Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1 2 - ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom funktionshinderområdet i 23 kommuner och 2 företag i Stockholms län

2 2

3 Innehåll 4 Inledning 5 Syfte och mål 6 Deltagande aktörer 10 Organisation 15 Kommunikation 18 Projektets olika delar 21 Genomförande och Resultat - övergripande del - rätt stöd till arbete och studier - rätt stöd till personer som åldras - chefer utan högskoleutbildning - handläggare - kompetens och yrkesroll 33 Samverkan och Strategisk påverkan 37 Jämställdhet 38 Tillgänglighet 39 Utvärdering 44 Fortsatt utvecklingsbehov 47 Reflektioner och tips 3

4 Inledning Ett så kallat pärlbandsprojekt går mot sitt avslut. Carpe 2, som föregicks av Carpe, har fått stor uppmärksamhet både i Stockholms län där projektet och Forum Carpe verkar och nationellt. Carpe 2 tog vid där Carpe slutade och efter många diskussioner skrevs projektansökan utifrån en sammanhållande del om lärande och vardagsutveckling och fyra olika delprojekt. Lärande och vardagsutveckling är ett arbete som påbörjades under föregående Carpe. Det handlar om ett medvetet sätt att lära av och med varandra, att organisera för utveckling och skapa strukturer för lärande och vardagsutveckling där den enskildes kompetens kommer hela arbetsgruppen till del och därmed även brukaren. Det är lätt att säga men svårare att göra. Det krävs både vilja och kompetens för detta ständigt pågående arbete, så att det blir ett kontinuerligt arbetssätt och inte någonting som görs enbart för att det finns ett projekt. Att Carpe 2 skulle innehålla den delen var ganska självklart eftersom arbetet hade påbörjats i föregående projekt, men då hade stor del av tiden lagts på att delta i kompetensutveckling. Nu har det funnits möjligheter att arbeta mer målmedvetet med frågan parallellt med den kompetensutveckling som genomfördes. I Carpe 2 har 23 kommuner, varav Stockholms stad bestående av 14 stadsdelar, samt två mindre företag deltagit. När det i texten som följer skrivs kommun inkluderar det stadsdelarna och företagen. Det Nationella Kompetensrådet som initierades av Carpe under föregående projektperiod har fortsatt att utvecklas under Carpe 2. I nationell samverkan har även Carpes Nationella Strategiråd ingått, som har bestått av viktiga nationella aktörer på nationell nivå. De fyra delprojekten var områden som det tydligast efterfrågades mer utveckling inom av deltagande aktörer i föregående Carpe och därmed var innehållet i Carpe 2 klart. Ansökan lämnades in i september Samtidigt som ansökan skrevs pågick arbetet med att skapa det som i dag är Forum Carpe, en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling inom funktionshinderområdet i Stockholms län. 24 kommuner har varit med i Forum Carpe sedan starten. Nu när Forum Carpe har gått in i sitt tredje verksamhetsår så är det roligt att få välkomna de två kommuner som ännu inte varit en del av Carpe. Det innebär att länets samtliga 26 kommuner är med. Forum Carpe är ett positivt exempel på ett projektresultat som deltagande aktörer tar ett ansvar för och fortsätter att driva med egna medel. I Carpe 2 har kompetensutveckling hela tiden kopplats till den samhållande delen om lärande och/eller de fyra delprojekten och har utgått från kompetensinventeringar. Det har varit en stor tillgång att ha möjligheten att genomföra Carpe 2 samtidigt som Forum Carpe har pågått. Det är dock svårt att prata om det ena utan att nämna det andra. Man kan säga att Forum Carpe har erbjudit kompetensutveckling på bred front, precis lika brett som verksamhetsområdet är. Carpe 2 har erbjudit kompetensutveckling inom de olika delprojekten som kan ha varit på både grundläggande nivå och på fördjupad nivå. Det här har ibland varit en kommunikativ utmaning för projektledningen och även för övriga delar av projektorganisationen. Resultaten har på olika sätt förmedlats via Forum Carpe, en möjlighet som kommer att fortsätta framöver. I och med att Forum Carpe finns där kommunerna i länet har tagit ansvar för att fortsätta att tillsammans samverka kring kompetensutveckling inom området, kommer kompetensutveckling, verksamhets- och yrkesutveckling inom funktionshinderområdet att fortsätta. Förstås med mindre budget, men tillsammans kan man göra mycket även med begränsad budget. Att leda ett så stort projekt med så många deltagande kommuner har varit ansträngande men framför allt har det varit mycket intressant, roligt och utvecklande. Vi i projektledningen vill därför tacka alla som med stort engagemang deltagit i projektet och bidragit till att det varit just intressant, roligt och utvecklande. Projektledningen genom Carin Bergström 4

5 Syfte och mål Carpe 2 bygger på erfarenheter från tidigare projekt Carpe som genomfördes mellan den 1 januari mars De skäl som fanns till att Carpe startade var följande: Verksamhetsområdet är så litet i varje kommun och samtidigt så brett att ingen kommun själv kan tillhandahålla relevant kompetensutveckling. Detta är något som inte kan byggas bort med hjälp av ett enstaka projekt utan gäller fortfarande både i Stockholms län och i övriga landet. Ett resultat av föregående projekt Carpe är att deltagande kommuner inrättade ett kommungemensamt forum för verksamhets- och yrkesutveckling inom funktionshinderområdet i Stockholms län. Forum Carpe startade 1 april 2012 och i det ingår nu länets samtliga kommuner. Mycket gjordes inom föregående projekt Carpe, medan annat bara var påbörjat och behövde vidareutvecklas, fördjupas eller breddas. Det var skälet till att ansökan om projekt Carpe 2 gjordes. ETT PROJEKT MED FLERA DELAR Projektet har haft en sammanhållande del om lärande och vardagsutveckling alltså ett medvetet sätt att lära av och med varandra i och mellan arbetsgrupper. Alla som har deltagit i Carpe 2 har haft tillgång till delen om lärande och vardagsutveckling. Därutöver har det funnits ytterligare fyra valbara delprojekt där kommunerna och företagen har kunnat delta i något eller flera av dem. Två som berör delar av verksamhetsområdet: Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till arbete och studier Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till personer med förvärvad hjärnskada, utvecklingsstörning och/eller autism som åldras Två som riktar sig mot specifika målgrupper: Chefer utan högskoleutbildning Handläggare - kompetens och yrkesroll Carpes övergripande mål har varit: Personer med funktionsnedsättning får stöd och service av chefer, medarbetare och handläggare som har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Ett av huvudsyftena med projektet var att i samverkan genomföra kompetensutveckling. Ett annat syfte var att synliggöra verksamhetsområdet för att få till stånd strukturella förändringar. Båda dessa syften är skälet till varför Carpe har haft så många deltagande kommuner. Många kommuner har genom samverkan velat utveckla verksamhetsområdet för att man inte mäktar med det på egen hand. Ur projektledningsperspektiv har det också funnits ett intresse av att många kommuner ska vilja delta. Man behöver vara stor för att synas alltså för att kunna synliggöra verksamhetsområdet. NATIONELLT Eftersom Stockholms läns kommuner inte själva kan lyckas med att verksamhetsområdet synliggörs tillräckligt för att få till stånd strukturella förändringar, sökte Carpe i föregående projekt först samverkan med Göteborg och Malmö. Det ledde i sin tur till en nationell konferens där ca 100 chefer från hela landet deltog och där kompetensfrågan diskuterades på olika sätt. Den konferensen var grunden till dels att fler nationella konferenser genomfördes, dels bildandet av det Nationella Kompetensrådet. Det finns ett behov av att samordna aktiviteter för att synliggöra verksamhetsområdet, höja kompetensen samt samla och sprida goda exempel även efter Carpe. Ett syfte med Carpe 2 var därför: Tillsammans med yrkesverksamma i landet, berörda statliga myndigheter och organisationer diskutera förutsättningarna för strukturerad nationell samverkan och samordning. De aktiviteter som nämndes i det sammanhanget i ansökan var: Ansvara för Nationella Kompetensrådets träffar liksom för dess verkställande utskott Tillsammans med berörda aktörer fortlöpande diskutera förutsättningar för strukturerad nationell samverkan och samordning 5

6 Deltagande aktörer KOMMUNER Glädjande nog fann alla de 19 kommuner som deltog i föregående projekt Carpe att det var positivt att delta i ett gemensamt utvecklingsprojekt och alla valde att delta i projekt Carpe 2. Dessutom har ytterligare fyra kommuner och två mindre företag deltagit. Även i Carpe 2 har Socialförvaltningen, Stockholms stad varit projektägare och de deltagande kommunerna och företagen har varit: Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Värmdö och Österåker samt Amygdalus AB och Waxö omsorg AB. INTRESSEORGANISATIONER En referensgrupp med representation från intresseorganisationer på länsnivå har funnits med under hela projekt Carpes tid. Gruppen har haft åtta möten under åren, därutöver har möten genomförts med de olika förbunden från både läns- och riksnivå utifrån behov. Referensgruppen har fungerat som diskussionspart till projektledningen när det gäller frågor som handlar om kompetens inom verksamhetsområdet kopplat till de olika delprojekten. Det har varit ett givande erfarenhetsutbyte som genererat goda idéer och även mycket kunskap om det arbete som pågår inom de olika organisationerna. De organisationer som haft möjlighet att delta mest aktivt i det här sammanhanget är: Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Neuroförbundet (f.d. NHR), Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO), men även Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft och Afasiförbundet har funnits representerade. Förutom kontakterna via referensgruppen har projektledningen haft direkt kontakt med olika intresseorganisationer när det gäller 6 genomförandet av olika kompetensutvecklingsinsatser. Med FUB och Autism- och Aspergerförbundet och även Attention har projektledningen dessutom haft kontinuerlig kontakt med ombudsmän på riksnivå. SAMVERKANSPARTER Samverkansparter på regional nivå har varit Kommunförbundet Stockholms län (KSL), Länsstyrelsen, FoU-Södertörn, FOU nu, Habilitering & Hälsa (SLL), Consensio samt Kommunal. De bildar tillsammans Carpes regionala strategiråd. Samverkansparter på nationell nivå har varit Socialstyrelsen, Handisam, Hjälpmedelsinstitutet (HI), Kommunal, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Autism- och Aspergerförbundet, Attention, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. De bildar tillsammans Carpes nationella strategiråd. Under våren 2014 bildade Handisam och delar av HI Myndigheten för Delaktighet. Myndighetens uppdrag är att verka för att funktionshinderpolitiken ska få genomslag i hela samhället. I denna rapport nämns myndigheterna huvudsakligen under sina gamla namn. Här nedan beskriver några representanter för de olika samverkansparterna med egna ord vad samverkan med Carpe inneburit. Samverkansparter på nationell nivå: Autism- och Aspergerförbundet Samarbetet med Carpe har för vår del alltid fungerat väldigt bra och har varit byggt på ömsesidigt förtroende. Från Autism- och Aspergerförbundet uppfattar vi att Carpe 2, tillsammans med Forum Carpe, har varit mycket framgångsrikt i att utveckla kompetens hos chefer och anställda inom verksamheter för personer med funktionsnedsättningar som omfattas av LSS. Det har bedrivits en imponerande mängd utbildningsinsatser av

7 olika slag och Carpe har lyft och levandegjort viktiga frågor om kompetens inom området. Större nationella satsningar på yrkeskompetens inom området saknas fortfarande, något som våra medlemmar tyvärr ofta möter konsekvenser av i sin vardag. Carpes viktiga insatser på området får i det ljuset inte underskattas. Särskilt viktigt har fokus på områden som studier och arbete samt åldrande varit. De är allt fler personer med utvecklingsstörning eller autism som åldras, samtidigt som bristen på kunskaps- och erfarenhetsspridning inom det området är uttalat. Carpes insatser på området åldrande är i det här sammanhanget en viktig pionjärinsats i Sverige. Vi tror och hoppas att Carpes satsning på kompetensutveckling inom området kommer att få nationell uppföljning på olika sätt. Myndigheten för delaktighet (Mfd) Myndigheten för delaktighet har medverkat i Carpe 2 både via före detta Hjälpmedelsinstitutet och före detta Handisam. Myndigheten för delaktighet, som ingått i Strategirådet och även deltagit i gemensamma möten med Kompetensrådet, menar att Carpe 2 åstadkommit kompetenshöjning och kunskapsspridning till professionen och beslutsfattare. En grund för systempåverkan mot ett inkluderande samhälle där alla, oavsett funktionsförmåga kan delta. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft För personer som lever med förvärvad hjärnskada är bemötandet och förståelsen för funktionsnedsättningen oerhört viktig. Konsekvenserna av en hjärnskada kan bli helt olika för två personer med likadana skador. Det krävs kunskap, lyhördhet och eftertanke för att kunna möte dem på ett bra sätt. Carpe 2 har haft stor betydelse i att ge kompetens till medarbetare. Deras kompetens är vår målgrupps livskvalitet. 7 Fackförbundet Kommunal Kommunal organiserar anställda som arbetar med stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Det är en viktig uppgift för oss som facklig organisation att stödja utvecklingsprojekt som ger våra medlemmar bättre möjligheter till kompetensutveckling och lärande på arbetsplatsen. Detta har Carpes olika projekt bidragit till. Carpe har tagit fram bra metoder för inventering och identifiering av utvecklingsområden för att höja kvaliteten och tydliggöra yrkesrollerna. Viktigt har också varit att Carpe tagit fram metoder för lärande på arbetsplatsen. Socialstyrelsen Socialstyrelsen har satt stort värde på det samarbete som myndigheten har haft med Carpe 2 i olika sammanhang. Det är imponerande hur projektets ledning lyckats med att höja engagemanget för kompetensfrågorna såväl inom den egna regionen som nationellt. För Socialstyrelsens del har samarbetet med Nationella Kompetensrådets verkställande utskott haft särskilt stor betydelse, då detta utskott kunnat fungera som referensgrupp i flera av Socialstyrelsens pågående projekt. Det gäller särskilt arbetet med Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning och en vägledning till arbetsgivare om kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Samverkansparter på regional nivå: FoU Södertörns FoU Södertörns samarbete med Carpe menar jag har varit gynnsamt för båda verksamheterna. FoU har fått möjlighet att presentera nya rapporter och delge forskningsresultat. Vi har via Carpe nått många yrkesverksamma inom funktionshinderområdet. Carpe har fått tillgång till forskning och forskare på ett enkelt sätt via FoU. Detta har varit ett samarbete som verkligen bidragit till utvecklingen mot en evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet.

8 Habilitering & Hälsa Habilitering & Hälsa har inte varit direkt involverade i Carpe 2 trots att ambitionen från början var det. Det blev direkt tydligt att de områden som Carpe 2 fokuserade på var kompetensområden som Habilitering & Hälsa inte kunde matcha. Organisationens medarbetare hade inte rätt kompetens för att tillgodose de behov projektet hade. Däremot har ett gott samarbetet mellan Forum Carpe den verksamhet som projektet Carpe övergick till och Habilitering & Hälsa fortsatt inom de områden där Habilitering & Hälsa har kompetens. Kommunförbundet Stockholms län (KSL) KSL representerar 26 kommuner med ca 2 miljoner invånare. Det är en arena för diskussioner om regional strategi kring aktuella frågor. Regelbundna träffar med kommunstyrelseordförande, kommundirektörer, presidier för nämnder och förvaltningschefer är ett viktigt led i dialog och förankring kring våra uppdrag. Vi leder processer som stödjer kommunerna att nå sina mål för social välfärd och därmed leder till medborgarnytta och utveckling i regionen. Sociala välfärdsberedningen är det forum som leder KSL:s arbete inom socialtjänstens samtliga områden. Kunskapsutveckling inom socialtjänsten Projekt Carpe är ett lokalt och regionalt projekt som visat sig framgångsrikt när det gäller såväl utveckling av verksamhet, yrkesroll samt tillvaratagande av den kunskap som finns inom universitet och högskolor likväl som inom den kommunala organisationen. Därför stämmer innehåll och arbetssätt väl överens med KSLs Sociala välfärdsberednings mål om en långsiktig hållbar struktur för utveckling, spridning och implementering av kunskap inom socialtjänsten och angränsande områden inom hälso- och sjukvård. Carpe har under projektperioden växt till ett omfattande projekt i länet som också väckt nationellt intresse. Länsstyrelsen Stockholms län Carpe är en viktig plattform för att ha dialog med kring yrkeskrav, utbildning och hur behovet av kompetens ser ut. Genom Carpe har vi fått tillgång dels till nästan samtliga kommuner i länet som i sin tur, tillsammans med projektledningen, har en både bred och djup kompetens och erfarenhet. Detta har resulterat i att, även om Carpes fokus har varit på funktionshinderområdet, så har dialogen, utvecklingsarbetet och erfarenheterna från samarbetet med Carpe kunnat användas även inom andra områden. Tydligheten kring kompetens- och yrkeskrav och att utveckla former för samarbete mellan arbetsliv och skola är två mycket konkreta områden där Carpes utvecklingsarbete har varit viktiga inspirationskällor för arbetet med regionens långsiktiga kompetensförsörjning. Utbildningsanordnare: Karolinska Institutet Det har varit stimulerande och kunskapsutvecklande att möta så motiverade och intresserade kursdeltagare som arbetar inom samma verksamhetsområde men inom olika kommuner. Deltagarna på chefsnivån är mycket väl orienterade om sitt verksamhetsområde som politiskt styrd verksamhet. De har goda insikter om sin möjlighet till delaktighet och hur de kan påverka verksamhetens utveckling och de är väl rustade att ta sitt ansvar i chefsrollen. Kompetensombuden som en ny yrkeskategori tar sitt uppdrag på stort allvar och arbetar hårt för att kartlägga sitt mandat, ansvarsområde och samarbetsrelationer. Samordnare är mycket kreativa och motiverade kursdeltagare med förmåga att röra sig på många olika nivåer i organisationen. Som lärare har vi varit imponerade av deltagarnas idérikedom, den höga motivationen och närvaron i kursen samt förmågan till problemlösning. 8

9 Lärgården Det har varit mycket roligt, utmanande, meningsfullt att få ha varit en del i Carpes satsning på att höja medarbetares kunskaper om åldrande och utvecklingsstörning. Speciellt roligt var det med betygskurserna då det kändes som meningsfullt för deltagarna att de gick en poängkurs med slutbetyg och som krävde prestationer i form av inläsning av litteratur, examinationer mm. Mitt intryck av de personer jag träffat i alla kurser är att kompetensen är hög, intresset och engagemanget likaså. Jag är djupt imponerad av den kunskap, erfarenhet, empati och klokskap som finns hos medarbetarna. Lite negativt att det ibland har varit för stora grupper. För mig personligen har det varit en stor utmaning att sätta mig in i ett verksamhets- och kunskapsområde som jag tidigare hade lite kunskap om. De kompetenta medarbetare jag träffat på och kontinuerlig uppföljning från projektledningens sida har gjort att det ställts tydliga krav på kvalitén i utbildningarna och det har varit en utmaning att leva upp till dessa krav och förväntningar. Jag önskar en möjlighet att få fortsätta ha liknande kurser eftersom jag upplever intresset stort och att det fortfarande finns behov av kunskap om åldrande och sjukdomar som drabbar den äldre personen med utvecklingsströring. Jag upplever att kunskapen gör nytta, spelar roll och att de flesta är mycket bra på att återföra kunskapen in i verksamheterna. Jag har flera exempel på hur de fortsätter jobba med frågorna på arbetsplatsen, göra handlingsplaner, skapat nätverk. SweJa Vårt samarbete med projekt Carpe 2 kring kompetensutveckling av medarbetare påbörjades senvåren Sedan dess har vi i dialog utformat och genomfört tre kortare kurser, om tre heldagar vardera, inom området Arbetet och Studier samt Åldrandet. Samarbetet har fungerat mycket bra och varit såväl inspirerande som lärorikt. Kurserna har utformats utifrån behov och önskemål. Uppföljning och modifiering av kurserna har skett fortlöpande. De skräddarsydda kurserna har ställt krav på lärarkompetens med specifik ämneskompetens vilket ibland varit en utmaning för oss utbildningsanordnare. Carpe har här varit behjälpliga och erbjudit möjlighet till auskultering i aktuella verksamheter vid behov. Genom samarbetet har vi på SweJa fått en god möjlighet att följa utvecklingen inom funktionshinderområdet generellt vilket berikat vår utbildningsverksamhet. Nedan presenteras några korta reflektioner från undervisande lärare: Det har varit givande och inspirerande med nya utmaningar för mig som lärare. Då deltagarna har skilda arbetsuppgifter inom olika verksamhetsområdet har det varit en utmaning för mig som lärare att se till att alla deltagarna fått något matnyttigt med sig i relation till kursens syfte/innehåll. Det som varit positivt med att deltagarna arbetat inom olika verksamhetsområden med olika arbetsuppgifter är att diskussionerna varit mycket givande och givit deltagarna mer nyanserade bilder av olika situationer och arbetsuppgifter. Stora möjligheter att utforma kursen efter deltagarnas önskemål. Viktigt är att lyfta fram livsperspektivets område och infallsvinkeln gav goda möjligheter att ytterligare belysa vikten av individuellt anpassat stöd. 9

10 Organisation Socialförvaltningen i Stockholms stad har varit projektägare och administrativt ansvarig för såväl projekt Carpe 2 som Forum Carpe, som startade samtidigt. DELAKTIGHET Carpe 2, liksom Forum Carpe, har utmärkts av en kombination av bred delaktighet och central styrning. En projektorganisation med olika grupper med representation från alla deltagande aktörer har inneburit en hög grad av möjlighet för de olika kommunerna att vara med och påverka. Den årliga kommundialogen, där projektledningen besökt de deltagande kommunerna, har också varit en viktig kugge i arbetet med delaktighet. Det har under projekttiden funnits både ett under- och uppifrånperspektiv. Alla kompetensutvecklingsaktiviteter har genomförts Styrgruppen, projektledningen samt regionala och nationella samverkansparter på startmöte den 4 maj gemensamt i syfte att skapa nätverk som kan finnas kvar i länet efter projekttiden. Inga aktiviteter har genomförts som bara berört enbart en kommun. Olika arbetsgrupper har funnits vissa med kortare uppdrag andra med längre. Via dessa och de grupper som ingått i projektorganisationen har många deltagit i diskussioner. PROJEKTLEDNING Projektledningen har varit relativt stor, upp till åtta personer, som alla har arbetat både i Carpe 2 och i Forum Carpe. Fyra heltidstjänster har finansierats via Carpe 2. Projektledningen har bestått av en projektchef, tre delprojektledare samt en informatör, en projektassistent och en administratör. Att gruppen varit omfattande har gjort att man även kunnat fokusera på aktiviteter som inneburit stor tidsåtgång i planering och genomförande, däremot utan större kostnad. Den tidigare huvudansvarige projektledaren gick i pension under projekttiden, men har arbetat kvar på några procent vilket har inneburit en kontinuitet i övergripande projektadministration.

11 Projektledningens sammansättning har också inneburit att det funnits resurser, såväl av kompetens som av tid, att tillsammans med utbildningsanordnare ta fram nya kurser eller nya inriktningar. Om det hade funnits adekvata kompetensutvecklingsaktiviter på marknaden skulle man kunnat ha en mindre projektledning som köpt dessa. Då skulle emellertid inte alla de kontakter som byggs upp under projekttiden finnas. Inte heller de arbetsformer som vuxit fram av att dela med sig av sin kompetens skulle ha skapats. Ur ett varaktigt perspektiv har det alltså varit viktigt att ha en relativt stor projektledningsgrupp med olika kompetenser. Projektledningen i Carpe 2 har haft en bred kompetens inom området funktionsnedsättning vilket har varit en av framgångsfaktorerna i arbetet. Inte minst i det viktiga arbetet att följa upp och utvärdera genomförd kompetensutveckling. STYRGRUPP Styrgruppen har bestått av representanter från nio av de deltagande kommunerna. Ordförande för styrgruppen har kommit från Socialförvaltningen i Stockholms stad. Styrgruppen har haft elva möten under projekttiden, i vissa fall tillsammans med strategiråden eller gruppen CarpeKommunAnsvarig, CKA. NATIONELLA STRATEGIRÅDET Följande är taget ur dokumentet Mandat och Roller som rådet beslutade om på sitt första möte: Strategirådets medlemmar tillsätts utifrån engagemang, förmåga till prestigelöshet samt rätt position i den egna organisationen. Strategirådets medlemmar förankrar och implementerar projektets idé, syfte, mål samt processer och resultat i berörda organisationer och alla led. Strategirådets medlemmar är ambassadörer för projektet och använder sin position för att sprida budskapet och öppna dörrar i externa sammanhang. REGIONALA STRATEGIRÅDET Ett syfte med strategirådet är att utbyta erfarenheter och identifiera frågor för samverkan, något som förhoppningsvis kan gagna både funktionshinderområdet och regionen. I Regionala Strategirådet diskuteras även frågor som rör Carpe Forum. Strategiråd i gemensamt möte med Nationella Kompetensrådet Ett av syftena för projekt Carpe 2 har varit att arbeta med strategisk påverkan genom samverkan på såväl regional som nationell nivå. Ett medel för nationell påverkan är det nationella strategirådet med deltagande av aktörer som är viktiga för utvecklingen av funktionshinderområdet. Det kan konstateras att samverkan mellan de olika aktörerna i Regionala strategirådet har pågått i olika konstellationer och i olika omfattning utöver strategirådets möten och framför allt mellan mötena. Förhoppningen är att det regionala strategirådet ska fortsätta sitt arbete framöver och tillsammans utveckla samverkan i länet. 11

12 CKA Gruppdiskussioner under ett möte med CKA-representanterna. Här beskriver några av CKArepresentanterna sin tankar om att medverka i Carpe: En annan viktig funktion i projektorganisationen har varit Carpe Kommun Ansvarig - CKA. Den gruppen fanns även i föregående Carpe, då med namnet CKK Carpe Kommun Kontakt. Då det behövs mer än en kontakt för att driva ett så stort projekt i samverkan ändrades uppdraget och därmed namnet från kontakt till ansvarig. I den gruppen, där varje kommun, stadsdel i Stockholms stad och de två företagen haft en representant, diskuteras olika viktiga frågor. Deltagarna i gruppen är även utifrån sin roll ansvariga för Forum Carpe, för att säkerställa att vad som sker i Carpe 2 inte hamnar på ett sidospår. Det är även via den gruppen som all information sker åt båda håll: dels från respektive kommun till projektledningen dels från projektledningen till de olika kommunerna. CKA har varit en av de centrala länkarna i organisationen i Carpe. Där det har fungerat optimalt har CKA haft möjlighet att på olika sätt både informera och diskutera frågor kopplade till Carpe 2 i den egna organisationen. Allt för att få en så bred delaktighet och påverkansmöjlighet som möjligt. När det gällt skriftlig information valde flera kommuner att den dessutom skulle skickas direkt till chefer och Kompetensombud, förutom till CKA. När det gäller Carpe 2 har nog lärandedelen väckt många tankar och reflektioner hos mig. Genom närverksträffar och diskussioner i CKA har jag fått idéer och uppslag hur man kan arbeta och bör arbeta för att få till lärandeprocesser. Jag har blivit mer medveten om grupprocessens och en arbetsgrupps dynamiks betydelse för att få till ett lärande. Där är tilliten i gruppen A och O. Tillit och förtroende är en förutsättning för att få till överföring av ny kunskap och lärande i en arbetsgrupp. Jag tycker att delprojektet har fått mig ännu mer medveten om dessa faktorer och att jag har det med mig i processen. Vidare att det tar tid att få till förändringar och var medveten om detta. Upplever att medarbetare och chefer har fått möjlighet att diskutera dessa frågor och att det erbjudits möjlighet till att lära av varandra kommunerna emellan och få tips av varandra hur man kan göra. Ens arbete blir mer spännande om vi lyfter upp våra blickar och ge utrymme till reflektion och att prata om lärande. I en av mina arbetsgrupper där det finns ett flertal brukare som börjar åldras har vi fått mycket ny input när det gäller delprojektet åldrande och utvecklingsstörning. 12

13 Det har blivit ett engagemang i arbetsgruppen och vi har lyft dessa frågor på agendan på ett helt annat sätt. Börjat anpassa verksamheten och miljön utifrån ny kompetens och vad man bör ta hänsyn till när det gäller åldrande. Man blir glad och tillfredsställd när det börjar gro. Allt är så mycket enklare om förändring och idéer kommer nerifrån istället för tvärtom. Ofta är det ju så att så mycket påläggs oss uppifrån med nya system som ska förankra osv. När det går från andra hållet är hindren inte alls lika oöverstigliga på samma sätt. Likaså när det gäller arbete och studier projektet har vi fått ny input. Dels runt regelverk och riktlinjer. Varit matnyttigt att få information från försäkringskassa och arbetsförmedling. Det är snårigt att hitta i denna djungel. Projektet har varit behjälpligt att få förklaringar och reda ut svårigheter. Viktigt att få ta del av hur andra kommuner och arbetar och vad den senaste forskningen visar och som man bör ta hänsyn till. Även i detta projekt har det funnits mycket av att lära av varandra och få till mötesplatser och skapa nya kontakter. Det har varit givande diskussioner i CKAgruppen. Positivt att få ventilera och dela med sig av det som fungerar bra och det som fungerar mindre bra och hur man kan lära avvarandra. Fortsatta tankar om Carpe 2: o Fantastiskt att det blev ett projekt Carpe 2 och att så många kommuner och personer deltar. Och att även handläggarna kom med. Behovet av kompetensutveckling var stort. o Lite rörigt från början att förstå att Carpe 2 inte bara var för deltagare i delprojekten utan också var för alla när det gällde lärande och utveckling. Men det klarnade så småningom. Likaså har det klarnat vad som utgör Forum Carpe. o o o Att dialogen om yrkesbenämningar och kompetens knutet till dessa har startat och att man i projektet har draghjälp av varandra är en framgångsfaktor. Utvecklingsstörning och åldrande, har tillfört enheterna mycket, kunskap och praktiska färdigheter. Tidiga tecken är ett mycket viktigt verktyg. Enhetschefer utan högskolekompetens, har varit ett mycket bra projekt för de chefer som var motiverade och hade eget driv. o Vardagslärande, bra.. fokus på det viktigaste att kunskapen förvaltas, praktiseras och utvecklas på enheterna. Blanketten före utbildning mycket bra KOMPETENSOMBUD En av framgångsfaktorerna i projekt Carpe har varit funktionen Kompetensombud. I Kompetensombudsgruppen finns en stor kraft och ett fantastiskt engagemang, både för verksamheten i stort och för utvecklingsfrågor. I uppdraget som Kompetensombud ingår att informera, tipsa och entusiasmera kollegorna på arbetsplatsen, men även att informera och tipsa projektledningen. Att ha viss omvärldsbevakning samt stödja kollegor i att sprida kunskap på arbetsplatsen ingår också. Sist men inte minst att ansvara för processutvärdering för att se om det sker ett lärande på arbetsplatsen. Se mer om processutvärdering på sid 41. Uppdraget Hur uppdraget som Kompetensombud utförts har respektive Kompetensombud kommit överens om med sin närmaste chef. Det har förstås sett väldigt olika ut, utifrån de olika verksamheternas förutsättningar. Det är många gånger olika förutsättningar att vara Kompetensombud inom personlig assistans 13

14 och andra verksamheter, eftersom arbetsförhållandena ser olika ut. Oftast träffar Kompetensombuden inom daglig verksamhet och boende sina kollegor oftare än vad personliga assistenter gör. Det finns dock goda exempel inom personlig assistans, där Kompetensombuden verkligen hittat arbetssätt som fungerar. Glädjande nog ökar antalet Kompetensombud inom just Personlig assistans. kan inte nog betonas. Flera kommuner har haft lokala nätverk för Kompetensombuden mellan de som arrangerades av projektledningen. Förutom de ordinarie Kompetensombudsträffarna har kurser för nya Kompetensombud erbjudits kontinuerligt under projektet. Efterfrågan på dessa kurser har ökat under projekttiden och kan ses som ett sätt att fler anser, att ha Kompetensombud är ett klokt sätt att organisera för utveckling. Ett eller flera Kompetensombud, beroende på verksamhetens storlek, kan fungera som en viktig länk i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vem är Kompetensombud? Kompetensombudet bör vara någon i arbetsgruppen som har chefs och kollegors förtroende och själv är intresserad av utvecklingsfrågor. Viktig länk i utvecklingsarbetet Ur projektledningens perspektiv är Kompetensombuden en ovärderlig resurs och har stor del i att Carpe blivit ett lyckat projekt. Det engagemang och den utvecklingsvilja som funnits hos Kompetensombuden har varit en värdefull tillgång. Kompetensombuden har träffats i nätverk, eller på så kallade Kompetensombudsträffar, som genomförts tre gånger per termin. Träffarna har varit en mix av kompetensutveckling för uppdraget och erfarenhetsutbyte. Värdet av erfarenhetsutbytet och diskussionerna med kollegor över kommungränserna 14

15 Kommunikation HEMSIDA Då projekt Carpe 2 och Forum Carpe startade samtidigt och med delvis samma målgrupp har de haft en gemensam hemsida. Konceptet från föregående projekt Carpe vidareutvecklades och den nya hemsidan växte fram under hösten Förutom allmän information om Carpe 2 har varje delprojekt har haft en egen ingång med matnyttig information och tips. Omvärldsbevakning i form av rapporter, uppsatser och avhandlingar som rör verksamhetsområdet, information om övriga reguljära utbildningar och information om vad som är på gång i övriga kommuner och regioner i landet har fortlöpande uppdaterats. Via en anslagstavla har de medverkande kommunerna, samverkansparterna men även övriga besökare kunnat dela med sig av aktiviteter, tips och förfrågningar. En hel del arbets- och studiematerial har funnits tillgängliga på hemsidan att ladda ner eller beställa. Det har varit både material som tagits fram inom Carpe och material från andra, bl.a. från Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, Kommunals Förbundskontor, Intra och olika FoU-enheter. En verktygslåda för lärande och vardagsutveckling har successivt byggts upp på hemsidan och resulterade även i en tryckt upplaga. Se mer om Verktygslådan på sid 26. CARPEBLADET Precis som hemsidan samordnats för Carpe 2 och Forumet så har ett gemensamt informationsblad, Carpebladet, getts ut med samlad information. Bladet har funnits i PDF-format på hemsidan och mailats ut till projektdeltagare och övriga intresserade personer runt om i landet. Under projekttiden har nio Carpeblad getts ut. För att på olika sätt belysa centrala frågor inom verksamhetsområdet har flera skribenter medverkat. Till exempel har Stockholms stads funktionshinderombudsman gett en bakgrund till FN-konventionen och funktionshinderpolitiken och FUBs Kommitté för personer med utvecklingsstörning som åldras har beskrivit sitt arbete. Förutom projektledningen och deltagare i projektet har även personer från övriga landet medverkat. Genom Nationella Kompetensrådet har bland annat Luleå och Norrköping skrivit artiklar. Dessutom har det funnits intervjuer med några av de kursledare och utbildningsanordnare som anlitats i Carpe. 15

16 Förutom Carpebladen har mer omfattande dokumentationer gjorts för de nationella konferenserna i Carpes regi. KONFERENSER M.M. Den största externa spridningsvägen utöver hemsida och Carpeblad, CKA och Kompetensombud, har varit det Nationella Kompetensrådet (NKR) samt de nationella konferenser som Carpe genomfört. Under projekttiden har tre nationella konferenser genomförts, varav två om kompetens inom funktionshinderområdet och en med fokus på personer med funktionsnedsättning som åldras. Den konferensen hade rubriken Vi blir också äldre - levnadsvillkor för personer med utvecklingsstörning som åldras. FUB bjöd in till samverkan runt konferensen och medarrangörer var Hjälpmedelsinstitutet, Carpe, Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum. Carpes totalt fjärde (tre genomfördes i föregående projekt) nationella konferens om kompetens inom funktionshinderområdet Olika perspektiv på kompetens inom funktionshinderområdet, genomfördes i mars I maj 2014 genomförde Carpe den femte nationella konferensen om kompetens, med rubriken Kompetens en ständigt aktuell fråga. Runt 300 chefer och nyckelpersoner per tillfälle från norr till söder har deltagit i de två konferenserna om kompetens. Utvärderingarna visade på ett behov av att samlas kring frågan om kompetens, som ett led i att synliggöra och tydliggöra funktionshinderområdet. Medverkande vid konferenserna har varit representanter från Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Myndigheten för yrkesskola, Handisam, Nationella Kompetensrådet, Sveriges Kommuner och Landsting, Vård- och omsorgscollege m.fl. Stockholms stads biträdande Socialborgarråd har inlett konferenserna. Innehållet i konferenserna har utvecklats utifrån utvärderingar av tidigare konferenser och har gått från att ha fokus på medarbetares kompetens till att även handla om chefers kompetens och omvärldsbevakning inom området. Projektet och material som tagits fram i Carpe, bland annat om Carpes Yrkeskrav, presenterades i foajén. Mer om yrkeskraven på sid 23. Här följer ett axplock av tillfällen när Carpe presenterats i externa sammanhang: Carpe medverkade vid ett seminarium om kompetens vid Socialstyrelsen och SKL:s tvådagars konferens Funktionshinder i tiden, 2012 tillsammans med Socialstyrelsen och en representant från Göteborgsregionen. Föreningen Intra har årligen en tvådagarskonferens och 2012 medverkade Carpe där och presenterade Carpes Yrkeskrav. Carpe har på inbjudan av andra regioner i landet medverkat vid olika konferenser och presenterat Carpes Yrkeskrav, utvecklingsarbetet i stort med fokus på lärande och vardagsutveckling. Vidare har arbetet med titlar kopplat till kompetensnivåer, som fått spridning via det Nationella Kompetensrådet som Carpe ansvarat för, presenterats. Regioner som besökts är Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Östergötland och Gotland. Dessutom har Carpe varit medarrangör till konferensen Fokus på Autism, en tre dagars konferens med internationella och nationella forskare inom området. Carpe har även haft bokbord i anslutning till Nationellt Kompetenscenters Anhörigas nationella konferens. 16

17 17

18 Projektets olika delar Ramböll Management som gjorde den externa utvärderingen av tidigare projekt Carpe identifierade då några aspekter som centrala att arbeta vidare med för att nå hållbara resultat. En av dessa var: Förstärk arbetet med att utveckla strukturer för att ta tillvara kompetens Det var ett av skälen till att Carpe 2 startade med just den målsättningen. EN ÖVERGRIPANDE DEL Den sammanhållande övergripande delen om lärande har vänt sig till alla som har deltagit i Carpe 2. I den delen har syftet varit att fördjupa och vidareutveckla det arbete som påbörjades i föregående Carpe, att arbeta för att den enskildes kompetens kommer hela arbetsgruppen till del, att använda befintliga strukturer eller skapa strukturer för att arbeta med lärande och vardagsutvecklig på ett systematiskt sätt kopplat till verksamhetens behov och verksamhetens kompetensplan. KOMPETENSUTVECKLING Vid starten av Carpe 2 gjordes kompetensanalyser för att få fram behovet av kompetensutveckling kopplat till de olika delarna i Carpe 2. Kompetensanalyserna har fungerat som grund för den kompetensutveckling som genomförts. Dessutom har den ständigt pågående dialogen med deltagande aktörer och samverkansparter bidragit till utveckling av den kompetensutveckling som genomförts. De kompetensutvecklingsinsatser som genomförts har varit av olika former. Hur man bäst tar till sig ny kunskap är individuellt. Carpe har därför erbjudit kompetensutveckling i varierade former för att kunna möta individernas olika sätt att lära. Kompetensutveckling har erbjudits i form av kurser och föreläsningar samt av olika former av erfarenhetsutbyten och Carpecaféer. Carpe har, tack vare sin omfattning, en unik möjlighet att kunna erbjuda kompetensutveckling i form av att lära av och med varandra, som exempelvis Carpecaféer. Vid dessa tillfällen har någon arbetsplats beskrivit hur de arbetar inom ett visst område eller hur man löst ett visst problem inte hur man ska göra. Ett sätt att organisera för utveckling är att rätt person deltar i rätt form av kompetensutveckling, en viktig faktor för att kompetensutvecklingen ska komma till nytta. Ytterligare ett sätt att organisera för utveckling kan vara att någon/några deltar i kompetensutveckling i form av en mer omfattande kurs i något ämne. Övriga i arbetsgruppen deltar i föreläsning i samma ämne. Därefter arbetar man med arbetsplatslärande genom att den/de medarbetare som gått en kurs tillsammans med de som deltagit i en föreläsning har en gemensam utgångspunkt för att arbeta vidare med lärande och vardagsutveckling. Här kan Carpes Yrkeskrav vara till nytta i det arbetsplatsförlagda lärandet. I den kompetensutveckling som erbjudits genom Carpe 2, och även i Forum Carpe, är ett viktigt krav att teoretiska kunskaper kopplas till praktiska erfarenheter i den mån det går. Diskussioner, arbetsuppgifter och liknande ska kopplas till såväl till teori och praktiska kunskaper. Den kopplingen ska kunna bidra till att det blir lättare att använda kunskaperna i utvecklingsarbetet på den egna arbetsplatsen. FYRA DELPROJEKT Lärande och vardagsutveckling har även genomsyrat de fyra delprojekten på olika sätt. Det har alltså både varit ett arbete som 18

19 skett övergripande med kompetensutveckling inom området lärande samt en ständigt pågående diskussion i olika grupper som CKA, Kompetensombud m.fl. om att organisera för utveckling och skapa strukturer för lärande och det har genomsyrat delprojekten. Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till arbete och studier I en forskningsöversikt som Socialstyrelsen gav ut (2011) framgår: Antalet personer som får daglig verksamhet ökar. En förklaring är att fler elever placeras i särskola. I flera studier konstateras att personer som gått i särskola i praktiken utestängs från arbetsmarknaden. De erhåller med automatik en plats inom daglig verksamhet och arbetsförmedlingen prioriterar inte heller denna grupp. Vid delprojektets ansökan hade regeringen kommit med en strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken. Ett inriktningsmål som regeringen prioriterat är: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. I strategin framkommer även att insatser ska inriktas på att fler unga ska få jobb eller utbildning och man avser göra en översyn av sjukförsäkringen för att underlätta övergången till arbete. Ungdomar som i dag går ut gymnasiesärskola får ingen behörighet till vidareutbildning. Regeringen öppnar nu för elever från gymnasiesärskolan att delta i satsningar på lärlingar, gymnasial vuxenutbildning samt yrkeshögskola. Delprojektets syfte har därför varit att utveckla den nya yrkesroll som krävs för att i såväl daglig verksamhet som i boende ge rätt stöd till arbete och/eller studier. Delprojektet har riktat in sig på att ge kunskap kring stöd till personer med lindring utvecklingsstörning och neuropsykiatriska funktionsnedsättning som med rätt stöd skulle kunna nå, få och behålla ett arbete eller studera. Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till personer med förvärvad hjärnskada, utvecklingsstörning och/eller autism som åldras Allt fler personer med utvecklingsstörning och/eller autism uppnår idag en högre ålder än när kommunerna genom LSS övertog ansvaret för 20 år sedan. Äldre personer som isoleras eller får för lite eller obefintlig tillgång till sociala aktiviteter som intresserar dem riskerar psykisk ohälsa, ett för tidigt åldrande och till med en för tidig död. Det gäller även personer med funktionsnedsättning. I regeringens statliga satsningar inom äldreområdet inkluderas oftast inte denna målgrupp. I diskussioner inför projektet framkom att det behövs forum för diskussioner med berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå om kompetens, boendeformer samt meningsfullt innehåll i vardagen. I arbetet har det tagits lärdom av det norska kompetenscentret Aldring og helse och deras enhet Utviklingshemning og aldring. Chefer utan högskoleutbildning För att förestå en verksamhet inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning krävs lämplig högskoleutbildning. Vid projektets start visade det sig att många chefer inom kommunal verksamhet inte hade högskoleexamen i den utsträckning som Socialstyrelsen efterfrågar. Högskoleutbildning är viktig för att kunna ta tillvara forskning, leda evidensbaserad praktik och för att kunna handleda studenter de framtida cheferna. Alla chefer har ett eget ansvar för sin utveckling och utbildning, men som redan anställd har även chefernas chefer en viktig roll och ansvar. Målet för delprojektet var att deltagande chefer, tillsammans med sin chef, har formulerat en personlig utvecklingsplan samt påbörjat den under projekttiden. En personlig utvecklingsplan sågs som en möjlighet att, tillsammans med sin chef, diskutera och planera för hur den berörda chefen skulle kunna arbeta för att på sikt nå uppnå den formell kompetens som krävs för yrket. 19

20 Handläggare - kompetens och yrkesroll Handläggning av ärenden inom funktionshinderområdet beskrivs i Socialstyrelsens kompetensbeskrivning som ett delvis nytt arbetsområde inom socialtjänsten som ännu inte hittat sin professionella roll. Dessutom är det ibland få handläggare som arbetar med funktionshinderfrågor i respektive kommun och stadsdel. Det krävs därför ett system för att lära av och med varandra över kommun/stadsdelsgränsen för att kunna utveckla den professionella rollen. Förutom att ha en bred kompetens ska handläggaren samverka med ett stort antal personer och organisationer. I Socialstyrelsens allmänna råd nämns uttryckligen vikten av fortbildning och vidareutbildning för handläggarna inom funktionshinderområdet. Man anser att handläggarna bör få kontinuerligt stöd och tillgång till handledning samt utbildning i syfte att upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som behövs. Vidareutbildningen ska ske på avancerad nivå, vara successivt och planerat för att handläggarna ska kunna bredda sina kunskaper. Syftet med delprojektet var att utifrån kunskapsområdena i Socialstyrelsens allmänna råd om handläggares kompetens genomföra den kompetensutveckling som målgruppen behöver stärka. NATIONELLT Under projekttiden har en diskussion pågått med berörda nationella aktörer om hur en strategisk och varaktig samverkan och påverkan inom funktionshinderområdet kan genomföras. Diskussionen har handlat om hur en strukturell och kontinuerlig nationell samordning och samverkan skulle kunna se ut. Det finns ett behov av att även nationellt synliggöra verksamhetsområdet, höja kompetensen samt samla och sprida goda exempel. Det Nationella Strategirådet har varit en viktig dialogpart som konkret sett nyttan med Nationella Kompetensrådet (NKR) som Carpe initierat. Mer om NKR på sid 34. Via Carpe och NKR har det varit möjligt att för exempelvis Myndigheten för Yrkeshögskolan att ha en dialog om branschens behov och efterfrågan av eftergymnasial utbildning. Enligt Myndighetens för Yrkeshögskola är NKR en unik möjlighet och plattform för dialog med funktionshinderområdet. Avsaknaden av ett branschråd har täckts av Carpe och NKR. 20

21 Genomförande & Resultat Den sammanhållande delen En av alla de träffar som hållits för de enheter som planerat att arbeta med studiecirkelmaterialet Så får vi det bra på jobbet I projektansökan formulerades begreppet lärande och yrkeskrav och under projekttiden har begreppet utvecklats till att handla om lärande och utveckling i vardagen med stöd av bland annat Yrkeskraven. För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete i projekt räcker det inte med att enskilda individer lär sig. Det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att erfarenheter och upparbetade kunskaper tas tillvara. Under föregående projekt Carpe var det för flera arbetsgrupper svårt att integrera deltagarnas kompetensutveckling med arbetsplatsernas verksamhetsoch arbetsorganisationsutveckling. Fokus har för dessa legat på att delta i kompetensutveckling i så stor utsträckning som möjligt. Ett skäl till det är att kompetensutveckling inom området varit eftersatt. Erfarenheter visar att utveckling tar och behöver ta tid och att strukturer för att arbeta med lärande och vardagsutveckling behöver skapas och implementeras. När det gäller Lärande och vardagsutveckling har det under hela Carpe 2 pågått diskussioner om hur man kan arbeta med det och vilka strukturer som behöver finnas. Diskussionerna har pågått bland annat på Kompetensombudsträffarna och på CKAträffarna och det som kommer fram på den ena träffen används på den andra och tvärtom. Diskussionerna handlar bland annat om vad strukturer för lärande kan betyda, vilka förutsättningar som behöver finnas eller skapas och vem som är ansvarig för vad. Lärande och vardagsutveckling har även diskuterats tillsammans med de olika utbildningsanordnarna, som varit en viktig länk i arbetet. Med dem diskuterades också vilka olika former på kompetensutvecklingsinsatser man kan använda. De olika formerna förutsätter att den egna arbetsplatsen blir involverad både före, under och efter kursen eller föreläs-ningen. Det handlar att tillsammans fortsätta att skapa och implementera strukturer för lärande och vardagsutveckling. En diskussion och dialog som på olika vis 21

22 varit levande genom hela projektet. Att det finns behov av konkreta verktyg och inspiration av hur andra jobbar med frågan har blivit tydligt. I föregående Carpe togs Yrkeskrav inom funktionshinderområdet fram. Yrkeskraven beskriver generella kunskaper som alla bör ha, oavsett vilken typ av verksamhet man arbetar i. Yrkeskraven har varit till stor nytta i olika sammanhang. Under Carpe 2 har arbetet med att implementera de generella Yrkeskraven fortsatt och dessutom har de vidareutvecklats till att även innehålla Uppdrag och yrkesroll. Därutöver har olika stödmaterial tagits fram för att underlätta och inspirera till användande exempelvis som underlag för kompetensinventering och lärande på arbetsplatsen. Den kompetensutveckling som genomförts i Carpe 2 har kopplats till något av yrkeskraven och försatts med en yrkeskravsstämpel. Det samma görs förstås även i Forum Carpe. En tillit i arbetsgruppen är en förutsättning för att allas kompetens ska tas tillvara och inom Carpe har många arbetsgrupper arbetat med teamutveckling med hjälp av studiematerialet Så får vi det bra på jobbet som togs fram i ett tidigare EU-projekt. Under Carpe 2 har intresset för att arbeta med studiematerialet ökat. Att utveckla ett vardagslärande kräver en mogen arbetsgrupp. Det kräver också en medveten och trygg chef och arbetsledare, som kan låta de medarbetare kompetensmässigt växa förbi som ska leda vardagsutvecklingen inom ett specifikt område. Under projektet har ett material Lärande och utveckling i vardagen tagits fram. Där beskrivs förutsättningar och verktyg som kan användas i arbetet med att utveckla verksamheten. Bland den kompetensutveckling som genomförts inom området lärande och vardagsutveckling finns: Pedagogiskt ledarskap om yrkesrollen i LSS verksamheter för medarbetare. Så får vi det bra på jobbet träffar för enheter som planerar att börja arbeta med materialet. Intresset för dessa träffar har ökat även om materialet är självinstruerande och det därför kan användas utan förberedande träff. Yrkeskravsseminarier för chefer och arbetsledare i syfte att sprida Yrkeskraven och ge förslag på användningsområden. Yrkeskrav för alla seminarier för alla som vill veta mer om Yrkeskraven och vad de kan användas till. Nätverk för Yrkeskravsankare Yrkeskravsankare är en eller flera personer/ kommun som har ett särskilt uppdrag att i sin kommun arbeta med Yrkeskraven, på det sätt man bestämt i respektive kommun. Yrkeskravsankarna har regelbundet träffats i nätverk. Det är i detta nätverk som det största utvecklingsarbetet kring Yrkeskraven haft sitt ursprung. Yrkeskravsankarna har efterfrågat hur andra arbetar med Yrkeskraven och det ledde till att materialet Användning och inspiration arbetades fram. Ett annat utvecklingsarbete är det material som har arbetats fram efter ett initiativ från Yrkeskravsankare som såg behov av ett material som kan stötta de personer som vill jobba vidare med Yrkeskraven i sin arbetsgrupp. Materialet är tänkt att ge tips på hur man konkret kan arbeta med Yrkeskraven i ett vardagslärande kopplat till den egna arbetsplatsen, för att kompetensutveckla eller som en del av systematiskt kvalitetsarbete. Att leda verksamhetsutveckling för chefer, 7,5 hp Karolinska Institutet 22

23 Att arbeta med verksamhetsutveckling för Kompetensombud, 7,5 hp Karolinska Institutet Att arbeta med verksamhetsutveckling för samordnare (motsvarande, arbetsledare utan att vara chef), 7,5 hp Karolinska Institutet Kompetensombudsträffar, som innehållit en kombination av information, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Informationen har handlat om allt från konkreta föreläsningar och kurser som planeras till övergripande strategiska frågor gällande Socialstyrelsens arbete med Allmänna råd om kompetens inom funktionshinderområdet och satsningen på evidensbaserad praktik i socialtjänsten som från och med 2013 även omfattar funktionshinderområdet. Även om det är Forum Carpe som har fått i uppdrag att arbeta med den satsningen i Stockholms län så berör frågorna projekt Carpe 2. Kommunikation och dialog är efterfrågade kompetensområden när Kompetensombud beskriver vad de behöver kunna mer i sin roll som Kompetensombud. Det har därför varit ett av de ämnen som behandlats på Kompetensombudsträffar och har även ingått i högskolekursen Att arbeta med verksamhetsutveckling som genomförts under Carpe 2 vid Karolinska institutet. Det är ett led i att ge Kompetensombud mer kunskap och ett nytt verktyg att ha med sig i sitt uppdrag. Vid föregående Carpeprojekt utarbetades ett dokument under en Kompetensombudsträff om Vardagsutveckling. Det dokumentet finns i Kompetensombudspärmen och heter Tankar och tips om vardagsutveckling. Med utgångspunkt i det dokumentet diskuterades frågan vidare i projekt Carpe 2. Carpes generella Yrkeskrav och materialen kopplade till Yrkeskraven har funnits med som en punkt på flera Kompetensombudsträffar. Kompetensombuden är viktiga ambassadörer och de har även fått tillfälle att tycka till i arbetet med Yrkeskrav som utvecklats till Uppdrag och yrkesroll. Vid några tillfällen under projekttiden har utvärdering varit i fokus. Både genom att presentera resultat från halvtidsutvärderingen av Carpe 2 och genom föreläsning om utvärdering utifrån vad och varför. Olika metoder för utvärdering har presenterats och i anslutning till detta har fokusgrupper genomförts som ett sätt att utvärdera Carpe 2. Föreläsning och fokusgrupp genomfördes av Carpes externa utvärderare Ramböll. Vid flera tillfällen har även Tillgänglighet och Jämställdhetsintegrering varit teman på Kompetensombudsträffarna. Se mer sid 37 och 38. Vid två tillfällen under projektet genomfördes gemensamma Kompetensombudsoch chefsträffar. Temat ledarskap och medarbetarskap leddes av LIME, Karolinska Institutet. Teori varades med egna upplevelser och reflektioner. Syftet var att få en ökad kunskap om hur man kan utveckla ledar- och medarbetarskap utifrån olika punkter: Vad menas med medarbetarskap Chefens ledarroll Hur skapar man delaktighet och engagemang Konkreta verktyg och metoder CARPES YRKESKRAV De Yrkeskrav som tagits fram i Carpe har fått stor spridning i länet och i landet och har funnits med i Socialstyrelsens arbete med de allmänna råden om kompetens inom funktionshinderområdet 23

24 som blev klara i mars (SOSFS 2014:2) Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning. Carpes Yrkeskrav och Socialstyrelsens allmänna råd överensstämmer med varandra och kompletterar varandra i olika syften. Vidareutveckling och nya verktyg Under Carpe 2 har de generella Yrkeskraven fått allt större spridning i länets kommuner både bland kommunal och privat verksamhet. I slutet av 2013 reviderades Carpes generella yrkeskrav till att även omfatta verksamhetsområdet som ger stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning, socialpsykiatri. Samtidigt gjordes en generell översyn av yrkeskravens innehåll. Vissa korrigeringar gjordes utifrån ändringar i lagstiftning och liknande. Alla förändringar är beskrivna i inledningen av Yrkeskravsmaterialet. Precis som Carpes generella yrkeskrav är framtagna i en process med hjälp av en arbetsgrupp har Uppdrag och yrkesroll för de olika verksamhetsområdena boende, daglig verksamhet, personlig assistans, barnverksamhet och socialpsykiatri tagits fram. Arbetsgrupper med chefsrepresentation från olika kommuner i Stockholms län arbetade med utgångspunkt i frågan: Finns det specifika yrkeskrav som kan ställas kring de olika verksamhetsområdena? Frågan var öppen och processen ledde fram till att det var mer som förenade när det gällde yrkeskraven än vad som skilde verksamhetsområdena åt. Men man såg också att det i de olika uppdragen och yrkesrollerna fanns något särskilt att fånga och formulera. Något som kan vara användbart på olika nivåer och i olika syften. Materialet kommer med stor sannolikhet att vara till nytta både i kommunernas/företagens interna arbete vid till exempel rekrytering och kompetensutveckling, men även vid olika former av utbildning. Autism- och Aspergerförbundet har en längre tid haft tanken på att formulera autismspecifik kompetens. I samverkan med Carpe 2 startade ett arbete för att formulera autismspecifik kompetens under våren Ett kartläggningsmaterial har tillsammans med gruppen Yrkeskravsankare tagits fram. Materialet kan exempelvis användas för att kartlägga kompetensbehov i en grupp inför skapandet av kompetensutvecklingsplaner eller för att mäta effekt av genomförd kompetensutveckling. Följande material om yrkeskraven finns att ladda ner från Carpes hemsida: Yrkeskrav en fullständig beskrivning och en kortversion Beskriver de kunskaper som behövs inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Användning och inspiration för Yrkeskrav Materialets syfte är att informera om och inspirera till användning av Carpes Yrkeskrav och visar på förslag på användningsområden. Flera kommuner och stadsdelar beskriver här hur de har gjort för att implementera Yrkeskraven. Kartläggningsmaterial Yrkeskrav Detta är ett verktyg som kan användas för kartläggning av kompetens hos den enskilda medarbetaren, arbetsgruppen och/eller verksamheten. Materialet är framtaget av 24

25 en arbetsgrupp med Yrkeskravsankare under våren Förutom en mall för att kartlägga medarbetarnas kompetens finns också en Excelfil där resultaten kan läggas in, sammanställas och jämföras. Att använda Yrkeskraven på jobbet - ett studiecirkelmaterial För att stötta de som vill jobba vidare med Yrkeskraven i sina arbetsgrupper har materialet Att använda Yrkeskraven på jobbet tagits fram. Det är tänkt att inspirera och ge tips på hur man kan arbeta med Yrkeskraven i ett vardagslärande kopplat till den egna arbetsplatsen, till exempel som kompetensutveckling eller som en del av systematiskt kvalitetsarbete. Det innehåller tips på vägen, saker som är bra att tänka på och förslag på sätt att arbeta med Yrkeskravspärmen (se nedan) i studiecirkelform. Materialet vänder sig särskilt till den som ska planera och leda studiecirklar med förslag och praktiska råd för att komma igång. Yrkeskravspärmen Under arbetet med implementering av yrkeskraven växte idén om en Yrkeskravspärm fram. Pärmen är ett verktyg för grupper som vill jobba med Yrkeskraven. Yrkeskravspärmen är uppdelad i sex flikar, en flik för varje yrkeskrav, och efter finns tips på var man kan läsa vidare, till exempel hemsidor med mer information, böcker eller annan litteratur i ämnet finns med som exempel för den som vill. I pärmen finns också diskussionsfrågor. Även Yrkeskravspärmen har uppdaterats under våren FRAMTIDA KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH REKRYTERING Ett viktigt arbete i Carpe 2 har varit att utveckla en modell bestående av olika delar för att knyta arbetslivet/branschen och yrkesprogrammen Vård- och omsorgsprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet närmare varandra. Arbetet har genomförts inom Carpe med stöd av Länsstyrelsen i Stockholms län, men resultatet kommer att kunna spridas i landet om intresse finns. Till grund för arbetet har Carpes Yrkekrav funnits och målet med arbetet har varit flera: Att tydliggöra yrkets krav, genom att ta fram en handledarutbildning som utgår från det verksamhetsspecifika inom funktionshinderområdet, som komplement till den handledarutbildning som Skolverket har i uppdrag att ta fram. Att sprida kunskap om Carpes Yrkeskrav till lärare vid Vård- och omsorgsprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet. Att påbörja arbetet med att ta fram en bank med yrkeskunniga medarbetare samt en verktygslåda som fungerar som stöd för dessa yrkeskunniga medarbetare som vid behov kan medverka i undervisningen med yrkeskunskap i de skolor som efterfrågar det. Arbetet har letts av en delprojektledare i Carpe som tillsammans med en chef och ett Kompetensombud samt yrkeslärare från tre skolor i Stockholms län har arbetat fram en modell bestående av flera delar. Det finns (och kommer att finnas fler) informatörer som kan informera elever, studievägledare och lärare om verksamhetsområdet för stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Det har tagits fram en kursplan och arbetshäfte för en handledarintroduktion. Handledarintroduktionen omfattar en två dagars utbildning på gymnasieskolan. Medarbetarna ska kunna erbjudas handledarintroduktionen för att därefter kunna ta emot och handleda gymnasieelever på sin arbetsplatsförlagda lärande, APL. Ett bedömningsunderlag som kompletterar kursmålen för APL med ämnesområdena från Carpes Yrkeskrav finns tillgängligt för 25

26 vissa kurser och är ett stöd för såväl handledaren som elev. Yrkeslärare och studieoch yrkesvägledare bjuds in till Carpe för information om Yrkeskraven. Och slutligen finns det ett informationshäfte som beskriver hur relevanta gymnasiekurser för verksamhetsområdet korresponderar med yrkeskraven. Materialet har tagits fram och testats i pilotprojektet och publiceras hösten 2014 på Carpes hemsida. Lärande och vardagsutveckling - Verktygslåda Under hela Carpe 2 har det som tidigare nämnts pågått diskussioner om hur man kan arbeta med lärande och vardagsutveckling och vilka förutsättningar som behöver finnas. Verktyg för arbetet har efterfrågats och blev bland annat tydligt i samband med den halvtidsutvärdering som Ramböll, Carpes externa utvärderare genomförde. Halvtidsutvärderingen resulterade i att dialogen tog än mer fart. Ett konkret resultat av arbetet med lärande och vardagsutveckling är den verktygslåda som byggts upp på Carpes hemsida allt eftersom arbetet har utvecklats. Verktygslådan finns nu både tryckt och som PDF och kan laddas ner från Carpes hemsida. Verktygen kan användas som ett stöd för att strukturera det egna arbetet med lärande och vardagsutveckling. 26

27 Genomförande & Resultat av de fyra delprojekten Alla delprojekt inleddes med startmöten där chefer och nyckelpersoner bjöds in för att få information. Under projekttiden har alla delprojekt, liksom Carpe i stort, präglats av en hög grad av dialog och delaktighet. Delprojekten har hela projekttiden diskuterats vid olika träffar som Kompetensombuds- och/eller CKA-träffar. Handläggare samt chefer utan högskoleutbildning har därutöver haft egna träffar. För att säkerställa att den kompetensutveckling som skulle komma att erbjudas motsvarade behoven genomfördes inventeringar. Resultaten av inventering inför de två delprojekten om rätt stöd sorterades in under Carpes Yrkeskrav. Eftersom det handlade om att under projekttiden komma fram till vilken kompetens som behövs för att kunna ge rätt stöd fanns det Yrkeskrav som inte var efterfrågade vid projektets start men som tydliggjordes som kompetensutvecklingsbehov under resans gång. Det har funnits en strävan efter att Lärande och vardagsutveckling skulle genomsyra även alla delprojekt. Detta för att den enskildes kompetens blir arbetsplatsens kompetens och ytterst kommer brukare till nytta. Det har varit en bärande tanke i de kurser som erbjudits inom delprojekten att dialoger och kursuppgifter varit arbetsplatsanknutna och involverat kollegor. Deltagares egna erfarenheter och dagliga arbete har varit mycket viktiga. En kontinuerlig dialog och uppföljning av kurserna har pågått för att säkra innehåll och lärandetankarna. De kompetensutvecklingsinsatser som genomförts har i vissa fall varit gemensamma för olika delprojekt, som att handläggare deltagit i kompetensutveckling om stöd till äldre och stöd till arbete och studier. 27

28 Rätt stöd till arbete och studier Delprojektet har visat att yrkesrollen har förändrats till att vara mer coachande och stödjande. Sammantaget har delprojektet belyst att det rätta stödet som behövs för att brukaren ska kunna nå ett arbete eller att studera är att medarbetarna har en grundkompetens om adekvata myndigheter och utbildningsanordnare och att alltid utgå utifrån den enskilde individens behov och möjligheter. Delprojektet arrangerade i början av projekttiden en heldag om unga med funktionsnedsättning och deras väg ut i arbetslivet. Förutom deltagare från delprojektet Stöd till arbete & studier i Carpe 2 var ytterligare två projekt representerade, projekt Consensio och projekt ALFA. Dessutom berättade forskare från Högskolan Väst om ett tvåårigt forskningsprojekt om unga med funktionsnedsättning och deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det projektets huvudsakliga syfte har varit att undersöka vilken roll olika myndigheter, socialtjänst och skola har i de ungas liv och hur de ser på sitt ansvar och på sina möjligheter, såväl som svårigheter, när det gäller att ge stöd till den här gruppen unga. Supported employment (SE) är en metod för att ge ett personligt utformat stöd till personer med funktionsnedsättning som vill ha ett arbete. Metoden är även ett stöd till arbetsgivare som ska ta emot personen. Delprojektet har haft möjligheten att flera gånger få bjuda in en forskare från Örebro universitet för att berätta om sin forskning om SE. Forskningen visade stödets betydelse för att nå, få och behålla ett arbete och vilka faktorer som är framgångsrika. En viktig forskning som varit glädjande för delprojektet att ha fått möjlighet att sprida. Vid projektets början bjöds andra projekt och verksamheter som arbetar med stöd till arbete och/eller studier in till olika seminarier och föreläsningar. Det var såväl verksamheter från länet som utifrån landet, som till exempel Gävle kommuns dagliga verksamhet. Delprojektet har haft fler olika föreläsningar, seminarier, informationsträffar där det har varit många diskussioner kring vilken kunskap som behövs, vilka arbetssätt man arbetar efter och hur man kan organisera för att stödja till arbete. Delprojektet har visat att alla deltagande kommuner har arbetsinriktade verksamheter och flera har en mycket tydlig profil mot arbete med t.ex. arbetskonsulenter i verksamheten. Att stödja till studier är inte lika självklart för en daglig verksamhet och inte heller på boenden. Hur man ska stödja till studier är fortfarande ett utvecklingsområde att fortsätta fokusera på. Delprojektet har samverkat med flera olika aktörer för att kunna ordna olika kompetens- 28

29 utvecklingsinsatser enligt de behov som framkom i inventeringen. Samverkan har skett med Arbetsförmedling och Försäkringskassa för att sprida information om deras regelsystem. Föreläsningar och kurser har genomförts tillsammans med olika relevanta forskare, föreläsare, utbildningsanordnare och andra projekt. Myndigheten för yrkeshögskolan har varit och informerat om myndighetens uppdrag. De ansvarar för eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan. Myndigheten handlägger bland annat ansökningar som handlar om särskilt pedagogiskt stöd för personer med funktionsnedsättning som studerar. Hjälpmedelsinstitutet har föreläst om övergång från skola till arbetsmarknad för elever med funktionsnedsättning utifrån sitt projekt, Vägar till arbete. Samverkansparter har även varit olika föreningar, t.ex. Attention som har projekt om stöd till arbete och eller studier. Flera tillfällen har brukare själva varit med och berättat om hur deras situation ser ut idag med stöd och hur det har sett ut utan stöd. Deras berättelser har gett en förståelse kring vikten av att få tillgång till ett adekvat rätt stöd. Mer om delprojektet på Carpes hemsida. Rätt stöd till personer som åldras Att identifiera kompetensutveckling under resans gång har påverkat projektets mål. Social gemenskap, aktivitet och sysselsättning som var formulerat i målen är mycket viktiga områden. Men under resans gång har många fler viktiga områden identifierats och också skapats kompetensutveckling runt. Exempel på viktiga aspekter ur Carpes Yrkeskrav som tydliggjorts är att i åldrandet fortsätta att ge ett individanpassat stöd i vardagen. Att i åldrandeprocessen se ändrade behov och anpassa stödet efter detta. Liksom i tidigare beskrivet delprojekt har föreläsningar och kurser genomförts tillsammans med olika relevanta forskare, föreläsare, utbildningsanordnare och andra projekt. Som en grund inom projektet har det erbjudits kurser om åldrandet i sig hos personer med utvecklingsstörning. Både som poänggivande gymnasiekurs och som kortare kurser i seminarieform där dialogen och arbetsplatsanknutna uppgifter varit viktiga. Föreläsningar om åldrandet vid grav utvecklingsstörning och vid autism samt kurser runt åldrande och förvärvad hjärnskada har också hållits. I alla dessa kurser och föreläsningar har bemötande och förhållningssätt varit en bärande del. Hjälpmedelsinstitutet genomförde ett par föreläsningar för medarbetare och chefer om minneshjälpmedel. Även FUB, Autism 29

30 I ansökan stod att lärdom skulle dras av det arbete som det nationella kompetenscentret Aldring og helse och enheten Utviklingshemning og aldring gör kring personer med utvecklingsstörning och åldrande. Carpe har både tagit emot representanter därifrån som bland annat presenterade preliminära resultat från projektet Avgang fra yrkeslivet och på plats i Norge tagit del av resultaten av deras arbete, som de mycket generöst delat med sig av. Förutom skriften Tidiga Tecken har de tagit fram flera skrifter på lättläst som nu FUB översatt. och Aspergerförbundet, samt Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft har delgivit projektdeltagarna vad de ser som viktiga frågor ur ett åldrandeperspektiv. En specialist i neuropsykologi, verksam vid Hälsa och habilitering i Uppsala läns landsting, och som är en av dem som översatt och bearbetat det norska materialet Tidiga Tecken till svenska förhållanden har vid ett par tillfällen presenterat det materialet. Materialet Tidiga tecken kan användas för att se och förstå orsak till förändringar i åldrandet. Instrumentet är till för att kunna möta upp med rätt stöd, bemötande och insatser vid tillkommande kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan också användas i kontakten med hälso- och sjukvården för att beskriva förändringarna. Liksom i föregående projekt Carpe har även denna gång en nationell konferens om åldrande genomförts. Mer om delprojektet på Carpes hemsida Chefer utan högskoleutbildning Vid starten av delprojektet var 149 chefer från 30 olika kommuner/stadsdelar i Stockholms län anmälda att delta i delprojektet och 112 av dem besvarade inventeringen, varav 18 var män. För vissa kommuner/stadsdelar innebar det att över hälften av de anställda cheferna inte hade en högskoleutbildning. Deltagarna i delprojektet hade i många fall lång erfarenhet som chef och hög reell kompetens tack vare internutbildningar. 73 av de chefer som svarade på inventeringen angav att de hade arbetat mer än 6 år som chef, 22 av dessa hade arbetat mer än 15 år som chef. På chefsträffarna har det löpande diskuterats kring personlig utvecklingsplan och vid en av träffarna fördes en diskussion om vad en personlig utvecklingsplan borde innehålla. Diskussionen ledde till att ett exempel togs fram, som finns tillgängligt på Carpes hemsida. För att kunna påbörja 30

31 arbetet med den personliga utvecklingsplanen, så som målet med delprojektet var, har det erbjudits högskolekurser och seminarier genom de lärosätena som projekt Carpe hade ramavtal med, Karolinska Institutet och Ersta Sköndals högskola. Förutom det som har kunnat erbjudas genom Carpe 2 behövdes det även synliggöras vilka kurser/program som finns inom det ordinarie utbudet på de olika lärosätena. Deltagarna har därför hjälpts åt och använt Carpes hemsida för information om aktuella kurser. Eftersom deltagarna även efter projektets slut behöver kunna fortsätta sina studier fördes det en löpande dialog för att synliggöra och tydliggöra behovet av kurser inom området med de lärosäten som projekt Carpe 2 hade ramavtal med. Dialogen ledde till att vissa kurser nu erbjuds som öppna uppdragskurser. En av de aktiviteter som har genomförts i delprojektet är att undersöka frågan om vad som kan ses som relevant kompetens. Ett problem som lyftes i projektansökan var att det många gånger upplevs som otydligt vilka kompetenskrav som ställs för chefer. I delprojektet har det arbetats med relevant kompetens på olika sätt. Frågan har bland annat tagits upp på en chefsträff i dialog med Socialstyrelsen. Någon närmare beskrivning av vad som menas med relevant högskoleutbildning fanns inte att tillgå. Vid tillståndsprövning görs individuella bedömningar av chefernas kompetens utifrån vandel, reell kompetens och formell kompetens. Frågan om vad som är relevant kunskap bedöms utifrån de behov som finns i verksamheten. Möjligheten av validering var en fråga som enligt ansökan skulle diskuteras i delprojektet. Vid en träff medverkade därför Universitetsoch högskolerådet (tidigare Högskoleverket) och föreläste om hur rådet ser på och arbetar med frågan om validering. I resultaten av en enkät som Universitets- och högskoleverket skickat till lärosätena i Sverige visades att en stor svårighet vid bedömning av reell kompetens var att definiera vad som ska bedömas. Lärosätena hade inget underlag att utgå ifrån vid validering och därför var det i praktiken få lärosäten där validering av reell kompetens genomfördes. Det rekommenderades att undersöka frågan i varje enskild fall när man söker till ett högskoleprogram. Genom projekt Carpe 2 har många chefer påbörjat arbetet utifrån en personlig utvecklingsplan och är på väg att skaffa sig den formella kompetens som behövs för att förestå sina verksamheter. Flera av cheferna har många poäng kvar att läsa innan de når de 180 hp, som Socialstyrelsen kräver, men de har påbörjat vägen dit. Mer om delprojektet på Carpes hemsida Handläggare - kompetens och yrkesroll 31 Socialstyrelsen har identifierat kompetenskrav för handläggare i de allmänna råden om handläggares kompetens (SOSFS 2008:32), vilket innebar att det i detta delprojekt, till skillnad mot de två första presenterade delprojekten, inte varit fokus på att identifiera vilken kunskap som krävs. Vid startinventering nämnde många handläggare att det ställs speciella krav på handläggarna i barnärenden och lyfte barnkompetens som ett område för kompetensutveckling inom alla kompetenskrav som angavs av Socialstyrelsen. För att få en bild av handläggarnas arbetssituation ställdes frågor om detta i in-

32 kanspart som medverkat i kompetensutveckling kring barns delaktighet. venteringen, som besvarades av 137 handläggare varav 11 % män. Den visade bland annat att det är en stor rörlighet bland handläggarna, vilket också bekräftades vid olika diskussioner. Mer än hälften av de som svarade på inventeringen hade kortare än tre års anställning hos sin dåvarande kommun/stadsdelsförvaltning. Försäkringskassans projekt Consensio var ett strategiskt projekt för kompetensutveckling inom området funktionshinder. Syftet för projektet var att öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar och förbättra samarbetet mellan olika delar av välfärdsystemet i Stockholms län. Consensio och delprojektet för handläggares kompetens har delvis haft samma målgrupp. Projekten pågick samtidigt. Vid projektstarten träffades projektledarna för båda projekten för att diskutera hur man kunde samverka. Efter att det skapats en ram och former för hur och i vilka områden samverkan skulle kunna ske har delprojektledarna i de båda projekten träffats för att planera gemensamma aktiviteter, som genomfördes vid några tillfällen. Under projektets gång har samverkan skett med Socialstyrelsen med nytta för båda parter. Nyttan för Carpe har uppstått genom att en av utredarna bakom Socialt arbete med personer med funktionshinder - Förslag till kompetensbeskrivning för handläggare (Artikel nr ), medverkade vid startträffen. Nyttan uppstod för Socialstyrelsen då delprojektledaren kunnat medverka som en referenspart till Socialstyrelsen i processen kring Socialstyrelsens uppdrag att upphandla en högskolekurs för att höja handläggares kompetens. Spridning av barnhandboken, som gjordes genom en regional konferens som Carpe anordnade, är ett annat exempel där det fanns nytta för båda parter. Vid detta tillfälle medverkade även Handisam. Samverkan med Handisam har utöver det även skett vid olika tillfällen för kompetensutveckling kring barns delaktighet. FoU Södertörn har varit en annan samver- För handläggarna, som bara hade möjlighet att delta i föregående projekt Carpe i mindre utsträckning på slutet innebar det att detta delprojekt var första gången de hade möjlighet att lära av kollegor från helt andra delar av länet. Hälften av de som svarade på startinventeringen angav att de ingår i ett kontinuerligt nätverk. Av de som inte ingick i något nätverk svarade hälften att de har ett behov av ett nätverk. Mer om delprojektet på Carpes hemsida 32

33 Samverkan och Strategisk påverkan Carpe 2 har fortsatt i föregående Carpes spår och samverkan och strategisk påverkan har genomförts såväl övergripande i projektet som i de olika delprojekten. REGIONALT I det regionala arbetet har andra regionala aktörer varit viktiga samverkansparter. I det regionala strategirådet som bildades i samband med att Carpe 2 och Forum Carpe startade har Länsstyrelsen, Kommunförbundet Stockholms län, Kommunal, Habilitering och Hälsa, FoU Södertörn och FoU Nu samt ESF projektet Consensio funnits. NÅGRA KONKRETA RESULTAT Länsstyrelsen och Kommunal Som ett resultat av diskussioner i regionala strategirådet erbjöds till ett dialogmöte om kompetens och rekrytering. Både innehållet i dagen och själva programmet utvecklades i samverkan mellan Länsstyrelsen, Kommunal och Carpe. Vid dialogmötet medverkade även representanter från de regionala programråd som finns i länet. Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Sveriges kommuner och landsting har ingått ett antal överenskommelser med regeringen som handlar om ett nationellt stöd till utvecklingsarbete för god kvalitet inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. I Stockholm län är det KSL som är ansvarig för satsningen. I överenskommelsen för 2013 utvidgas satsningen till att även omfatta verksamhetsområdet, inom socialtjänst, stöd till personer med funktionsnedsättning. Under 2013 beslutade KSL:s styrgrupp för kunskapsutveckling i socialtjänsten, att ge Forum Carpe uppdraget i Stockholms län att arbeta med satsningen. Uppdraget är nu förlängt under hela Uppdraget om evidensbaserad praktik ligger hos Forum Carpe men frågan är lika viktig för Carpe 2. Stort fokus på delaktighet, inflytande och brukarmedverkan, som är ämnena för uppdraget, har hela tiden funnits i delprojekten i Carpe 2 och i delprojektet för chefer utan högskoleutbildning finns evidensbaserad praktik med som ett tema i den kompetensutveckling som erbjudits. KSL har även varit en arena för spridning av Carpe 2. På inbjudan till Kommunförbundet Stockholms län, KSL, informerades om delprojektet runt åldrande och just målgruppen personer med kognitiva funktionsnedsättningar för den politiska styrgruppen för Bättre liv för sjuka äldre, en nationell satsning runt äldre. Att lyfta den här målgruppen in i de nationella satsningar som pågår runt äldre är en viktig fråga. FoU Södertörn FoU Södertörn har medverkat i kompetensutveckling kring barns delaktighet, som främst erbjöds inom delprojektet för handläggare. Andra utvecklingsprojekt Carpe har på olika sätt haft samverkan och erfarenhetsutbyte med både Consensio och ArbetSam, som båda varit ESF finansierade projekt som pågått i länet under ungefär samma tid som Carpe 2. Försäkringskassans projekt Consensio var ett strategiskt projekt för kompetensutveckling inom området funktionshinder. Syftet för projektet var att öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar och förbättra samarbetet mellan olika delar av välfärdsystemet i Stockholms län. Consen- 33

34 sio och Carpes delprojekt för handläggares kompetens har delvis haft samma målgrupp. Vid projektstarten träffades projektledarna för båda projekten för att diskutera hur man kunde samverka. Efter att det skapats en ram och former för hur och i vilka områden samverkan skulle kunna ske har delprojektledarna i de båda projekten träffats för att diskutera tillfällen för gemensamma aktiviteter. Vid några tillfällen genomfördes gemensamma aktiviteter. ArbetSam, var ett kompetensutvecklande samverkansprojekt för att stärka anställda inom omsorgen för äldre- och funktionshindrade som pågick mellan åren 2011 till Kärnan i projektet var att utveckla metoder som gynnar kommunikation och språkutveckling på arbetsplatsen. Så länge projektet pågick hade projektledningen stort utbyte av dialogen med ArbetSams projektledning. NATIONELLT Ett av syftena i Carpe 2 har varit: Tillsammans med yrkesverksamma i landet, berörda statliga myndigheter och organisationer diskutera förutsättningarna för strukturerad nationell samverkan och samordning. Som tidigare nämnts så är ett av de viktigaste resultaten på nationell nivå att det Nationella Kompetensrådet (NKR) som Carpe initierade under föregående projektperiod har utvecklats och har representation från alla regioner i landet. Förutom NKR så har även det Nationella Strategirådet varit betydelsefullt i Carpes arbete. För att säkerställa en kontinuerlig nationell dialog bildades ett nationellt strategiråd, i syfte att formalisera samverkan. I strategirådet har representanter från Socialstyrelsen, Handisam, Hjälpmedelsinstitutet, Kommunal, FUB, Attention, Autism och Aspergerförbundet och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft funnits med. Under projekttiden har Carpe varit ansvarig för det Nationella strategirådets träffar liksom för NKR och för dess verkställande utskott samt för att genomföra nationella konferenser. Nationella Kompetensrådet NKR är en plattform och ett nätverk som både är till nytta för regionerna själva i deras utvecklingsarbeten men även för andra aktörers behov av både spridning och insamling av underlag i en mängd frågor som är viktiga för verksamhetsområdet. Aktörer såsom Socialstyrelsen, Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), Handisam, Kommunal, intresseorganisationer på riksnivå m.fl. har haft möjlighet att antingen medverka vid NKR:s möten och/ eller få ut en fråga för spridning i landet. Nationellt kunskapscenter anhöriga, NKA, har informerat om sitt uppdrag genom NKR. Arbetet i NKR har utvecklats och består idag också av olika arbetsgrupper som bevakar och på olika sätt arbetar med olika frågor. Arbetsgruppernas roll är inte att lösa problem utan att synliggöra och formulera frågeställningar för fortsatt diskussion i rådet. De frågor som arbetats mest med under åren är chefers kompetens och Personlig assistans på Daglig verksamhet. Båda arbetsgrupperna har, via NKR skickat ut frågor till chefer i landets kommuner kopplat till dessa ämnen. Resultaten har sammanställts i rapporter och presenterats på Carpes nationella konferens om kompetens samt skickats till Socialstyrelsen och Socialdepartementet. Titlar kopplat till kompetensnivåer Den fråga som funnits med sedan 2010 års nationella konferens är behovet av enhetliga titlar i landet. Det är också den fråga som, tillsammans med Carpes Yrkeskrav, har fått mest spridning i landet via NKR. Göteborgsregionen (GR) har varit motorn i arbetet och har infört två nya titlar - Stödassistent och Stödpedagog - kopplade till olika kompetensnivåer. Flera kommuner i landet har gjort eller diskuterar att göra det samma. I NKR har frågan diskuterats och 34

35 för att få en bild av hur arbetet med titlar kopplat till kompetensnivåer ser ut i landet genomfördes under senhösten 2013 en inventering som vände sig till landets kommuner. Den skickades ut via representanterna i NKR. Resultatet visade att det var att ett stort antal kommuner i landet som på olika sätt hade frågan på agendan. Det har också visat sig att bara genom att frågan ställdes har flera kommuner fått upp ögonen för frågan och fler kommuner än när inventeringen gjordes arbetar sannolikt med frågan i dag. Det är en högst aktuell fråga även för kommunerna i Carpe och arbetet pågår i flera av kommunerna. I GR krävs adekvat gymnasieutbildning (Vård- och Omsorgsprogrammet eller Barn- och Fritidsprogrammet) för att få titeln Stödassistent och minst 200 YHpoäng eller minst 60 hp i adekvata ämnen för att få titeln Stödpedagog. Påverkansarbete Genom att tillsammans uppmärksamma och beskriva behov har NKR större möjlighet att påverka utvecklingen. Ett exempel på detta är den dialog som pågått med Vård- och omsorgscollege kring Vård- och Omsorgsprogrammet samt Barn- och Fritidsprogrammet. Två program som kan vara en bra ingång till funktionshinderområdet men där endast Vård- och Omsorgsprogrammet varit aktuellt inom Vård- och omsorgscollege. Enligt ett beslut av deras styrelse kommer därför nu Barn- och fritidsprogrammets inriktning Socialt arbete att ingå i samverkan. Efter Carpe? Frågorna som funktionshinderområdet har att synliggöra och utveckla är många och ofta är det frågor som väcks inom den konkreta praktiken och som måste formuleras för att utvecklas och rådets kompetens och möjligheter fångar många av dessa frågor. Ramböll Management skriver i den halvtidsutvärdering som de under våren 2013 gjort av projekt Carpe 2 En annan faktor som varit viktig för att uppnå resultat är tiden. Det krävs tid för att etablera samordning och samverkan och i ett nästa steg åstadkomma förändring och utveckling. Ramböll Management har för halvtidsutvärderingen av Carpe 2 särskilt tittat på den nationella samverkan i och genom Carpe 2 med fokus på vilken nytta den genererar. Intervjuer med representanter i det Nationella Kompetensrådet och Nationella strategirådet resulterar i konklusionen: Mot bakgrund av den faktiska nytta som den nationella samordningen bidragit med och den potentiella som finns, anser Ramböll att det vore en uppenbar förlust för verksamhetsområdet som helhet att inte fortsätta den nationella samverkan. Det är därför fantastiskt roligt att Vårdoch omsorgscollege nationellt tar över ansvaret för NKR under i första hand ett år. Många olika aktörer har varit engagerade i frågan om fortsatt nationell samverkan, då behovet har visat sig vara stort. Att resultatet är att Vård- och omsorgscollege tar stafettpinnen är bland annat tack vare Kommunal som är en av Carpes samverkansparter och en av parterna som står bakom föreningen som driver Vård- och omsorgscollege. Vård- och omsorgscollege Dialog och erfarenhetsutbyte med olika representanter från Vård och omsorgscollege nationellt har genomförts under projekttiden. Det har handlat om både övergripande frågor och specifika såsom handledarutbildning som nämnts ovan och Barn- och fritidsprogrammets möjlighet att ingå i den samverkan som Vård- och omsorgscollege består av. På senaste tiden har dialogen handlat om möjligheten för Vårdoch omsorgscollege att ta över NKR under en försöksperiod på ett år. Vilket som nämnts lyckats väl! 35

36 Handisam Handisam har på olika sätt bidragit med viktig omvärldsbevakning runt bland annat arbetet runt uppföljningen av socialpolitiken och Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och uppföljning av socialpolitiken. Hjälpmedelsinstitutet (HI) Att åldras med utvecklingsstörning att vilja men inte kunna var en kompetensutvecklingsinsats för chefer, genomfördes av HI inom ramen för delprojektet om åldrande. Den dialog som där hölls ledde fram till att HI vände sig till Carpe för att finna deltagare till sitt projekt runt teknik och hjälpmedel. Ett projekt som ingår i deras del av regeringsuppdraget runt personer med nedsatt beslutsförmåga. Via Carpe- KommunAnsvarig, CKA, förmedlades möjligheten om att delta i projektet, samt efterlystes deltagare. Resultatet blev att HI fick kontakt med flera intresserade verksamheter. Skolverket Till varje yrkesprogram i den nya gymnasieskolan ska det finnas nationella programråd. Organisationer och myndigheter m.fl. får nominera personer till de olika programråden. I avsaknad av branschråd för funktionshinderområdet fick Carpe möjlighet att nominera representant. Det gör att Carpe finns med även den här perioden i Skolverkets nationella programråd för Barn- och fritidsprogrammet, där inriktningen Socialt arbete är viktig för funktionshinderområdets del. Dialog med Skolverket har även funnits utifrån deras regeringsuppdrag att ta fram handledarutbildning kopplat till Yrkesprogrammen. Då Carpe 2 har arbetat med att ta fram en branschspecifik handledarintroduktion, har vid några tillfällen avstämningsmöten genomförts för ömsesidigt erfarenhetsutbyte. Med på dessa avstämningsmöten har även representant från Vård- och omsorgscollege varit. Socialstyrelsen Sedan starten av Carpe har Socialstyrelsen haft mycket kontakt och samverkan. Carpe och Nationella Kompetensrådets verkställande utskott har fungerat som en av Socialstyrelsens referensgrupper i framtagande av Allmänna råd om kompetens inom funktionshinderomsorgen. Det Nationella kompetensrådets verkställande utskott och projektledningen har även fungerat som dialogpartner när det gäller del av Socialstyrelsens uppdrag runt vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga med fokus på tvångs- och begränsningsåtgärder. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) Myndigheten för yrkeshögskolan är den myndighet som samordnar all eftergymnasial utbildning som inte är högskoleutbildning. Det är utbildningsanordnare i nära samverkan med arbetslivet som tar fram en utbildning. Därefter ansöker utbildningsanordnaren hos myndigheten om att få starta dem. Det är därför viktigt att det finns en efterfrågan av dessa utbildningar från arbetslivet. Samverkan med Myndigheten för yrkeshögskolan har skett både genom Carpes projektledning och dialog med NKR. Behovet och efterfrågan av utbildningar på eftergymnasial nivå kommer med all sannolikhet att öka i takt med att arbetet med titlar kopplat till kompetensnivåer ökar. För titeln Stödpedagog krävs eftergymnasial utbildning på minst 200 relevanta Yrkeshögskolepoäng eller minst 60 relevanta högskolepoäng. Via Carpe och NKR har det varit möjligt att för Myndigheten för Yrkeshögskolan att ha en dialog om branschens behov och efterfrågan av eftergymnasial utbildning. Enligt Myndigheten för Yrkeshögskola är NKR en unik möjlighet och plattform för dialog med funktionshinderområdet. Avsaknaden av ett branschråd täcks av Carpe och NKR. 36

37 Jämställdhet Jämställdhet är utöver tillgänglighet ett av de områden som ska belysas i alla socialfondsprojekt. Frågan om jämställdhetsintegrering har uppmärksammats på olika sätt under projekttiden. Bland annat har frågan om mäns och kvinnors deltagande i projektet diskuterats genom att den statistik som förts varit könsuppdelad. Statistik över deltagande i kompetensutveckling sammanställs och skickas ut till deltagande kommuner tre gånger per år. Det har visat sig liksom i tidigare projekt att männen inte deltar i kompetensutveckling i samma omfattning som de utgör i personalgrupperna. Däremot har de i detta projekt i genomsnitt lika många timmar kompetensutveckling per person 25 timmar som kvinnorna. (Intressant kan vara att notera att i Forum Carpe har männen fler timmar i genomsnitt än kvinnorna då de i större utsträckning deltagit i gymnasiekurser.) Jämställdhet har tagits upp i samband med kursen för nya Kompetensombud då de kan spela en stor roll i jämställdhetsarbetet genom att med egen förståelse uppmärksamma hinder och möjligheter på den egna arbetsplatsen. Jämställdhet har också diskuterats på träff för CKA, CarpeKommunAnsvarig, i samband med processutvärderingarna se sid 41, där jämställdhet har varit en fråga. Vid informationsträffar för att komma i gång med materialet Så får vi det bra på jobbet diskuteras jämställdhet som en av de faktorer som är viktiga att ta med i arbetet med att skapa tillit i arbetsgrupper. En fråga som finns med både på informationsträffarna och i projektledningsgruppens diskussioner är frågan om att män deltar i mindre utsträckning i kompetensutveckling. Problemet är att på arbetsplatsnivå där man kan göra något åt frågan ses det inte som en könsfråga utan som en individfråga och på den övergripande nivån där det tydligt att det är en könsfråga kan man inte konkret göra något. Projektledningen försöker att på olika sätt uppmuntra diskussioner kring denna fråga för uppmärksamma frågan. Jämställdhetsintegrering är också inskrivet i förfrågningsunderlaget för den upphandling gällande gymnasiekurser och kortkurser som genomfördes under projektet. I förfrågningsunderlaget står det inskrivet att utbildningsanordnaren ska visa hur de jobbar med att synliggöra både kvinnor och män i såväl utbildningsmaterial som i elevgruppen. De ska även arbeta med exempel som både kvinnor och män kan relatera till och att de ska ha en medvetenhet om hur kvinnor och män framställs i utbildningsmaterialet de använder. Viktigt även att de är medvetna om hur samtalsutrymmet fördelas under kurserna mellan kvinnor och män. Frågan om jämställdhet diskuterades ur perspektivet Jämställd kompetensutveckling män och kvinnors deltagande på flera Kompetensombudsträffar som genomfördes under projektet. För att väcka diskussion och skicka med en praktisk diskussionsfråga gavs tid för att diskutera jämställdhet utifrån frågan: Finns det manliga eller kvinnliga arbetsuppgifter på din arbetsplats? Syftet var att inspirera till fortsatt dialog i frågan på arbetsplatserna. 37

38 Tillgänglighet I Carpe har frågan om tillgänglighet funnits med som en röd tråd genom hela projektet då också den är ett av de områden som ska belysas i alla socialfondsprojekt. Inom funktionshinderområdet är frågan om tillgänglighet ofta närvarande. Det är dock inte alltid man pratar om tillgänglighet ur ett medarbetarperspektiv. Tillgänglighet har funnits med som tema på kurserna för nya Kompetensombud. Där visades de filmer som finns på Handisams hemsida Öka tillgängligheten. Dessa följdes upp med en kort diskussion och förhoppningsvis inspiration att både visa och diskutera filmerna i arbetsgrupperna. Tillgänglighet är inskrivet i förfrågningsunderlaget för den upphandling av gymnasiekurser och kortare kurser som genomfördes under projektet. En medvetenhet om vikten av tillgängliga lokaler finns alltid med vid bokning av lokaler. Vid den gemensamma Kompetensombudsoch chefsträffen i september 2013 medverkade en ambassadör från (H)järnkoll och berättade utifrån egen erfarenhet om hur det är att leva och arbeta med en psykisk funktionsnedsättning. Berättelsen öppnade för diskussioner om attityder, förhållningssätt och bemötande av personer med psykiska funktionsnedsättningar på arbetsplatser och hur man som chef och kollega kan vara ett stöd. I samband med det spreds även kunskap om det handledningsmaterial som har tagits fram av (H)järnkoll; Så gör du som chef och Så gör du som kollega. Liksom att tillit är viktig när det gäller hur allas kompetens tas till vara, så är tillit även viktig när det gäller funktionsnedsättning. Är tilliten hög ökar chansen för öppna diskussioner om eventuella synliga och osynliga funktionsnedsättningar, som exempelvis dyslexi. Carpe har bland annat presenterat Kommunals studiematerial Ord som bråkar på Kompetensombudsträffar för att förståelsen för vad det innebär att ha dyslexi ska bli mer allmän. På Carpes hemsida har dessutom funnits en länk till Kommunal där man kostnadsfritt kunnat beställa materialet. Frågan om tillgängligheten i kompetensutvecklingsaktiviteter inom Carpe har även funnits med i Processutvärderingen. 38

39 Utvärdering OM DEN LÄRANDE UTVÄRDERINGEN Ramböll Management Consulting har på uppdrag av Carpe genomfört den lärande utvärderingen av projekt Carpe 2. Den lärande utvärderingen har fungerat som ett stöd i projektets genomförande. Genom löpande uppföljning har utvärderingen bistått med kunskap om i vilken utsträckning uppställda mål och resultat uppnås och vad som förklarar måluppfyllelsen. Utvärderingen som helhet har utgått från ett antal vedertagna frågeområden som används i utvärderingar och utredningar för att strukturera och säkra bredden i en studie. Utvärderingen av Carpe 2 har fokuserat på följande frågeområden: Relevans - Är projektets mål relevanta för målgruppen? Måluppfyllelse - I vilken utsträckning uppnås målen? Effektivitet - Är de arbetssätt som används i projektet effektiva för att uppnå målen? Hållbarhet - Hur bidrar Carpe 2 till positiva effekter i ett längre tidsperspektiv? Genomförandet av den lärande utvärderingen har varit uppdelat i fyra faser: förberedelsefasen, nulägesanalysen, halvtidsutvärderingen och slututvärderingen. 39 Förberedelsefasens syfte har varit att skapa en gemensam förståelse mellan utvärderarna och uppdragsgivaren för vilka mål som projektet ska uppnå och vilka förväntningar som finns på utvärderingen. I förberedelserna har Ramböll tillsammans med projektgruppen och styrgruppen utarbetat en förändringsteori, för att tydliggöra logiken mellan det som ska uppnås och de aktiviteter som utförs. Det bidrog till att säkerställa att såväl utvärderare som aktörer knutna till projektet haft en gemensam bild av vad som ska uppnås och hur det är tänkt att gå till. Nulägesanalysen genomfördes under hösten Syftet med nulägesanalysen var att bidra till projektets kontinuerliga förbättringsarbete. Huvudsakligt fokus var att analysera vilka förutsättningar som finns för projektet att nå önskade resultat. Halvtidsutvärderingen genomfördes under våren 2013 och presenterade i september Resultatet visade gällande Måluppfyllelse kring lärande och vardagsutveckling: Ramböll gör bedömningen att projektets positiva resultat vad gäller lärande och vardagsutveckling i huvudsak kan förklaras av projektets medvetna arbete för att ge frågor om vardagslärande en framträdande plats, vilket inte minst är tydligt genom att den övergripande delen om lärande och vardagsutveckling är obligatorisk. Ramböll uppfattar att lärande och vardagsutveckling genomsyrar projektets insatser och arbete. Att det även arbetas med lärande och vardagsutveckling i Forum Carpe har bidragit till de goda resultaten. De goda omdömena kopplade till Yrkeskraven uppfattar Ramböll beror på de många behov de kan tillmötesgå. Flera Ramböll pratat med betonar att Yrkeskraven utgör ett mycket viktigt verktyg i det arbetet. Att det inte är fler som instämmer helt i påståendet kopplat till Yrkeskraven uppfattar Ramböll beror på att alla inte har kommit så långt i arbetet med dem. Ramböll har inte fått några indikationer på att Yrkeskraven i sig inte är relevanta eller användbara.

40 Mot bakgrund av vad som framkom i halvtidsutvärderingen ansåg Ramböll att några punkter var angelägna att diskutera vidare. Bland dem fanns att Ramböll uppfattade att det fanns en vilja att på ett tydligare sätt kunna visa på resultaten i sin egen kommun av deltagandet i forumet, både som ett led i arbetet med lärande och vardagsutveckling och för att synliggöra nyttan med arbetet för beslutsfattare. Mer specifikt handlade det om en vilja att utforma verktyg och eller rutiner för att kunna följa upp vad kommunen som helhet och deltagande arbetsplatser tagit del av samt om och i så fall hur - förvärvad kunskap kommit till användning. Som en följd av halvtidsutvärderingen diskuterades i projektledningen, med CKA, styrgrupp och Kompetensombud vilka verktyg som redan finns och som i vissa fall skulle kunna användas mer, som processutvärderingen och den kvantitativa statistik som skickats ut varje tertial, med siffror på kommunnivå. Halvtidsutvärderingen resulterade även i Verktygslåda för lärande och utveckling i vardagen förutsättningar och verktyg som går att ladda ner från Carpes hemsida. Slututvärderingen genomfördes under våren 2014 genom enkäter till deltagarna, fokusgrupper och telefonintervjuer. Slututvärderingen som redogör för den slutliga måluppfyllelsen och vad som förklarar resultaten kommer att spridas till externa parter och ska kunna utgöra ett stöd i samverkan och i utveckling inom verksamhetsområdet. Slututvärderingen blir klar till slutkonferensen, alltså samtidigt som den här rapporten och resultatet kan därför inte beskrivas här. Men i en förhandsinformation skriver Ramböll: Vår samlade bedömning utifrån tidigare och föreliggande datainsamling är i varje fall att Carpe 2 i stor utsträckning bidragit till projektets målsättningar. Projektet har både bidragit till utveckling av kompetens på individnivå för deltagarna, till förändringar på organisationsnivå hos flera deltagande verksamheter och har satt betydande avtryck på nationell nivå. De fyra delprojekten uppvisar överlag goda resultat, särskilt delprojektet Åldrande. Svagast resultat tycks ha uppnåtts i delprojektet Handläggare. Vidare är Rambölls bedömning att projektet har bidragit till att lyfta frågan om hur lärdomar sprids och implementeras i deltagande verksamheter, i flera fall har projektet även bidragit till att nya rutiner och arbetssätt har implementerats för detta. Vad gäller utvärderingskriteriet hållbarhet är vår bedömning att Carpe 2 har skapat förutsättningar för hållbara resultat i deltagande verksamheter och att det finns goda förutsättningar för att fortsätta arbetet på såväl regional som nationell nivå genom Forum Carpe respektive NKR. För att ta del av slututvärderingen se Carpes hemsida. EGENUTVÄRDERING Kursutvärdering Carpe 2 har använt sig av olika metoder för egenutvärdering. Nya föreläsningar utvärderades för att användas som grund för förändringsarbete. Nya kurser följdes av projektledningen på olika sätt för att säkerställa att de motsvarade förväntningar och behov. De upphandlade utbildningsanordnarna var alltid mycket lyhörda och gjorde de förändringar som var möjliga inom respektive kursram. Exempelvis har ett par seminarieserier utvecklats till form, innehåll och omfattning efter synpunkterna från deltagarna i utvärderingarna. 40

41 Högskolekurser som togs fram under Carpe 2 följdes av projektledningen för att fånga synpunkter och förbättringsförslag. Dessa togs tillvara av kursledningen och bidrog till att utveckla kursen vidare. Processutvärdering Den viktigaste metoden för egenutvärdering var den processutvärdering som Kompetensombuden genomförde på sina arbetsplatser. Syftet var att följa och utvärdera projektet Carpe 2 på arbetsplatsnivå, se att projektet framskred såsom planerat och att kunskaper och erfarenheter under projektets gång togs tillvara och användes. Men även för att få en helhetsbild av projektet. Processutvärderingen är ett verktyg för kommuner och arbetsplatser att använda i sitt uppföljningsarbete. Den är ett sätt att fånga nyttan och följa upp deltagandet i kompetensutveckling. Det resultatet kan sedan användas på olika nivåer. Som till exempel på respektive arbetsplats men också för att kunna visa på resultatet i kommunen av deltagandet i Forum Carpe och projekt Carpe kanske för beslutsfattare. Ett viktigt användningsområde är att den kan fungera som ett verktyg i lärandet på arbetsplatsen. Frågorna i Processutvärderingen fungerar som ett underlag för diskussioner i arbetsgruppen som i sig blir en del i lärande och utveckling i vardagen. Frågornas teman driver lärande och vardagsutvecklingsfrågor framåt. Metoden har utarbetats i samråd med professor P.E. Ellström Open space som förebild. Kompetensombud (såväl i tidigare projekt, i föregående projekt Carpe som i nuvarande Carpe) har aktivt deltagit i utarbetandet av processutvärderingen. Den genomfördes vid tre tillfällen under projekttiden. Detta annonserades via Carpes hemsida där man under rubriken Kompetensombud hittade Processutvärderingen. En checklista med frågor låg på hemsidan i början av respektive period och frågorna besvarades via en länk på hemsidan. Med hjälp av checklistan med frågor genomfördes Processutvärderingen som gemensamma diskussioner på arbetsplatsen, exempelvis på arbetsplatsträffar. Ett tips har varit att se tillbaka på de två tidigare Processutvärderingarna för att tydligare se den egna utvecklingen. Processutvärderingen kan fungera som en del i arbetet med att följa nyttan i den egna kommunen och på den egna arbetsplatsen. Om man sedan kombinerar den med den kvantitativa statistik som skickas ut regelbundet, samt de enskilda kompetensplanerna och verksamhetens kompetensplan, så bildar de tillsammans verktyg för att diskutera och följa nyttan och utvecklingen. Utvärdering vad, varför och hur? Vid några tillfällen under projekttiden har utvärdering varit i fokus på Kompetensombudsträffar och olika metoder, som exempelvis PMI och fokusgrupp har använts gällande Kompetensombudsrollen. Detta har gjorts både som en del av utvärdering och för att ge Kompetensombuden verktyg för att kunna utvärdera på hemmaplan. Tre frågor Förutom de enkäter som ingått i Rambölls utvärdering har även chefer, samordnare och Kompetensombud vid ett tillfälle besvarat tre frågor om vad Carpe, såväl Forum Carpe 2 som projekt Carpe, betytt ur olika perspektiv. Alla svar har kunnat läsas på Carpes hemsida. Här följer ett litet axplock: 41

42 Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? Kompetensombud Det har betytt otroligt mycket. Jag har växt i min yrkesroll och har kontroll över min roll. Det märks också hur jag bemöter mina arbetstagare. Jag har en bättre förståelse för hur jobbigt livet kan vara för dem. Bra verktyg i mitt arbete har jag också fått. Mitt arbete är viktigt. För mig har det betytt mycket att få träffa andra kompetensombud, föreläsare... Kunna utbyta kunskap och idéer, lära mig nya saker och att tänka nytt. Känner mig alltid stärkt efter möten, utbildningar eller kurser. Jag har ett fantastiskt jobb att gå till där ingen dag är den andra sig lik! Härligt. Enhetschefer Det har betytt väldigt mycket för mig personligen eftersom jag fått möjlighet att läsa på högskolor. Jag tillhör gruppen chefer utan högskoleutbildning som arbetat i väldigt många år. Jag har kunnat ta till mig av fördjupad kunskap och ny forskning som till viss del även har blivit förankrat i mina arbetsgrupper. Jag har blivit självsäkrare i min roll som chef. Mycket. Jag ser Carpe som en viktig del i kvalitetsarbetet. Jag har personligen deltagit i flertalet kurser och därigenom stärkt mitt nätverk och givetvis tillägnat mig massor av kunskap. Samordnare Att jag kan komplettera min utbildning så jag blir behörig att fortsätta den enhetsledarroll jag har idag. Jag har lärt mig otroligt mycket på dessa utbildningar trots att jag har 24 års erfarenhet av omsorgen. Det har stärkt mig i min yrkesroll. Jag har en stor aptit på kompetensutveckling och har under denna tid haft ett härligt smörgåsbord av kurser och föreläsningar att välja mellan! Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Kompetensombud Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss. Man märker av en mer säkrare och tryggare arbetsgrupp. Mycket! Vi ser lösningarna och inte problemen. Mycket, framför allt Yrkeskraven har stärkt rollen. Arbetsgruppen har fört mer reflekterande diskussioner och utbytt erfarenheter. Enhetschef För arbetsgrupperna har Carpe betytt väldigt mycket. Man har fått fördjupande kunskaper, grupperna har blivit mera reflekterande över sitt dagliga arbete. Man pratar mycket om etik och bemötandefrågor. Ökande kunskaper inom verksamhetsområdet, viktigt att träffa andra och utbyta erfarenheter, personlig assistans är ett område med i övrigt få möjligheter till fortbildning och sammankomster. Vardagslärandet har ökat. Samordnare Stärkt gruppen genom att alla inser att de kan bidra med något. Positiv anda i gruppen att det finns kompetensutveckling som de inte behöver tjata sig till att få. Det har startat upp en process av nytänkande kring arbetsmetoder, förhållningssätt och de specifika behoven i funktionsnedsättningen och för att synliggöra vårt uppdrag. 42 Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för brukarna? Kompetensombud Det har betytt att fokus har flyttats från omhändertagande till att stödja den enskilde att klara själv. Att brukarna nu har en större möjlighet till att vara delaktiga, men det måste utvecklas mycket mer. Större inflytande över sitt liv och hur de får sitt stöd. Mer professionellt bemötande från personalen. Enhetschef Jag tror (också) att personalomsättningen minskat kraftigt genom att yrkesstatusen har stärkts. Det märker brukarna påtagligt genom att antalet nya personer minskat. Att brukarna fått ett bättre bemötande. Att medarbetarnas kunskap som de fått med Carpe givit större möjlighet för brukarna till ett ökat självbestämmande. Samordnare Personalen får bättre förståelse för individerna och deras funktionshinder, vilket innebär att bemötandet blir bättre. Större säkerhet och tydlighet hos personalen som får en medvetenhet i sitt handlande!

43 Intern revisor Liksom i tidigare Carpeprojekt har en person i projektledningen haft i uppdrag att en gång per kvartal gå igenom projektledningens minnesanteckningar för att se om någon punkt hänger i luften. Resultatet har sen följts upp i projektledningen och åtgärdats på olika vis. Kommundialoger En gång om året, alltså två gånger under Carpe 2 har projektledningen besökt kommunerna för att på plats ha en dialog om aktuella frågor i Carpe. Bland de frågor som diskuterats finns Carpe 2 vad gör vi med resultaten? Varje kommun beslutar själv om hur många och vilka som bör vara med. Det kan exempelvis vara CKA, styrgruppsrepresentant, avdelnings/förvaltningschef (motsvarande) handläggare, Kompetensombud, politiker, representant från fack och personalavdelning samt intresseorganisationer och andra som man ser som nyckelpersoner. Kommundialogen är en viktig del i den kvalitativa uppföljningen och utvärderingen av Carpe. 43

44 Fortsatt utvecklingsbehov I projekt och andra utvecklingsarbeten synliggörs ofta vissa områden som behöver fortsatta satsningar för att utvecklas. Vissa utvecklingsområden var tydliga vid projektets start medan andra tydliggjorts under projekttiden. Ett område, som var ganska klart redan innan projektet, var bristande kompetens om exempelvis personer med utvecklingsstörning som åldras hos olika aktörer. Aktörer som inom andra områden bistått med kompetensutveckling: Det blev direkt tydligt att de områden som Carpe 2 fokuserade på var kompetensområden som Habilitering & Hälsa inte kunde matcha. Organisationens medarbetare hade inte rätt kompetens för att tillgodose de behov projektet hade. Citat från H&H:s text på sid 8. Frågan om rätt kompetens när det gäller funktionshinderområdet hos lärare inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen är en viktig utvecklingsfråga. Genom erfarenheter från arbetet i Carpe går det att säga att det ofta är svårt att hitta lärare med rätt kompetens för att utbilda inom funktionshinderområdet, även om det förstås finns. Frågan behöver lyftas till nationell nivå och samverkan mellan skola och arbetsliv behöver öka för att på så sätt bidra till rätt kompetens i utbildningarna av framtida medarbetare. FORUM CARPE Genom Form Carpe, där samtliga kommuner i Stockholms län nu ingår, finns stora möjligheter att på olika sätt arbeta vidare med resultaten från Carpe 2. Det har funnits en samverkan mellan Carpe 2 och Forum Carpe och resultat från Carpe 2 har presenterats i Forum under resans gång- Men framför allt finns nu Forum Carpe som arena för tillvaratagande av resultat och fortsatt arbete i samverkan med kommunerna. I Forum Carpe fortsätter Lärande och vardagsutveckling att genomsyra arbetet. Det finns behov av fortsatt utveckling inom alla delprojektens områden, både på lokal, regional och på nationell nivå. Nedan följer en beskrivning över dessa utvecklingsområden kopplat till respektive delprojekt. Arbete och studier Att personer med funktionsnedsättning får stöd till studier och blir klar med dem gör att det kan bli lättare att få jobb, att man helt enkelt blir mer anställningsbar. Om utbildningsanordnarna inte har möjlighet fullt ut att stödja i studier, vem ska då göra det? Hur ska det stödet organiseras och vem har det ansvaret och hur samverkar olika myndigheter kring brukarens önskemål och behov. Det är en av de frågorna som behöver fortsätta belysas efter att delprojektet tagit slut. Att stödja till studier är inte lika självklart för en daglig verksamhet och inte heller på boenden och finns inte heller som ett uttalat uppdrag. Hur man ska stödja till studier är fortfarande ett utvecklingsområde att fortsätta fokusera på. Åldrande Bland annat visar intresset av den nationella konferensen på att det finns ett fortsatt behov av kompetensutveckling runt åldrandet. Klart är också att det behöver forskas mer på området för att få fram ännu mer kunskap och arbetsmetoder. Men det är också viktigt att använda den kunskap som faktiskt finns och rusta för nu och en framtid där behoven ökar. Aktiviteterna inom projektet vittnar om att det är viktigt att fortsatt lyfta viktiga frågor runt åldrandet både lokalt, regionalt och nationellt. Om man tidigare inte riktigt uppmärksammat åldrandet hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar är det nu lika viktigt att inte förutsätta att vi talar om en homogen grupp utan fortsatt värna varje persons vilja och önskan om livet, hela livet. 44

45 Utmaningar blir att leda och arbeta i verksamheter där man fortsatt ger individuellt stöd och där kompetensförsörjning mycket kommer att handla om att erbjuda stöd i samverkan med aktörer som är viktiga i åldrandet. Att tydliggöra olika aktörers uppdrag och var kunskap om funktionsnedsättning och åldrande och dess konsekvenser om ska finnas. Detta och att öka kunskap och rusta för samverkan kommer att vara viktiga frågor att jobba vidare med. Chefer utan högskoleutbildning Frågan om vad som är relevant kompetens för en chef som förestår en verksamhet inom området för stöd och service till personer med funktionsnedsättning kräver fortsatt uppmärksamhet. Frågan kan förhoppningsvis leva vidare genom NKR. För många av de chefer som deltog i delprojektet för chefer utan högskoleutbildning har arbetet med att skaffa formell kompetens bara börjat, en lång väg kvarstår. I dialog med chefens chef och genom den personliga utvecklingsplanen behöver frågan om chefens kompetens även efter projektets slut hållas levande. Kraven på en evidensbaserad praktik inom socialtjänst kommer i framtiden att ställa ännu högre krav på chefernas kompetens. Handläggare Erfarenheter från delprojektet visar att handläggarnas arbetssituation i många fall kännetecknas av hög arbetsbelastning och personalomsättning. Förutsättningar för lärande och vardagsutveckling är därmed begränsade och behöver stor uppmärksamhet framöver. Regeringens satsning på kompetensutveckling i form av en högskolekurs på 7,5 hp visar på de kompetenskrav som ställs på handläggarna. I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2008:32) framgår den enorma bredd av kompetens som den enskilde förväntas ha och vidareutveckla. Lärande och utveckling i vardagen Även lärande och vardagsutveckling som är ett ständigt pågående arbete, behöver fortsätta utvecklas. Här kan man med fördel fortsätta att lära av och med varandra, något som är ett av Forum Carpes stora möjligheter. Men att organisera för utveckling, skapa strukturer för att lära av och med varandra mm förutsätter kompetens hos chefer på olika nivåer. Det förutsätter även en trygg arbetsgrupp med rätt kompetens för sina arbetsuppgifter och en hög grad av tillit till varandra. Det gör att frågan om rätt kompetens behöver fortsätta lyftas både lokalt, regionalt och nationellt. Chefers kompetens Chefer behöver, förutom rätt kompetens för sitt uppdrag, möjlighet till kompetensutveckling för att leda en ofta bred verksamhet som ofta befinner sig i förändring och utveckling. En rapport framtagen av en arbetsgrupp i Nationella Kompetensrådet, som genomfört en enkätundersökning i landets kommuner kring frågan om chefers kompetens skriver: Vi finner, att vår enkät tydligt visar, att det behövs en samordnad nationell insats som stöd för kommunerna. En nationell insats som i ett första skede behöver: utreda vilka specifika kunskaper som chefer på denna nivå (första linjens chefer) skall ha utarbeta och fastställa kunskaps- och kompetenskrav för chefer inom funktionshinderområdet initiera en översyn av nuvarande högskoleutbildning (grundutbildning) för att kunna skapa en högskoleutbildning med inriktning mot funktionshinderområdet utveckla en specifik fortbildning för chefer inom funktionshinderområdet stödja och finna former för ett ökat samarbete/samverkan mellan forskning (högskola) och kommunernas funktionshinderomsorg Läs rapporten på Medarbetares kompetens För att rekrytera medarbetare med rätt kompetens är samverkan med gymnasieskolornas yrkesprogram, Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammets soci- 45

46 ala inriktning av största vikt. Det behöver ske både lokalt, regionalt och nationellt. Det är även viktigt att den dialog som finns med Myndigheten för yrkeshögskola fortlever. Genom att beskriva både behov och efterfrågan av eftergymnasial kompetens ökar möjligheten att fler Yrkeshögskoleutbildningar beviljas. Den dialogen pågår i samband med att ansökningar görs men den nationella dialogen som startats via nationella Kompetensrådet behöver också fortsätta. Fortsatt nationell samverkan Genom att Vård- och omsorgscollege tar över värdskapet för Nationella Kompetensrådet, i första hand under ett år skapas fortsatta möjligheter att tillsammans i landet lyfta viktiga frågor kopplat till kompetens nationellt. Tillsammans med SKLs nätverk av utvecklingsledare för satsningen kring evidensbaserad praktik i socialtjänsten, som sedan 2013 även omfattar funktionshinderområdet, finns förhoppningsvis stora möjligheter att både synliggöra och tydliggöra områdets behov som grund för att påverka. 46

47 Reflektioner och tips Då Carpe 2 är ett så kallat pärlbandsprojekt, där erfarenheter från tidigare projekt tas med och fortsätter utvecklas, så är följande reflektioner och tips delvis desamma som funnits med i tidigare projekt. Reflektionerna och tipsen kvarstår alltså i många fall och några nya har tillkommit. AVGRÄNSNING En av de viktigaste förutsättningarna för att ett projekt ska lyckas är att det är väl avgränsat och har en tydlig målgrupp samt att målgruppen har ett uttalat behov av att arbeta med de problemområden som projektet har som syfte. PLANERA FÖR PROJEKTSLUT För att öka möjligheten till att projektresultat kan leva vidare bör redan vid projektstarten planer göras för vilka aktiviteter som behövs och vilka aktörer som är viktiga. Genom att föregående projekt Carpe har resulterat i den kommungemensamma funktionen Forum Carpe, där länets samtliga kommuner deltar finns en unik möjlighet att ta hand om resultaten av Carpe 2. Det är dock lika viktigt att respektive kommun själv definierar vad som behövs för att ta hand om resultaten i den egna verksamheten. PROJEKTORGANISATIONEN MED KOMPETENSOMBUD En projektorganisation med flera olika fasta grupper som möjliggör olika former av dialog inför och under projektet är en framgångsfaktor. Ju större projekt desto fler olika grupper, vissa fasta och vissa temporära utifrån ett särskilt behov. En av de fasta grupperna i projekt Carpe har varit funktionen Kompetensombud. Genom att utse ett Kompetensombud på arbetsplatsen har chefen en person som kan vara motor i det utvecklingsarbete som ett projekt innebär. Syftet med Kompetensombuden är att säkerställa en hög grad av delaktighet, trots ett projekts storlek. Kompetensombuden är en av länkarna i kedjan av viktiga aktörer i projektet. Att satsa på Kompetensombud i verksamheten kan vara ett sätt att organisera för utveckling. Viktig är också funktionen i Carpe som kallas CKA CarpeKommunAnsvarig. Att det finns en person som har ansvar för kontakt med projektledning och för att information förs vidare åt både håll är en framgångsfaktor. RESPEKT FÖR LINJEORGANISATIONEN En framgångsfaktor är att aldrig sätta linjeorganisationen ur spel. Det är chefer som har ansvar för verksamhets- och kompetensutveckling före, under och efter ett projekt. Projektet kan vara ett verktyg och ett stöd i arbetet som möjliggör kompetensutveckling men ansvaret ligger hos chefen. Det är lätt gjort att ett projekt tar över en chefs ansvar men det innebär att det inte finns någon långsiktighet i utvecklingsarbetet som då avstannar när projektet är avslutat. En pågående dialog om att organisera för utveckling där man kan lära av hur andra gör är avgörande för ett hållbart resultat. SAMVERKAN MED ANDRA Att samverka med alla som arbetar med frågor som rör verksamhetsområdet och förstärka varandra i stället för att konkurrera är en framgångsfaktor som gynnar alla. Att skapa samverkan som bygger på strukturell samverkan förutsätter många gånger en personell samverkan men blir inte långvarig om den stannar vid personell samverkan. Att bygga hållbara relationer där respekt för varandras kunskaper, erfarenheter och möjligheter finns med gagnar utveckling enligt 1+1 =3. Ett av Carpes mantra har varit att inte göra något som någon annan gör och förmodligen 47

48 gör bättre, eftersom de koncentrerar sig på just det. I stället har Carpes projektorganisation och informationsnät ställts till förfogande för att sprida andras goda arbete på olika sätt. KOMPETENSUTVECKLING SOM MÅL OCH MEDEL Man kan beskriva Carpes arbete på olika nivåer och se kompetensutveckling som ett mål men också som ett medel för strategisk påverkan. Kompetensutveckling som mål handlar om individ och gruppnivå. Medarbetare och chefer får ökad kompetens och kan därmed på ett bättre sätt arbeta utifrån områdets ledande intentioner. Kompetensutveckling som medel för strategisk påverkan innebär att genom att genomföra kompetensutveckling, som har sin grund i verksamheternas och samverkansparternas behov, kunna föra i bevis att detta behövs kontinuerligt och inte som en engångsinsats. Med andra ord, det nationella arbetet kan inte vänta tills man har ett färdigt resultat utan en styrka är att använda utvecklingsarbetet medan det pågår. Det kan handla om att tillsammans med andra skapa efterfrågad kompetensutveckling som inte finns att tillgå. Att arbeta med olika professioner för att få ihop en kompetensutvecklingsinsats inom olika områden. ATT ORGANISERA FÖR UTVECKLING Det är viktigt att inse värdet av och skapa strukturer för att ta tillvara den kompetens som finns. Även det arbetet kan ses på flera nivåer som individ-, grupp-, kommun- och projektledningsnivå. Under projekttiden har arbetet med att synliggöra och skapa strukturer för lärande och att organisera för utveckling tagit fart. Under föregående Carpe lades tid och kraft på att delta i kompetensutveckling. Arbetet att på arbetsplatsen skapa strukturer för att den enskildes kompetens kommer hela arbetsgruppen och därmed brukaren till del, fick då på många håll stå tillbaka. Det som under föregående Carpe väckte en medvetenhet om behovet av strukturer för lärande och att organisera för utveckling, har under Carpe 2 mer och mer övergått till att på olika sätt arbeta för det. Det var självklart flera verksamheter som redan innan Carpe 2 arbetade med frågan men medvetenheten har blivit större. Det är dock ett ständigt pågående arbete som inte blir färdigt. Det finns ingen tid över som man istället kan använda till utvecklingsarbete utan den måste skapas genom nya arbetssätt. Erfarenheter visar att utveckling tar och behöver tid och att strukturer för att arbeta med lärande och vardagsutveckling behöver skapas och implementeras. För bästa resultat behöver därför verksamhets- och kompetensanalyser göras kontinuerligt. ATT TRO PÅ DEN EGNA KRAFTEN Även om ett problem kan vara bristande kompetens så finns inom alla organisationer spetskompetens av olika slag. Att på olika sätt använda den egna kraften på kommunnivå, i projektledning och hos samverkansparter är att på en annan nivå arbeta för att den enskildes kompetens kommer andra till del. Det är ett kostnadseffektivt sätt att arbeta med kompetensutveckling samtidigt som det är ett sätt att värdesätta den kompetens som finns. Det innebär också en långsiktighet, d.v.s. att det tas fram former för att använda befintlig kompetens även efter projektets slut. Viljan att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet har ökat i takt med att projektet fortgått. Ur projektledningens perspektiv är det allt fler som tror på den egna kraften. Att lära av och med varandra har blivit något av Carpes signum! TILLIT I ARBETSGRUPPEN Enligt egna undersökningar i tidigare projekt men även genom samtal i många grupper i detta projekt har det blivit tydligt att tillit är en förutsättning för att man i en arbetsgrupp ska använda gruppens samlade kompetens. Det är svårt att både berätta om vad man kan och kanske ännu mindre vad man inte kan om det inte finns en hög grad av tillit. Det innebär att resurser som man lägger på kompetensutveckling är bortkastade om man inte samtidigt arbetar för att öka tilliten. En arbetsgrupp med hög grad av förtroende skapar arbetstrivsel som i sin tur är positiv 48

49 för den enskildes hälsa. Vi är varandras arbetsmiljö. Dessutom medför tillit ett trevligt bemötande och medarbetarnas bemötande av varandra präglar ofta bemötandet av brukarna. STAFETTPINNE Projektledningens arbetssätt, stafettpinne, är ett tidseffektivt sätt som kan rekommenderas. Det innebär att fortsätta en kollegas arbete för att sen återlämna det eller lämna det vidare till nästa. Att föra stafettpinnen vidare innebär att ansvaret för arbetet lämnas vidare man ber alltså inte om hjälp och man har en tillit till att de förändringar som görs är de bästa för att nå målet, även om det blev annorlunda än man själv skulle ha gjort. Att de som är på plats tar beslut utan att skjuta upp beslutet tills alla är närvarande är en annan del i att ha tillit till att kollegorna agerar med projektets bästa för ögonen. VÄXELVERKAN MELLAN OLIKA FORMER AV KOMPETENSUTVECKLING En framgångsfaktor är att erbjuda olika former av kompetensutveckling från poänggivande kurser på gymnasie- och högskola till föreläsningar, seminarieserier, olika former av erfarenhetsutbyten och studiecirklar etc. Samma ämne kan med fördel erbjudas i olika former. Någon kan delta i en högskolekurs om exempelvis lagstiftning, andra på arbetsplatsen kan delta i föreläsning och samtliga på arbetsplatsen kan delta i en arbetsplatsförlagd studiecirkel. Att individer har olika lärstil och lär på olika sätt är ett viktigt skäl till ett erbjuda olika former av kompetensutveckling. KOMMUNIKATIONENS BETYDELSE För att nå ut i en stor projektorganisation krävs en medveten kommunikation. Att kommunicera på olika sätt och genom vidarekommunikatörer är ett måste. För att detta ska lyckas behövs olika verktyg såsom en aktuell och tillgänglig hemsida, någon form av nyhetsblad men även visst stödmaterial för att underlätta vidarekommunikationen och säkerställa att man har samma budskap. PROJEKTLEDNING En projektledning måste bestå dels av personer som har djup och erkänd kunskap om verksamhetsområdet dels av personer med kunskap i att driva projekt. Det är även viktigt att se administrationen i alla dess delar som en del av ett projekt och inte något som stör projektarbetet och ha tydliga rutiner och avsätta tillräckliga resurser. MER INFORMATION OCH KONTAKT Den som vill veta mer om projekt Carpe är välkommen att kontakta projektchef Carin Bergström. E-post: Tfn:

50 50

51 51

52 52 Foto och illustrationer om inget annat anges: projekt Carpe 2 Tryck: Edita Bobergs 2014

Ett UTVECKLINGSPROJEKT

Ett UTVECKLINGSPROJEKT November 2009 Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 30 juni 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) (Latin: fånga, ta tillvara) - Ta tillvara det som finns och görs samt det som andra gör - Kompetensutveckling

Läs mer

Ett UTVECKLINGSPROJEKT

Ett UTVECKLINGSPROJEKT Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 31 mars 2012 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) Februari 2010 (Latin: fånga, ta tillvara) - Ta tillvara det som finns och görs samt det som andra gör - Kompetensutveckling

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Vid den här Kompetensombudsträffen deltog närmare 60 personer. På frågan

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling. Information till utbildningsanordnare i Carpe

Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling. Information till utbildningsanordnare i Carpe Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling Information till utbildningsanordnare i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe Syftet med materialet är att informera utbildningsanordnare om Carpe

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Ekerö, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Österåker har besvarat frågorna i utvärderingen.

Läs mer

Kompetensrådsträff 2011-03-17

Kompetensrådsträff 2011-03-17 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU )

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Inledning Denna gång genomfördes Nationella Kompetensrådets

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Januari mars 2013 Gemensam Lägesrapport

Januari mars 2013 Gemensam Lägesrapport Redovisning till ESF rubriker Januari mars 2013 Gemensam Lägesrapport 1. PROJEKTORGANISATORISKT a) Grupper Projektledningen Projektledningsgruppen fungerar bra som team. Vi kan dela med oss och stödja

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE. Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2015

Socialförvaltningen CARPE. Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2015 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2015 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som hade temat kompetens och rekrytering. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Ylva Disheden, Länsstyrelsen

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Förmiddagen innehöll diverse olika Carpe frågor, en blandning av information

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(10) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011 3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober december 2012 Inledning Socialfonden

Läs mer

UPPFÖLJNING AV FORUM CARPE

UPPFÖLJNING AV FORUM CARPE Avsedd för Forum Carpe Dokumenttyp Uppföljning Datum Augusti, 2013 UPPFÖLJNING AV FORUM CARPE UPPFÖLJNING AV FORUM CARPE Ramböll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0) 8 568 494 40 F

Läs mer

Lärande och utveckling i vardagen. förutsättningar och verktyg

Lärande och utveckling i vardagen. förutsättningar och verktyg Lärande och utveckling i vardagen förutsättningar och verktyg Om Carpe - bakgrund I detta material nämns Carpe som en enhet. Fram till och med 30 juni 2014 består Carpe av två delar, Forum Carpe och projekt

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(11) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli-september 2012 Inledning Socialfonden

Läs mer

Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet

Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet En del av Vård- och omsorgscollege Nationella Kompetensrådet NKR bildades 2010 och på initiativ

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(9) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011 3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli september 2013

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

bladet N är du läser det här har ännu en termin med kompetensutveckling i Carpe 2 och

bladet N är du läser det här har ännu en termin med kompetensutveckling i Carpe 2 och bladet N är du läser det här har ännu en termin med kompetensutveckling i Carpe 2 och Forum Carpe passerat. Planering för hösten 2013 pågår för fullt, så håll utkik på de kalendarier som finns på Carpes

Läs mer

- ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom funktionshinderområdet i 19 kommuner i Stockholms län 2009-01-01 2012-03-31

- ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom funktionshinderområdet i 19 kommuner i Stockholms län 2009-01-01 2012-03-31 - ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom funktionshinderområdet i 19 kommuner i Stockholms län 2009-01-01 2012-03-31 2 Innehåll 4 Inledning 5 Syfte och mål 6 Deltagande aktörer

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FORUM CARPE 1 APRIL 31 DECEMBER 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FORUM CARPE 1 APRIL 31 DECEMBER 2012 Forum VERKSAMHETSBERÄTTELSE FORUM CARPE 1 APRIL 31 DECEMBER 2012 Den sista mars avslutades EU-projektet Carpe efter drygt tre år av verksamhets- och kompetensutveckling i bred samverkan. Funktionshinderområdet

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(11) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011 3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober - december 2013 Inledning Socialfonden

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2008 3010216 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli-sep 2011 Inledning

Läs mer

Samverkan inom funktionshinderområdet mellan kommuner i Stockholms län

Samverkan inom funktionshinderområdet mellan kommuner i Stockholms län NR 1 2013 bladet Samverkan inom funktionshinderområdet mellan kommuner i Stockholms län I februarinumret: 1 Ledaren Nationell Konferens 20/3 2 Nytt om Yrkeskraven Titlar och kompetensnivåer 3 Vägen mot

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Minnesanteckningar från STARTMÖTE 2012-05-04

Minnesanteckningar från STARTMÖTE 2012-05-04 Forum Projekt 2 Minnesanteckningar från STARTMÖTE 2012-05-04 Efter att Anna Mattson, styrgruppsordförande, hälsat alla välkomna genomfördes en presentationsrunda. Därefter gav Carin Bergström och Carina

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(10) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011 3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari mars 2014 Inledning Socialfonden

Läs mer

april juni 2013 Gemensam Lägesrapport

april juni 2013 Gemensam Lägesrapport Redovisning till ESF rubriker april juni 2013 Gemensam Lägesrapport 1. PROJEKTORGANISATORISKT a) Grupper Projektledningen Under perioden har projektledningen haft både gemensamma möten och möten i olika

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Rätt stöd till arbete och studier

Rätt stöd till arbete och studier 2 - ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom funktionshinderområdet i 23 kommuner och 2 företag i Stockholms län Delprojektet Rätt stöd till arbete och studier 2012-04-01 2014-06-30

Läs mer

Ett UTVECKLINGSPROJEKT

Ett UTVECKLINGSPROJEKT Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 31 oktober 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) CARPES OLIKA NIVÅER Strukturell/ strategisk nivå Gruppnivå Individuell nivå Hur bedrivs Carpe? I Carpe är kompetensutveckling

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Nationellt kompetensråd 2011-12-14

Nationellt kompetensråd 2011-12-14 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationellt kompetensråd 2011-12-14 Den fjärde träffen med det nationella kompetensrådet inleddes med en presentationsrunda. Ytterligare en region är

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2008 3010216 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari - mars 2012

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Rekommendation att anta Avsiktsförklaring för skolrelevant forskning inom kommunen

Rekommendation att anta Avsiktsförklaring för skolrelevant forskning inom kommunen KSL KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMSLIV STOCKHOLMS STAD Kommunstyrelsen KF/KS Kansli -12-16 REKOMMENDATION 2008-12-12 Bilaga Dnr2008/0057 *ba#ml*m*wqk%a& #-mw*^*w»w"wawk^#^w»w&awkmwm«* För kännedom: Utbildningsnämnd

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin)

Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin) Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin) Syftet med formulerade Yrkeskrav - att kvalitetssäkra kompetensutvecklingsinsatser - att använda i det strategiska arbetet för att tydliggöra

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Forum. Verksamhetsberättelse Forum Carpe 1 april mars 2014

Forum. Verksamhetsberättelse Forum Carpe 1 april mars 2014 Sida 1 (18) Forum 2014-04-01 Forum Verksamhetsberättelse Forum Carpe 1 april 2013 31 mars 2014 Den första april 2012 startade Forum Carpe, en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling

Läs mer

fler bilder från slutkonferensen

fler bilder från slutkonferensen bladet Samverkan inom funktionshinderområdet mellan kommuner i Stockholms län NR 2 2014 I julinumret: 1 Ledaren Slutkonferensen i bilder 2 fler bilder från slutkonferensen 3 Nationellt arbete i Carpe Mingel

Läs mer

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Statsbidrag för att utveckla regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv om yrkesutbildning

Läs mer

Kompetens inom funktionshinderområdet - arbetet går vidare!

Kompetens inom funktionshinderområdet - arbetet går vidare! Kompetens inom funktionshinderområdet - arbetet går vidare! Nationell konferens med fokus på funktionshinderområdet Arrangerad av projekt Carpe Stockholm den 14 mars 2012 Program för konferens den 14 mars

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Handläggarrollen

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Handläggarrollen Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Handläggarrollen Augusti 2012 Innehåll 1. Om Projekt Carpe 2 och delprojektet Handläggarrollen... 3 2. Deltagare... 3 3. Kompetensbehov... 4 Funktionshinder

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Forsknings- och utvecklingsstiftelse Ämnesområden i fokus är äldreomsorg, äldrevård, hälsofrämjande

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2013

Verksamhetsplan och budget 2013 Verksamhetsplan och budget 2013 Miljösamverkan Stockholms län, telefon 08 508 28 929, e-post miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll Uppdrag, mål och arbetssätt 3 Samverkansprojekt

Läs mer

Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen

Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen Länets lärosäten och kommuner/skolhuvudmän är överens om att lärarutbildningarna är en gemensam angelägenhet. Med detta avtal fördjupas

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Backspegel.. Inriktningsbeslut fattat av VO-College styrelse i maj

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Carpe Diarienummer: 2008 3010216 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april-juni 2009 Inledning Inom

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/ 2017-08-29 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/135-701 Bakgrund I december 2016 beslutade Socialnämnden

Läs mer

Sammanträdeshandlingar

Sammanträdeshandlingar SOLLENTUNA KOAAMUN Vård- och omsorgsnämnden Sammanträdeshandlingar Vård- och omsorgsnämnden, egen regi 2011-09-20 Upprop Godkännande av dagordning Datum och tid för justering Beslutsärenden SOLLENTUNA

Läs mer

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län 2016-08-16 1 (8) Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har fått möjlighet att yttra sig över Stockholms läns landstings intention att skicka in en ansökan om

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(9) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2008 3010216 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april-juni 2011

Läs mer

Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd. Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens

Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd. Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens stor mängd kompetensutveckling Samverkansprojekt med 19 kommuner. 1 jan 2009 31 mars 2012 Framtagna

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Kommungemensam handlingsplan

Kommungemensam handlingsplan FoU Fyrbodal Kommungemensam handlingsplan för FoU Fyrbodal Kommungemensam handlingsplan för FoU Fyrbodal Syfte Denna Handlingsplan är ett led i att stärka Fyrbodalskommunernas kapacitet att bedriva en

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Carpe Diarienummer: 2008 3010216 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli-september 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer

Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin)

Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin) Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin) Yrkeskravsarbetet i CARPE Tar tillvara tidigare utvecklingsarbete från projektet Modellarbetsplatser Tar tillvara erfarenheter från projektet/verksamheten

Läs mer

Sammanträdeshandlingar

Sammanträdeshandlingar SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden Sammanträdeshandlingar Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott, egen regi 2011-09-13 SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott, egen regi Kallelse

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Vilken kompetens behövs inom funktionshinderområdet?

Vilken kompetens behövs inom funktionshinderområdet? Vilken kompetens behövs inom funktionshinderområdet? Dokumentation från nationell konferens med fokus på funktionshinderområdet Stockholm den 16 mars 2010 Program för konferensen Konferencier för dagen

Läs mer

Kompetensrådsträff den 5 dec 2012

Kompetensrådsträff den 5 dec 2012 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff den 5 dec 2012 (samt VU den 4 dec) Inledning En värmande kopp i väntan på alla tappra deltagare som tog sig fram i snöovädret Dagens

Läs mer

Kravmärkt Yrkesroll slutredovisning av medel från Kompetensstegen

Kravmärkt Yrkesroll slutredovisning av medel från Kompetensstegen HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 157-09-600 SID 1 (7) 2009-03-30 Handläggare: Anneli Rydström Telefon: 08-508 22 068 Till Hägersten-Liljeholmens

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Målkatalog för projekt ArbetSam

Målkatalog för projekt ArbetSam Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017 Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 4 3.1 Styrelsen... 4 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet AVTAL 2014/ Samarbetsavtal 2015-2017 för kommunal energi- och klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län 1 Parter Mellan kommunerna

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

UTVÄRDERING AV CARPE

UTVÄRDERING AV CARPE Avsedd för CARPE, Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholms stad Dokumenttyp Rapport Delutvärdering Datum Maj 2010 UTVÄRDERING AV CARPE ETT UTVECKLINGSPROJEKT INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer