Kvalitetsrapport för förskolan Lönngården

Transkript

1 Kvalitetsrapport för förskolan Lönngården Läsåret

2 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... 6 NORMER OCH VÄRDEN... 6 Utvärdering av Likabehandlingsplan... 6 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 7 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 8 Matris för enhetens måluppfyllelse... 8 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 8 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... 9 Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten BARNS INFLYTANDE Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål FÖRSKOLA OCH HEM Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål

3 Grundfakta Antal barn 15 mars 16 barn Grundbemanning 15 mars 2,83 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis. 3

4 Förutsättningar Arbetsmiljö Förskolan består av en avdelning och har öppet mellan , vid öppningar och stängningar samarbetar förskolan med fritids vid Rockhammars skola som ligger intill. Förskolan äter alla sina måltider i matsalen som man delar med skolan. Under året har personalen upplevt svårigheter att få verksamheten att gå ihop med tanke på den vikariebrist vi haft. Det bästa för verksamheten är om man kan vara två pedagoger på plats så mycket som möjligt. Förskolans utemiljö har varit eftersatt men börjar bli bättre, förbättringarna sker i samråd med vaktmästare och fastighetsägare. Förskolan delar gård med skolan. Arbetsmiljöarbetet sker fortlöpande, arbetsmiljö finns med som en punkt på varje arbetsplatsträff, vi använder även s.k. lägesrundor vid arbetsplatsträffar två gånger per termin där varje medarbetare får berätta hur de upplever sin arbetsmiljö. Vikariebristen är det som alla anser påverkar arbetsmiljön negativt. Det systematiska arbetsmiljöarbetet dokumenteras och redovisas skriftligt till verksamhetschefen en gång per läsår. Det finns ett väl inarbetat system kring det systematiska brandskyddsarbetet med regelbundna kontrollrundor. Det finns en brand- och säkerhetspärm som ses över vid höstens första arbetsplatsträff. Utbildning i brand och HLR genomförs med regelbundenhet, enligt rutinen ska all personal genomgå utbildningen vart fjärde år. Utbildning i ergonomi ska ske av kommunens hälsopedagog vart tredje/fjärde år, detta var inte aktuellt i år. Datautrustning som datorer byts ut med jämna intervaller och om problem uppstår så har förskolan ett nära samarbete med ansvarig på IT-avdelningen. Reparationer, underhåll och andra anpassningar av inne- och utemiljö utförs av fastighetsägare och vaktmästare. Vid en liten enhet blir det mycket ensamarbete när öppettiderna är tolv timmar. Personalen löser detta med att lägga sin enskilda planering under dessa tider så är det en person till på plats även om man är ensam i barngruppen. Eftersom det blir sårbart om någon personal är frånvarande eller om det sker något extra på en liten enhet så är ett väl fungerande samarbete med fritids ett måste för att båda verksamheterna ska fungera. Dagens förskola har ett stort behov av utbildad personal med hög kompetens, det ställs höga krav på att personalen dokumenterar och organiserar arbetet. Verksamhetens kvalitet och personalens arbetsmiljö blir sårbar när det ständigt råder brist på vikarier. Förskolans utemiljö har varit eftersatt och därmed har den inte tilltalat barnen så mycket, det finns gungor och en sandlåda. Barn- och utbildningsförvaltningen har under året uppmärksammat den påtagliga vikariebristen. En arbetsgrupp kommer ta fram förslag på hur kommunen ska tänka framåt när det gäller vikarieanskaffning samt hur vi introducerar de vikarier som kommer till 4

