngre svarande (se följande två diagram). Hur troligt är det att kommunens hemsida kommer att vara ditt förstahandsval när du vill ha information som berör någon av kommunens verksamheter? 8% osannolikt 5% 7% 2% 2% 59 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 68 % åringar = 76 % åringar = 47 % 5% 32% sannolikt 3

20 Hur troligt är det att kommunens hemsida kommer att vara ditt förstahandsval är du vill utföra ett ärende (t ex ansökningar, bokningar, felanmälan)? 22% osannolikt 9% 9% 5% 6% 45 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 53 % åringar = 64 % åringar = 34 % % 8% sannolikt 3.5 Gemensam Internetportal Den allmänna inställningen till en gemensam Internetportal för alla typer av offentliga e- tjänster är relativt positiv med ett medelvärde på 4,64 (på den sjugradiga skalan enligt diagrammet nedan). Drygt hälften (56 %) är i någon mån positiva medan 30 % i någon mån är negativa till att använda gemensam Internetportal. En jämförelse mellan de tre åldersgrupperna visar att åringarna generellt är mer positivt inställda (medelvärde 5,29) än 6 34-åringarna och åringarna (medelvärde 4,85 respektive 4,24). Dessa resultat avspeglas också i svaren på frågan om huruvida det skulle vara bekvämt att använda en sådan portal (se efterföljande diagram). Detta kan eventuellt förklaras av att åringarna har mer erfarenhet än de yngre av att använde olika typer av offentliga tjänster, samtidigt som de är mer vana Internetanvändare än de äldre. Allmän inställning till att använda en gemensam Internetportal för alla typer av offentliga e-tjänster (t.ex. kommun, sjukvård, Skatteverket, Polisen, Försäkringskassan) 6% negativ 30 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 24 % åringar = 8 % åringar = 37 % 6% 8% 56 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 59 % åringar = 69 % åringar = 49 % 4% 3% 3% positiv 4

21 En gemensam Internetportal för all typer av offentliga e-tjänster skulle vara enkel, bekväm och spara tid 5% inte alls 6% 6% 60 % 3% 4% 5% 3% helt 3.6 E-tjänster via mobil Yngre visar störst intresse för mobila tjänster Den allmänna inställningen till att använda kommunala e-tjänster via mobilen (i form av meddelandetjänster) är att betrakta som något ljum med ett medelvärde på 4,07 på den sjugradiga skalan enligt diagrammet nedan. Som framgår av denna figur är 44 % i någon mån positiva och 40 % i någon mån negativa till att använda e-tjänster via mobilen. En jämförelse mellan de tre åldersgrupperna visar att 6 34-åringarna generellt är mer positivt inställda (medelvärde 5,03) än åringarna och åringarna (medelvärde 4,77 respektive 3,48). Allmän inställning till att använda kommunala e-tjänster via mobilen negativ 40 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 6 % åringar = 25 % åringar = 52 % 9% % 7% 44 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 66 % åringar = 56 % åringar = 33 % 3% 2% 9% positiv 5

22 Påminnelser och bekräftelser till mobilen mer intressant än information När det gäller vilka specifika mobila meddelandetjänster man kan tänka sig att använda pekar resultaten på ett betydligt större intresse för påminnelse- och bekräftelsetjänster än för ren information. Som de följande tre diagrammen visar så anger en stor majoritet av respondenterna mellan 6 och 54 år att de skulle vilja ha möjlighet att få påminnelser och bekräftelser från kommunen till mobilen. Mindre än hälften av 6-34-åringarna och åringarna (46 resp. 43 %) och knappt en tredjedel (3 %) av åringarna anger intresse för att få aktuell information inom områden de är intresserade av till mobilen. Jag skulle vilja ha möjlighet att få följande från kommunen till min mobiltelefon: påminnelser (t.ex. om att lånetiden för biblioteksböcker snart går ut eller att en inbokad mötestid närmar sig) 24% inte alls 7% 6% 8% 9% 55 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 82 % åringar = 7 % åringar = 4 % 3% 33% helt bekräftelser (t.ex. på mottagen ansökan, bokning eller felanmälan) 2% inte alls 5% 6% 8% 60 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 77 % åringar = 74 % åringar = 49 % % 6% 33% helt 6

