Rätt stöd till arbete och studier

Transkript

1 2 - ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom funktionshinderområdet i 23 kommuner och 2 företag i Stockholms län Delprojektet Rätt stöd till arbete och studier

2 Inledning Carpe 2, som bygger på erfarenheter från tidigare projekt Carpe, genomfördes mellan den 1 april juni 2014 inom funktionshinderområdet i Stockholms län. Ett av huvudsyftena med projektet var att i samverkan genomföra kompetensutveckling. Ett annat syfte var att synliggöra verksamhetsområdet för att få till stånd strukturella förändringar. Projektet har haft en sammanhållande del om lärande och vardagsutveckling, som riktats sig till alla som har deltagit i Carpe 2. Därutöver har det funnits ytterligare fyra valbara delprojekt där kommunerna och företagen har kunnat delta i något eller flera av dem. Två som berör delar av verksamhetsområdet: Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till arbete och studier Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till personer med förvärvad hjärnskada, utvecklingsstörning och/eller autism som åldras Två som riktar sig mot specifika målgrupper: Chefer utan högskoleutbildning Handläggare - kompetens och yrkesroll Följande rapport berör delprojekt rätt stöd till arbete och studier. För att läsa om projekts slutrapport eller om något av de övriga delprojekten se Carpes hemsida En av anledningarna till att delprojektet startade var att antalet personer som fick daglig verksamhet ökade. I en forskningsrapport, som Socialstyrelsen gav ut 2011, framgår det att Antalet personer som får daglig verksamhet ökar. En förklaring är att fler elever placeras i särskola. I flera studier konstateras att personer som gått i särskola i praktiken utestängs från arbetsmarknaden. De erhåller med automatik en plats inom daglig verksamhet och arbetsförmedlingen prioriterar inte heller denna grupp. Andra förklaringar till ökningen inom daglig verksamhet är ett ökat antal personer med neuropsykiatrisk diagnos, en kärvare arbetsmarknad samt högre krav på arbetsförmåga hos Samhall. vidare konstateras att ytterst få personer går från daglig verksamhet till den öppna arbetsmarknaden. Vid delprojektets ansökan hade även regeringen kommit med en strategi för funktionshinderpolitiken gällande sysselsättning. Ett inriktningsmål som regeringen prioriterat är: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka.

3 Syfte Delprojektets syfte har varit att utveckla den nya yrkesroll som krävs för att i såväl daglig verksamhet som i boende ge rätt stöd till arbete och/eller studier som det står i den ansökan som gjordes Det betyder att projektet har arrangerat ett antal föreläsningar och kortkurser för att ge ny kunskap att forma den nya yrkesrollen. Dessa aktiviteter har innehållit diskussioner kring den yrkesroll man har och vad man kan behöva förändra för att forma en ny yrkesroll för att kunna uppnå de resultat som både Socialstyrelsen och regeringen har strävat mot, att fler personer med funktionsnedsättning får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Delprojektet har, enligt ansökan, riktat in sig på att ge kunskap kring stöd till personer med lindring utvecklingsstörning och neuropsykiatriska funktionsnedsättning som med rätt stöd skulle kunna nå, få och behålla ett arbete eller studera. En av delarna i delprojektet har varit att ta reda på vad rätt stöd egentligen är. Flera aktiviteter har därför genomförts tillsammans med personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning och de har berättat vad de anser är rätt stöd för att lyckas nå, få och behålla arbete eller att lyckas med sina studier. En annan del i delprojektet har varit att ta reda på olika viktiga aktörers uppdrag som till exempel Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Vilka stöd har de att erbjuda och hur kan man samverka runt personen så att det rätta stödet kan ges. Samma utgångspunkt har det varit när det gäller stöd för möjlighet till att studera. Mål och aktiviteter De tre mål som delprojektet önskade uppnå var att: Chefer, medarbetare och handläggare anser att man har större kunskap än innan projektet om olika samhällsaktörers uppdrag och kan vara ett stöd till brukaren Medarbetare anser att man har kunskap och metoder för att vara ett stöd i boendet och i daglig verksamhet Chefer anser att man har kunskap och metoder för att leda verksamheten inom detta område Aktiviteter som delprojektet skulle genomföra för att nå målen var att: Identifiera och genomföra kompetensutveckling inom området delvis i samverkan med projekt Consensio Tillsammans med berörda aktörer inventera och utveckla former för samverkan. Tillsammans med berörda aktörer utröna i vilken utsträckning Carpes medarbetare kan vara en resurs i deras kontakter med personer med funktionsnedsättning