5 verksamheten. Centralt har det också anställts en rekryterare som ska vara behjälplig när det gäller rekrytering av utbildad personal till kommunens verksamheter. Förskolan behöver få gården mer anpassad efter förskolebarnen. Fortsätta att utveckla samarbetet med fritids, eventuellt utöka till gruppindelningar över gränserna. Systematiskt kvalitetsarbete Under 2014 var arbetet inriktat på att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet t.ex. kunskap om analys och en revidering av rutinen gjordes. Språkmatrisen, som är en del av kommunens språkplan för förskoleklass t.o.m. åk 3 och utgångspunkt för Barn- och utbildningsnämndens mål för förskolan, lades in i rutinen. Under 2014 och 2015 pågick ett arbete i olika forum för att utveckla en röd tråd mellan förskola och skola och 2016 kom en ny överlämnandeplan att vara klar. Under 2015 och 2016 pågår arbetet med reflektion och analys. Nyanställda introduceras kontinuerligt i kvalitetsarbetet. Lönngården använder kommunens dokument för systematiskt kvalitetsarbete kontinuerligt. Reflektions och planeringsunderlaget är en del av dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet som används vid arbetslagets gemensamma planering, var fjärde vecka förs detta över till verksamhetsdokumentationen. Förskolan som är en liten enhet har lagt gemensamma planeringar varannan vecka för att underlätta att få in vikarier, övriga enheter har varje vecka, detta har ändå inte fungerat då eftersom det inte funnits några vikarier att tillgå. Tre gemensamma planeringar har genomförts under vårterminen. Personalen har försökt hitta korta stunder där de haft möjlighet att planera tillsammans för att få en fungerande verksamhet. De har också planerat sina planeringar noga så de vet exakt vad som måste göras och vilka prioriteringa som är nödvändiga. Ansvarspedagogerna skriver fortlöpande i barndokumentationen sedan går man igenom barndokumentationerna tillsammans vid några tillfällen så man får en så bra helhetsbild som möjligt. Verksamhetsdokumentationen finns att ta del av i hallen. Vid en av årets studiedagar fick personalen ta del av en föreläsning kring pedagogisk dokumentation som kan kopplas till de dokument som används i Lindesbergs kommun. Det är viktigt att hålla sig till planeringen så det som måste göras blir gjort vid planeringstillfället. Pedagogerna försöker göra så mycket som möjligt gemensamt så de når en samsyn kring arbetet och barngruppen. Arbetet med att implementera det systematiska kvalitetetsarbetet fortsätter med hjälp av kvalitetspedagog, IKT-pedagog, specialpedagog och förskolechef. De pedagogiska träffarna kommer innehålla, systematiskt kvalitetsarbete, ICDP och nytt för i år är krishantering. Tillgång till vikarier så pedagogerna kan genomföra sina gemensamma planeringar kontinuerligt. 5

6 Börja bifoga bilder i dokumentationen (materialet som används i det systematiska kvalitetsarbetet) Få en bättre rutin för hur och när vi uppdaterar verksamhetspärmen med relevant material. Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm Pedagogerna har Bornholmsinspirerade språksamlingar tillsammans med barnen. Vägledande samspel (ICDP) har vi som ett förhållningssätt i alla situationer på förskolan. Språkmatrisen har de arbetat med både enskilt och gemensamt och därefter analyserat resultatet, detta har legat till grund för våra avdelningsmål. Personalen känner sig trygga med ICDP som förhållningssätt och värdesätter den kontinuerliga återkopplingen/uppföljningen/fördjupningen som utförs tillsammans med specialpedagog och förskolechef. Syftet med språkmatrisen är att se om förskolan ger barnen förutsättningar att utveckla samspel, kommunikation och uppmärksamhetsförmåga. Bornholmsmaterialet har pedagogerna kompletterat med annat material för att kunna nå/fånga framförallt de yngsta barnens intresse. De analyserar ständigt sina samlingar och tar tillvara på barnens signaler för att kunna utgår från deras intressen och behov. Här är språkmatrisen till stor hjälp. Pedagogerna känner att det i språkmatrisen blir en bedömning av vad barnen har eller inte har för språkliga färdigheter, meningen är att de ska bedöma vad förskolan erbjudit eller borde erbjudit barnen för att stimulera barnens språkliga utveckling. Pedagogernas förhållningssätt som grundar sig på ICDP-vägledande samspel är det som de själva ser som den största framgångsfaktorn. Kompetensutveckling inom ovanstående områden för att utvecklas och för att behålla gnistan. Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Pedagogerna har haft med planen i planeringen av verksamhetens mål. De arbetar aktivt med hur man tar sig in och ut ur lek samt hur man är mot varandra. Pedagogerna tar tag i situationer/konflikter direkt när det uppkommer och gör det på ett vägledande sätt tillsammans med barnen. Pedagogerna har en god relation med föräldrarna och samtalar med barn och föräldrar i vardagen. En gång i månaden kommer ett hembrev bl.a. med information om vad förskolan arbetar med. VISION: Alla barn och vuxna i vår verksamhet ska uppträda i ord och handling på ett sådant sätt att ingen far illa eller mår dåligt. Vi accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier eller kränkande behandling. Alla är olika- men lika mycket värda! MÅL: På Lönngårdens förskola strävar personalen i samarbete med föräldrarna efter att skapa en trygg miljö för våra barn, fri från diskriminering och kränkande behandling. Förskolan förväntar sig att föräldrarna: 6

7 Står bakom visionen Pratar med/förklarar för barnen hur de ska vara mot varandra, att alla har lika värde m.m. Är goda förebilder Tar del av all information som kommer från förskolan Föräldrarna har vid höstens föräldramöte varit delaktiga i likabehandlingsplanen genom att komma med synpunkter på vad de anser vara en trygg miljö för deras barn på förskolan Lönngården samt hur de upplever att en bra kompis är. Trygg miljö: Inga sylvassa föremål Besiktigad lekplats Fungerande brandlarm och telefoner Bra luft/ventilation Små barngrupper Kontinuitet i personalgruppen Bra kompis: Snäll Lyssnar Samarbetar Låter alla vara med Kramas Säger snälla saker Uppmuntrar Säger förlåt Alla barnen i gruppen är accepterade för den de är, alla får komma till tals, alla är en i gruppen. Barnen visar stor empati och hjälpsamhet mot varandra och pedagogerna ser en stor gemenskap. Pedagogerna bedömer att detta är resultatet av deras förhållningssätt och att de för ständiga dialoger kring hur man är mot varandra. Det behövs mer fortbildning kring barn som lever i sociala svårigheter. Vi behöver ligga steget före för att förhindra situationer som kan bli till ett misslyckande för barnen vilket skulle kunna leda till utanförskap. Normer och värden Normer och värden genomsyrar hela förskolans verksamhet. Vardagsrutiner, samtal, lekstöd, konkret material, bamse, filmer från UR, appar på lärplattan, skogen, lekmiljö inne och ute. Förskolan arbetar aktivt med hur man är mot varandra och fångar direkt upp situationer som kan uppstå för att kunna vägleda barnen. Använder hembrev för att ge information utöver det som sker i den dagliga kontakten. 7

8 Pedagogerna har haft svårt att få till sina gemensamma planeringar p.g.a. vikariebrist. Alla barn i gruppen är accepterade för den de är. Alla får komma till tals och alla är en i gruppen. Barnen visar stor empati och hjälpsamhet mot varandra. Att pedagogerna ser en stor gemenskap mellan barnen tror de är ett resultat av deras medvetna förhållningssätt samt att de hela tiden arbetar aktivt med hur man ska vara mot varandra. Gemensamma avdelningsplaneringar som går att genomföra/större tillgång på vikarier. Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärderar våra arbetssätt. Lekmässigt Motoriskt Språkligt Estetiskt Matematiskt Naturvetenskapligt och tekniskt Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål 8

9 Förskolan har hög måluppfyllelse kring läroplanens olika mål. De utgår från barnens intressen/behov när verksamheten formas. Förskolan erbjuder medvetna planerade och spontana aktiviteter där barnen ges stort inflytande. De fortsätter att arbeta tillsammans med barnen som de gjort tidigare. Pedagogerna dokumenterar väl inom alla läroplanens områden. Pedagogerna bedömer att de behöver bli bättre på att dokumentera i text/bild kring områdena matematik, motorik och barns inflytande. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Förskolan har gett 100 % av femåringarna förutsättningar för att nå målet utifrån deras intressen och behov. Avdelningsmål: På förskolan Lönngården utvecklar barnen sin språkliga förmåga Förskolan erbjuder barnen att rita och berätta, skriva efter egen förmåga. Barnen utmanas efter sina förutsättningar och intressen. Exempel på saker som bidrar till den språkliga utvecklingen är: Bokläsning, bokbussen, delade grupper, Bornholm, språkljudsträning, lärplatta/dator, olika språk t.ex. engelska, svenska och tecken som stöd. Vardagssamtal sker i alla situationer tillsammans med barnen enskilt och i grupp. Pedagogerna ser stora framsteg i barngruppen, barnen samtalar mycket. De visar på ökat skrivintresse. Utifrån alla aktiviteter vi erbjudit märker vi att vi nått barnen på olika sätt och att de kunnat utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Barnens intressen och glöd sprider sig till de andra barnen och de utvecklar både sig själva, kamrater och pedagoger. Pedagogerna tycker det är viktigt att barnen ges tid till reflektion och att de får möjlighet att samtala i små grupper så alla barn kan komma till tals. Fortsätta att arbeta utifrån barnens intressen och behov 9

10 Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Dubbelklicka två gånger på rutan du vill färgmarkera, välj fliken Format och Figurfyllning. Avdelning Avdelning Avdelning Avdelning Avdelning Fyll i avdelningarnas namn bredvid de färgade rutorna. 10

11 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Pedagogerna lyssnar in barnen och tar tillvara på deras tankar, funderingar och önskemål. De får vara med och besluta om inköp, utflykter, vad de vill leka samt innehåll på samlingar. Barnen uppmanas till samtal och att varje individ ska tänka själv och säga vad just denne vill. Då pedagogerna har en tydlig medvetenhet och använder sina olikheter och tryggheten sinsemellan som en tillgång har barnen lätt kunnat göras delaktiga i allt som sker på förskolan. Fortsätta nuvarande arbetssätt. Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Pedagogerna erbjöd föräldrarna att fylla i enkäten via dator på förskolan eller via papper. Föräldrarna påmindes via hembrev, tamburkontakt och utvecklingssamtal. Förskolan fick ändå inga registrerade svar till studiedagen. Förutom den information som skickades hem via mail eller papper har förskolan en vägg med information till föräldrarna i tamburen. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2016 Svarsfrekvens: 5 av 15 vilket innebär 33,3% Vad anser föräldrarna om: 1. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 2. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 3. I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 4. I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 11

12 5. Jag får information om de mål som styr verksamheten. 6. Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 7. Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 8. Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 9. Mitt barn trivs i förskolan. 10. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 11. Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 12. Jag är nöjd med mitt barns förskola. Förskolan fick ingen sammanställning av enkätsvaren då endast 5 svar inkommit. Pedagogerna erbjöd föräldrarna att fylla i enkäten via dator på förskolan eller på papperskopia. Föräldrarna påmindes om enkäten via hembrev, tamburkontakt och utvecklingssamtal. Ta upp på föräldramötet hur viktigt det är att föräldrarna svarar på enkäten samt fråga vad som krävs för att det ska bli gjort. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Det finns en kommungemensam överlämnandeplan som man följer. Pedagogerna i förskolan har gjort besök på skolan men skolpedagogen blev sjukskriven så den personen har inte besökt förskolan. Pedagogerna har under utvecklingssamtalen fyllt i blanketten för generellt överlämnande på individnivå. Det blir svårt att följa överlämnandeplanen när en pedagog blir långtidssjukskriven. Barnen känner sig trygga med miljön i skolan eftersom förskola/fritids har ett nära samarbete. Följa överlämnandeplanen när förutsättningar finns. 12

13 Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Enligt förskolans läroplan kap. 2.6 ska förskolans verksamhet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. I Lindesbergs kommun finns en gemensam rutin för det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna på Lönngården följer rutinen och utvecklar och formar arbetet på förskolan utifrån barnens behov och intressen. Genom pedagogiska träffar fördjupar man sig ytterligare i dokumenten kring kommunens systematiska kvalitetsarbete. I arbetslaget finns också områdets kvalitetspedagog som bidrar med sin kunskap kring utvecklingsarbetet. Förskolan har också nära samarbete med en specialpedagog som kan vara behjälplig med handledning gällande struktur och dokumentation, främst kring barn i behov av särskilt stöd. Arbetslaget har valt att ha sina arbetsplatsträffar tillsammans med en annan enhet, det ger ett rikare utbyte för pedagogerna i båda verksamheterna. Arbetslaget har kommit långt i sitt utvecklingsarbete och för ständigt diskussioner om hur arbetet ska formas och vart barnen befinner sig gällande intressen/behov. Medvetna pedagoger som även analyserar sina egna insatser. Vikariebristen gör att det blir svårt att få till den planeringstid som arbetslaget behöver, ändå hittar de stunder att sitta tillammans men det krävs mycket extra av pedagogerna för att få till det. Det är främst vikariesituationen som behöver lösas för att pedagogerna ska kunna utveckla verksamheten ännu mer. Lönngårdens målområde för läsåret 2016/17 kommer att diskuteras på höstens första arbetsplatsträff och fastställas på studiedagen i september Anna Luth Förskolechef 13