Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Transkript

1 1(10) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober december 2012 Inledning Socialfonden lägger stor vikt vid uppföljning och utvärderingen av verksamheten på såväl program- som projektnivå. Syftet är att bidra till lärande och god styrning medan projektet pågår. En viktig del i detta är lägesrapporten som samtliga projekt ska lämna in tillsammans med blanketten Ansökan om utbetalning. en ska vara kopplad till aktuell ansökan om utbetalning, samt utgå från de aktiviteter som beviljats i er ansökan om stöd. en har tre delar: 1. I första delen beskriver ni hur verksamheten i projektet fortskrider. 2. I den andra delen redogör ni för eventuella avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivningen 3. I den tredje delen sammanställer ni de aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden 1. Verksamheten i projektet Beskriv kortfattat hur verksamheten i projektet fortskrider utifrån frågorna nedan 1 : Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? Hur har ni arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden? Hur har ni arbetat med tillgänglighet under den aktuella perioden? Vad har fungerat bra och vad har fungerat mindre bra? Ligger projektet i fas vad gäller måluppfyllelse? 1 Beskrivningen ska avse samma period som ni redovisar på blanketten Ansökan om utbetalning

2 2(10) PROJEKTORGANISATORISKT Grupper Under perioden har projektledningen haft både gemensamma möten och möten i olika konstellationer utifrån våra uppdrag. En del av tiden har även under den här perioden ägnats åt kompetensöverföring i samband med att huvudprojektledaren lämnar över arbetsuppgifter i samband med sin pensionering. Projektledningsgruppen börjar hitta sina roller och arbetet har flutit på bra. CKA Två möten med CKA, Carpe kommun ansvarig, genomfördes under perioden. Diskussionen om hur man kan organisera för utveckling och skapa strukturer för att arbeta med lärande och vardagsutveckling, som är en viktig del i Carpe 2, har ägnats relativt mycket tid åt vid dessa möten. Därutöver ägnades mötena åt information och diskussion om Carpe, då CKA är vidarekommunikatörer och en viktig länk mellan kommunerna och projektledningen. Kompetensombud En Kompetensombudsträff genomfördes i november. Förutom information om Carpes olika delar, diskuterade Kompetensombuden hur de kan vara ett stöd för sina kollegor i att sprida kunskap, något som ingår i Kompetensombudens uppdrag. Även den i föregående projekt framtagna processutvärdering presenterades, då det under nov 2102 jan 2013 genomförs processutvärdering på arbetsplatserna. Processutvärderingen kan ses som ett led i att strukturera för utveckling, då resultatet av den är tänkt att användas både på arbetsplatsnivå och på övergripande nivå i projektledningen. Styrgrupp Ett möte med styrgruppen genomfördes under perioden. Förutom information och diskussion om de olika delarna i Carpe, presenterades kort resultatet av den nationella inventering av kompetens- och utvecklingsbehov som SKL genomfört under året. Inventeringen presenterades under det möte med nationella kompetensrådet som genomfördes under perioden och styrgruppen fick en kortare presentation. Ett extra arbetsmöte med några representanter ur styrgruppen genomfördes under perioden, då det är styrgruppen som bjuder in till den planerade dagen i januari om Titlar och kompetensnivåer Strategiråd Tanken med strategiråden är att samla viktiga aktörer på regional och nationell nivå, för att kunna arbeta tillsammans kring viktiga frågor. Förutom dessa gemensamma möten, finns samverkan mellan Carpe och de samverkansparter som ingår i strategiråden kring konkreta frågor och i samband med kompetensutveckling. Under perioden genomfördes ett möte med det nationella strategirådet, med erfarenhetsutbyte och samverkan som tema. Ett syfte med det regionala strategirådet är att utbyta erfarenheter och identifiera frågor för samverkan, något som förhoppningsvis kan gagna både funktionshinderområdet och regionen.

3 3(10) Det regionala strategirådet hade ett möte inplanerat i december men det fick ställas in på grund av många återbud. I stället genomfördes ett dialogmöte med Länsstyrelsens representant, där frågor rörande samverkan utifrån en eventuell gemensam dag med temat framtida rekrytering påbörjades. Under perioden startade tre arbetsgrupper för att arbeta fram specifika Yrkeskrav inom verksamhetsområdena boende, daglig verksamhet och personlig assistans. Dessa tre verksamhetsområden har alla en gemensam grund i de generella yrkeskraven. Delprojektledarna leder arbetsgrupperna som för övrigt består av chefer och arbetsledare från de olika verksamhetsområdena. Information/Spridning Sedan projektets start 1 april 2012, har hemsidan haft totalt besökare. Den månad som haft flest besökare hittills är oktober med Hemsidan är ständigt under utveckling och under denna period har ytterligare information om projektet lagts ut, ett kalendarium för vårterminen, uppdaterad info om studentuppsatser och vad som händer i övriga kommuner i landet. Inbjudan och marknadsföring av den Nationella konferensen om kompetens inom funktionshinderområdet lades ut på hemsidan under denna period. Tillsammans med informatören i projekt Consensio har en text om samverkan mellan Carpe och Consensio tagits fram. Två CARPEblad har kommit ut med samlad information om Carpe 2 och Forum. I nr uppmärksammades bland annat erfarenhetsutbytet som delprojektet Åldrande har med det nationella kompetenscentret i Norge. Dessutom fanns en klargörande artikel om de olika delprojekten och några kortare notiser om bl a LSSkursen för handläggare. Nr 3, det sista för 2012, innehöll bland annat en summering av året som gått och en blick framåt på vad som kommer under 2013, ett reportage från den regionala konferensen om barn och unga med funktionsnedsättning och en närmare titt på delprojektet Arbete och Studier. Dessutom berättade en enhetschef från Upplands Väsby kommun om hur det är att arbeta och samtidigt studera på högskolenivå. Även under den här perioden har det, vid flera möten, ägnats tid till information om Carpe och dess olika delar. Bland annat vid möten med CKA representanter och Kompetensombud som är viktiga led i Carpes organisation och är därmed viktiga som vidarekommunikatörer. Under oktober genomförde region Halland en utbildnings- och inspirationsdag för chefer i regionens kommuner, kring Carpes Yrkeskrav. Carpes projektledare höll i denna spännande dag, där information om Yrkeskraven varvades med diskussioner och frågor. Att Carpes Yrkeskrav efterfrågas i landet är verkligen positivt och inspirerande för fortsatt arbete. En av fördelarna med Carpes Yrkeskrav är att det finns många olika användningsområden.

4 4(10) En projektledare medverkade vid årets Funktionshinder i tiden, en konferens som arrangeras av Socialstyrelsen och SKL. Carpe, Socialstyrelsen och SKL hade ett gemensamt seminarie om Kompetens inom funktionshinderområdet. Positivt att få medverka tillsammans med dessa viktiga aktörer. Uppföljning/Utvärdering Under perioden har projektledningen haft kontakt med Ramböll, som genomfört den nulägesanalys som är en del av utvärderingen i Carpe 2. Som ett led i detta intervjuades projektledningen. Under perioden har dessutom diskussionen om normer för slututvärderingen diskuterats både i projektledningsgruppen och tillsammans med Ramböll. Ramböll har bland annat genomfört olika fokusgrupper för sin utvärdering, det har varit en grupp för handläggarna och en grupp för övriga medarbetare. Uppföljning har skett för de gymnasiekurser som genomförts vid Lärgården under hösten. Att följa upp kurserna genom besök under en kurs fyller två funktioner, dels lyssna av nöjdheten men också ta del av fakta som deltagarna kan berika projektet med. Delprojektledaren för Åldrande har varit på gymnasiekursen Äldres hälsa och livskvalitet två gånger. Först för att starta upp och hälsa välkomna och sedan för att i ett avslutande samtal fråga hur kursen varit. Alla uttryckte nöjdhet och det blev också tydligt att det är i mötet mellan Lärgårdens kunskap om äldre och deltagarnas erfarenhet av funktionsnedsättningar som funktionshinderperspektivet säkras. Gymnasiekursen Pedagogiskt ledarskap pågick också under hösten på Lärgården. Även där uttryckte deltagarna nöjdhet. Kursen handlar om yrkesrollen i LSS verksamhet och ingår i den sammanhållande delen om lärande och vardagsutveckling. Gymnasiekurserna utvärderas även genom att deltagarna fyller i en webbbaserad utvärdering i slutet av kursen. KOMPETENSUTVECKLING Planering Under perioden har diverse planeringsmöten inför olika kompetensutvecklingsinsatser i den sammanhållande delen om lärande och vardagsutveckling som ingår i Carpe 2 fortsatt. Dialog både i projektledningen och med andra grupper i Carpes organisation, som exempelvis CKA och Kompetensombud, om begrepp och innehåll i denna del. Det är dock viktigt att se att den sammanhållande delen om lärande och vardagsutveckling är något som måste integreras i den övriga planeringen i delprojekten i Carpe 2. Till viss del har arbetet handlat om att synliggöra det som erbjuds i Carpe 2, såsom träffar för dem som ska leda studiecirklar i Så får vi det bra på jobbet, arbetet med fortsatt implementering av Yrkeskraven samt vidareutveckling av dessa mm. Ytterligare kontakter med lärare från Karolinska institutet under perioden, gällande den högskolekurs för chefer om att leda utveckling som tagits fram i Carpe 2. Kursen

5 5(10) startade under perioden. Stora delar av kursens innehåll bygger på erfarenheter från projekt Carpe. Planeringen för vårterminen 2013 pågick för fullt under redovisningsperioden. Såväl föreläsningar, seminarier och högskolekurser planerades samt andra träffar för chefer och handläggare. Bland annat har Carpe kontinuerlig kontakt med Lärgården gällande de gymnasiekurser som kommer att genomföras via Carpe 2, bl a Vård och omsorg vid demenssjukdom. Inför just den här gymnasiekursen i demenskunskap har Carpe förmedlat material och kunskapskällor från Aldring og helse, Utviklingshemning og helse i Norge för att stärka funktionshinderperspektivet. Under perioden pågick planering även för Carpes fjärde Nationella konferens om kompetens. Planeringen påbörjades under tidig höst och intensifierades under perioden. I december var inbjudan klar att skickas ut. Under perioden har delprojektledaren för Arbete och Studier haft kontakt med bl a Lärvux Stockholm, Hjälpmedelsinstitutet, Myndigheten för Yrkeshögskola för att planera in kommande föreläsningar under januari och februari Även en forskare är bokad för att berätta om sin forskning om unga med funktionsnedsättnings möjligheter att få arbete. Det har också varit möte med FUB som även de har bevakning kring möjligheter till arbete och studier för personer med utvecklingsstörning. En konferens om Livets slut annordnades av Aldring og Helse i Norge, det kompetenscenter som delprojektet om åldrande samverkar med. Delprojektledaren samt en chef från en av de deltagande verksamheterna från Upplands-Väsby deltog på konferensen. Chefen kom från verksamheter som särskilt ger stöd till just personer som åldras. Tanken är att erfarenheterna från konferensen och samverkan med chefen ska leda till en kompetensutvecklingsinsats som bygger på erfarenhetsutbyte och diskussioner samt spridandet av goda exempel. Det planeras även för ett Carpe Café kring ämnet Livets slut till januari 2013 i samverkan med ovan nämnda chef från Upplands-Väsby. Genomförande Under redovisningsperioden har 401 unika individer deltagit under sammanlagt 7615 timmar. (Från april till september har totalt har 491 unika individer deltagit sen projektets start och under denna period under totalt 2371 timmar). Några deltagare i delprojektet för handläggare deltog i ett seminarium om åldrande tillsammans med delprojektet för åldrande. Högskolekursen LSS för handläggare pågick under hösten och avslutades den 4 december. Utvärderingen visade att deltagarna var nöjda eller mycket nöjda, men det kom även fram synpunkter för förbättring. I delprojektet för chefer utan högskoleutbildning genomfördes en chefsträff med temat relevant kunskap. Även chefernas chefer deltog. Socialstyrelsen medverkade med information om ledarskapsutbildningen för chefer inom äldreomsorgen.

6 6(10) Under perioden genomfördes två seminarier i delprojektet för chefer utan högskoleutbildning, ett seminarium med information om högskolestudier och ett om chefsrollen. Det startades dessutom en högskolekurs om LSS-lagstiftningen och värdegrund på 7,5 hp. Chefer i delprojektet deltog även i högskolekursen Att leda verksamhetsutveckling, 7,5 hp, som startades i den övergripande projektdelen om lärande och vardagsutveckling. I den övergripande delen genomfördes även två informationsträffar om att komma igång med materialet Så får vi det bra på jobbet. Under tiden som Ramböll hade sin fokusgrupp med ett antal deltagare i LSS-kursen, hade Carpes projektledning träff med resterande deltagande handläggare och diskuterade vardagsutveckling och lärande. Under hösten har det varit en seminarieserie där ESF-projektet KomAn har berättat om sitt upplägg. Serien påbörjades den 11 oktober med en övergripande presentation av projektet och dess olika delar. På ett antal halvdagar under hösten presenterades de olika delarna i KomAn projektet. De var; Mobiliseringskurs, Vad är SE?, Anpassad vuxenutbildning och Socialt företagande. På KomAn-seriens första dag, den 11 oktober, presenterade sig också HSO:s projekt, Rätt till arbete. En heldags föreläsning kring kvalificerat stöd till personer med utvecklingsstörning som åldras hölls av Ida Kåhlin, leg. arbetsterapeut och doktorand vid Nationella Institutet för Forskning om Äldre och Åldrande Linköpings universitet. En föreläsning som planerats så att de ca 70 deltagande medarbetarna och cheferna skulle lära genom delaktighet, dvs. genom diskussion. Utvärderingen visade att föreläsaren och innehållet var intressant och relevant. Under hösten har en tredagars grundläggande kurs kring demens genomförts av Didaktus i delprojektet kring åldrande. Efterfrågan var mycket stor vilket bekräftar det som framkommit i kompetensbehovsanalysen, att just kunskap kring demens är ett efterfrågat område. Delprojektledaren för Åldrande har föreläst om projektet för andra verksamma, t ex på Dag om boende och Dag om daglig verksamhet som genomförts i Forum Carpe. Det är ett sätt att sprida det som pågår i Carpe 2. På Dag om daglig verksamhet blev det intressanta diskussioner kring pensionering för dem som har beviljats daglig verksamhet. På motsvarande sätt presenterades det som pågår i delprojektet Rätt stöd till arbete och studier på Dag om boende och Dag om daglig verksamhet, som ett medvetet sätt att sprida kunskap om det som pågår i delprojekten till dem som inte deltar i dessa.

7 7(10) SAMVERKAN Under perioden har två möten med ombudsman i FUB på riksnivå genomförts. Syftet med dessa möten är kunskaps- och erfarenhetsutbyte och det är väldigt värdefulla träffar. Ett antal arbetsmöten tillsammans med process stöd (ESF rådet) och projektledningen för ESF finansierade projektet Consensio genomfördes under perioden, med lyckat resultat. Syftet var att hitta lösningar på den gränsdragningsproblematik som funnits samt hitta fungerande former för samverkan. I december besökte delar av projektledningen i ett systerprojekt i Kristianstad, det ESF-finansierade MIF-projektet (Medarbetare I Fokus), Carpe. Syftet med besöket var erfarenhetsutbyte kring både projektledning och organisation samt innehåll i våra respektive projekt. Från Carpe deltog projektledare, delprojektledare samt ett Kompetensombud. En givande förmiddag som kunde har varit längre. Ett annat samverkansmöte var med projektet FAMNA under hösten. FAMNA är en branschorganisation för bl a vård- och omsorgsverksamheter. Där utbyttes erfarenheter och även information om våra olika projekt. Det blev också en konkret inbjudan till deras s k vernissage som två delprojektledare som var på. Vernissagen var en form av examination på en kurs som Famna hade anordnat. Deltagarna i Famna presenterade hur de hade arbetat med utvecklingsarbete på sina arbetsplatser. Under perioden har Carpe tagit del av ett material om teman som rör åldrandet. Ett material som riktar sig direkt till brukare, ett verktyg för att tala om och förstå t ex ämnen som döden, åldrandet och demens. Materialet riktar sig till brukare men fungerar också som redskap för medarbetare i att ge rätt stöd till personer som åldras. Kompetenscentret Aldring og helse, Utviklingshemning og helse i Norge har tagit fram materialet och FUB har översatt det till svenska och det går nu att beställa på deras hemsida. Carpe sprider under perioden information och länk till materialet via Delprojektet kring Åldrande fortsätter sin samverkan med FUB:s Äldrekommité, Hjälpmedelsinstitutet, Äldrecentrum och nu är samverkan utökad med Svenskt demenscentrum. Beslut tas om att en önskan finns att samverka kring en nationell konferens kring åldrande hösten Samverkan uppfattas som mycket väsentlig då kunskap om funktionshinderperspektivet kan föras in i äldreperspektivet och vice versa. Konkret resultat av samverkan är bland annat att Äldrecentrum kunde berätta att de fått med en rad kring funktionshinderperspektivet i Socialstyrelsens arbete kring en intern checklista för att beakta äldreperspektivet (finns för att beakta barnperspektivet).

8 8(10) STRATEGISKT ARBETE Ett möte tillsammans med delar av projektledningen och handläggare vid SKL genomfördes under november. Syftet var erfarenhetsutbyte. Ett möte med Nationella Kompetensrådet (NKR) genomfördes under december. Ett mycket innehållsrikt möte med medverkan från SKL som presenterade den nationella inventering av kompetensbehov inom funktionshinderområdet som genomförts under sommaren Dessutom medverkade representanter från Vård- och omsorgscollege efter inbjudan från NKR. Syftet var att diskutera funktionshinderområdets behov av att kunna rekrytera medarbetare från både Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet, samt möjligheten att Barn- och fritidsprogrammet skulle kunna ingå i Vård- och omsorgscollege koncept, något som inte är möjligt i dagsläget. En bra dialog utan några löften annat än att de tog med sig frågan för fortsatt diskussion. NKRs arbete har funnit sin form och allt mer arbete sker mellan träffarna, i olika konstellationer. Att rådet behövs visar det engagemang som rådets deltagare har för frågor gällande kompetens inom funktionshinderområdet. Nationella kompetensrådet bidrar till lärande och erfarenhetsutbyte i landet. Mejl och telefonkontakten med analytiker vid Myndigheten för Yrkeshögskola, som gör en yrkesanalys gällande behov av boendestödjare har fortsatt under perioden. Under perioden har också två möten i Skolverkets nationella programråd för barnoch fritidsprogrammet genomförts. Ett möte med delprojektet handläggarrollen och två representanter från Göteborg som också arbetar med ett projekt för handläggare genomfördes under perioden. Eventuellt ska ett närmare erfarenhetsutbyte ske. Det var även ett möte med fackföreningen Vision kring delprojekten handläggarrollen och chefer utan högskoleutbildning i höstas. Även här ville man undersöka om man kunde se eventuella möjligheter för samverkan framöver. I bägge fall beslöt man att återkoppla till varandra under våren Två projektledare från Carpe medverkade som föreläsare på SIGYS konferensen i Västerås i mitten på oktober. Konferensen riktade sig till både arbetsförmedlare, skolpersonal, försäkringskassan, chefer och politiker och övriga intresserade. Carpe fick då tillfälle att berätta om både Forum Carpe och Carpe 2:s projekt som handlar om Rätt stöd till Arbete och Studier. Carpe har via delprojektet Arbete och Studier deltagit i Jobbtorg Resurs planeringsdag i november för att lyssna på deras olika synpunkter och tankar kring arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning. Det var en givande dag som framöver kan ge någon form av gemensam aktivitet. Socialfonden hade i december ett frukostseminarium om Unga med funktionsnedsättning och deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Delprojektledaren

9 9(10) var åhörare och kunde på slutet i de avslutande diskussionerna knyta kontakter med Riksförbundet Attention, HSO och Ungdomsstyrelsen. Delprojektledaren för Åldrandet tog del av en föreläsning med rubriken Psykisk hälsa och ohälsa hos vuxna och äldre med autismspektrumtillstånd. Föreläsningen tog också upp olika aspekter kring åldrande vid autismspektrumtillstånd. Det är viktigt att omvärldsbevaka kring delprojektets yttersta målgrupp; utvecklingsstörning och/eller autism samt förvärvad hjärnskada. JÄMSTÄLLDHET Vid informationsträffarna för att komma i gång med materialet Så får vi det bra på jobbet diskuterades jämställdhet som en av de faktorer som är viktiga att ta med i arbetet med att skapa tillit i arbetsgrupper. En fråga som finns med både på informationsträffarna och i projektledningsgruppens diskussioner är frågan om att män deltar i mindre utsträckning i kompetensutveckling, något som tydligt visade sig i föregående Carpe projekt och som behöver fortsätta diskuteras. Projektledningen försöker att på olika sätt uppmuntra diskussioner kring denna fråga för uppmärksamma frågan. Jämställdhetsintegrering är också inskrivet i förfrågningsunderlaget för pågående upphandling gällande gymnasiekurser och kortkurser. I förfrågningsunderlaget står det inskrivet att utbildningsanordnaren ska visa hur de jobbar med att synliggöra både kvinnor och män i såväl utbildningsmaterial som i elevgruppen. Vidare att de ska arbeta med exempel som både kvinnor och män kan relatera till och att de ska ha en medvetenhet om hur kvinnor och män framställs i utbildningsmaterialet de använder. Viktigt även att de är medvetna om hur samtalsutrymmet fördelas under kurserna mellan kvinnor och män. TILLGÄNGLIGHET Även Tillgänglighet är inskrivet i förfrågningsunderlaget för pågående upphandling av gymnasiekurser. En medvetenhet om vikten av tillgängliga lokaler finns alltid med vid bokning av lokaler. VAD HAR FUNGERAT BRA UNDER REDOVISNINGSPERIODEN Arbetet i projektledningen fungerar bra, även om det varit vissa förändringar genom att huvudansvarig projektledare gått i pension. Men en positiv process pågår i gruppen som tillsammans har mycket kompetens inom funktionshinderområdet. Dialog med samverkansparter och deltagare i projektet har fortsatt att fungerat bra. Den tidigare gränsdragningsproblematiken mellan Carpe och Consensio har funnit sin lösning och en förhoppningsvis fruktsam samverkan har startat. Detta är något som bör gynna båda projekten och dess deltagare. Övrig samverkan med andra organisationer och projekt samt strategiskt arbete fungerade också bra, det blev givande möten som i framtiden kan skapa nya kompetensutvecklingsinsatser och möten.

10 10(10) VAD HAR FUNGERAT MINDRE BRA UNDER REDOVISNINGSPERIODEN Även om all kompetensutveckling planerats utifrån den kompetensinventering som ligger till grund för deltagande i Carpe 2, har några kompetensutvecklingsinsatser inte nått ut i önskad omfattning. Det kan till del ses som ett kommunikativt problem och behöver hitta sin lösning, något som pågår i projektledningen i samverkan med deltagande aktörer. Men det kan också bero på att verksamheterna har planerat för andra aktiviteter och måste prioritera bland kompetensutvecklingsinsatser. Arbetet med att iordningsställa Carpes nya lokaler har fortsatt under perioden och tagit viss tid i anspråk.