4 Måluppfyllelse och aktiviteter som har varit Ovanstående mål och aktiviteter har på olika sätt arbetats med under delprojektets tid. Det har varit olika seminarier för att ta del av vad andra liknande projekt har gjort och för att ta del av deras erfarenheter och resultat. Det har också varit informationsoch dialogträffar med adekvata myndigheter såsom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Även olika utbildningsanordnare har berättat om sina möjligheter till att stödja till studier. Forskare med olika inriktning har föreläst om sina rön och såklart har delprojektet även haft möjlighet att genom de yrkesverksamma själva berätta om hur de organiserar för att ge stöd till arbete eller studier. Sist men inte minst har personer med funktionsnedsättning själva berättat om hur det är att försöka komma ut på arbetsmarknaden eller att studera. Delprojektet har kunnat ge olika perspektiv på hur man som yrkesverksam kan ge rätt stöd för att nå, få och behålla ett arbete eller att välja, inleda och fullfölja en utbildning. Sammantaget har delprojektet belyst att det rätta stödet som behövs för att brukaren ska kunna nå ett arbete eller att studera är att medarbetarna har en grundkompetens om adekvata myndigheter och utbildningsanordnare och att alltid utgå utifrån den enskilde individens behov och möjligheter. Uppföljning och utvärdering Ramböll Management Consulting har på uppdrag av Carpe genomfört den lärande utvärderingen av projekt Carpe 2. Den lärande utvärderingen har fungerat som ett stöd i projektets genomförande. För att ta del av Rambölls utvärdering se Carpes hemsida. Carpe 2 har dessutom använt sig av olika metoder för egenutvärdering. Det som varit viktigast för just delprojekten är att nya föreläsningar utvärderades för att användas som grund för förändringsarbete. Nya kurser följdes av projektledningen på olika sätt för att säkerställa att de motsvarade förväntningar och behov. Exempelvis har ett par seminarieserier utvecklats till form, innehåll och omfattning efter synpunkterna från deltagarna i utvärderingarna.

5 Start När delprojektet stöd till arbete och studier startade berättade delprojektledaren om sina tankar kring delprojektet: Det ska bli roligt att, tillsammans med alla medarbetare och chefer på arbetsplatserna som deltar i projektet, få fram kunskap och metoder för att på bästa sätt stödja personen med funktionsnedsättning. Många verksamheter arbetar redan idag med att stödja mot arbete och arbetsinriktad daglig verksamhet. Att projektet även fokuserar på stöd till studier är bra för det ger ännu en möjlighet till utveckling för personen med funktionsnedsättning. Karl Löfgren - delprojektledare för Arbete & Studier. Nu efter över två års arbete med delprojektet stämmer tankarna fortfarande. Delprojektet har haft fler olika föreläsningar, seminarier, informationsträffar där det har varit diskussioner kring vilken kunskap som behövs, vilka arbetssätt man arbetar efter och hur man kan organisera för att stödja till arbete. Delprojektet har visat att alla deltagande kommuner har arbetsinriktade verksamheter och flera har en mycket tydlig profil mot arbete med t ex arbetskonsulenter i verksamheten. Att stödja till studier är inte lika självklart inom en daglig verksamhet då det inte ingår i uppdraget. Inte heller inom boenden är det självklart att stödja till studier på ett strukturerat sätt, där det kan vara en del i uppdraget enligt brukarens behov. Hur man ska stödja till studier är fortfarande ett utvecklingsområde att fortsätta fokusera på. Inventering av kompetensbehov Det som flest verksamheter efterfrågade var kunskap om Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och om kommunens myndighetsutövning. Men även om utbildningsanordnare såsom Lärvux, folkhögskolor, högskolor och universitet samt erfarenhetsutbyte med andra dagliga verksamheter. Man ville också betona behovet av metodutveckling för att handleda personer med funktionsnedsättning mot olika arbetsinriktade verksamheter. Vilka vägar kan brukaren ta för att komma närmare arbetsmarknaden? Man ställde sig frågor som handlade om hur man som professionell yrkesperson kan stödja brukaren på ett bra sätt? Vilka pedagogiska kunskaper behöver man själv ha i sitt arbete? Vilka arbetssätt är bra och vilka kognitiva hjälpmedel finns? Det som även togs upp i inventeringen var behov av någon form av jobbcoachutbildning. Man ville veta mer om arbetssätt som handlar om hur man ska handleda brukare och företagspersonal på praktikplatserna, t ex supported employment (SE) och individual placement and support (IPS).

6 Kompetensutveckling i projektet i samverkan Delprojektet har samverkat med flera olika aktörer för att kunna ordna olika kompetensutvecklingsinsatser enligt de behov som framkom i inventeringen. Samverkansparter har varit olika liknande projekt eller föreningar som har projekt om stöd till arbete och eller studier, bl.a. föreningen Attention och dess projekt Vägar till jobb, Handikappförbundens projekt Rätt stöd till arbete och KomAn:s projekt om stöd till arbete. Samverkan har skett med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att sprida information om deras regelsystem. Föreläsningar och kurser har genomförts tillsammans med olika relevanta föreläsare och utbildningsanordnare. Flera verksamheter har bidragit till att sprida kollegial kunskap kring hur de jobbar med sitt stöd till brukare. Dessutom har flera personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning varit med under delprojekts gång och bidragit med sina egna erfarenheter. Förändring av yrkesroll Arbetet som stödperson på ett boende eller på en daglig verksamhet har blivit mer variationsrikt kring att stödja och coacha personer med funktionsnedsättning till att få mer delaktighet i samhället. Att arbeta med att ge stöd till personer med lindrig utvecklingsstörning eller med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som vill ut i arbetslivet eller som önskar studera kräver att man som stödperson har kunskap om olika stödsystem som andra aktörer kan erbjuda. Det är även viktigt att stödpersonen kan ge specifikt stöd till arbetsplatser som kan vara intressanta för personen med funktionsnedsättningen och även till utbildningsanordnare vid behov. Yrkesrollen idag är mer att kunna ta reda på olika saker tillsammans med den enskilde och även att kunna informera andra om olika sätt att ge stöd. Att vara stödperson i boendet är inte bara att stödja i hemmets sysslor utan en viktig del är att också stödja brukaren med hans eller hennes önskan till arbete eller praktik. Det kan även handla om att stödja till att välja, inleda och slutföra studier. Även för stödpersonerna på de arbetsinriktade verksamheterna har det blivit förändring i yrkesrollen, nu med mer utåtriktade arbetsuppgifter gentemot externa företag och inte bara inom de egna verksamheterna. Det har tidigare funnits arbetsinriktade verksamheter men de har vuxit i storlek och det har tillkommit en ny målgrupp, personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Som stödperson har man haft behov av att skaffa sig ny kunskap kring den funktionsnedsättningen. Yrkesrollen har förändrats till att vara en mer coachande och stödjande person och det var efterfrågat att lära sig mer om coachande samtal. Tillsammans med utbildningsanordnaren SweJa har delprojektet haft tredagars-kurser i det professionella coachande samtalet. Kommunikation är avgörande för att mötet mellan två människor ska kunna bli bra. Alla som möter människor i sitt arbete behöver därför grundläggande kunskaper om kommunikation och kommunikationens betydelse. Vissa funktionsnedsättningar innebär dessutom att kommunikationsförmågan påverkas, både när det gäller att själv göra sig förstådd och att förstå andra. ur Carpes Yrkeskrav

7 Samverkan för att ge rätt stöd En av de tydligaste grundpelarna för att nå ett gott resultat för brukaren som vill börja sin karriär mot arbetsmarknaden eller studier är samverkan. Samverkan utgår ifrån brukarens önskan och med det nätverk som är aktuellt, t ex arbetsplatsen, stödperson i boende och i vissa fall närstående. Samverkan är central och bygger på förtroende och tillit. Den externa arbetsplatsen behöver känna att de kan få stöd när de har behov och att det i sin tur skapar trygghet på arbetsplatsen. De arbetskonsulenter/stödpersoner på daglig verksamhet som har arbetat upp en god samverkan har lättare att klara upp saker om det blir frågetecken om något. Brukaren själv har också i vissa fall godkänt att stödperson och arbetsplats kan ha möten utan att han eller hon är med. Men i de flesta fall vill alla att alla är med för att skapa och behålla en öppenhet. Samverkan sker även mellan brukare, stödperson, Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Det är viktigt att alla parter vet om vilka regler som gäller och hur de olika ersättningarna och förmånerna fungerar samt känner till varandras uppdrag för att samverka på bästa sätt runt stödet för personen. Arbetet innebär också att kunna planera och leda möten, att förstå vikten av samarbete och samverkan och ha kännedom om hur man själv påverkar och påverkas av andra och veta hur och varför konflikter ibland uppstår. ur Carpes Yrkeskrav Lärande och vardagsutveckling Att vara en lärande organisation är betydelsefullt för att kunna ge rätt stöd till brukare. Verksamheterna i delprojektet efterlyste bland annat kunskap om andra aktörer såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och utbildningsanordnare. Dessa myndigheter och skolor har vid olika tillfällen varit inbjudna för att informera om sina regelsystem samt för att få till stånd gemensamma diskussioner om hur man kan lära av varandra. Olika kortare kurser har genomförts under delprojektets tid. Det har varit kurser i coachande samtal med fokus mot hur man som stödperson kan vägleda och handleda brukare mot ett arbete eller mot studier. Det har varit en uppskattat kortkurs som getts flera gånger i samverkan med gymnasieskolan SweJa. Tillsammans med Karolinska Institutet (KI) har det getts tredagarskurser för hur man kan strukturera upp stödarbete för personer med förvärvad hjärnskada. Att lära av varandra och ta tillvara varandras kunskaper och erfarenheter är en styrka som delprojektet har lyft i olika sammanhang för att möjliggöra lärande och vardagsutveckling på den egna arbetsplatsen. Deltagande verksamheter har bidragit med sin kunskap på olika sätt på de aktiviteter och nätverksträffar som varit och genom det möjliggjort en större spridning av kunskap och kompetens. För att exemplifiera vad delprojektet anordnat under projekttiden kommer det under de två följande rubrikerna Rätt stöd till arbete och Rätt stöd till studier lyftas några aktiviteter som visar på olika sätt att sprida kunskap och kompetens.

8 Rätt stöd till arbete Vid projektets början bjöds andra projekt och verksamheter som arbetar med stöd till arbete och/eller studier in till olika seminarier och föreläsningar. Det har varit inspirerande och nyttigt att höra om deras erfarenheter och hur de har lyckats. Några av de som har delat med sig av sin kunskap har varit Gävle kommuns dagliga verksamhet, Handikappförbundens projekt Rätt stöd till arbete samt KomAn:s föreläsningsserie kring stöd till arbete där även brukare deltog. I länet finns det många arbetsinriktade dagliga verksamheter som jobbar med goda resultat, t ex Botkyrka dagliga verksamhet, Steget framåt, daglig verksamhet från Hägersten-Liljeholmen. Stockholms stads Jobbtorg har bidragit med sina kunskaper om samverkan med dagliga verksamheter. I delprojektet har det funnits flera tillfällen till erfarenhetsutbyten och att skapa nya kontakter. Delprojektet arrangerade i början av projekttiden en heldag om unga med funktionsnedsättning och deras väg ut i arbetslivet. Förutom deltagare från delprojektet Stöd till arbete & studier i Carpe 2 var det även ytterligare två projekt representerade, projekt Consensio och projekt ALFA. Det var forskare Bibbi Ringsby Jansson, fil doktor och universitetslektor i socialt arbete, Högskolan Väst som berättade om ett tvåårigt forskningsprojekt om unga med funktionsnedsättning och deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Projektets huvudsakliga syfte har varit att undersöka vilken roll olika myndigheter, såsom försäkringskassa, arbetsförmedling, socialtjänst och skola har i de ungas liv och hur de ser på sitt ansvar och på sina möjligheter, såväl som svårigheter, när det gäller att ge stöd till den här gruppen unga. Det gav även inblick i hur handläggare kan resonera om hur och vad de kan ge personer med funktionsnedsättning för stöd. Botkyrka dagliga verksamhet har varit och informerat på ett Carpe Café om hur de jobbar framgångsrikt för personer med funktionsnedsättning för att få arbete. Deras arbetssätt har resulterat i goda möjligheter att få ett arbete på den reguljära arbets-

9 marknaden. De har lång erfarenhet av att ha arbetskonsulenter anställda som jobbar strukturerat och har en egen modell som innebär att de har en arbetsinriktning i verksamheten i flera olika steg. De driver även ett projekt som heter START-stöd till arbete. Det är ytterligare en möjlighet för de unga personer som inte vill ha eller inte blir beviljade daglig verksamhet. Ett inspirerande projekt som stödjer de målgrupper som ibland hamnar mellan stolarna. Delprojektet har samarbetat med föreningen Attention och genomfört ett gemensamt seminarium om stöd till arbete. Attention började med att berätta om sitt delprojekt Vägar till jobb. Fokus är att förbättra attityderna på arbetsplatser på företag för att det ska bli lättare för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, att få en anställning. Föreningen Attention har utbildat informatörer med egen erfarenhet av NPF som kan informera intresserade företag. Vill man boka en informatör kan man ta kontakt direkt med föreningen Attention. Som avslutning på dagen kom en arbetskonsulent och två brukare från Steget framåt. Det är en arbetsinriktad daglig verksamhet från Hägersten-Liljeholmens sdf i Stockholms stad. Arbetskonsulterna berättade hur hon stödjer personer med funktionsnedsättning på deras praktikplats. De två som hade praktikplats berättade om hur det vara att få stöd av en arbetskonsulent och om hur arbetslivet och livet i stort såg ut innan de fått sina respektive praktikplatser. Med rätt stöd har de nu möjlighet att ha ett arbete som andra, på sina egna villkor. Supported employment (SE) är en metod för att ge ett personligt utformat stöd till personer med funktionsnedsättning som vill ha ett arbete. Metoden är även ett stöd till arbetsgivare som ska ta emot personen. Delprojektet har haft möjligheten att flera gånger få bjuda in forskare medicine doktor Johanna Gustafsson för att berätta om sin forskning om SE. Hon beskriver stödets betydelse för att nå, få och behålla ett arbete. Johanna Gustafssons avhandling Supported employment i en svensk kontext belyser hur faktorer på psykologisk, psykosocial och samhällelig nivå påverkar möjligheterna att behålla ett arbete. Hon beskriver vidare de faktorer som är framgångsrika för att nå, få och behålla ett arbete. En viktig forskning som varit glädjande för delprojektet att nu fått möjlighet att sprida.

10 Rätt stöd till studier Myndigheten för yrkeshögskolan (YH) har varit och informerat om sitt uppdrag. De ansvarar för eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan. Myndigheten handlägger bland annat ansökningar som handlar om särskilt pedagogiskt stöd för personer med funktionsnedsättning som studerar. YH-myndigheten berättade också om sitt pilotprojekt där yrkesutbildningar ska göras mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Dessa utbildningar kallas för yrkeshögskoleutbildning med möjlighet till utökat stöd. Det var en intressant och givande föreläsning som gav uppslag till vilka möjligheter det finns att studera för de brukare som deltagarna i delprojektet kommer i kontakt med. Hjälpmedelsinstitutet (HI, numera Myndigheten för delaktighet, MFD) har varit och föreläst om övergång från skola till arbetsmarknad för elever med funktionsnedsättning. Föreläsarna Ewa Wahlin, projektledare från Kungälv, och Anita Boman, nationell samordnare på HI, beskrev hur deras projekt, Vägar till arbete, var upplagt. Det har pågått under ett års tid (2013) och ska fortsätta två år till. Deltagande skolor har i projektet startat samarbete med bland annat Arbetsförmedlingen och lokala arbetsgivare för att underlätta och finna vägar till arbete för ungdomarna. Det var en spännande och bra dag som gav en större inblick i vilka förutsättningar eleverna har och vad skolan kan ge för stöd. Tillsammans med föreningen Attention arrangerade delprojektet en dag som handlade om studier. Inbjudna var elever och lärare från Ågesta folkhögskola och samordnare för studiestöd från Kungliga Tekniska högskolan. Eleverna berättade om hur det var att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och behöva stöd för sina studier. Läraren från Ågesta folkhögskola informerade om vilka stöd och arbetssätt som skolan ordnar. Ågesta folkhögskola presenterade sina studieupplägg som innebär mindre klasser, tydligare strukturer och läxor som görs under skoltid där även studiestöd finns. Flera elever var med och presenterade sig och berättade om sina erfarenheter av att gå på Ågesta jämfört med tidigare skolgång. De tyckte att skillnaden var stor och var mer nöjda med sin nuvarande skola. Kungliga tekniska högskolan (KTH) berättade om hur de har organiserat sig för att

11 stödja sina studenter med NPF. Det var de två ansvariga samordnarna som informerade om sitt upplägg. Det är viktigt att tidigt söka upp dem när man blivit antagen till KTH. Då kan de skräddarsy stöd genom olika lösningar, t ex skrivhjälp. När man tidigt kan sätta in rätt stöd, blir man säkrare som student och kan fullfölja studier till examen. Det alla var överens om var att det är viktigt att få rätt stöd för sina studier. Det är en viktig del i att senare får större möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Att fullfölja sina studier och ta examen gör att man är mer anställningsbar för ett eget jobb med anställning. Södertälje kommun har bedrivit ett forskningsprojekt som handlar om hur man stödjer till studier. Projektet har också resulterat i en forskningsrapport som getts ut av FoU Södertörn. Den heter Studieinriktad rehabilitering Supported Education ur tre perspektiv. Rapporten ger en bred introduktion till arbetssättet och innehåller tre delstudier, en om internationell forskning, en intervjuundersökning där brukarnas erfarenheter står i fokus samt en kartläggning av organisatoriska förutsättningar och ramar för arbete med supported education i kommunen. Intressant att få höra föreläsarna som både arbetar praktiskt och som skrivit rapporten om deras erfarenheter av att stödja till studier. Rapporten har delprojektet Stöd till arbete och studier varit med och spridit i länet för att lyfta upp frågan om hur brukare ska kunna få stöd till studier. Strategisk påverkan Delprojektledaren har deltagit på olika konferenser och temadagar både som föreläsare och som åhörare. Tema för dessa konferenser har varit inkludering på arbetsmarknaden och vilka möjligheter det finns till stöd mot arbete och studier. Konferenser har varit bl a SIGYS konferensen för studie- och yrkesvägledare, Ungdomsstyrelsens konferens tillsammans med FAMNA kring inkludering på arbetsmarknaden och Socionomdagarna. Delprojektet har arbetat strategiskt med olika organisationer, föreningar och myndigheter för att belysa hur man kan ge rätt stöd till arbete eller studier. Det har varit i samverkan med bl a Handisam, Hjälpmedelsinstitutet, intresseföreningarna Attention, FUB och Autism- och Aspergerförbundet. På slutet av delprojektet har det blivit en närmare samverkan med Jobbtorg Stockholms stad. Det har varit både seminarier kring Jobbtorgs samverkan med dagliga verksamheter men även att i olika konstellationer mötas och diskutera hur man kan arbeta med att ge rätt stöd mot arbete för personer med funktionsnedsättning. I ovanstående sammanhang har delprojektledaren försökt lyfta svårigheterna med att få stöd till studier. Att få stöd till studier och bli klar med dem gör att man kan ha lättare att få jobb, att man helt enkelt blir mer anställningsbar. Om utbildningsanordnarna inte har möjlighet fullt ut att stödja i studier, vem ska då göra det? Hur ska det stödet organiseras och vem har det ansvaret och hur samverkar olika myndigheter kring brukarens önskemål och behov? Det är några av de frågorna som behöver fortsätta belysas efter att delprojektet tagit slut.

12 Arbetsinriktad daglig verksamhet och utvecklingsområden Under hösten 2013 skickades det ut en enkät till Carpes kontaktperson i respektive kommun som ingår i Carpe. Vissa kommuner har privata utförare och har då skickat enkäten till dem om kommun hade den kontakten. Alla privata utförare har därmed inte blivit tillfrågade men några svar inkom. Fokus i enkäten var de kommunala arbetsinriktade verksamheterna. Alla har arbetsinriktade verksamhet i lite olika varianter med företagsgrupper och egna praktikplatser på olika arbetsplatser. Med företagsgrupper menas att man har en medarbetare med en grupp om ca fem brukare på en extern arbetsplats. Vid egna praktikplatser kommer medarbetaren som stödjer personen ut till arbetsplatsen då och då för att finnas tillgänglig för frågor mm. I undersökningen ställdes även frågor om utvecklingsområden. Det som framkom var att man ville utöka samverkan med olika företag och man ville även utöka samverkan med arbetsförmedlingen. Med arbetsförmedlingen ville man bland annat skapa fler praktikplatser samt att få information om olika anställningsformer. Ett annat utvecklingsområde när det gäller arbete var att skapa fler företagsgrupper där man har en personal ute på en arbetsplats med en grupp personer med funktionsnedsättning. Men såg gärna att det finns en handledarutbildning om hur man på ett pedagogiskt sätt kan motivera till arbete och även till studier. Det kan vara viktigt att man som stödperson kan hjälpa personen att få insikt i sin egen funktionsnedsättning. När det gäller studier sade en verksamhet att man önskade ett tydligt uppdrag från beställaren om att få ge stöd till studier. Insatsen daglig verksamhet kan man söka om man inte studerar eller förvärvsarbetar. Det betyder att det kan vara en diskussion om daglig verksamhet kan stödja till studier. Det kan i vissa fall gå igenom utifrån olika kombinationer av att fortfarande ha kvar sin arbetsplats via daglig verksamhet och att man studerar på deltid. Verksamheterna efterfrågade närmare kontakt med Lärvux och att man ville arbeta mer med motivation till studier och veta mer om vilka vägar man kan ta som brukare. Sammanfattande reflektioner Delprojektet har visat på olika sätt vilken kunskap och kompetens man som chef, medarbetare och handläggare behöver för att kunna ge rätt stöd till arbete eller studier. Det har handlat om att både kunna prata med och inspirera personen som behöver stöd och sedan att man har kunskap eller kan ta reda på de olika samhällsaktörernas uppdrag. Att ha kunskap kring t ex Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och olika utbildningsmöjligheter är viktigt. Även att initiera samverkan med dessa aktörer för att kunna utforma ett bra stöd är betydelsefullt. Varje individ måste få möjlighet att utveckla sig i egen takt mot de önskningar man har att nå ett arbete eller studera. De som har deltagit i de olika aktiviteterna har haft möjlighet att få ny kunskap och även ta del av olika metoder och arbetssätt för att ge det rätta stödet. Flera tillfällen har personer med funktionsnedsättning själva varit med och berättat om hur deras situation ser ut idag med stöd och hur det har sett ut utan stöd. Deras berättelser har gett en förståelse kring vikten av att få tillgång till ett adekvat rätt stöd. Stockholm, juni 2014 Karl Löfgren

13