23 aktuell information inom områden som intresserar mig (t.ex. trafiksituation, motionsspår, ändrade öppettider, evenemang) 28% inte alls % 4% 2% 36 % Jfr åldersgrupper: 6-34 åringar = 46 % åringar = 43 % åringar = 3 % 9% 5% helt 3.7 E-legitimation Något mer än hälften (52 %) av medborgarna i undersökningen har någon gång använt e- legitimation, varav de flesta har gjort det inom det senaste året (44 %). Har du i något sammanhang använt e-legitimation för att göra ärenden via Internet? Ja, inom senaste 2 mån 44% Ja, men inte inom senaste 2 mån 8% Nej, aldrig 48% Många tror att e-legitimation är krångligt Ungefär en tredjedel av de svarande har svarat att de, åtminstone i någon mån, upplever eller tror att det är besvärligt att använda e-legitimation. Inte helt oväntat finns det skillnader mellan gruppen medborgare som aldrig använt e-legitimation, där hälften tror att det är besvärligt, och de som har någon erfarenhet av att använda e-legitimation, av vilka 6 % upplever användningen som besvärlig. 7

24 Jag upplever/tror att det är besvärligt att använda e-legitimation 32% inte alls 3% 3% % 32 % Jfr olika erfarenhet av e-leg: Aldrig använt 50 % Använt någon gång - 6 % 6% 5% helt Av samtliga respondenter har nästan en tredjedel uppgett att de, åtminstone i någon mån, inte kan tänka sig att använda kommunala e-tjänster om e-legitimation krävs (se diagram nedan). Även här framkommer signifikanta skillnader: 7 % av de respondenter som någon gång har använt e-leg kan, i någon mån, inte tänka sig att använda e-tjänster om de fordrar e- legitimation, medan nästan hälften (48 %) av dem som aldrig har använt e-leg ser detta som ett hinder för användning. Jag kan inte tänka mig att använda kommunala e-tjänster om e-legitimation krävs 34% inte alls 4% 8% 2% 3 % Jfr olika erfarenhet av e-leg: Aldrig använt 48 % Använt någon gång - 7 % 7% 6% 8% helt men man har förståelse för att e-leg kan behövas Oavsett om medborgarna har använt e-legitimation eller inte så verkar majoriteten av de svarande ha en förståelse för att detta kan krävas av säkerhetsskäl (se diagram nedan). De som 8

25 någon gång använt e-legitimation tror, i högre utsträckning än de som aldrig använt det, att inloggning med e-leg är för att vissa kommunala e-tjänster ska vara tillräckligt säkra att använda. Jag tror att inloggning med e-legitimation är för att vissa kommunala e-tjänster ska vara tillräckligt säkra att använda % inte alls 4% 6% 68 % Jfr olika erfarenhet av e-leg: Aldrig använt 59 % Använt någon gång - 74 % 2% 3% 6% 39% helt 3.8 Vad påverkar medborgares avsikter att använda kommunens hemsida? För att ge en bild av vilka faktorer som påverkar hur troligt det är att en medborgare tänker använda kommunens hemsida, gjordes en regressionsanalys. Avsikten att använda hemsidan mättes som ett medelvärde av svaren på tre frågor: Hur troligt är det att kommunens hemsida kommer att vara ditt förstahandsval när du vill ha information? resp. när du vill utföra ett ärende? (jfr s. 3-4), samt Hur troligt är det att du kommer att använda kommunens hemsida under det närmaste året? Intentioner är inte något perfekt mått på framtida faktisk användning, men kan likväl vara användbara att analysera för att se vad som kännetecknar dem som verkar mest benägna att välja hemsidan framför andra kontaktkanaler. Resultatet visar att de som i större utsträckning tror att de i framtiden kommer att använda kommunens hemsida tycker det är att kunna göra olika ärenden via kommunens hemsida (jfr avsnitt 3.3, s. 7-) redan nu brukar besöka kommunens hemsida har högre grad av Internetvana har större kännedom om vilka e-tjänster som finns tillgängliga har mer positiv inställning till gemensam portal för offentliga e-tjänster Multipel regression är en metod för att skapa en ekvation som beskriver sambandet mellan en beroende variabel och två eller flera oberoende variabler; dvs. om, och hur starkt, variablerna X, X2, X3 osv. påverkar Y. 9

26 tycker det är att det finns e-tjänster inom olika verksamheter har mer positiv inställning till e-legitimation har högre utbildningsnivå Tillsammans har de här faktorerna en hög s.k. förklaringsgrad; de förklarar 7 % av variationen i svaren på hur sannolikt det är att man kommer att använda kommunens hemsida. 3.9 Segmentering Analysen i avsnitt 3.8 ovan visar på generella tendenser mätt bland alla svarande. För att få en förståelse för hur olika grupper av medborgare skiljer sig åt, gjordes en segmentering av de svarande utifrån deras preferenser vid informationssökning och genomförande av en ansökan. En sjugradig skala användes där = Definitivt inte via Internet och 7 = Definitivt på Internet. Den neutrala mittpunkten 4 motsvarade svarsalternativet Lika troligt på Internet som på annat sätt. För varje respondent räknades ett medelvärde fram avseende informationssökning (två frågor), samt ett medelvärde för genomförande av själva ansökan (två frågor). Därefter gjordes en s.k. klusteranalys med hjälp av statistikprogrammet SPSS för att få fram segment baserat på de två framtagna variablerna Informationssökning och Ansökan. Programmet strävar efter att hitta en lösning med så distinkta segment som möjligt. Utifrån olika statistiska kriterier som används för att få fram ett lämpligt antal segment, delades de svarande in i tre grupper. Via Internet Yngre hög Internetvana e-medborgare Positiva till e-tjänster Högre utbildningsnivå SÖKER INFORMATION p/e-medborgare Äldre Mindre Internetvana Offline p-medborgare Ointresserade av e-tjänster Lägre utbildningsnivå Offline ANSÖKER/ ÄNDRAR/ KOMPLETTERAR Via Internet 20

27 De tre grupperna av medborgare är: p-medborgare (p som i papper och personligt), som helst sköter både ärenden och informationssökning på andra sätt än via Internet; e-medborgare (e som i elektronisk), som helst både söker information och gör ansökan via Internet; p/e-medborgare, som kan tänka sig att hantera ärenden och informationssökning såväl via Internet som på andra sätt. En beskrivning av den typiske p - respektive e -medborgaren följer nedan. p/emedborgarna hamnar mitt emellan dessa två segment på samtliga undersökta variabler och redovisas inte separat. p-medborgare p-medborgarna är betydligt äldre än personerna i de övriga segmenten. 83 % av de svarande i den här gruppen finns i ålderskategorin (jämfört med 57 % av samtliga svarande). Eftersom detta är det äldsta segmentet innehåller det också många pensionärer. Två tredjedelar i gruppen är pensionärer; 27 % arbetar. Inte en enda student återfinns i detta segment. p-medborgarna har en genomsnittligt lägre utbildningsnivå; 39 % har endast förgymnasial utbildning. Detta kan jämföras med 8 % av alla svarande och 23 % av Sveriges befolkning mellan 6 och 74 år (SCB, 2008). p-medborgarna anser sig ha en låg grad av Internetvana (2,67 på den sjugradiga skalan) och använder Internet mycket mer sällan än snittet, vilket också kan hänga ihop med högre ålder. 39 % uppger att de aldrig använder Internet, vilket kan jämföras med att omkring 90 % av Sveriges befolkning är Internet-användare (Findahl, 200). Som en följd av den lägre Internet-användningen och -vanan är p-medborgarna tämligen ointresserade av att använda kommunala hemsidor och e-tjänster. 74 % uppger att de aldrig har sökt eller läst information på kommunens hemsida och man har väldigt låga avsikter att använda hemsidan i framtiden (medelvärde 2,00 på sjugradig skala, jämfört med 4,40 bland samtliga svarande). P-medborgarna har också övervägande negativ inställning till e-legitimation (3,42), mobila tjänster (2,54) och gemensam Internetportal för offentliga tjänster (2,57). De visar en tydlig generell preferens för personlig kontakt genom besök eller telefon (5,75) jämfört med hemsida eller e-post (,55). Eftersom p-medborgarna överlag inte är intresserade av Internet som kanal i kontakten med kommunen, finns det inte heller någon tjänst (jfr s. 6) som de tycker är viktig att erbjuda genom hemsidan. Samtliga dessa frågor (även söka/läsa information) har i denna grupp ett medelvärde omkring 2 på den sjugradiga skalan där = Inte alls och 7 =. e-medborgare e-medborgarna är generellt yngre än personerna i de övriga segmenten. Drygt hälften av alla svarande mellan 6 och 34 återfinns i detta segment (av de resterande är nästan samtliga p/e-medborgare ). 56 % av alla studenter som svarat på enkäten är e- medborgare, resten är p/e-medborgare. En femtedel av de pensionärer som svarat hamnar i denna grupp. Högskoleutbildade är överrepresenterade. 48 % har högre utbildning, jämfört med 39 % av alla svarande och 3 % av Sveriges befolkning mellan 6 och 74 år (SCB, 2008). Bland e-medborgarna använder 94 % Internet dagligen och de anser sig också ha en mycket hög grad av Internetvana (6,2 på den sjugradiga skalan). e-medborgarna är generellt sett positivt inställda till att använda kommunala hemsidor och e-tjänster. De allra flesta (84 %) har någon gång sökt eller läst information på kommunens hemsida. Av dessa har 59 % gjort detta under de senaste tre månaderna. Förhållandevis många, jämfört med övriga svarande, har använt hemsidan för att skriva ut blanketter (36 %), fylla i och skicka formulär elektroniskt (28 %), eller göra någon form av bokning (7 %). De flesta tror också att de kommer att använda hemsidan i framtiden (medelvärde 5,74 på sjugradig skala, jämfört med 4,40 bland samtliga svarande). E-medborgarna har en övervägande positiv inställning till e-legitimation (5,40), mobila tjänster (5,0) och gemensam Internetportal för offentliga tjänster (5,7). De har en klar generell preferens för att kontakta kommunen genom hemsida eller e-post (5,72). När det gäller vad man vill kunna göra på kommunens hemsida (jfr s. 6) värderar e-medborgarna information som (5,77), liksom de flesta tjänster (4,45 4,99) utom medborgarförslag (3,90) och boka möte med tjänsteman (3,90). 2

28 4 SLUTSATSER OCH KOMMENTARER I denna studie har en kartläggning av medborgarnas behov, erfarenheter av och inställning till kommunala hemsidor och e-tjänster genomförts. En stor del av dem som svarat på enkäten (84 %) använder Internet minst en gång per vecka. Detta stämmer väl mot tidigare resultat från SCB:s undersökningar. När det gäller demografi bland de svarande så vill vi poängtera att det är en större andel svarande från ålderskategorin år, men att alla åldersgrupper finns representerade bland de svarande. Detta mönster återfinns i tidigare och andra studier där det visat sig vara svårare att få in svar från de yngre ålderskategorierna. Resultat gällande medborgarnas beteenden visar att 67 % av de svarande någon gång har använt kommunens hemsida för att söka/läsa information. Betydligt färre medborgare har skrivit ut blanketter via kommunens hemsida (27 %) eller fyllt i och skickat in formulär elektroniskt (8 %). Frågan är om detta avspeglar ett lågt behov, ett magert utbud eller att medborgarna helt enkelt inte känner till möjligheten att hantera vissa ärenden elektroniskt. Trots att två tredjedelar någon gång har besökt hemsidan är det få som har kännedom om vilka e-tjänster som finns. Endast en femtedel (22 %) svarar att de känner till vilka e-tjänster deras kommun erbjuder. Många medborgare är ändå positivt inställda till att använda Internet i möten med kommunen i framtiden. Mer än hälften av de svarande (59 %) anger att det är sannolikt att Internet kommer att vara deras förstahandsval om de behöver söka information om kommunens verksamhet. Motsvarande siffra för att utföra ett ärende hos kommunen är 45 %. När det gäller medborgarnas behov av kommunala e-tjänster så visar resultaten att skillnaderna mellan åldersgrupperna är stora. Mer än hälften av de svarande under 55 år (dvs. svarande i ålderskategorierna 6-34 år samt år) anser att det är eller mycket att de kan göra följande via kommunens hemsida: söka och läsa information (78 %), skriva ut blanketter (59 %), fylla i och skicka in blanketter elektroniskt (64 %), lämna en synpunkt (65 %), lämna ett medborgarförslag (62 %), göra en felanmälan (60 %), göra bokningar (52 %). För ålderskategorin år är motsvarande siffror betydligt lägre för alla typer av ärenden. När det gäller kontaktkanaler visar resultaten att medborgarna i allmänhet föredrar att kontakta kommunen genom besök eller telefonsamtal (59 %) före Internet (46 %). Dessa preferenser skiljer sig inte åt mellan män och kvinnor, men däremot mellan ålderskategorierna. En majoritet av de svarande i de yngre målgrupperna föredrar Internet som kontaktkanal (64 % av 6-34-åringar och 59 % av åringar), medan den äldre målgruppen föredrar personlig kontakt (66 % av åringar). Vidare visar resultaten att medborgarnas inställning till kommunala e-tjänster är ganska positiv, men även här finns skillnader mellan åldersgrupperna. Drygt hälften (56 %) är i någon mån positiva till en gemensam Internetportal för alla typer av offentliga e-tjänster. Här pekar resultaten på att de yngre målgrupperna är mer positivt inställda till detta än de äldre. Vi kan även se att de yngre visar ett större intresse för mobila tjänster, men totalt sett är efterfrågan av kommunala meddelandetjänster via mobilen inte så stor i dagsläget. Det finns ett större intresse för möjligheten att få påminnelser och bekräftelser via mobilen än rena informationstjänster. Beträffande inställningen till e-legitimation så tror många av dem som inte tidigare provat använda e-legitimation att detta är besvärligt (50 %), medan siffran är betydligt lägre bland dem som faktiskt provat på att använda detta (6 %). Mer än hälften (52 %) av alla svarande har någon gång använt e-legitimation. En tredjedel av de svarande säger att de inte kan tänka sig att använda e-tjänster om det krävs e-legitimation, men en majoritet av de svarande har samtidigt en förståelse för att detta kan behövas av säkerhetsskäl. 22

29 Bland de faktorer som ingick i denna undersökning finns det några som generellt sett påverkar medborgares avsikter att använda kommunens hemsida. Dessa inbegriper hur medborgare tycker det är att kunna göra olika ärenden via hemsidan; om de redan nu brukar besöka hemsidan; hur stor Internetvana de har; om de vet vilka e-tjänster som finns tillgängliga; vilken inställning de har till e-legitimation och en gemensam portal för offentliga e-tjänster; samt i viss mån vilken utbildningsnivå de har. Tre segment identifierades bland de svarande, baserat på deras preferenser vid informationssökning och genomförande av e-tjänst (ansökan): p-medborgare, som helst sköter både ärenden och informationssökning på andra sätt än via Internet; e-medborgare, som helst både söker information och gör ansökan via Internet; och p/e-medborgare, som kan tänka sig att hantera ärenden och informationssökning såväl via Internet som på andra sätt. Dessa tre grupper skiljer sig tydligt åt i fråga om erfarenhet av och inställning till kommunala hemsidor och e-tjänster, men även vad gäller ålder, sysselsättning, utbildningsnivå, samt vana vid och användning av Internet. Sammanfattningsvis visar resultat från denna studie att det är att kommunerna: - informerar om vilka e-tjänster som finns tillgängliga. Idag är det endast ett fåtal medborgare som anser sig ha en bra uppfattning om de e-tjänster som finns tillgängliga hos kommunen. - intresserar medborgare att börja använda hemsidan. Detta kan exempelvis göras genom att informera medborgarna om att hemsidan finns och vilka fördelar de kan uppnå genom att använda den och de e-tjänster som finns tillgängliga där (exempelvis i form av tidsbesparing och ökad tillgänglighet). - utbildar medborgarna i användningen av e-legitimation och visar på att det inte är så svårt som medborgarna kan tro innan de provat använda detta. Kommunerna kan även informera om fördelar med e-legitimation (säkerhetsaspekten). - förenklar användningen av kommunala e-tjänster. Det är t.ex. att tjänsterna blir lätta att hitta på hemsidan. Det kan också vara bra att fundera över för vilka tjänster det verkligen är nödvändigt att använda e-legitimation det kanske inte behövs för alla tjänster där man har det idag? - skapar incitament för att använda e-tjänster istället för andra kontaktsätt. Incitament kan t.ex. bestå i att medborgarna kan följa sitt ärende, att de får en bekräftelse samt information om när de kan förvänta sig ett svar, eller att ärendehanteringen förkortas då e-tjänster används. - sänker tröskeln för att prova på att använda e-tjänster, t.ex. genom att informera och utbilda medborgarna, att visa på framgångsexempel i form av nöjda användare, att ha en bra och tillgänglig supportfunktion. En sådan supportfunktion kan exempelvis bestå i att tillhandahålla personlig hjälp på medborgarkontor eller via telefonsupport för att komma igång med användandet av e-tjänster. 5 REFERENSER Findahl, O. (200), Svenskarna och Internet 200, World Internet Institute och.se SCB (2009), Befolkningens utbildning (Statistikdatabasen) SCB (20), Privatpersoners användning av datorer och Internet

IMORGON! Ska deklarationen in imorgon?

IMORGON! Ska deklarationen in imorgon? IMORGON! Ska deklarationen in imorgon? Köp medges ej, kontakta din bank om problemet kvarstår. Kan vara bra ur säkerhetsaspekt 1. Pinkod 2. Svarskod 3. Kontrollkod 4. Ny svarskod 5. OK Failed. Your session

Läs mer

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna?

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? FORSKNINGSRAPPORT Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? Maria Ek Styvén Åsa Wallström Anne Engström Esmail Salehi-Sangari Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper

Läs mer

E-medborgare och p-medborgare. -- vilka är det?

E-medborgare och p-medborgare. -- vilka är det? FORSKNINGSRAPPORT FORSKNINGSRAPPORT E-medborgare och p-medborgare E-medborgare vilka och är det? p-medborgare -- vilka är det? Åsa Wallström Åsa Wallström Anne Anne Engström Engström Maria Ek Styvén Esmail

Läs mer

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Avdelningen för industriell marknadsföring, e-handel och logistik Åsa Wallström Anne Engström BAKGRUND Huvudsakligt fokus har varit på: informationsteknologi

Läs mer

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster. Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster. Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU Syfte Att bidra till en ökad användning av kommunala e-tjänster

Läs mer

Offentliga e-tjänster En nytta för medborgaren eller en nödvändighet för kommunen?

Offentliga e-tjänster En nytta för medborgaren eller en nödvändighet för kommunen? Offentliga e-tjänster En nytta för medborgaren eller en nödvändighet för kommunen? Esmail Salehi-Sangari Anne Engström Maria Ek Styvén Åsa Wallström Titel: Offentliga e-tjänster En nytta för medborgaren

Läs mer

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS?

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Esmail Salehi-Sangari Åsa Wallström Avdelningen för industriell marknadsföring, e- handel och logistik Bakgrund Vi har en hög mognadsgrad av internetanvändning

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6 Syn på utgifter för hälso- och sjukvård 7 Syn på patientkostnad 10 Hjälpmedel 13 Utskrift av läkemedel

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014 Region Skåne Skåneenkäten 2014 Tertial 2 Genomförd av CMA Research AB Augusti 2014 Inställning till att bo i Skåne Fyra av fem medborgare trivs i hög grad med att bo i Skåne och en låg andel är negativt

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

En av fyra tror på omfattande automatisering

En av fyra tror på omfattande automatisering Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Många studier har under det senaste året visat att den snabba tekniska utvecklingen gör att ungefär hälften av alla jobb kommer kunna automatiseras

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 1 Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se 2 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 har KonsumentCentrum tagit

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Region Skåne, Integritet 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Next Stop 2035 RESULTAT FRÅN WEBBDIALOG 1 (27) GULLERS GRUPP

Next Stop 2035 RESULTAT FRÅN WEBBDIALOG 1 (27) GULLERS GRUPP Next Stop 2035 RESULTAT FRÅN WEBBDIALOG 1 (27) GULLERS GRUPP WEBBDIALOG Webbdialogen genomfördes under oktober och november genom att människor uppmanades att gå in på webbplatsen nextstop2035.se och påverka

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd

Läs mer

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Uppdraget Jema Rådgivning har på uppdrag av Regionbibliotek Halland genomfört en undersökning bland ickeanvändare i fyra olika områden inom

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 4. Vad tycker panelen om E-tjänster

PiteåPanelen. Rapport 4. Vad tycker panelen om E-tjänster PiteåPanelen Rapport 4 Vad tycker panelen om E-tjänster Augusti 2009 Anna Lena Pogulis Ekonomiavdelningen vid Kommunledningskontoret 1.0 Inledning För att förenkla för medborgarna, utvecklar Piteå Kommun

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013 Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013 Varje år gör vi undersökningar om hur våra kunder upplever de tjänster, den service och den information som vi ger om den statliga

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016 Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn Kännedom Årets totala kännedom på ungefär samma nivå som närboende vilket antyder att totala kännedomen ökat. Kännedomen är störst i Huddinge (fyra av tio) och

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV

PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV DATORER OCH INTERNET 2002 Statistik om informationssamhället 28 januari, 2003 2 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2002 Inledning 3 Sammanfattning 4 Summary

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA

Läs mer

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

IdentX Attityder till parkeringsvakter

IdentX Attityder till parkeringsvakter Sverigebussen juni 2016, parkeringsvakter, sida 1 IdentX Attityder till parkeringsvakter Genomförd av CMA Research AB Juni 2016 Sverigebussen juni 2016, parkeringsvakter, sida 2 Fakta om undersökningen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Kundservicerapport Luleå kommun 2014

Kundservicerapport Luleå kommun 2014 LULEÅ KOMMUN SKRIVELSE Dnr 1 (5) 2015-02-09 Maria Norgren Kundservicerapport Luleå kommun 2014 Kommunstyrelsen har den 12 augusti 2013 fastställt riktlinjer för kundservice Luleå Direkt. Luleå kommun ska

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Vem använder Internet?

Vem använder Internet? Vem använder Internet? Olle Findahl 16 februari 2012 Internets spridning 10 9 8 62% 65% 67% Dator 6 55% 51% 53% 56% Internet 25% 27% 2 15% 15% Bredband 2% 5% 9% 3% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken

Läs mer

Svenskarna och internet 2015

Svenskarna och internet 2015 Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 14 14-6-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare 1. Inledning Under våren 14 har Ljungby kommuns miljö- och byggförvaltning genomfört en servicemätning

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Så svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research

Så svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research Så svarade Medborgarpanelen LORE Laboratory of Opinion Research 2 april 1 Tack för alla era svar! I denna rapport presenteras resultat från Medborgarpanelen där våra panelmedlemmar har varit med och bidragit

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Kundens kanal(k)val. HUI Research 2017

Kundens kanal(k)val. HUI Research 2017 Kundens kanal(k)val HUI Research 2017 1 Kundens kanal(k)val hur kan handeln möta kunderna i butik och på nätet? Åsa Wallström & Maria Ek Styvén, Luleå tekniska universitet Jenny Hellman, Visit Luleå AB

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Kronobergs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Uppsala län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer