- ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom funktionshinderområdet i 19 kommuner i Stockholms län

Transkript

1 - ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom funktionshinderområdet i 19 kommuner i Stockholms län

2 2

3 Innehåll 4 Inledning 5 Syfte och mål 6 Deltagande aktörer 8 Organisation 13 Kommunikation 16 Jämställdhet 17 Tillgänglighet 18 Projektets tre nivåer 26 Exempel på erfarenhetsutbyte 37 Utvärdering 41 Reflektioner och tips 44 Framtidsplaner 3

4 Inledning Hösten 2007 tog vi från Socialförvaltningen, Stockholms stad, kontakt med ett antal kommuner i länet. Anledningen var att se om det fanns intresse av att gemensamt göra något kring kompetensfrågan inom funktionshinderområdet. Det visade sig att flera var intresserade och vid två tillfällen träffade vi totalt ca 12 kommuner. Så kom ESF-rådets utlysning och vi uppmärksammade att det fanns en möjlighet att få medel för ett gemensamt projekt. När det gäller att skriva en ansökan så har man inte längre någon egen tidplan utan man måste följa den som finns. För några kommuner var det omöjligt att hinna med att ta nödvändiga beslut så hastigt, men fem kommuner beslutade att samverka med Stockholms stad och lämna in en ansökan till ett förprojekt. Redan när ansökan skrevs så deltog viktiga aktörer, som Socialstyrelsen, Habilitering & Hälsa och Kommunal, i möten för att diskutera mål och upplägg med mera för projektet. Under förprojektet, våren 2008, gjordes en kompetensanalys som senare låg till grund för allt som gjordes i det genomförandeprojekt som startade den 1 januari Vid den utlysning som vi deltog i fick man först beviljat medel för ett förprojekt och måste sen skriva en ny ansökan för genomförandeprojekt och mellan de två delarna blev ett långt glapp. (Det ändrade ESF-rådet vid senare utlysningar) Den tid som var mellan förprojektet och genomförandeprojektet var lite problematisk. Å ena sidan gällde att upprätthålla det stora engagemang som fanns på arbetsplatserna å andra sidan tydliggöra att det kanske inte skulle bli någon fortsättning. Bland annat hade vi en träff med medarbetare och chefer från de deltagande kommunerna där resultatet från förprojektet presenterades. Vid den träffen genomfördes diskussioner i blandade grupper om vad som man skulle kunna göra tillsammans även om vi inte skulle få några ESF-medel. Man kan säga att de diskussionerna till del legat till grund för uppdraget för Forum Carpe. Läs mer om Forum Carpe på sid 44. Genomförandeprojektet beviljades dock och startade den 1 januari Projektet förlängdes ett par omgångar och avslutades den 31 mars Att leda ett så stort projekt med så många deltagande kommuner har varit ansträngande men framför allt har det varit mycket intressant, roligt och utvecklande. Vi i projektledningen vill därför tacka alla som med stort engagemang deltagit i projektet och bidragit till att det varit just intressant, roligt och utvecklande. Projektledningen genom Carina Schmidt 4

5 Syfte och mål Verksamhetsområdet funktionsnedsättning är litet i var kommun samtidigt som det är mycket brett och det är därför svårt för en kommun att genomföra adekvat kompetensutveckling på egen hand. Ett av huvudsyftena med projektet var därför att i samverkan genomföra kompetensutveckling på såväl verksamhetsområdets hela bredd som på olika nivåer. Det andra huvudsyftet var att synliggöra verksamhetsområdet för att få till stånd strukturella förändringar. Båda dessa syften är skälet till varför Carpe har haft så många deltagande kommuner. Många kommuner har genom samverkan velat utveckla verksamhetsområdet för att man inte mäktar med det på egen hand. Ur projektledningsperspektiv har det också funnits ett intresse av att många kommuner ska vilja delta. Man behöver vara stor för att synas alltså för att kunna synliggöra verksamhetsområdet. Eftersom Stockholms läns kommuner inte själva kan lyckas med att verksamhetsområdet synliggörs tillräckligt för att få till stånd strukturella förändringar, sökte Carpe först samverkan med Göteborg och Malmö. Det ledde i sin tur till en nationell konferens där ca 100 chefer från hela landet deltog och där kompetensfrågan diskuterades på olika sätt. Den konferensen var grunden till dels att fler nationella konferenser genomfördes, dels bildandet av det Nationella Kompetensrådet. Se mer under rubriken Projektets tre nivåer, Nationell nivå på sid 23. Ett mål var att minst personer skulle beröras av projektet. När projektet startade med sex kommuner (Stockholm, Järfälla, Tyresö, Lidingö, Huddinge och Sollentuna) deltog personer och som mest deltog arbetsplatser med totalt medarbetare i de 19 kommunerna som sedan utgjorde projektet. Eftersom Stockholms stad under projekttiden intensivt har arbetat med entreprenadupphandlingar så har flera arbetsplatser gått över till enskild drift och därmed inte längre kunnat delta i projektet vilket alltså legat utanför Carpes påverkan. När projektet avslutades fanns medarbetare på de deltagande arbetsplatserna i 19 kommuner. Ett annat mål var att minst 75 procent av medarbetarna skulle ha deltagit i någon av projektets kompetensutvecklingsinsatser. När projektet var slut hade personer deltagit och det innebär 64 procent om man utgår från medarbetare och 77 procent om man utgår från Ser man till resultatet på kommunnivå så kom sex kommuner upp till 100 procent. Ytterligare ett mål var att 75 procent av chefer utan högskoleutbildning skulle ha gått minst en högskolekurs under projekttiden. Målet har inte nåtts, ca 65 procent har gått en högskolekurs eller flera - vissa av dem upp till sju stycken. Carpe hade ett ytterligare mål och det har överträffats: Ta tillvara projektresultatet och därmed skapa förutsättningar för att på sikt inrätta ett Kunskaps- och utvecklingscenter för funktionshinderfrågor i Stockholms län. Den 1 april alltså inte på sikt, utan dagen efter att projekt Carpe avslutades startade Forum Carpe, en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling som samfinansieras av deltagande kommuner. Syftet är att fortsätta med kompetensutvecklingsinsatser, samordna aktiviteter för att synliggöra verksamhetsområdet samt samla och sprida goda exempel. Målgrupp och användare av forumet är anställda alla yrkeskategorier, på alla nivåer hos såväl kommunala som privata utförare samt myndighetsutövare på arbetsplatser belägna inom de kommuner som delfinansierar forumet. 5

6 Deltagande aktörer KOMMUNER Projektet startade med sex kommuner som gemensamt genomförde förprojektet. Under första året av genomförandeprojektet tillkom ytterligare 13 kommuner. Dessa genomförde på egen hand samma förprojekt som de sex första genomfört tillsammans. Av Stockholms läns 26 kommuner har alltså 19 deltagit. Ingen av de sju kommuner som inte deltagit har sagt att problemställningen är fel. De har haft andra skäl för att inte delta, som att en begränsad del av verksamheten är i kommunal drift, omorganisation eller chefsvakanser. De deltagande kommunerna har varit: Ekerö, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna, Värmdö och Österåker. INTRESSEORGANISATIONER En referensgrupp med representation från intresseorganisationer på länsnivå har funnits med under hela projekt Carpes tid. Gruppen har haft nio möten under åren, därutöver har ett dialogmöte genomförts, där representanter från både läns- och riksnivå bjöds in. Referensgruppen har fungerat som diskussionspart till projektledningen när det gäller frågor som handlar om kompetens inom verksamhetsområdet. Det har varit ett givande erfarenhetsutbyte som genererat goda idéer och även mycket kunskap om det arbete som pågår inom de olika organisationerna. De organisationer som haft möjlighet att delta mest aktivt i det här sammanhanget är FUB och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, men övriga organisationer har också funnits med i olika utsträckning. Förutom kontakterna via referensgruppen har projektledningen haft direkt kontakt med olika intresseorganisationer när det gäller 6 genomförandet av olika kompetensutvecklingsinsatser. Med FUB har projektledningen dessutom haft kontinuerlig kontakt med en ombudsman på riksnivå. SAMVERKANSPARTER Att inte "uppfinna hjulet" igen utan ta tillvara det som andra redan utvecklat var en grundtanke i samverkan med andra. Här beskriver samverkansparterna med egna ord hur samverkan skett. Habilitering & Hälsa Habilitering & Hälsa (tidigare Handikapp & Habilitering) har medverkat i Carpe både genom att ingå i styrgrupp samt genom att anordna ett 80-tal utbildningar på uppdrag av Carpe. Carpe har också köpt platser på 41 utbildningar som habiliteringen anordnat. Habilitering & Hälsa ger kvalificerade insatser i form av råd, stöd och behandling till personer med funktionsnedsättning. Insatserna ges ofta i nära samverkan med personer som finns i den enskildes närmiljö, exempelvis omsorgspersonal. För att insatserna ska ge långvarig effekt är det av stor vikt att det finns en god kompetens hos personal i närmiljön. Därför har det varit viktigt för Habilitering & Hälsa att medverka i projekt Carpe. Utbildningarna har lett till fruktbara möten mellan habiliteringspersonal och omsorgspersonal och gett en ökad kunskap och förståelse för varandras verksamheter. Kommunförbundet Stockholms län (KSL) KSL ska bidra till att kommunerna och landstinget bygger hållbara samverkansstrukturer så att personer som behöver insatser från bägge huvudmännen får detta. Sociala välfärdsberedningen leder KSL:s arbete inom områdena barn och ungdomar som behöver särskilt stöd, personer med psykiska funktionsnedsättningar, personer med missbruksproblematik, äldre och personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg, rehabilitering med mera.

7 Ett av sociala välfärdsberedningens mål är att det ska finnas en långsiktig hållbar struktur för utveckling, spridning och implementering av kunskap inom socialtjänsten och angränsande områden inom hälso- och sjukvård innan mandatperiodens slut. En regional samordning ska skapa förutsättningar för utveckling och tillvaratagande av den kunskap som finns inom universitet och högskolor likväl som inom den kommunala omsorgen. Projekt Carpe är ett lokalt och regionalt projekt som visat sig framgångsrikt när det gäller såväl utveckling av verksamhet som yrkesroll. Carpe har under projektperioden växt till ett omfattande projekt i länet som också väckt nationellt intresse. Socialstyrelsen Socialstyrelsens strategiska ansvar (sektorsansvar) ska enligt regeringens funktionshinderspolitiska strategi särskilt inriktas på att öka kunskapen om de individuella stödens utformning. Ansvarets konkreta innebörd är att ökad kunskap ska leda till förbättringar i enskilda personers vardag i form av ökad delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor. Under 2011 och 2012 har Socialstyrelsen arbetat med att utarbeta en vägledning om kompetensutveckling hos personal inom funktionshinderomsorgen. Vägledningen är riktad till arbetsgivare. I direkt anslutning till vägledningen utarbetas allmänna råd om kompetens hos personal som ger stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning. Både de allmänna råden och vägledningen kan ses som en grund för ett fortsatt arbete som är tänkt att leda till höjd kompetensnivå hos baspersonal inom funktionshindersomsorgen enligt SoL och LSS. Att nå ut med kunskapen om att rätt kompetens hos personalen ses som en förutsättning för god kvalitet. I det arbete som Socialstyrelsen utfört och alltjämt är involverad i runt kompetenshöjande insatser har Carpe bidragit med värdefullt samarbete och i flera avseenden utgjort förebild för hur en kompetensutveckling kan gestaltas. Carpe utgör vidare en garant för att Socialstyrelsens vägledning och allmänna råd tillvaratas och implementeras i stora delar av landet. Fackförbundet Kommunal Kommunal organiserar anställda som arbetar med stöd och service till personer med funktionsnedsättning. För Kommunal är arbetet med att stärka våra medlemmars yrkesroller ett prioriterat verksamhetsområde. Det är därför en viktig uppgift för oss som facklig organisation att stödja utvecklingsprojekt som ger våra medlemmar bättre möjligheter till kompetensutveckling och lärande på arbetsplatsen. Carpe har utvecklat en användbar modell för att analysera och identifiera kompetens samt kompetensutvecklingsbehov. Dessutom har kompetensutvecklingsinsatser utvecklats, anpassade för verksamhetsområdet vilket ger förutsättningar för att stärka Kommunals medlemmar i deras yrkesroll. De erfarenheter som har gjorts inom projektet Kravmärkt yrkesroll inom äldreomsorgen har tagits till vara i utvecklingsarbetet. Det goda resultatet går till stor del att förklara med konstruktiv samverkan och samsyn kring vikten av en tydlig förankring på berörda arbetsplatser och deras chefer vad gäller det arbetsplatsnära lärandet. Projektet har i huvudsak genomförts i Stockholmsregionen och följts av Kommunal på lokal och central nivå. På så sätt har projektets erfarenheter tagits tillvara i vårt arbete med att utveckla strategier för yrkes- och kompetensutveckling för Kommunals medlemmar. Länsstyrelsen När projektet startade var även Länsstyrelsen en samverkanspart och ingick i styrgruppen på grund av deras ansvar för tillsynen av funktionshinderområdet. Under projekttiden övergick det ansvaret till Socialstyrelsen. 7

8 Organisation Socialförvaltningen i Stockholms stad har varit projektägare och administrativt ansvarig för projekt Carpe. DELAKTIGHET Carpe har utmärkts av en kombination av bred delaktighet och central styrning. En avdelningschef i en av kommunerna sa vid ett tillfälle att det är alla de olika grupper som funnits, som utmärker Carpe. De har inneburit en hög grad av möjlighet för de olika kommunerna att vara med och påverka. Det har under projekttiden funnits både ett under- och uppifrånperspektiv. Alla kompetensutvecklingsaktiviteter har genomförts gemensamt i syfte att skapa nätverk som kan finnas kvar i länet efter projekttiden. Inga aktiviteter har genomförts som bara berört enbart en kommun. Olika arbetsgrupper har funnits vissa med kortare uppdrag andra med längre. Via dessa och de grupper som ingått i projektorganisationen har många deltagit i diskussioner. PROJEKTLEDNING Projektledningen har varit relativt stor, mellan sex till åtta personer. Förutom projektledare och projektassistent har det ingått en informatör och en administratör. Det har gjort att man även kunnat fokusera på aktiviteter som inneburit mycket arbete i planering och genomförande, däremot inte till kostnad. Det har också inneburit att det funnits resurser, såväl av kompetens som av tid, att tillsammans med utbildningsanordnare ta fram nya kurser eller nya inriktningar. Om det hade funnits adekvata kompetensutvecklingsaktiviter på marknaden skulle man kunnat ha en mindre projektledning som köpt dessa. Då skulle emellertid inte alla de kontakter som byggs upp under projekttiden finnas. Inte heller de arbetsformer som vuxit fram av att dela med sig av sin kompetens skulle ha skapats. Ur ett varaktigt perspektiv har det alltså varit viktigt att ha en relativt stor projektledningsgrupp med olika kompetenser. STYRGRUPP Styrgruppen har bestått av representanter från de deltagande kommunerna och samverkansparterna. I stort fanns gruppen redan innan ansökan skickades in. Samverkansparterna hade alltså möjlighet att ha inflytande på ansökan, vilket var positivt. Att ha en styrgrupp med representanter från såväl kommuner som samverkansparter har emellertid inte varit enbart positivt eftersom många frågor som styrgruppen har att ta ställning till bara berört de deltagande kommunerna. CKK En annan viktig funktion i projektorganisationen har varit CKK Carpe Kommun Kontakt. I den gruppen, där varje kommun haft en representant, diskuterades olika viktiga frågor. Det var även via den gruppen som all information skedde åt båda håll: dels från respektive kommun till projektledningen dels från projektledningen till de olika kommunerna. När det gällt skriftlig information så valde flera kommuner att den dessutom skulle skickas direkt till chefer och Kompetensombud, förutom till CKK. CHEFSREPRESENTANTGRUPP För att säkerställa chefsperspektivet fanns det en chefsrepresentantgrupp med representanter från alla förvaltningar och kommuner. Cheferna har varit nyckelpersoner för att projektet skulle lyckas. De är ansvariga för verksamhets- och kompetensutveckling före, under och efter ett projekt. I vissa fall har samma frågor diskuterats som i CKK, men ur just ett chefsperspektiv. 8

9 CKK Chefsrepresentantgruppen Kompetensombud KOMPETENSOMBUD En av framgångsfaktorerna i projekt Carpe har varit funktionen Kompetensombud. I Kompetensombudsgruppen finns en stor kraft och ett fantastiskt engagemang, både för verksamheten i stort och för utvecklingsfrågor. En chef i en av de deltagande kommunerna sa vid ett tillfälle: Att vi inte kom på det själva att inrätta Kompetensombud! Funktionen är bra att ha ute i verksamheten och kan stödja arbetet med utbildning/utveckling och vara ett komplement till gruppledarfunktion eller andra roller som finns i verksamheten. Jag förstår inte hur vi klarade oss innan. I uppdraget som Kompetensombud ingår att informera, tipsa och entusiasmera kollegorna på arbetsplatsen, men även att informera och tipsa projektledningen. Att ha viss omvärldsbevakning samt stödja kollegor i att sprida kunskap på arbetsplatsen ingår också. Sist men inte minst att ansvara för processutvärdering för att se om det sker ett lärande på arbetsplatsen. Uppdraget Hur uppdraget som Kompetensombud utförts har respektive Kompetensombud kommit överrens om med sin närmaste chef. 9

10 Det har förstås sett väldigt olika ut, utifrån de olika verksamheternas förutsättningar. Det är många gånger olika förutsättningar att vara Kompetensombud inom personlig assistans och andra verksamheter, eftersom arbetsförhållandena ser olika ut. Oftast träffar Kompetensombuden inom daglig verksamhet och boende sina kollegor oftare än vad personliga assistenter gör. Det finns dock goda exempel inom personlig assistans, där Kompetensombuden verkligen hittat arbetssätt som fungerar. Vem är Kompetensombud Kompetensombudet bör vara någon i arbetsgruppen som har chefs och kollegors förtroende och själv är intresserad av utvecklingsfrågor. Kompetensombuden har träffats i nätverk, eller på så kallade Kompetensombudsträffar som genomförts nitton gånger under projekttiden. Träffarna har varit en mix av kompetensutveckling för uppdraget och erfarenhetsutbyte. Värdet av erfarenhetsutbytet och diskussionerna med kollegor över kommungränserna kan inte nog betonas. Några kommuner har haft lokala nätverk för Kompetensombuden mellan de som arrangerades av projektledningen. Förutom de ordinarie Kompetensombudsträffarna har extra träffar för nya Kompetensombud erbjudits kontinuerligt under projektet. Detta i syfte att få med nya Kompetensombud på tåget. Kompetensombudspärm Kompetensombuden har även fått en pärm som fyllts med innehåll allteftersom. Pärmen är tänkt att vara ett stöd i uppdraget. Innehållet i pärmen finns att hämta på och består av följande: Info om Carpe ESF- rådet Omvärldskunskap Kompetensombudsrollen Kompetensutveckling Organisera för utveckling Tillit Kompetens Verktygslåda Eget material Kompetensombudsträffarna Kompetensombudsträffarna har haft olika fokus och tema. Här följer ett axplock på vad som tagits upp på träffarna. På gång i Carpe Varje Kompetensombudsträff innehöll en punkt som kallades På gång i Carpe. Syftet med den har varit att ge information om sådant som varit aktuellt, så att Kompetensombuden i sin tur kunnat informera, tipsa och entusiasmera kollegorna på arbetsplatsen. Det har handlat om allt från konkreta föreläsningar och kurser som planeras till övergripande strategiska frågor gällande Skolverkets arbete med de nya gymnasieprogrammen. Carpe har lämnat synpunkter och funnits med i diskussionerna kring framför allt Barn- och Fritidsprogrammet, men även Vård och omsorgsprogrammet. Tillgänglighet Ett av de viktiga områden som måste belysas i alla socialfondsprojekt är tillgänglighet. Här är det viktigt att se att det handlar om tillgänglighet för medarbetare. Eftersom Kompetensombuden arbetar med personer med funktionsnedsättning, är frågan om tillgänglighet ofta närvarande. Det är dock inte alltid man pratar om tillgänglighet ur ett medarbetarperspektiv, något som diskuterats på Kompetensombudsträffarna. Jämställdhetsintegrering Ytterligare en viktigt fråga som måste belysas i alla socialfondsprojekt är frågan om jämställdhetsintegrering. På flera Kompetensombudsträffar har jämställdhetsperspektivet diskuterats ur olika perspektiv, bland annat utifrån projektets statistik som varit könsuppdelad och genom att bjuda in en kommun som berättat om jämställdhetsarbetet i en daglig verksamhet. 10

11 Organisera för utveckling och vardagslärande Vid två tillfällen har Per-Erik Ellström, professor i pedagogik med särskild inriktning mot utbildning och lärande i arbetslivet på Linköpings universitet, medverkat vid Kompetensombudsträffar. Per-Eriks föreläsningar, som handlat om att organisera för utveckling och vardagslärande, har inspirerat till diskussioner. Bland det som har diskuterats var hur man kan främja det utvecklingsinriktade lärandet i vardagen. En slutsats var att det behövs systematisk reflektion kopplat till kompetensutveckling. Vardagsutveckling Ett tema har handlat om vardagsutveckling. Utifrån frågorna Vad tänker du på när du hör ordet vardagsutveckling? Vad kan det vara? formulerade Kompetensombuden följande: Lösa problem Att lära av varandra, se brister för att utvecklas Vardags utveckling = verksamhetsutveckling Våga prova nya saker i verksamheter Tanken i Carpe har hela tiden varit att den kompetensutveckling som genomförs ska leda till någon form av vardagsutveckling i Träff för nya Kompetensombud, en heldag i januari 2010 verksamheterna. Det har handlat om att bli medveten om vad vardagsutveckling är. Men också synen på kompetens och vad man behöver kunna på varje arbetsplats. Kommunikation Kommunikation är ett viktigt område, som varit efterfrågat av Kompetensombuden att lära mer om. Vid ett tillfälle medverkade Margareta Ivarsson, som bland annat arbetar med processtöd för strategisk påverkan och lärande i EU:s Socialfondsprogram SpeL. Lärstilar Det finns många olika sätt att lära sig på, inte bara ett. Varje individ har sitt unika sätt att lära sin lärstil. Kompetensombuden har fått en kortare genomgång av några teorier om lärstilar, hämtat från Nationellt centrum för flexibelt lärande, samt en beskrivning hämtad ur Kommunals material Ord som bråkar och deras beskrivning av lärstilar. Kännedom om olika lärstilar kan vara bra för Kompetensombuden, då det kan vara en förklaring till låg motivation för vissa kompetensutvecklingsinsatser. En gemensam träff för Kompetensombud och chefsrepresentanter hölls i september På agendan stod bland annat organisation för kompetensutveckling och vardagslärande. 11

12 Utvärdering Vid några tillfällen under projekttiden har utvärdering varit i fokus. På en mycket övergripande nivå har genomgångar gjorts av utvärdering utifrån vad och varför. Den utvärdering som görs på arbetsplatserna behöver inte ha som mål att vara vetenskapliga utan görs utifrån den professionella kompetens som medarbetarna har. Vissa metoder kan användas både inför något och som utvärdering som exempelvis PMI (Plus, Minus, Intressant). Även SWOT (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) kan användas inför något. Både PMI och SWOT har använts som metod på Kompetensombudsträffar. Fokusgrupp En metod att använda sig av kan vara fokusgrupp. Vid två olika tillfällen medverkade Carpes externa utvärderare, Karina Kight från Ramböll för att berätta om vad en fokusgrupp är och när det är lämpligt att använda fokusgrupper. Viktig länk i utvecklingsarbetet Ur projektledningens perspektiv är Kompetensombuden en ovärderlig resurs och har stor del i att Carpe blivit ett lyckat projekt. Det engagemang och den utvecklingsvilja som funnits hos Kompetensombuden har varit en värdefull tillgång. Något som har funnits med under hela projekttiden är vikten av att organisera för utveckling. En del av det kan vara att satsa på Kompetensombud i verksamheten. Ett eller flera Kompetensombud, beroende på verksamhetens storlek, kan fungera som en viktig länk i det fortsatta utvecklingsarbetet. Kompetensombud vid den sista träffen i projekt Carpes regi, februari

13 Kommunikation HEMSIDA kontakt med andra dagliga verksamheter som redan hade en fungerande och aktiv hemsida. En informationsfilm om projektet spelades in under sensommaren 2010, dels vid en träff med arbetsgruppen för Yrkeskrav och dels på en kursdag för Kompetensombud. Även vid den nationella konferensen 2010 gjordes en kort film om själva konferensen. Båda filmerna har lagts ut på hemsidan. Arbets- och studiematerial har samlats in och funnits tillgängliga på hemsidan. Det har varit både material som tagits fram inom Carpe och material från andra, i sann Carpeanda, bl.a. från Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, Kommunals Förbundskontor, Intra och olika FoU-enheter. Projektets främsta källa för informationsspridning har varit hemsidan. Den påbörjades under förprojektet och utvecklades successivt under våren En kortfattad och enkel information om projektet har funnits på både engelska och tyska. En av de mest uppskattade sidorna har varit kalendariet, där alla kompetensutvecklingsinsatser visats. Ett enkelt sätt att snabbt få överblick över vad som erbjudits över tid. Förutom allmän information om projektet har viss omvärldsbevakning lagts ut, som rapporter, uppsatser och avhandlingar som rör verksamhetsområdet, information om övriga reguljära utbildningar och information om vad som är på gång i övriga kommuner/regioner i landet. Dessutom har hemsidan via en anslagstavla delat med sig av aktiviteter, tips och förfrågningar från de medverkande kommunerna, samverkansparterna samt övriga besökare på hemsidan. Ett exempel är Tyresö dagliga verksamhet, som stod i starten av byggandet av en hemsida och sökte NYHETSBLAD Under projekttiden har 14 nyhetsblad getts ut. Bladet har funnits i pdf-format på hemsidan och mailats ut till projektdeltagare och övriga intresserade personer runt om i landet. I så gott som varje nummer har minst en extern skribent medverkat och många av dem har varit samverkansparter i projektet. Ur styrgruppen har Gunilla Hjelm-Wahlberg från Kommunförbundet Stockholms Län, Eva Norberg från Habilitering & Hälsa samt Lena Palm Samuelsdotter från Socialstyrelsen varit skribenter. Dessutom har diverse intresseorganisationer, forskare, politiker, projektets Kompetensombud, personliga assistenter samt projektets utvärderare från Ramböll medverkat. Allt för att få med så många röster som möjligt som kunnat belysa olika frågor inom verksamhetsområdet. 13

14 Förutom nyhetsbladen har fyra mer omfattande dokumentationer gjorts för de tre nationella konferenserna i Carpes regi samt för den nationella konferensen om åldrande som genomfördes i samverkan med FUB och Hjälpmedelsinstitutet. KONFERENSER M.M. Den största externa spridningsvägen utöver hemsida och nyhetsblad har varit det Nationella Kompetensrådet samt de tre nationella konferenser som Carpe genomfört. Den första nationella konferensen om kompetens i funktionshinderområdet genomfördes i mars 2010 med Carpe som huvudansvarig. Cirka 100 chefer från 35 kommuner deltog (inga Carpe-kommuner deltog i denna konferens) och diskuterade i grupper med olika metoder. Resultatet visade att kompetensbehoven såg likadana ut i de deltagande kommunerna som i Carpe-kommunerna. I mars 2011 genomförde Carpe den andra nationella konferensen om kompetens, med namnet Möjligheter, utmaningar och kompetens inom funktionshinderområdet! Runt 200 chefer och nyckelpersoner från drygt 80 kommuner och företag deltog och utvärderingen av dagen visade på ett behov av att samlas kring frågan om kompetens, som ett led i att synliggöra och tydliggöra funktionshinderområdet. Medverkande var representanter från Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Skolverket och Myndigheten för yrkesskola. Stockholms stads biträdande Socialborgarråd Ewa Samuelsson inledde dagen. Projektet Carpe och Carpes Yrkeskrav presenterades i foajén. Mer om yrkeskraven på sid 20. Den tredje nationella konferensen, Kompetens inom funktionshinderområdet - arbetet går vidare! genomfördes i mars Drygt 300 personer deltog vid konferensen, deltagarantalet ökade alltså för varje år. Liksom vid förra årets konferens hälsade Ewa Samuelsson, Stockholms stads biträdande Socialborgarråd, välkommen. Konferensen inleddes av barn- och äldreministern Maria Larsson. Övriga deltagare var bland annat representanter från Socialstyrelsen och Nationella Kompetensrådet och Carpes Yrkeskrav presenterades denna gång som en del av programmet. 14

15 Vid ett tillfälle under projekttiden bjöd Carpe in utbildningsanordnare i länet till ett dialogmöte om kompetens inom funktionshinderområdet. Carpe var representerat bl.a. av projektledare och representant från arbetsgruppen som tagit fram yrkeskraven. Dialogen handlade om hur yrkeskraven kan användas i undervisningen samt samverkan mellan skola arbetsliv gällande arbetsförlagt lärande. Här följer ett axplock av tillfällen när Carpe presenterats i externa sammanhang: Carpe hade ett seminarium om kompetens vid Socialstyrelsen och SKL:s tvådagars konferens Funktionshinder i tiden, 2009 och intresset för seminariet var stort och genomfördes därför båda dagarna. Föreningen Intra har årligen en tvådagarskonferens och 2009 avslutades den med en paneldiskussion. Den inleddes av projektledarna i Carpe, som berättade om Carpe, problematiken gällande utbildningsnivå, möjliga vägar att utbilda sig till yrken inom området samt behovet av kompetensutveckling av befintlig personal deltog Carpe på en konferens arrangerad av föreningen för arbetsanpassare, FFA. Carpes Yrkeskrav presenterades och deltagarna fick diskutera dem utifrån daglig verksamhet/sysselsättningsperspektivet. Resultatet från diskussionerna kan komma till användning vid det fortsatta arbetet med att utveckla yrkeskrav för fördjupningskunskaper/specialistkunskaper. En projektledare medverkade vid en nätverksträff för landets Barn- och fritidslärare, som hölls i Mjölby. Projektets syn på anställningsbarhet inom funktionshinderområdet utifrån de yrkeskrav som tagits fram presenterades. Rubriken på föredragningen var Hur kan nya Gymnasieprogrammen bidra till att vi får rätt kompetens inom funktionshinderområdet? Yrkeskraven mottogs positivt. Carpe medverkade vid en FoU-konferens, Forskare möter praktiker, i Gävleborg och berättade om Carpe i stort och om de kompetensbehov som identifierats genom de kompetensanalyser som gjorts samt de framtagna yrkeskraven. Dessutom har projektledningen fått inbjudningar till olika regioner i landet för att berätta om Carpe i allmänhet och Carpes Yrkeskrav i synnerhet, som exempelvis i Örebro, Halland och på en inspirationsdag för Vård & Omsorgscollege i Skåne. 15

16 Jämställdhet Jämställdhet är jämte tillgänglighet ett av de områden som ska belysas i alla socialfondsprojekt. Frågan om jämställdhetsintegrering har uppmärksammats på olika sätt under projekttiden. Bland annat har frågan om mäns och kvinnors deltagande i projektet diskuterats genom att den statistik som förts varit könsuppdelad. Av statistiken kan man se att kompetensutveckling inom yrket tydligen följer samma mönster som utbildning i stort i samhället som helhet: Män utbildar sig mindre än kvinnor. Av hela gruppen anställda inom funktionshinderområdet i de deltagande kommunerna är 25 procent män men av gruppen som deltagit i kompetensutveckling är 20,5 procent män. Kvinnorna har i genomsnitt deltagit i kompetensutveckling i 49 timmar, männen 42 timmar. Skillnaden har funnits från första månaden och successivt ökat under projekttiden. Siffrorna har regelbundet presenterats för Kompetensombud, chefer och styrgrupp och legat till grund för diskussion. Problemet har varit att man alltså kan se denna skillnad ur ett övergripande perspektiv men på den nivån kan man inte göra något åt den. På den nivå där man skulle kunna göra något åt den ses det som en individfråga, som inte är könsbunden. I projektansökan stod att en Mansgrupp skulle tillsättas om projektledning enbart skulle komma att bestå av kvinnor. Och så gjordes. Men efter fyra tillfällen lades gruppen ned då få kunde/ville prioritera träffarna. Några aspekter på just mäns delaktighet i kompetensutveckling lyftes, allt ifrån att det för vissa chefer räcker som kompetens att vara man till att kvinnorna i en arbetsgrupp inte bjöd in männen att följa med till föreläsningar. I processutvärderingen har frågan om mäns och kvinnors deltagande i Carpes kompetensutvecklingsaktiviteter funnits med. Jämställdhetsintegrering har också varit en punkt på flera Kompetensombudsträffar. Som en inledning till gruppdiskussioner presenterades vid ett tillfälle ett antal exempel på ojämlikheter i samhället, som att kvinnor med magproblem får höra att de bör ändra livsstil, medan män röntgas och undersöks, att män får bilstöd och kvinnor får Färdtjänst eller att fler flickor än pojkar får kostnadsfri tandreglering trots att det inte finns något bevis för att flickor har fler eller större bettavvikelser än pojkar. Efter detta tog sig diskussionsgrupperna an den svåra uppgiften att försöka se sina egna attityder och beteenden och hitta exempel på ojämlikheter både ur brukarperspektiv och ur medarbetarperspektiv. En annan Kompetensombudsträff besöktes av representanter från Eskilstuna kommun, som berättade om sitt jämställdhetsarbete inom daglig verksamhet. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är ett av fyra övergripande målen för Sveriges jämställdhetsarbete samverkade Carpe med ett Länsstyrelsefinansierade projekt om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, som bedrevs i Stockholms stad. Projektet bestod till största delen av en utbildningssatsning, där fokus låg på just våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, där mäns våld mot kvinnor hamnade på agendan. Utbildningssatsningen som bestod av en seminarieserie i tre steg, övertogs sedan av Länsstyrelsen och kom därmed hela länet till del. Förutom utbildningssatsningen togs en skrift om ämnet fram. Skriften består av både fakta och diskussionsfrågor och är tänkt att användas i studiecirkelform i verksamheterna. Skriften har presenterats på chefsträffar och Kompetensombudsträffar och funnits på Carpes hemsida. 16

17 Tillgänglighet I Carpe har frågan om tillgänglighet funnits med som en röd tråd genom hela projektet då också den är ett av de områden som ska belysas i alla socialfondsprojekt. Inom funktionshinderområdet är frågan om tillgänglighet ofta närvarande. Det är dock inte alltid man pratar om tillgänglighet ur ett medarbetarperspektiv. Vid en Kompetensombudsträff visades därför filmen med titeln Öka tillgängligheten Nu! som finns att se på Handisams hemsida. Filmen fungerade som inledning till den efterföljande diskussionen kring frågorna: Vilken funktionsnedsättning är möjlig att ha när man arbetar i er verksamhet? Kan man förändra verksamheten så att det är möjligt för personer med ytterligare andra funktionsnedsättningar att arbeta hos er? Vad behövs i så fall? Grupperna var överens om att funktionsnedsättningen hos medarbetarna kan variera beroende på typ av verksamhet, vilken målgruppen är och hur funktionsnedsättningen påverkar förmågan att vara ett stöd. Det är viktigt att man kan vara ett stöd till de personer man är till för. Liksom att tillit är viktig när det gäller hur allas kompetens tas till vara, så är tillit även viktig när det gäller funktionsnedsättning. Är tilliten hög ökar chansen för öppna diskussioner om eventuella synliga och osynliga funktionsnedsättningar, som exempelvis dyslexi. Carpe har bland annat presenterat Kommunals studiematerial Ord som bråkar på Kompetensombudsträffar för att förståelsen för vad det innebär att ha dyslexi ska bli mer allmän. På Carpes hemsida har dessutom funnits en länk till Kommunal där man kostnadsfritt kunnat beställa materialet. En intressant fråga väcktes vid en grupps diskussion angående miljömässiga anpassningar för en person med funktionsnedsättning: När någon har/förvärvar en funktionsnedsättning går anpassning av bostaden ofta väldigt snabbt. Man kan fundera på om det går lika snabbt att anpassa en arbetsplats eller om andra åtgärder väljs i första hand, t.ex. omplacering? Diskussionen avslutades med ett konstaterande: Dessa frågor är intressanta och bör spridas vidare till respektive arbetsplats! Filmen Öka tillgängligheten Nu! visades också vid en chefsrepresentantträff och även där diskuterades frågorna om vilka funktionsnedsättningar man kan ha som anställd i deras arbetsgrupper. Vid en annan Kompetensombudsträff liksom vid en träff för chefsrepresentanter bjöds en ambassadör från Hjärnkoll in. Regeringen har tagit initiativet till den tre-åriga satsningen Hjärnkoll som syftar till att förbättra allmänhetens attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Kampanjen vill slå hål på fördomarna om psykisk ohälsa och öppna upp för samtal kring frågan. Att inte må bra psykiskt ska bli lika accepterat som att säga att man har ont i benet. Kampanjen Hjärnkoll drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH. Inom ramen för kampanjen har man tagit fram ett material som går att beställa kostnadsfritt. Det handlar om hur man som chef på bästa sätt kan stödja medarbetare med psykisk ohälsa. Information om det materialet har spridits vid chefsträffar. En chefsrepresentantträff genomfördes hos Handisam då FN-konventionen om personer med funktionsnedsättning diskuterades ur ett chefsperspektiv. Handisam har även haft seminarier om konventionen för medarbetare. Frågan om tillgängligheten i kompetensutvecklingsaktiviteter inom Carpe har även funnits med i processutvärderingen. 17

18 Projektets tre nivåer INDIVIDUELL NIVÅ Det förprojekt som sex kommuner genomförde under våren 2008 bestod av en mindre verksamhetsanalys i två delar, en del om arbetsorganisation och om kompetensbehov. Den kompetensutveckling som sen genomfördes utgick från kompetensanalysen. Det är ett av skälen till att deltagare har upplevt att det som erbjudits motsvarat deras behov. Under genomförandeprojektets första år hade som tidigare beskrivits fler kommuner inom Stockholms län möjlighet att ansluta sig till Carpe. Ett av kraven för deltagande var att de diskuterade och svarade på de frågor som ingick i förprojektets analys. Man kan konstatera att det kompetensbehov som kom fram i de sex första kommunerna stärktes av de 13 tillkommande kommunerna. En sammanställning av analysarbetet finns på Carpes hemsida. Kompetensutveckling unika individer har deltagit i kompetensutveckling i sammanlagt timmar. Det motsvarar 47,7 timmar i genomsnitt per person. Därutöver har fyra kommuner anlitat någon Carpe-föreläsare för att föreläsa för alla medarbetare i den egna kommunen. Flera arbetsplatser har dessutom genomfört studiecirklar med material som tagits fram i Carpe, i tidigare projekt eller utifrån litteratur som presenterats på föreläsning. De kompetensutvecklingsaktiviteter som genomförts har varit av olika former. Förutom studiecirklar har diverse erfarenhetsutbyten genomförts, både som diskussionsträffar men även i form av Carpe-caféer och Tema Carpe. Vid dessa tillfällen har någon arbetsplats beskrivit hur de arbetar inom ett visst område eller hur man löst ett visst problem inte hur man ska göra. En Dag om har varit ett forum för kompetensutveckling och framförallt erfarenhetsutbyte utifrån den del av verksamhet man arbetar inom. Syftet har varit att erbjuda både spännande och aktuella föreläsningar, framtidsspaning och erfarenhetsutbyte. All annan kompetensutveckling i Carpe har genomförts gränsöverskridande, d.v.s. det har inte spelat någon roll inom vilket specifikt område man arbetat personer har deltagit i dessa olika aktiviteter som genomförts av egen kraft personer har lyssnat på föreläsningar som genomförts av exempelvis Habilitering & Hälsa, någon annan av samverkansaktörerna, av forskare eller experter i de deltagande kommunerna. Socialstyrelsens medarbetare har medverkat vid olika tillfällen och bidragit med kunskap om exempelvis Allmänna råd om handläggares kompetens, bostad med särskild service och tillsynsrapporter. Flera intresseorganisationer har medverkat vid föreläsningar, till exempel Epilepsiförbundet och Afasiföreningen. NHR har varit en samverkanspart och Carpe har köpt platser på deras föreläsningar, som ofta varit speciellt intressanta för dem som arbetar inom personlig assistans. Ett viktigt område som varit mycket efterfrågat är social dokumentation där seminarier om tre dagar riktade mot specifika målgrupper har genomförts. Syftet var att få fördjupade kunskaper om regelverk och riktlinjer som styr dokumentationen och att få redskap för hur man kan handleda medarbetare i dokumentation. Vidare har det genomförts föreläsningar om två halvdagar vars huvudsyfte har varit att ge grundläggande teoretiska kunskaper utifrån regelverk och riktlinjer inom LSS. Dessutom har det ordnats en träff mellan handläggare och utförare för att diskutera vad en bra beställning respektive en bra genomförarplan behöver innehålla för att 18

19 kunna göra en god uppföljning av att de beviljade insatserna blir tillgodosedda personer har deltagit i gymnasiekurser ur Barn- och fritidsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet. De kurser som genomförts motsvarar de kompetensbehov som kommit fram i kompetensanalyserna. För att kunna använda kurser ur gymnasieprogrammen krävs att lärare som utbildar kan koppla kursernas innehåll till deltagarnas praktiska verklighet. Kursdeltagarna har oftast stor praktisk erfarenhet och genom kurserna får de teoretiska krokar att hänga upp sin erfarenhet på. Kurserna har genomförts under tio veckor varav en dag i veckan i skolan. Mellan kurstillfällena har arbete via en internetbaserad lärportal genomförts. Efter avslutad kurs har deltagarna fått betyg, vilket gör att kunskaperna går att styrka även om personen flyttar och söker arbete i en annan del av landet personer har deltagit i högskolekurser på Ersta Sköndals högskola och på Karolinska Institutet. På Ersta har kursen Värdebaserat ledarskap genomförts sju gånger och LSS-kursen som tagits fram i samverkan mellan ett tidigare projekt och Ersta har genomförts 17 gånger i olika varianter för handläggare, chefer/arbetsledare och medarbetare. Dessutom har i samverkan mellan Carpe och Ersta två webbaserade kurser tagits fram som genomförts i första hand för chefer utan högskoleutbildning. Under ett tidigare EU-projekt (Lys, kompa och funka) togs en kurs om förvärvad hjärnskada fram och eftersom att arbeta med personer med förvärvad hjärnskada var ett efterfrågat kompetensområde har kursen erbjudits vid tre tillfällen under Carpes projekttid. Ett av kursens syften är det gränsöverskridande mötet mellan personliga assistenter, chefer, paramedicinare och handläggare. En mycket uppskattad kurs, där både innehåll och kursledare borgat för en hög kvalitet. En högskolekurs som tagits fram under Carpe handlar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att utforma innehållet i kursen utifrån verksamheternas behov tillfrågades olika befintliga grupper i Carpe om innehåll. Kursen har genomförts vid tre tillfällen under projekttiden och deltagarna har varit en del i att vidareutveckla den. Även denna kurs har haft en gränsöverskridande ansats och vänt sig till både medarbetare, chefer och paramedicinare. Första högskolekursen januari 2009, LSS-kurs för chefer 19

20 REGIONAL NIVÅ För att en samverkan mellan 19 kommuner, där Stockholms 14 stadsdelar kan ses som ytterligare kommuner, ska vara möjlig krävs för det första att alla har ett behov som de inte kan lösa på egen hand. Så är fallet med kompetensfrågan inom funktionshinderområdet. Verksamhetsområdet är litet i varje kommun i relation till andra områden som kommunen ansvarar för, samtidigt som det är mycket brett. Det andra som krävs är att det finns några som har ansvaret rent konkret för det som behöver göras för att samverkan ska vara möjlig. Det tredje är att det finns en tillit mellan de olika samverkansparterna och mellan samverkansparterna och de ansvariga. Alla dessa förutsättningar har varit uppfyllda i Carpe. Det visar såväl utvärderingar som det faktum att alla vill fortsätta denna samverkan dels i Forum Carpe dels i projekt Carpe 2. Forum Carpe och Carpe 2 Det främsta resultatet av Carpe är att alla kommuner som deltagit i projektet vill vara med och delfinansiera Forum Carpe, en kommungemensam funktion för verksamhets- och kompetensutveckling samt delta i projekt Carpe 2. Mer om forumet och Carpe 2 på sid 44. En samverkan mellan så många kommuner har inneburit att det funnits möjlighet att ha ett brett utbud så att alla har kunnat välja det som varit viktigt för just den kommunen. Genom arbetsformerna har samtidigt varje kommun kunnat vara delaktig trots projektets omfattning. = de deltagande kommunerna i Stockholms län Carpes Yrkeskrav Ett annat viktigt resultat är de Yrkeskrav som tagits fram i Carpe. Under början av hösten 2009, när projekt Carpe hade varit igång i drygt ett halvår, väcktes frågan om yrkeskraven, alltså formulerade kompetenser för medarbetare inom funktionshinderområdet. Stockholms stad hade i tidigare projekt tillsammans med bl.a. Sollentuna och Tyresö kommuner jobbat med projektet, Modellarbetsplatser. Inom Modellarbetsplatser togs nödvändiga kompetenskrav för daglig verksamhet och boende för personer inom funktionsnedsättningsområdet fram, men Carpe ville dels utveckla dessa och dels få med områdena personlig assistans och barnverksamheter. Kompetenskraven från Modellarbetsplatser togs fram i början av 2000-talet och på nästan tio år har en hel del hänt inom området. Efter modellarbetsplatsers avslutning arbetade Kravmärkt yrkesroll som har sitt ursprung i Modellarbetsplatser vidare med validering av yrkeskrav, men bara inom äldreomsorgen. Det var utifrån detta naturligt att använda en modell likt Kravmärkts och Modellarbetsplatsers för upplägget av Carpes yrkeskrav. Arbetets gång Hösten 2009 bildades en arbetsgrupp bestående av 10 chefer från olika kommuner, både nya kommuner inom Carpe och kommuner som tidigare hade deltagit i Modellarbetsplatser. Under en av projektledarnas ledning, inleddes arbetet med att formulera yrkeskrav för hela funktionshinderområdet. 20

21 Projektledare Liv Mannberg och Anna Thomsson, från arbetsgruppen som arbetat fram Carpes Yrkeskrav. Till sommaren 2011 beslutades att de grundläggande yrkeskraven var klara för en första version och det var dags att börja implementera dem i Carpe-kommunerna. Det som snabbt konstaterades var att gruppen neuropsykiatriska funktionshinder hade en betydligt större del av verksamheterna nu i jämförelse med i början på 2000-talet. Ändrade lagstiftningar kring bl.a. dokumentation ställer också större krav på medarbetares kompetens gällande administrativa uppgifter idag i jämfört med för tio år sedan. När yrkeskraven börjat ta form började de också användas i olika sammanhang. Projektledningen för Carpe använde dem exempelvis i kontakt med Skolverket inför de nya gymnasieprogrammen, Barn och fritidsprogrammet och Vård och omsorgsprogrammet. De användes också i kontakt med Arbetsförmedlingen. Detta bland annat för att lediga jobb inom funktionshinderområdet ska finnas under en och samma rubrik på platsbanken. Våren 2011, när yrkeskraven så gott som var klara, fick det Nationella kompetensrådet information om dess innehåll och upplägg. Yrkeskraven fick väldigt gott mottagande från samtliga deltagare och fick då snabbt en spridning även utanför Carpe-kommunerna. Implementering och spridning I arbetet med att implementera yrkeskraven bland chefer och medarbetare beslutades att först prioritera chefer. Därför anordnades flera seminarier för chefer där de under två halvdagar med en månads mellanrum fick information om innehåll i yrkeskraven och förslag på användningsområden. Cheferna fick sedan diskutera med varandra om hur de tänker använda yrkeskraven och sedan komma tillbaka och berätta hur de jobbar i sin kommun. Dessa träffar har varit bra inspiration för deltagarna och ett sätt att nå ut samt få information om vad som händer i grupperna. När det gällde implementering för medarbetare var En dag om det forum som användes. Under slutet av 2011 verkställdes en idé om Yrkeskravsankare. Yrkeskravankare är personer som har som uppdrag att ansvara för förankringsarbetet med yrkeskraven i respektive kommun och stadsdel. Förutom informationsträffar om innehållet i yrkeskraven träffas yrkeskravsankarna regelbundet och får information om samt bidrar till utvecklingen av yrkeskraven. De har också påbörjat ett arbete för att se över möjligheten till ett självskattningsinstrument utifrån yrkeskraven. 21

22 Våren 2012 presenteras yrkeskraven på den nationella konferens om funktionshinderfrågor som Carpe arrangerade för tredje året i rad. Yrkeskraven lämnades också till intresseorganisationer och Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning som tittade på dem utifrån sina respektive brukargrupper och ett handikappolitiskt perspektiv. Socialstyrelsen nämner Carpe och yrkeskraven i sitt vägledningsmaterial Rättkompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning Under Carpes slutkonferens presenterades processen som skett med yrkeskraven under de år arbetet pågått. Innehåll och användningsområden Tanken med yrkeskraven är att de ska beskriva den grundläggande kompetensnivån. De innehåller cirka två hundra lärandemål som är adekvata inom såväl personlig assistans, dagligverksamhet, gruppboende, serviceboenden och verksamheter för barn. Med en sådan bredd är det klart att alla mål inte är adekvata för alla, men om man som medarbetare har kunskaper utanför den specifika målgrupp och arbetsplats man har i dag, är man också mer attraktiv och möjlig att anställa inom andra verksamhetsområden. De innehåller mål gällande exempelvis funktionshinderkunskap, kunskaper om grupper och grupprocesser, förmågor att föra journal, kunskap kring lagar och kring riktlinjer i den egna organisationen. Inom varje yrkeskrav och ämnesområde finns en inledande text med en beskrivning om dess innehåll och exemplifiering. Användningsområden Användningsområdena för yrkeskraven är många. Några av de nivåer de kan användas på är: individnivå genom exempelvis som självskattningsmaterial eller som grund vid kompetenskartläggning gruppnivå genom att ringa in de lärandemål som är nödvändiga i den egna arbetsgruppen och som utbildningsmaterial i arbetsgruppen, som grund i medarbetarsamtal och vid upprättande av kompetensplaner för medarbetare kommunal och regional nivå i kontakt med utbildningsanordnare, som information till kommunledning och till politiker vad det krävs av personalen inom funktionsnedsättningsområdet Yrkeskravspärm Under arbetet med implementering av yrkeskraven växte idén om en yrkeskravspärm fram. Pärmen är tänkt som ett verktyg för grupper som vill jobba vidare med yrkeskraven. Yrkeskraven är i pärmen uppdelad i sex flikar, en flik för varje krav, och efter yrkeskravet finns tips på var man kan läs vidare. Hemsidor med mer information, böcker eller annan litteratur i ämnet finns med som exempel för den som vill. I pärmen kommer också förslag på diskussionsfrågor att finnas för de som vill använda dem. Framtid När projektet avslutades, var intresset stort för yrkeskraven i hela landet. Kunskapen om dess innehåll har spridits i länet och tas emot positivt. Användningsområdena är fler och större än någon kunde ana när arbetat startades. Det har varit ett roligt arbete hela vägen igenom hela projekttiden. Detta kommer förhoppningsvis att gynna såväl brukare som medarbetare inom funktionshinderområdet. 22

23 NATIONELL NIVÅ De viktigaste resultaten på nationell nivå är att det nu finns ett fungerande Nationellt Kompetensråd, att det finns ett allt större intresse att delta vid de nationella konferenser om kompetens som Carpe genomfört årligen samt att det finns en representant för verksamhetsområdet i Skolverkets nationella programråd. Strategisk påverkan Carpes existens har tydliggjort att det behövs en struktur för nationell samverkan och samordning. Det har även blivit tydligt att det inte finns något branschråd eller liknande som kan tala för verksamhetsområdet. I ganska stor utsträckning har Carpe fått rollen av att vara verksamhetsområdets röst. Arbetsförmedlingen (AF) Projektledningen har under projekttiden haft en hel del kontakt med Arbetsförmedlingens huvudkontor och bland annat medverkat i diskussioner om kodning gällande kategorisering och beskrivning av yrken. Tidigare hittade man yrket personlig assistent under Socialt arbete, vilket var korrekt. Vårdare fanns under Hälso- och sjukvård men återfinns nu under Socialt arbete. Syftet med omkodning var att det skulle bli lättare att hitta för den som söker arbete inom funktionshindersområdet. Carpe har även blivit ombett att skicka in en yrkesbeskrivning gällande vårdare och personlig assistent. Dessutom har en yrkesanalytiker från AF varit på besök i Carpe-kommuner och intervjuat medarbetare och chefer, för att på så sätt göra en bättre beskrivning av yrken inom funktionshinderområdet. Dessa intervjuer har sedan publicerats på AF:s hemsida. Skolverket Under arbetet med den nya gymnasiereformen Gy 2011, då gymnasieskolan förändrades bland annat genom att de yrkesförberedande programmen blev yrkesprogram, har Carpe haft möjlighet att påverka innehållet i det som kom att bli Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Redan på ett tidigt stadium användes Carpes Yrkeskrav som underlag i de remissvar som Carpe har lämnat i arbetet med de nya ämnesplanerna. Även i dialog med undervisningsråd, experter och i olika referensgrupper har yrkeskraven fungerat som underlag för att tydliggöra funktionshinderområdets breda kompetenskrav. Till varje yrkesprogram i den nya gymnasieskolan ska det finnas nationella programråd. Carpe fick möjlighet att nominera deltagare till dessa råd och sedan de nationella programråden inrättades finns Carpe representerat i Skolverkets nationella programråd för Barn- och fritidsprogrammet. Socialstyrelsen Sedan starten av Carpe har Socialstyrelsen funnits representerad i styrgruppen, något som varit mycket positivt. Dessutom har projektledningen och Nationella kompetensrådet haft olika kontakter med andra representanter från Socialstyrelsen. Bland annat har projektledningen funnits representerad i en referensgrupp i arbetet med att ta fram kvalitetsindikatorer. Projektledningen har även blivit ombedd att läsa och lämna synpunkter på olika dokumentationer/publikationer som Socialstyrelsen givit ut, exempelvis utbildningsmaterialet om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, Sällan sedda och en handbok om barn. Carpe och Nationella Kompetensrådets verkställande utskott har fungerat som en av Socialstyrelsens referensgrupper i framtagande av regeringsuppdraget med en vägledning för arbetsgivare, Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Carpe och Yrkeskraven nämns i vägledningsmaterialet. Även i Socialstyrelsens arbete med allmänna råden om kompetens inom funktionshinderområdet har Carpe och nationella Kompetensrådets verkställande utskott fungerat som en referensgrupp. YH myndigheten Myndigheten för yrkeshögskolan är den myndighet som samordnar all eftergymnasial utbildning som inte är högskoleutbildning

24 Det är utbildningsanordnare i nära samverkan med arbetslivet som tar fram en utbildning. Därefter ansöker utbildningsanordnaren hos myndigheten om att få starta dem. Det är därför viktigt att det finns en efterfrågan av dessa utbildningar från arbetslivet. Än så länge är det relativt få ansökningar inom funktionshinderområdet som har beviljats. I olika diskussioner inom Carpe har det tydligt framkommit ett behov av olika utbildningsnivåer. Här behöver branschen medverka både genom att beskriva utbildningsbehovet, erbjuda platser till LIA (lärande i arbetet som ingår i YH utbildningar), samt anställa medarbetare med högre kompetens. Det är tydligt att det finns ett stort behov av att diskutera olika frågor, problem och utvecklingsområden. Det är dock viktigt att Kompetensrådet inte bara blir ett diskussionsforum utan fokuserar på det som är den viktigaste uppgiften: att vara ett forum för strategisk påverkan - ett forum för att synliggöra, tydliggöra samt marknadsföra verksamhetsområdet samt arbeta med framtidsanalyser. Viljeyttringen som formulerades vid första träffen är: Kompetensrådet vill vara en drivkraft som genom samverkan utvecklar och påverkar kompetensfrågan på den nationella nivån. Nationella Kompetensrådet Nationella Kompetensrådet bildades 2010 och bakgrunden är följande: Vid den nationella konferensen, som Carpe bjöd in till i mars 2010 tillsammans med kollegor från Göteborg och Malmö, efterlyste många såväl nationell samordning som samverkan. Dessutom önskades att konferensen skulle vara början på något och inte en enstaka händelse. Carpe tog därför initiativet till att skapa ett Nationellt kompetensråd. Inbjudan skickades för information till alla som var anmälda till konferensen i mars. Den gick även till alla regioner/kommunförbund/län via de sociala handläggare som ingår i ett nätverk på SKL. Sedan första mötet i september 2010 har deltagandet i rådet formaliserats alltmer. När Carpe avslutades var 22 av landets 25 regioner representerade i Nationella Kompetensrådet. De regioner som finns representerade i Nationella Kompetensrådet 24

25 Några av representanterna från de olika regionerna som bildar Nationella Kompetensrådet. Vid första träffen beslutade Kompetensrådet att skriva ett brev till SKL med en önskan om att de ska driva vissa frågor som är viktiga för utvecklingen av verksamhetsområdet. Det brevet ställde sig över 100 socialchefer eller motsvarande bakom. Brevet har inte lett till någon reaktion från SKL:s sida förutom ett kort tack. Till och med mars 2012 har Kompetensrådet träffats sex gånger och arbetet i rådet har upplevts som konstruktivt och lärande. Representanterna har stor kunskap, erfarenhet och intresse för utvecklings- och kompetensfrågor inom funktionshinderområdet. Vid vissa möten har rådet bjudit in myndigheter, som exempelvis YH, för att diskutera behovet av eftergymnasial utbildning. Våren 2011, när Carpes Yrkeskrav var så gott som klara, fick Nationella Kompetensrådet information om dess innehåll och upplägg. Yrkeskraven fick gott mottagande från samtliga deltagare och spreds snabbt utanför de kommuner som ingick i projektet. Verkställande utskott Under 2011 utsåg Kompetensrådet ett verkställande utskott bestående av åtta personer ur rådet. Dessa träffas mellan Kompetensrådets möten och förbereder olika frågor. Verkställande utskottet har även besökt Socialdepartementet och fungerat som en av Socialstyrelsens referensgrupper. 25

26 Exempel på erfarenhetsutbyte Många olika former av kompetensutvecklingsinsatser har genomförts i Carpe. Av dem har många skett genom egen kraft där projektets medarbetare hållit i föreläsningar och delat med sig av sina erfarenheter som i Carpe-caféer och Tema Carpe. En annan arbetsform för att dela med sig av sin egen kompetens som tagits fram i projektet har varit Dag om Här beskrivs de olika formerna. DAG OM. Dag om har varit ett forum för kompetensutveckling och framförallt erfarenhetsutbyte utifrån den verksamhet eller arena man arbetar inom. Målgruppen har varit de som arbetar inom daglig verksamhet, boende eller personlig assistans. Syftet har varit att erbjuda både spännande och aktuella föreläsningar, framtidsspaning och erfarenhetsutbyte. Dessa dagar har varit en mix av aktuella föreläsningar, flera gånger har det funnits valbara seminarier, där det i de flesta fall varit seminarieledare från några av Carpe kommunerna. Vid samtliga dagar har det funnits rikliga tillfällen till diskussioner och erfarenhetsutbyten, många gånger utifrån valbara diskussionsområden, med frågeguider som underlag till diskussionerna. Tanken med det har varit att deltagarna kan ta med sig diskussionsfrågorna tillbaka till sina arbetsplatser och fortsätta diskussionerna där. På det sättet får fler än de som deltagit i dagen del av den. Dag om har varit ett populärt inslag i floran av kompetensutveckling inom Carpe och något som kommer att fortsätta inom ramen för Forum Carpe. Här följer ett axplock från några av de dagar som anordnats. 26

27 EN DAG OM BOENDE 16/ Ett femtiotal chefer och medarbetare från olika boenden deltog då den fjärde Dag om boende gick av stapeln. Yrkeskrav i boende Dagen inleddes av Anna Thomsson som ingått i den arbetsgrupp i Carpe som under två år arbetat med att ta fram yrkeskrav för funktionshinderområdet. Hon presenterade yrkeskraven utifrån ett helhetsperspektiv samt gav förslag på användningsområden. Missbruk i gruppbostäder Kristina Engwall, Hillevi Nyberg och Karin Steive, från FoU Södertörn presenterade kartläggningen om missbruk i gruppbostäder som de arbetat med. Frågor som är aktuella i kartläggningen är bl.a. Vilka slags missbruk möter de anställda på gruppboendet? Vilka problem för det med sig och hur de gör för att bemöta problematiken? Diskussioner Deltagarna hade möjlighet att redan i anmälningsformuläret välja om man ville diskutera utifrån gruppbostad eller servicebostad och boendestöd. Men man kunde även på plats ta upp angelägna frågor, där några ville diskutera olika sorters missbruk. Vid den gemensamma diskussionen som avslutade dagen framkom det tydligt att det är frågor som handlar om självbestämmande i olika perspektiv som dominerat. Det handlar många gånger om olika dilemman, situationer som inte har något givet svar. Då är det viktigt att ha tillgång till olika forum att diskutera det svåra, men spännande uppdrag man har. 27

28 EN DAG OM PERSONLIG ASSISTANS 23/ Drygt 75 personer, mest personliga assistenter men även chefer hade samlats för den andra Dag om personlig assistans Personlig assistans i praktiken - Beredskap, initiativ och vänskaplighet Hanna Egard, universitetslektor vid Malmö högskola berättade mycket levande om sin avhandling Personlig assistans i praktiken - Beredskap, initiativ och vänskaplighet. Hanna har tidigare arbetat som personlig assistent och som samordnare för personlig assistans i ett privat assistansbolag. Att hon delade både assistenternas och samordnarens vardag märktes i de efterföljande diskussionerna. Yrkeskrav inom Personlig assistans Efter lunch var det dags för Anna Thomsson som ingått i Carpes arbetsgrupp som under två år har arbetat med att ta fram yrkeskrav för funktionshinderområdet. Under den diskussion som följde efter Annas presentation var många positiva till yrkeskraven, men poängterade att man måste få möjlighet att sätta sig in i dem mer. Tanken med dagens presentation var just att sprida kunskap om att de finns och förhoppningsvis väcka nyfikenhet kring yrkeskraven. Diskussioner Precis som vid Dag om boende fanns möjlighet att redan vid anmälan välja diskussionsämnen till den sammanfattande diskussionen. Där konstaterades det bland annat att man aldrig kan få för mycket tid att diskutera och reflektera tillsammans. Det behövs därför forum för diskussion och erfarenhetsutbyte. Som någon sa: Man borde skriva en bok! En bok om hur det kan vara att arbeta som personlig assistent och de dilemman man stöter på. Att det skulle behövas mer skrivet material var en tanke som flera deltagare instämde i. Vi är bra på att formulera problemen, men hur går vi vidare för att hitta möjliga lösningar? 28

29 EN DAG OM DAGLIG VERKSAMHET 1/ Den fjärde Dag om daglig verksamhet innehöll både föreläsningar och aktiva seminarier och byggde på erfarenheter och önskemål från tidigare Dag om. Arbete eller sysselsättning? Dagens första pass hölls av Pie Blume, FUB och Mats Jansson, Autism- och Aspergerförbundet. De pratade med utgångspunkt i sina respektive organisationer om daglig verksamhet. Yrkeskrav i daglig verksamhet Därefter fortsatte Anna Thomsson, som ingått i Carpes arbetsgrupp som arbetat med att ta fram yrkeskrav för funktionshinderområdet. Anna presenterade yrkeskraven utifrån ett helhetsperspektiv samt gav förslag på användningsområden. Valbara seminarier Efter lunch var det dags för de valbara seminarierna. Tanken med seminarier var att deltagarna skulle kunna välja ett område de var lite mer intresserade av. De tre seminarierna var: MIVA Praktik Rose-Marie Larsson, enhetsledare och Carina Kranse, praktiksamordnare från Vallentuna kommun om företagsgrupper/individuella placeringar. Café trappan karriärmöjligheter för arbetstagare i daglig verksamhet! Monika Broo, Annika Söderkvist och Susanne Larsson från Södertälje DV. Utveckling i DV för personer med flera och omfattande funktionsnedsättningar Erik Johansson från Sollentuna DV(daglig verksamhet) om utvecklingsarbetet som pågår. 29

30 TEMA CARPE Tema Carpe har, som namnet anger, fokuserat på att ta tillvara och förmedla vidare kunskap och lärdomar från några av alla de arbeten som pågått i projekt Carpe. Olika teman presenterats av projektdeltagare genom kortare föreläsningar och utställningar. I juni 2010 var det första Tema Carpe där dessa teman presenterades: Yrkeskrav inom funktionshinderområde Delaktighet i boende och daglig verksamhet Aktivt miljöarbete i Vallentuna kommun Tydliggörande pedagogik Nynäshamn Kommunikation Hälsofrämjande gruppbostad Här beskriver medarbetare från Rinkeby- Kista sdf sitt arbete med Kommunikation. Det arbete som vi presenterade på Tema Carpe handlar om att tydliggöra vardagen för våra brukare med hjälp av bilder. Vi är 9 personer som jobbar ihop varav 3 är personal. Ingen av våra brukare kan läsa skriven text och när vi fick i uppdrag att hänga upp vår värdegrund på väggen så kände vi att den måste vara i bilder. Såklart arbetade vi med bildstöd redan innan, men vi känner att det här blev ett riktigt startskott till det nya tänket. Vi tänker helt enkelt i bilder; Alla dokument som vi har görs i bilder, till exempel: Dagordning och protokoll Genomförandeplaner Ledighetslappar Utrymningsplan Matsedlar Vi byter ut text mot bilder som alla förstår och kan läsa och där informationen ska vara tydlig och synlig så att alla kan vara delaktiga. Vårt motto är; För att kunna vara delaktig måste jag få hjälp att förstå! Vi tar självklart fram individuella bildstöd och är noga med att försäkra oss om att personen förstår bilden. Ju mer vi arbetar efter det här tänket så upplever vi att våra brukare tar för sig mer och är mer delaktiga i beslut som fattas och vardagen blir bättre för oss alla. Ju mer man förstår desto mer ökar intresse och möjlighet att påverka och man blir mer självständig och trygg. Genom att känna att man har kontroll över sin tillvaro så mår man bättre och utvecklas till en individ som räknas och kan göra sin röst hörd. Lärdomarna som vi dragit är många men främst att våra brukare blivit mer kommunikativa och trygga. Det är med andra ord en enkel och fantastisk metod att arbeta efter. Många undrar om det inte tar mycket tid att leta bilder och visst det kan det göra, men det gör vi ju tillsammans med våra brukare eftersom de är de bästa referenserna på om bilden fungerar. Tidigare var enklare sömnadsarbeten vår huvudsakliga arbetsuppgift men nu är det kommunikation och delaktighet som är vår viktigaste arbetsuppgift. Vi kan inte tänka oss att sluta upp med att förtydliga för våra brukare eftersom vi ser fantastiska resultat och vårt arbete blir roligare och enklare. Vårt tips till andra är Sätt i gång tänk bilder och tydliggör med bilderna, ni kommer se hur enkelt och roligt det är! Ateljén ligger i Kista, Ringstedsgatan 34 Vi som medverkade på Tema Carpe heter: Ann-Sofi Paulsson, Jeanette Larsson och Anna Ohlsén 30

31 I mars 2011 var det för andra gången dags för Tema Carpe. Dagens tema var: Organisation för kompetensutveckling Vardagsutveckling Fritidaktiviteter Teater för alla Medarbetare från Upplands Väsbys kommun som presenterade temat Fritidsaktiviteter beskriver här sitt arbete. I vårt uppdrag ingår att erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter. Vi tog vara på idéer i ledningsgruppen och började utveckla följande område: Kolloverksamhet för äldre samarbete med feriearbetande ungdomar och med andra kommunala verksamheter OmsorgsSpelen OS idrottstävling för personer med funktionsnedsättning som detta år (2011) lockade tävlande från både Sollentuna och Vallentuna. Melodifestivalen Sveriges första melodifestival för personer med funktionsnedsättning inom LSS. Vi har arbetat både med idéarbetsgrupper och sakkunniga inom området. Några av de lärdomar vi fått genom vårt arbete är att de vi samverkar med inte nödvändigtvis behöver ha kompetens om målgruppen och hur centralt och viktigt det är att både brukare och boendestödjare är med och påverkar. Sundbybergs kommun presenterade temat Organisation för kompetensutveckling. Här beskriver de hur de Organiserade för Carpe. Sundbyberg gick med i Carpe hösten -09. Vi såg möjlighet att ta del av alla de kompetensinsatser som Carpe planerat och vi tyckte att det var ett erbjudande som vi inte kunde avstå från. Vi började vår planering för organisation under sommaren och hade valt ut personer till de olika rollerna då vi kom med i oktober. Rätt Kompetensombud Vi hade diskussioner i chefs- och ledningsgrupper för att förankra Carpe i vår förvaltning, hos alla medarbetare i olika forum inför starten. Förvaltningschef och övrig ledning var positiva till deltagandet. Vår CKKrepresentant hade funktionen som utvecklingsledare i förvaltningen. Alla berörda enhetschefer och verksamhetschef tog gemensamt beslut att arbetet med Carpe var viktigt och värt att prioritera. Alla kompetensombud har en eller flera arbetsplatser som de ansvarar för då det gäller att sprida information om utbildningar eller andra nyheter från kompetensombudsträffar m.m. Regelbundna Carpeträffar Chefsrepresentant och CKK-representanter ansvarar för att sprida info till ledning och övriga i chefsgruppen om nyheter från Carpe. Vi har lokala Carpeträffar 3-4 ggr/år för att planera hur vi implementerar ny kunskap och kompetens. Carpe är även en stående punkt på dagordningen på olika forum i verksamheten t.ex. APT, samverkansgrupper, gruppledarträffar, ledningsgruppen för enhetschefer m.m. Vi har haft ett tydligt uppsatt mål för alla enheter - alla medarbetare ska delta i någon form av kompetensutveckling i Carpe och i dag känner i princip alla medarbetare till Carpe. Fritidsaktiviteter i Upplands Väsby kommun Vi som medverkade på Tema Carpe heter: Karin Sandström, Auli Poolfors, Lena Bergh Drygt 80% har deltagit i någon utbildningsinsats inom Carpe. Några enheter har arbetat med rutiner som innebär att man bättre tar tillvara och implementerar ny kunskap när man kommer tillbaka efter en utbildning. 31

32 Lärdomar Det vi främst tar med oss från detta arbete är vikten av Kompetensombud. Deras roll är viktig för att arbetet ska få spridning till alla medarbetare och att kompetensutveckling sker ute på enheterna. Att som chef ha duktiga kompetensombud underlättar mycket. Att förankra i organisationen och att alla är med på spåret har underlättat. Att vi är en förhållandevis lagom stor kommun, förvaltning gör det hela hanterbart. En välgjord kompetensanalys för både medarbetare och för enhetens behov underlättar att man sen hittar rätt insats. Kompetensanalysen behöver sen kontinuerligt uppdateras. Att vi inte kom på det själva att inrätta kompetensombud! Funktionen är mycket bra att ha ute i verksamheten och kan stödja arbetet med utbildning/utveckling och vara ett komplement till gruppledarfunktion eller andra roller som finns i verksamheten. Omsorgsboende, Daglig verksamhet och Personligt stöd i Sundbyberg Vi som arbetat med detta heter: Leif Viklund, Torbjörn Ekevik, Annika Holm och Lina Hallstedt. 32

33 CARPE-CAFÈ Tanken med Carpe-café har varit att under avspända former ta del av varandras erfaren heter inom ett visst område. Varje café har haft ett tema som till exempel Etik, Dokumentation eller Hälsofrämjande arbete. Sju Carpe-caféer har anordnats. I början av november 2010 hölls det tredje Carpe-caféet. Temat för halvdagen var Arbetssätt och metoder. Programpunkterna var: Supported employment och metod för samordning i Österåkers kommun Tydliggörande pedagogik i Sollentuna FoU Södertörn presenterar sin rapport: Arbetssätt och metoder inom LSSverksamheter Coachbaserade samtal i Solna kommun När och hur arbetar vi med frågan? Den första tiden på VillMer ägnas åt det som vi kallar kartläggning. Då utforskar vi tillsammans med huvudpersonen dennes visioner, drömmar och önskningar. Det gör vi genom olika typer av samtal, diverse aktiviteter, studiebesök och annat som vi kan komma på för att ge individen möjlighet att lära mer om sig själv. Kartläggningen utmynnar i att vi börjar leta en arbetsplatsförlagd sysselsättning som matchar huvudpersonens önskan. Och egentligen är det då som det verkliga arbetet börjar för oss på VillMer. Här beskriver Camilla Millhorn, verksamhetschef i Solna stad, hur de på VillMer arbetar med Coachande samtal. COACHBASERADE SAMTAL I SOLNA VillMer är en arbetslivsinriktad daglig verksamhet som erbjuder arbetsplatsförlagd sysselsättning för vuxna med intellektuelloch/eller neuropsykiatriska funktionshinder. Verksamheten startade 2009 och drivs i egen regi av Solna Stad. VillMer arbetar utifrån idén om verkliga möten i arbete och samhälle. Det menar vi, skapar grunden för del i en gemenskap och skapar möjlighet till en meningsfull vardag. Att erbjuda arbetsplatsförlagd sysselsättning innebär inte bara en stor vinst för huvudpersonen själv utan denne kan också bli en viktig resurs på arbetsplatsen. Visst innebär det en investering i form av tid från arbetsplatshandledare, men meningen är att huvudpersonen ska stöttas i att öka självständigheten och genom erfarenhetsbaserad inlärning komma till insikt om vart personen själv känner sig bra och kan arbeta självständigt. Personal från VillMer finns hela tiden med i bakgrunden och backar upp arbetsplatshandledaren och huvudpersonen. Vi finns ständigt med i bakgrunden där vi stöttar, motiverar och utmanar huvudpersonen. Det viktiga är att vi möter huvudpersonen utifrån övertygelse att alla, utifrån sin egen förmåga, vill och kan styra sina liv, vill ta ansvar och äger sina egna frågeställningar. Vi är övertygade om att alla med rätt stöd, bekräftelse, lärande och samarbete kan nå sina mål. Och att alla i en trygg miljö borde får pröva, lyckas och misslycka, det vill säga vi tror på erfarenhetsbaserad inlärning. Vad beskriver metoden vi arbetar utifrån? Vi arbetar för att individen ska komma på svaren själv för att denne ska känna sig betydelsefull i sitt eget liv. Att han eller hon har huvudrollen sitt liv och dagligen och hela tiden är med och regisserar och skriver manus. Ett exempel på hur vi mer konkret har arbetat med coachande samtal och erfarenhetsbaserad inlärning i fokus är Raffinerat En liten presentaffär, som stod som vision, dröm och önskan hos ett par av de huvudpersoner som 33

34 började i vår verksamhet i samband med att vi startade. Genom arbetet med att göra en tom lokal till en presentaffär har huvudpersonerna fått möjlighet att uttrycka idéer, lyssna till sig själva och andra. De har fått planera allt praktiskt arbetet från att beställa material till att utforska pengars värde genom försäljning, budget och bokföring. Nu ett par år senare har vi nått en ny fas - att utvärdera arbetet utifrån kundernas reaktioner på varor och priser. Presentaffären har gjorts mobil, vilket betyder att huvudpersonerna har ett försäljningbord på ett äldre boende ett par gånger per månad. Det som säljs under namnet Raffinerat är gjort av huvudpersonerna med hjälp av inköpta varor och växter hämtade ur vår trädgård, vilka de förädlar (raffinerar) till bland annat lavendeltvålar, lavendelsocker, örtsalter och textiltryck. Lärdomar Det är flera saker som vi har lärt oss men det viktigaste är att lyssna till dem vi arbetar med och för. De har en bild av vad de behöver och vår uppgift är att ta det på allvar. Tidigt fick vi signaler på att vi behövde samverka mer med näringslivet, men det tog oss åtminstone 9 månader att ta de signalerna på allvar. Idag vet vi bättre. Vi lyssnar mer noga och agerar på det vi hör. Det betyder i någon mening att vi arbetar för att bygga in ett system som ständigt strävar mot förändring. En annan sak vi märkt är att coaching blivit ett samlingsnamn för mycket inom verksamhetsområdet. Det betyder att den kvalitetssäkring vi stävat efter från början behöver finslipas ännu mer. Vi har en utbildad samtalscoach på ACC- och PPC-nivå samt en NPFCOACH (samtalscoach för personer med neuropsykiatriska funktionshinder). Det menar vi är en förutsättning för att på ett professionellt sätt kunna arbeta med och utveckla arbetet. Även om vi primärt inte ser det som en teknik utan som ett förhållningssätt, det vill säga ett sätt att möta människor. Dokumentation var temat på det fjärde Carpe-caféet i februari Fyra verksamheter berättade om sitt arbete och sina erfarenheter och sedan fick alla deltagare diskutera med varandra runt caféborden. En av verksamheterna som medverkade kom från Ekerö. Här beskriver Mia Grauers, biträdande enhetschef och Sofia Göransson, arbetsterapeut på Ekerö dagliga verksamhet deras arbete med social dokumentation. SOCIAL DOKUMENTATION INOM EKERÖ DAGLIG VERKSAMHET 2005 kom tillägget i LSS-lagen om skyldigheten att föra social dokumentation på utförarsidan. Vi i Ekerö kommun fick ett material från sektions- och produktionsnivån hur vi skulle föra den sociala dokumentationen. Vi tyckte att förslaget inte var vidare användarvänligt och önskade arbeta fram ett mer överskådligt material. December 2005 bildades en arbetsgrupp inom daglig verksamhet som fick i uppdrag att arbeta fram ett nytt förslag på hur utformningen av den sociala dokumentationen skulle kunna se ut kom arbetsgruppen igång ordentligt. Vi sökte bland annat information och inspiration från Norrtälje kommun. Under våren kom det första utkastet ut till medarbetarna i verksamheten. Dagrapport och social journal dagrapport Varje dag fyller arbetstagaren/den enskilde själv, eller får hjälp av personal, i en checklista/dagrapport över dagens arbetsuppgifter/aktiviteter, där avvikelser från schemat noteras. Om något inte genomförts fyller man i varför det inte genomfördes och vad som gjordes istället. Checklistan är utformad med text eller bild efter den enskildes behov. Vid varje månads slut sammanställer personalen dagrapporterna och för in det i social journal dagrapport. Där är det lätt att följa avvikelser och förändringar. Man får en överblick hur ofta det är avvikelser och vad avvikelserna består av. Förändringar av avvikelser sam- 34

35 manställs sedan i social journal händelse av betydelse för individens utveckling. Social journal händelse av betydelse för individens utveckling Här dokumenteras aktuella insatser och vad som motiverar dem, samt när förändringar görs i dessa. Det vill säga viktiga förändringar som påverkar eller kommer att påverka den enskildes utveckling. Dokumentationen skrivs i löpande text, i kronologisk ordning och förändringar från sammanställningen social journal dagrapport förs även över i detta dokument. Arbetsgruppen arbetade fram förslag till personalgruppen som sedan praktiskt fick prova och därefter lämna synpunkter på materialet. Materialet förändrades vart efter kloka synpunkter och erfarenheter kom in. Samtliga medarbetare blev på så sätt delaktiga i utformningen av vår sociala dokumentation och fick också en förståelse och insikt i syftet med social dokumentation Det är viktigt att dokument som skall användas dagligdags är enkla och användarvänliga. Vi kan se att arbetstagarna har blivit mer delaktiga i sin dokumentation. När ett nytt arbetssätt skall införas är det viktigt att alla är med i processen. Det blir ett större genomslag och samtliga blir delaktiga i processen och kan utöva inflytande och känner att de varit med och påverkat utformningen. I mitten av maj 2011 var temat Bemötande och förhållningssätt på Carpe-caféet. Två verksamheter berättade om sitt arbete kring dessa frågor. Det var Mobila Teamet i Södertälje och Västertorps gruppbostäder i Hägersten-Liljeholmen. Här beskriver Lone Svensson och Catharina Svensson från Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning hur man arbetat med att bemöta hot och våld i Västertorps gruppbostäder. OM BEMÖTANDE ETT PROJEKT OM HOT OCH VÅLD Sveriges kommuner och landsting skapade ett samarbete med fackliga organisationer och AFA försäkringar och tillsammans så genomför de nu ett 3-års projekt kring hot och våld. Projektet startade 2009 och slutar Man kunde se att det förekom mycket hot och våld ute på arbetsplatser genom tillbuds och arbetskaderapportering. Vår arbetsplats var inget undantag. Projektet omfattar tre områden: Bemötande Samarbete i personalgruppen Samarbete med andra aktörer Det är ett preventionsprojekt och syftet är att skapa bättre rutiner och arbetssätt för att hantera och förebygga hot och våldssituationer. Tanken är att alla deltagande arbetsplatser ska sprida idéer och arbetssätt över hela landet. Själva projektet är tidsbegränsat på 3 år. Vi är inne på sista året. Tanken är att lärdomar ska leva kvar och spridas till andra verksamheter. Vi kommer att fortsätta arbeta med det vi lärt oss och har för nuvarande integrerat det i vårt arbetsätt. Själva projektet har haft föreläsningar om bemötande, krishantering, arbetsmiljö, etik osv. Fråge- och incidentblanketter håller på att arbetas fram av projektgruppen. De ska användas för att ta lärdom av när hot och våld uppstår. Arbetsplatserna har studiecirkel med frågeställningar om boken Problemskapande beteende av Bo Hjelskog Elvén. 35

36 På vår arbetsplats är ett rätt bemötande i fokus. Vi har utarbetat ett bra bemötande till våra brukare, och på så sätt har vi fått bort mycket hot och våld på väldigt kort tid. Det är viktigt att all personal gör lika. Vi är noga med ett lågaffektivt bemötande. Personal tar på sig ansvaret för brukares utagerande beteende, först då kan vi förändra förhållanden. Vi frågar oss också om en del beteenden verkligen är ett problem eller skadliga? Ofta får vi svaret att det är omgivningen som äger problemet inte brukaren. Omgivningen har problem att hantera och förhålla sig till beteendet och är därför också ansvarig. Det viktigaste vi lärt oss är att arbeta prestigefritt och ta på oss ansvaret för skadliga beteenden, istället för att skylla på brukaren. Vi ber brukare om ursäkt om någon blir upprörd och ger på det sättet makten till brukaren. Men vi har också lärt oss att det tar lång tid för verksamheter att ändra ett helt tankesätt och förankra det. Det är en ständig process. Vi arbetar förebyggande genom att ständigt gå igenom incidenter som kan eller har lett till hot och våld. Vi brukar oftast hitta anledningen och att den ligger hos personalen. 36