EVIDENSBASERAD PRAKTIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EVIDENSBASERAD PRAKTIK"

Transkript

1 EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014

2 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landstinget (SKL) för 2014 (Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten, december 2013) har man enats om att under 2014 genomföra insatser till stöd för en evidensbaserad praktik. Arbetet fortsätter i linje med överenskommelsen för 2013 och har som målsättning en långsiktig och stabil utveckling av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten genomfördes en kartläggning kring utvecklingsbehov inom området stöd till personer med funktionsnedsättning av SKL beviljades medel för att arbeta kring tre prioriterade områden. De områdena är förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning, förstärkt brukarmedverkan samt initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning. Bakgrund webbkartläggning Projekt Carpe startade som ett ESF-finansierat projekt 2009 och hade som mål att arbeta med verksamhets- och kompetensutveckling för medarbetare inom funktionshinderområdet. När projekt Carpe avslutades 2012 enades 24 kommuner i länet att man ville fortsätta satsa på området och Forum Carpe startades. Forum Carpe ägs av de deltagande kommunerna, i dagsläget av alla 26 kommuner i länet. Forum Carpe har en styrgrupp där representanter för nio kommuner finns med. Ordförande och administrativt ansvariga är Stockholms stad. Parallellt med Forum Carpe bedrevs fram till sommaren 2014 ytterligare ett ESF-finansierat projekt, projekt Carpe 2. Projektets övergripande mål var att personer med funktionsnedsättning ska få stöd och service av medarbetare som har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter fick Forum Carpe i uppdrag av Kommunförbundet Stockholms län att arbeta med satsningen kring evidensbaserad praktik (EBP) inom området stöd till personer med funktionsnedsättning och blev därmed en ny del av strukturen kring EBP i Stockholms län. Stockholms län via Forum Carpe arbetar med alla tre områdena i utvecklingsarbetet, det vill säga: Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning. Förstärkt brukarmedverkan Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning. 1

3 En webbkartläggning genomfördes i länets kommuner och dess verksamheter, både till beställare och utförare, inom området stöd till personer med funktionsnedsättning under 2014 kring de tre prioriterade områdena i EBP satsningen. Vad som bland annat framkom var att det behövs utvecklingsarbete kring frågan om samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (Evidensbaserad praktik inom området funktionsnedsättning, Rapport från Forum Carpes arbete på väg mot en evidensbaserad socialtjänst inom funktionsnedsättningsområdet i Stockholms län, September-december 2013). Under 2013 var uppdraget kring EBP delat mellan Äldrecentrum och Forum Carpe. Äldrecentrums uppdrag gällde närliggande hälso- och sjukvård som i det första skedet omfattade Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting. Från och med 2014 omfattade Forum Carpes uppdrag både kommunernas socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. Mot bakgrund av detta och genom förankring av den styrgrupp som finns, kopplad till Kommunförbundet Stockholms län, bestående av representanter från både kommuner och landsting, fick Forum Carpe i uppdrag att genomföra en webbkartläggning inom primärvården med vårdcentralerna som målgrupp. Kartläggningen gjordes i form av en webbenkät om delaktighet, inflytande och samverkan. Webbenkäten skickades till verksamhetschefer inom primärvården i Stockholms läns landsting. Uppdraget förankrades genom den styrgrupp som finns, kopplad till Kommunförbundet Stockholms län, bestående av representanter från både kommuner och landsting. Syfte med kartläggningen och metod Kartläggningen gjordes i form av en webbenkät om delaktighet, inflytande och samverkan. Webbenkäten skickades till verksamhetschefer inom primärvården i Stockholms läns landsting. Kartläggningen är tänkt att ge ett underlag till en nulägesbeskrivning i länet i syfte att fånga goda exempel i arbetet med delaktighet, inflytande och samverkan. Den är även tänkt att kunna användas som grund för dialog i olika sammanhang. Enkäten arbetades fram i samverkan med personer i ett par kommuner. Forskare på Centrum för allmänmedicin (Cefam) deltog i arbetet för att säkra att frågorna och val av ord skulle vara relevanta för målgruppen. Habilitering & Hälsa, samt FoU Habilitering & Hälsa har även de varit behjälpliga i skapandet av enkäten. Intresseorganisationerna på riksnivå, Riksförbundet FUB, Autism och Aspergerförbundet, Attention samt Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, fick möjlighet att se över frågorna och vissa tillägg och förändringar gjordes i samverkan. Resultatet kommer att sammanställas under våren

4 Följande gick att läsa i följebrevet om den yttersta målgruppen i enkäten samt om bakgrunden: 3

5 Tiden för enkäten var hösten innan utförande av hälso- och sjukvårdens övergång från landstinget till kommunerna i Stockholms län planerades (Utförande av hälso- och sjukvård i LSS verksamhet, 2015) och en medveten avgränsning i enkäten var just det här området. Några frågor ställdes alltså inte kring detta men valda frågor och resultat kan eventuellt belysa viktiga aspekter att ta hänsyn till vid övergången. Enkäten arbetades fram i samverkan med personer i ett par kommuner. Forskare Eva Flygare Wallen har bidragit med både dialog och säkerställande om att på bästa sätt nå målgruppen för enkäten. Centrum för allmänmedicin (Cefam) deltog också i arbetet för att säkra att frågorna och val av ord skulle vara relevanta för målgruppen. Habilitering & Hälsa, samt FoU Habilitering & Hälsa har även de varit behjälpliga i skapandet av enkäten. Intresseorganisationerna på riksnivå, Riksförbundet FUB, Autism och Aspergerförbundet, Attention samt Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, fick möjlighet att se över frågorna och vissa tillägg och förändringar gjordes i samverkan. En ambition i enkäten var att ta med frågor som belyser både hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens roll i att möta upp behov hos målgruppen. Enkäten och sammanställningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig utan har som ambition att just göra ett nedslag i nuet och ge något av en bild som kan ligga till grund för dialoger. Svarande Enkäten besvarades av 49 personer på 47 vårdcentraler i 16 kommuner. Den gick ut till ca 200 vårdcentraler. 34 vårdcentraler var enskilt drivna och13 vårdcentraler drivna i landstingets regi. 29 av de svarande var verksamhetschefer, 11 sjuksköterskor/distriktssköterskor, 5 läkare, 2 undersköterskor, 1 kurator och 1 arbetsterapeut. Tolv av de svarande har diskuterat frågorna med kollegor och övriga besvarade själva. 4

6 Resultat & reflektion Alla svar har avrundats till jämn procentsats för att underlätta framställandet. Finns det någon information anpassad för målgruppen om vad vårdcentralen/enheten gör, t ex med lättläst text och/eller bilder eller annat? På frågan om det finns någon anpassad information för målgruppen t ex i form av lättläst text eller i form av bilder svarar ca 12 % ja och ca 88 % svarar nej. Enkäten ger inte svar på om de som har någon form av anpassad information som kan antas möta målgruppen och inte heller på frågan hur den anpassade informationen ser ut. När det gäller en tillgänglig vård och omsorg så visar Socialstyrelsens lägesrapport kring en jämlik hälsa (Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport 2015) att tillgänglig information fortsatt är begränsat både inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänstens verksamheter. Man konstaterar vidare att en systematisk inventering av verksamheten man verkar i ur ett tillgänglighetsperspektiv fångar behov av utvecklingsarbete. Socialstyrelsen kommer att under 2015, konstateras vidare, kartlägga socialkontors och vårdcentralers tillgänglighet som en uppföljning av tidigare kartläggningar. Finns det någon information anpassad för målgruppen om vad vårdcentralen/enheten gör, t ex med lättläst text och/eller bilder eller annat? Känner du till kommunens verksamheter (kommunal eller enskild regi) för personer med behov av särskilt stöd? T ex grupp- eller servicebostäder? Har kommunen informerat er om verksamheterna för målgruppen? På frågan om man känner till kommunens verksamheter (i kommunal eller enskild regi) svarar ca 14 % att man inte gör det och ca 86% att man gör det. Cirka 35 % uppger att kommunen informerat dem om sina verksamheter och ca 65% att kommunen inte gjort det. Det här är en fråga som just vill fånga och väcka något som inte nödvändigtvis är reglerade ansvar men ändå kan visa på något kring hur man betraktar samverkan. 5

7 Känner du till kommunens verksamheter (kommunal eller enskild regi) för personer med behov av särskilt stöd? T ex grupp- eller servicebostäder? Har kommunen informerat er om verksamheterna för målgruppen? Har du upplevt svårigheter med kommunikationen i mötet med den enskilde som har behov av särskilt stöd? I 33% av svaren uppges att man upplevt svårigheter i kommunikationen, i 67% uppges att man inte upplevt svårigheter. Om svårigheter upplevts i kommunikationen fick man uppge hur man löste detta. Svaren på den frågan visar att det oftast löses genom en tredje part som t ex personal, personlig assistans, anhöriga och god man. Någon uppger att kommunikationsproblem förutsattes och att detta löstes med samverkansmöten och kontinuitet i hälsokontrollerna. En stor andel uppger att man inte upplevt svårigheter och det svaret väcker fler frågor om hur kommunikationen sett ut och vad den innehållit som främjat delaktighet och inflytande. Det här området kan i en djupare undersökning och dialog innehålla många viktiga frågor att ta vidare. 6

8 Har du upplevt svårigheter med kommunikationen i mötet med den enskilde som har behov av särskilt stöd? Målgruppen har insatser från både hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, samordning kan behövas för att personen ska få behoven tillgodosedda. På vilket sätt planeras samordningen? Medverkar den enskilde i behov av särskilt stöd vid upprättandet av dessa planer? Kommer den enskilde i behov av särskilt stöd till tals vid upprättande och uppföljning av plan om anpassad kommunikation behövs? Både i HSL (Hälso-och sjukvårdslagen) och i LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) står det om att en individuell plan ska upprättas om det behövs för att behov ska tillgodoses och att planer ska samordnas och upprättas tillsammans med den enskilde om möjligt. Enkäten visar att många gör någon form av plan, 39% anger att de gör en så kallad Individuell plan och 41% att en Samordnad individuelll plan (SIP) upprättas. Hur det ser ut kring den enskildes medverkan vid upprättandet och om personen kommer till tals om anpassad kommunikation behövs är ett område att undersöka vidare. Detta för att förstå mer om hur medverkan ser ut och vad som eventuellt hindrar medverkan och möjligheten att komma till tals. 7

9 Målgruppen har insatser från både hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, samordning kan behövas för att personen ska få behoven tillgodosedda. På vilket sätt planeras samordningen? Individuell plan Samordnad individuell plan SIP Annan plan (eller ingen plan) Medverkar den enskilde i behov av särskilt stöd vid upprättandet av dessa planer? alltid ibland Kommer den enskilde i behov av särskilt stöd till tals vid upprättande och uppföljning av plan om anpassad kommunikation behövs? Deltar ej 8

10 Känner du till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är känd till del, 61 % svarar att de känner till den. 39 % att man inte känner till den. Ingen svarande angav att man känner till den och använder den. En följdfråga var formulerad Om ja, känner till och använder på vilket sätt används konventionen? och här visar ett par svar att konventionen fungerar rådgivande och att den präglar bemötandet och vården på det sätt att personer med funktionsnedsättning behandlas på samma sätt som alla andra. En sammanfattning är ändå att som grundläggande värde är konventinen i fortsatt behov av att förmedlas och förankras. I konventionen står det att konventionsstater ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster på personer med funktionsnedsättning (Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen, SÖ 2008:26, Utgiven:2008, Utrikesdepartementet). Som det står att läsa i bakgrundsbeskrivningen av den här enkäten så visar bland annat Socialstyrelsens rapport kring funktionshinderpolitiska mål att ojämlikhet råder och att det finns arbete att göra på området. Känner du till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning?, känner till och använder Använder ni er av Habilitering & Hälsas expertstöd gällande målgruppen? En fråga i enkäten handlade om man använde sig av Habilitering & Hälsas expertstöd gällande målgruppen. Ett antal alternativ fanns att välja mellan och ett par svarade att man arbetar tillsammans, några att de hänvisade patienter vidare dit, ett svar angav att man använde dem för att själv få stöd och kunskap och 37 angav att man inte använde sig av dem i dagsläget. Flera områden när det gäller den yttersta målgruppens hälsa och levnadsvanor kan motivera att man använder sig av råd och stöd från Habilitering & Hälsa så det här kan också vara en grund för vidare dialog. 9

11 Finns utrymme för alternativa former att möta den enskilde med särskilda behov? T ex att ha sjuksköterske/läkarbesöket på grupp- eller servicebostaden där personen bor? 69% anger att det är möjligt att t ex ha sjuksköterske- eller läkarbesöket i en alternativ form. T ex att ha besöket i grupp- eller servicebostaden. Återigen kan reflektionen vara att det är viktigt att fundera kring lösningar som inte blir så standardiserade att risk finns för institutionaliserande former där man förlorar perspektivet av en individuell vård men likväl att lösningar inte handlar om enskilda personernas engagemang som riskerar att falla om personerna inte längre finns kvar. Finns utrymme för alternativa former att möta den enskilde med särskilda behov? T ex att ha sjuksköterske/läkarbesöket på grupp- eller servicebostaden där personen bor? Har ni exempel på bra samverkansformer mellan er och grupp- och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning? Ungefär hälften anger att de har bra samverkansformer mellan sig och grupp- och servicebostäder och det kan ses både som en bekräftelse på att det är ett utvecklingsområde men kan också ses som att det finns goda exempel att titta närmare på. 10

12 Har ni exempel på bra samverkansformer mellan er och grupp- och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning? Du som svarat på enkäten, har du patienter som tillhör målgruppen? Ser du at ni behöver ytterligare kunskap inom något/några av följande områden? Ser du att medarbetare och chefer inom grupp- och servicebostäder skulle behöva mer kunskap inom något/några av följande områden? På frågorna som handlar om man faktiskt möter målgruppen i sitt arbete idag spänner svaren mellan från någon gång per vecka till ett par gånger per år. Man träffar personer med alla nämnda funktionsnedsättningar, främst personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). När enkätsvaren läses bör man ta hänsyn till att enkäten inte beskriver behoven kring personerna, man kan inte veta t ex vilken typ av intellektuell funktionsnedsättning personerna man möter har. Det kan också vara så att man faktiskt möter målgruppen utan att veta om det då det inte alltid är tydligt och det är också en aspekt att ta med. Frågor som här också väcks är också hur man sörjer för förberedelse med rätt kompetens i mötet och i vården av personerna ur målgruppen då det många gånger är så att man inte möter personerna så ofta? Vilken kompetens är det som ligger i mötet mellan socialtjänstens verksamheter och hälso- och sjukvårdens verksamheter? Utan att i den här sammanställningen värdera bör man reflektera över vissa frågor som väcks. I enkätsvaren går att utläsa att de som inte möter målgruppen kan uppleva att frågorna inte är aktuella för dem. Idag hör man inte till någon vårdcentral geografiskt, man gör ett val av vårdcentral och vården ska vara individuell. Utifrån detta och ett medborgarperspektiv så kan det när som helst bli aktuellt att vara förberedd att möta personer ur målgruppen. Vad som också går att utläsa i svaren är att viss samverkan byggts upp just mellan t ex gruppbostäder och viss vårdcentral, det väcker i sin tur frågor kring individuell sjukvård och risker kring institutionalisering. En systematisk samverkan kan ju borga för kvalité men reflektion kring risker blir viktig. 11

13 Du som svarat på enkäten, har du patienter som tillhör målgruppen? Ser du at ni behöver ytterligare kunskap inom något/några av följande områden? Ser du att medarbetare och chefer inom grupp- och servicebostäder skulle behöva mer kunskap inom något/några av följande områden? Två frågor ställdes om behov av ytterligare kunskap. Den ena ville fånga om man såg behov av ytterligare kunskap för egen del den andra om man såg behov av att medarbetare och chefer inom grupp- och servicebostäder hade ytterligare kunskap. Sammanfattningsvis kan sägas att det framkom att man ser behov av ytterligare kunskap för båda grupper men det gick också att utläsa att det är mycket inom hälso- och sjukvården som måste prioriteras och att det då kanske inte är möjligt att prioritera just det här området. De tre områden man inom hälso- och sjukvården som man såg störst behov kring var psykisk ohälsa hos personer ur målgruppen, autism eller autismliknande tillstånd och åldrande hos personer ur målgruppen. Hos medarbetare och chefer inom grupp- och servicebostäder var områdena ökad kunskap kring bedömning av risker som fall, undernäring, munhälsa, trycksår samt läkemedelshantering och vårdrelaterade infektioner de man såg mest behov kring. Vi vet att kunskap är en förutsättning för att nå intentioner i lagstiftning, föreskrifter och satsningar som en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. Intentioner som delaktighet och inflytande och att som enskild vara en källa för erfarenhet och kunskap om sig själv, stödet och vården. En fördjupad reflektion och dialog kring den kompetens som behövs för att individen ska få en jämlik vård med tillhörande stöd vore önskvärt. En reflektion om vem som ansvarar för vilken kompetens och var den nödvändiga kompetensen blir till först i samverkan och i mötet mellan socialtjänst och hälso- och sjukvården. 12

14 Ser du at ni behöver ytterligare kunskap inom något/några av följande områden? 4,00 Ser du att ni behöver ytterligare kunskap inom något/några av följande områden? Medelvärde (1=inget behov, 5=stort behov) 3,65 3,50 3,27 3,47 3,24 3,35 3,37 3,33 3,31 3,00 Områden: Intellektuella funktionsnedsättningar, Autism och autismliknande tillstånd, Förvärvad hjärnskada, Åldrande hon personer ur målgruppen, Psykisk ohälsa hos personer ur målgruppen, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS, Kommunens ansvar och uppdrag för denna målgrupp, Kommunikation via bilder och tecken (Alternativ Kompletterande Kommunikation, AKK) Ser du att medarbetare och chefer inom grupp- och servicebostäder skulle behöva mer kunskap inom något/några av följande områden? 4,00 Ser du att medarbetare och chefer inom grupp- och servicebostäder skulle behöva mer kunskap inom något/några av följande områden? 1=inget behov, 5=stort behov 3,50 3,00 3,02 3,35 3,37 3,33 3,16 3,31 3,47 2,50 Områden: Basala hygienrutiner, Vårdrelaterade infektioner, Läkemedelshantering, Pimärvårdens uppdrag, Hälso- och sjukvårdslag HSL, Ökad kunskap kring bedömning av risker som fall, undernäring, munhälsa, trycksår 13

15 Sammanfattande reflektion En första sammanfattande reflektion är att det finns goda exempel och engagemang kring området. Men det står också klart att det ser olika ut och att detta i någon bemärkelse är kärnan och väcker frågan om hur det kan bli mer lika. Inom området stöd till personer med funktionsnedsättning är frågorna som berörts i enkäten mycket aktuella och viktiga att arbeta vidare runt och förhoppningen är att den här sammanställingen ska kunna fungera som underlag för arbete både inom socialtjänsten och inom hälso- och sjukvården i samverkan. Samverkan är ett utvecklingsområde sedan tidigare känt. Enkäten har förmedlat en bild av hur det kan se ut men framför allt har den väckt än mer frågor som på olika vis kan diskuteras vidare och undersökas vidare. Enkätens plats i ett större sammanhang är i målet om en jämlik vård för alla. Kognitiv och kommunikation tillgänglighet är ett område att arbeta vidare med och en viktig grund i en jämlik vård där delaktighet och inflytande är på plats. Den här sammanställningen fångar inta alla aspekter och reflektioner kring ämnena som den berör. Avslutningsvis kan enkäten återigen placeras in i ett viktigt större sammanhang och det är att tillståndet är sådant att behov av utveckling finns för att en jämlik vård och en tillgäglig vård samt ett tillgängligt stöd inom Socialtjänstens verksamheter. Enkätens resultat bekräftas av Socialstyrelsens lägesrapporter och av att man skapat material som ska stötta arbetet kring bemötande och en jämlik vård (Att mötas i hälso-och sjukvård ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor, Socialstyrelsen 2015). 14

16 Referenser: Evidensbaserad praktik inom området funktionsnedsättning, Rapport från Forum Carpes arbete på väg mot en evidensbaserad socialtjänst inom funktionsnedsättningsområdet i Stockholms län, September-december e% pdf Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom Socialtjänsten, december 2013 Överenskommelse för år 2014 mellan staten och Sveriges kommuner och landsting densbaserad+praktik+f%c3%b6r+god+kvalitet+inom+socialtj%c3%a4nsten+2014.pdf Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderpolitiska strategin Delrapport 3 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen, SÖ 2008:26, Utgiven:2008, Utrikesdepartementet Utförande av hälso- och sjukvård i LSS verksamhet, Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport Att mötas i hälso-och sjukvård ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor, Socialstyrelsen Forum Carpe 2015 Text: Malin Makboul 15

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU )

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Inledning Denna gång genomfördes Nationella Kompetensrådets

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Uppstartkonferens 26 februari 2014

Uppstartkonferens 26 februari 2014 Uppstartkonferens 26 februari 2014 Presentation av nationell utvecklingssatsning samt en länsgemensam strategi och utvecklingsplan Tillsammans i länet ska vi förstärka brukarnas delaktighet och inflytande

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK. Inom området funktionsnedsättning

EVIDENSBASERAD PRAKTIK. Inom området funktionsnedsättning EVIDENSBASERAD PRAKTIK Inom området funktionsnedsättning Rapport från Forum Carpes arbete på väg mot en evidensbaserad socialtjänst inom funktionsnedsättningsområdet i Stockholms län September December

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Uppföljning av daglig verksamhet LSS

Uppföljning av daglig verksamhet LSS 2013-11-04 SN-2013/2908.726 1 (7) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av daglig verksamhet LSS Förslag till beslut Socialnämnden tar del av sammanställning

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Öppna jämförelser stöd till brottsoffer 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Öppna jämförelser stöd till brottsoffer 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Öppna jämelser stöd till brottsoffer resultat s kommun, inrapporterat Om öppna jämelser hemlöshet Öppna jämelser kring stöd till brottsoffer genomdes sta gången 2012. Jämelserna bygger på resultat från

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Kan kommunerna leva upp till LSS?

Kan kommunerna leva upp till LSS? Länsförbundet Rapport 1, 2012 i Stockholms län LSS-undersökning 2012 Kan kommunerna leva upp till LSS? LSS-undersökning 2012. 1 Inledning och sammanfattning Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Möte verksamhetschefer LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.

Möte verksamhetschefer LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-05-27 Möte verksamhetschefer LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer