Kvalitetsrapport för förskolan Mariedal

Transkript

1 Kvalitetsrapport för förskolan Mariedal Läsåret

2 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... 5 Inriktning... 6 NORMER OCH VÄRDEN... 6 Utvärdering av Likabehandlingsplan... 6 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 7 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 8 Matris för enhetens måluppfyllelse... 8 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 9 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten BARNS INFLYTANDE Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål FÖRSKOLA OCH HEM Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 16

3 Grundfakta Antal barn 15 mars var 96stycken. Grundbemanning 15 mars 14,96 personal för Mariedal och Viken. Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis.

4 Förutsättningar Arbetsmiljö Stora barngrupper har lett till att våra 5-åringar även detta läsår har haft sin placering på Fröviskolan. Beslutet togs undervt-2015 vilket innebar att vi haft verksamhet där hela läsåret. Under ht-2015 togs ett beslut att bygga en ny förskola i Frövi. Förskolan ska stå färdig för 2 avdelningar i augusti och den tredje avdelningen, kök och personalutrymmen ska stå klar till första november. Vi har en tajt organisation när det gäller bemanning. Svårast är vid personalens ledigheter eller sjukdom. Under året har det varit mycket svårt att få vikarier och att det har varit många vikarier med lite erfarenhet har påverkat arbetsmiljön i stor utsträckning. När det gäller skötsel av ex grönytor, rabatter och snöskottning finns mer att önska. För att få en hög kvalitet på verksamheten krävs ett pedagogiskt ledarskap och ett gemensamt förhållningssätt. Personalen får fortlöpande tillfällen på våra pedagogiska träffar att arbeta med ledarskap och gruppens utveckling, vägledning i förhållningssättet ICDP, samt systematiskt kvalitetsarbete. Vårt systematiska brandskyddsarbete fungerar bra. Kontrollrundor görs och protokollen tas upp på samverkansgrupp. Data och teknik fungerar bra. Vi har fått ett nytt ventilationssystem vilket har lett till en mycket bättre inomhusmiljö. Det blev bra att starta upp 5-årsverksamheten redan från hösten. Vi valde att ha några ur personalgruppen kvar från förra året och några som kände de nya barnen. Det underlättade mycket för att få rutiner att fungera. På Mariedal har det också varit en fördel att grupperna varit mer intakta. Det visar i nöjdhetsenkäten att föräldrarna är nöjda med verksamheten. Detta trots våra stora barngrupper. Vi har haft svårt med att rekrytera nya förskollärare.eftersom vi utökar verksamheten i Frövi så blir belastningen högre på förskolläraren som finns utifrån deras ansvar enligt läroplanen. Arbetssituationen med brist på vikarier sliter mycket på all personal. Vi har bra vaktmästare som är tillmötesgående och vi får bra hjälp med datorer och teknik. Arbetsmiljöfrågor tas alltid upp på Info och på APT. Att starta upp verksamheten i Näsby förskola. Förskolan kommer att ha tre avdelningar när allt är färdigställt. Att finna en bra organisation på Mariedal utifrån att barngrupperna blir mindre vilket också leder till att bemanningen minskar. Fortbildning är en viktig del i arbetsmiljön. Vi kommer att fortsätta med implementering av det systematiska kvalitetsarbetet med hjälp av vår kvalitetspedagog, våra IKT-pedagoger, specialpedagog och förskolechef. ICDP är ett återkommande inslag på våra pedagogiska träffar. Vi kommer även att fortsätta med arbetet kring ledarskap, samt ta del av ny forskning.

5 Systematiskt kvalitetsarbete Rutiner för användning av vårt systemsatiska kvalitetsarbete finns, bristen på vikarier har försvårat arbetet. Under läsåret har alla avdelningar arbetat med dokumenten reflektions- och planeringsunderlag samt verksamhetsdokumentation. Personalen har fått stöd av kvalitetspedagogen både under höst- och vårterminen. Vårt nya material kring utvecklingssamtal har använts. Vi ser att vårt systematiska kvalitetsarbete blir mer och mer implementerat hos personalen. Regelbundenheten med stöd från kvalitetspedagog och förskolechef har lett till att personalen har en hög måluppfyllelse när det gäller systematiskt kvalitetsarbete. Vårt upplägg med pedagogiska träffar är en framgångsfaktor. Vi måste se över schemat för gemensam planeringstid. Materialet för utvecklingssamtal fungerar bra. Det finns önskemål om vissa justeringar i dokumenten för att underlätta för personalen. Ändringar kommer att göras. Vägledning av kvalitetspedagogen och förskolechef kommer att fortsätta under läsåret på pedagogiska träffar. Nyanställd personal får introduktion i systematiskt kvalitetsarbete. Vi kommer under läsåret att utveckla arbete med pedagogisk dokumentation på gruppnivå. Det kommer att finnas en verksamhetspärm på varje avdelning där man kan följa avdelningens pedagogiska arbete. Vi fortsätter utveckla samtalen med föräldrarna kring barnens utveckling och lärande. Ändringar i schemat för gemensam planering görs. Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm Vi fortsätter med att utbilda ny personal i ICDP (Vägledande samspel) vid fem tillfällen. ICDP genomsyrar hela vår verksamhet och vi håller det levande genom våra pedagogiska träffar vid ett tillfälle per termin där vår specialpedagog fortsätter att vägleda pedagogernas arbete kring ICDP. Många pedagoger har påtalat att man fått verktyg för att se och arbete utifrån ett helhetsperspektiv. Pedagogerna har även utvecklat sitt yrkesspråk.alla arbetar utifrån språkplanen och man använder sig av språkmatrisen.vi följer upp med Bornholmutbildning för nya pedagoger. Pärmen med Bornholmsmaterial underlättar arbetet. Under året har all personal fått genomgå en utbildning i EL (entreprenöriellt lärande) det har gett personalen ytterligare en dimension för barnens delaktighet i verksamheten. Det finns en rullande plan (4 års cykel) för utbildning inom brandskydd och HLR. Det finns en enighet hos personalen att fortsätta med ICDP och systematiskt kvalitetsarbete på våra pedagogiska träffar. Att regelbundet repetera ger en säkerhet i yrkesrollen och därmed en hög måluppfyllelse. Språkmatrisen upplevs av en del som svår att arbeta med.

6 Vi fortsätter med våra pedagogiska träffar kring ICDP och vi ger möjlighet för ny personal att få en grundutbildning vid fem tillfällen. Ny språkplan är under utarbetning och när den är klar att implementeras repeterar vi även språkmatrisen. Inriktning Pedagogiska träffar sker 3 ggr/termin. Innehållet planeras av förskolechef, specialpedagog, kvalitetspedagog sam IKT pedagog. Innehållet har varit ICDP (vägledande samspel), SKA (systematiskt kvalitetsarbete) och ledarskap. Pedagogerna uttrycker att de stärkts i sin yrkesroll, samt att det ytterligare har ökat förståelsen för helheten i vårt uppdrag. Pedagogiska träffar är inbokade i höstens kalendarium Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Planen reviderades efter höstens föräldramöten. Arbete sker utifrån planen. Synpunkter om barns trivsel tas upp på utvecklingssamtal, intervjuer med barnen och på föräldramöten. Det främjande arbetet tar sikte på att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierande problem i verksamheten. Allmänna åtgärder: Personalen finns som stöd i barnens aktiviteter. Personalen gör observationer i de dagliga aktiviteterna med barnen. Vid personalfrånvaro är ambitioner att barnen skall möta kända vikarier. Personalen arbetar aktivt för att stärka barns inflytande. Barngrupperna organiseras så att samspel och samhörighet stimuleras. Planerar olika aktiviteter, lekar och samlingar som skapar gemenskap. Vi lyfter fram olikheter och likheter som något positivt. Regelbundna diskussioner kring värdegrundsfrågor med barnen utifrån deras ålder och utveckling. Vi organiserar inne- och utemiljön för att utveckla barnens samspel. Regelbundna diskussioner i arbetslagen gällande förhållningssätt, mot/med barn och vuxna. Samtal kring trygghet och trivsel med föräldrarna i samband med hämtning och lämning, samt under utvecklingssamtalen. Personalen är goda förebilder. Personalen är lyhörd för barnet.

7 Personalen informerar om och använder planen som ett verktyg för att främjalikabehandling. Vid öppning samt stängning av förskolan finns alltid känd personal på plats, för bemötande av barn och föräldrar. Likaså finns alltid någon ordinarie personal på förskolan vid lov och klämdagar. Personalen arbetar utifrån vår plan för likabehandling enligt ovan De upplever att de har en god relation till barn och föräldrar vilket även nöjdhetsenkäten visar. Tack vara en mycket uppstrukturerad verksamhet klarade personalen trots mycket stora barngrupper att bedriva en verksamhet med hög nivå där man arbetar främjande och förebyggande utifrån likabehandlingsplanen. Planen gås igenom med föräldrar vid inskolning och på föräldramöten. Revidera planen tillsammans med föräldrar på föräldramöten under hösten2016. Vi behöver bli bättre på att gå igen planen med ny personal och vikarier. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Se enhets och avdelningsmål Se enhets och avdelningsmål Se enhets och avdelningsmål

8 Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Lekmässigt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Viken Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärderar våra arbetssätt. Hagen/Ängen Bäcken Myren Viken Hagen/Ängen Bäcken Myren Motoriskt Språkligt Viken Hagen/Ängen Bäcken Myren Viken Hagen/Ängen Bäcken Myren Estetiskt Myren Hagen/Ängen Bäcken Viken Matematiskt Hagen/Ängen Viken Bäcken Myren Naturvetenskapligt och tekniskt Viken Hagen/Ängen Bäcken Myren Vi har en hög måluppfyllelse i verksamheten. Vi har prioriterat vissa områden utifrån respektive barngrupps behov och där har vi fått en hög måluppfyllelse. Våra framgångsfaktorer är att hålla fast vid rutiner, ICDP förhållningssätt, EL-utbildningen, utveckla inomhusmiljön, utvärdering varje vecka, delade barngrupper, utflykter, fortsätt stimulera med böcker, högläsning. Pedagogerna visar att de kan sitt uppdrag och arbetar medvetet utifrån läroplanen. Vi ser att det är svårt att fåplaneringstiden att räcka till för all dokumentation. Vi ser också att det inte alltid finns tid för att iordningsställa inne- och utemiljön på det sätt som önskas för att ge barnen de bästa förutsättningarna för sin utveckling och sitt lärande Utveckla arbetssättet omkring naturvetenskap och teknik. Ge fortsatt stöd till pedagogerna när det gäller pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen samt verksamhetsdokumentation. Fortsätta med implementeringen av SKA(systematiskt kvalitetsarbete). Pedagogisk anpassning av inom-och utomhusmiljön fortsätter.

9 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Enhetens mål Under läsåret 15/16 fortsätter pedagogerna på Mariedal att utveckla sitt dokumentationsarbete. Detta skernär: När pedagogerna använder blanketterna reflektion och planeringsunderlag och Planeringsprotokoll på den gemensamma veckoplaneringen. Vi har använt reflektions- och planeringsunderlag på våra planeringar. Skattning av måluppfyllelse: Yngre: 50% Äldre: 50%. Vi hade en högre måluppfyllelse under hösten. Sänkningen beror dels på att många planeringar har gått bort t.ex. vid pedagogiska träffar, andra uppgifter t.ex. från EL-utbildning, förberedelse inför stängningsdag, inga vikarier vid sjukfrånvaro. Förändring i hur materialet ska användas och lite olika riktlinjer hur det ska fyllas i är också en orsak. På första planeringen gör vi en terminsplanering för våra gemensamma planeringar. Vi ser till att alla blir bekväma i att använda blanketten.fortsatt stöd från kvalitetspedagog. Ändringar i materialet kommer att göras utifrån personalens önskemål. Hagen och Ängens mål Under läsåret 15/16 strävar pedagogerna på Hagen/Ängen att utveckla från JAG TILL VI i barngrupperna. Detta skernär barnen: Utvecklar förmågan att hålla fast i en aktivitet Vågar ta för sig (i samling, lek annan aktivitet). När barnen är hjälpsamma mot varandra. Ökar intresset att leka med olika barn. Vi har arbetat med vårt förhållningssätt, stopp och jag är inte färdig. Vi som personal arbetar utifrån vårt förhållningssätt ICDP. Vi har jobbat mycket med strukturer och rutiner. Varje dag har vi haft samling där barnen har fått stått i centrum och tränat på att vänta på sin tur. Vi har uppmuntrat barnen till att hålla fast vid en aktivitet. En dag i veckan har vi, Ängen och Hagen haft tvärgrupper tillsammans där vi delat in de äldre barnen för sig och de yngre barnen för sig, under vårterminen har vi utökat detta till två dagar. Vi har gett barnen möjlighet att leka i nya miljöer som inspirerar till lek med nya kompisar och nya lekar. Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra. Vårt arbetssätt blir sårbart vid personalfrånvaro, svårt att få vikarie. Vi ser hur barnen leker i nya konstellationer. Vi anser att det beror på att vi arbetat i tvärgrupper där barnen fått större möjligheter att träffa andra barn och att vi pedagoger har uppmuntrat till lek med andra barn. Detta har vi uppmuntrat även utöver våra tvärgrupper. Vi ser att barnen tar initiativ till att hjälpa andra vid olika situationer. Vi menar att det beror på att vi uppmärksammat goda beteenden. Barnen blir stolta när de får höra att det de gör är

10 bra. Detta har även lett till att många barn hjälper och tröstar andra barn, de har utvecklat sin empatiska förmåga. Barnen är bättre på att hålla fast i en aktivitet. Styrda aktiviteter (exempel bordsaktiviteter) har gjort att vi fått en rutin där barnen blir mer uthålliga i det de valt att leka med. Barnen vågar stå i centrum i olika lekar och aktiviteter. I samlingar har det funnits barn som haft det svårt att stå i centrum. Vi ser en utveckling och att de nu vågar ta större plats. Vi har gjort ett medvetet val att i samlingarna ha aktiviteter som gör att barnen får stå i centrum. I olika aktiviteter och i de vardagliga rutinerna använder vi oss av turtagning. Barnen har genom detta blivit mycket bättre på att vänta på sin tur. Detta skapar ett lugn för både barnen och situationen. Vissa aktiviteter blir svåra att genomföra när det är personalfrånvaro. Vi upplever att vår måluppfyllelse är god. Vi är mycket nöjda med arbetet från jag till vi. Detta har påverkat vårt förhållningssätt och arbetssätt och vi kommer ta med oss detta till nästa termin. Vi upplever att det finns ett behov att ändra innemiljön regelbundet för att utveckla och stimulera leken. Detta är något vi behöver bli bättre på. Vi vill bli bättre på att bli aktivt medvetna pedagoger i den fria leken. Ex. i vissa lägen backar vi och iakttar och i vissa lägen går vi in och aktivt vägleder. Bäckens mål Under läsåret 15/16 strävar vi efter att barnen på Bäcken utvecklar sitt språk. Detta skernär: När barnen kan berätta och återberätta t.ex. en händelse eller en bok. När barnen kan lyssna när någon annan berättar. När barnen använder sitt språk för att uttrycka känslor. Vi har arbetat med ett material som heter läsnyckel. Vi har arbetat med språkljuds material, läser böcker, återberätta böcker, gjort egna böcker i grupper, rim, bokstavsmaterial, berättar till egna teckningar och vi skriver ner, möter barnens intresse i vardagen för bokstäver och det skrivna språket.vi ser ett stort intresse och kunskap hos många barn för just bokstäver. Att vi har lagt så mycket tid på detta har gjort att det gett resultat. Vi upplever att vi jobbat med många områden inom språk. Vi har inte arbetat med materialet Bornholmsmodellen, men vi har ändå fått in de olika områdena i de metoder som vi har använt oss av. Fortsätta med de metoder som vi har som vi sett gett resultat men även ta in lite mer av Bornholmsmodellen för att få en tydligare struktur på språkarbetet.

11 Myrens mål Under läsåret 15/16 strävar vi efter att barnen på Myren utvecklar sitt språk. Utifrån barnens intressen har vi skrivit bokstäver på plastkorkar. Vid lunch har vi namnlappar, där barnen lär sig sina egna namn och kompisarnas. Vi har haft munmotoriksträning. Bokläsning sker i stort sett varje dag, större och mindre grupper. Vi sjunger sånger på engelska som har gjort barnen intresserade av engelska och olika språk. Barnen har ritat egna böcker och berättat utifrån bilderna och vi pedagoger har skrivit text. Både vi pedagoger och barnen är språkligt medvetna. Vi försöker synliggöra språkets betydelse i vardagen. Vi upplever att vårt mål omkring språk, att kunna lyssna på varandra och att själva kunna berätta har gett resultat. Skapa intresse och nyfikenhet kring skrivande. Uppmuntra barnen att skriva sina namn. Se, uppmuntra och utmana barnen utifrån deras utvecklingsbehov. Vikens mål Under läsåret 2015/2016 utvecklar barnen sin förmåga att respektera varandras olikheter och leka med flera olika kompisar. Under läsåret 15/16 har vi arbetat väldigt aktivt med vårt mål. Alla aktiviteter som vi har under vår vecka har vi finplanerat utifrån vårt mål. Skapande, gympa, värdegrundssamlingar och utflykter. Samarbete och leka med många olika har varit det som till största delen genomsyrat aktiviteterna. Barnen har varit ganska låsta till sina kompisar, svårt att komma igång med leken när de inte får leka med dem de vill. Lekgrupperna har hjälpt barnen och oss mycket här, många av barnen har vidgat sin kompiskrets och har lättare nu att ta kontakt och leka med flera olika. Barnen visar till och med många gånger lättnad över lekgrupperna och kan be oss att bestämma vad och vem de ska leka med. Det gäller framför allt barn som har svårt att välja aktivitet. De uttrycker sällan missnöje över valet de får. Gör de det handlar det oftast om aktiviteten och inte om kompisarna de ska leka med. I verksamheten har vi även gett goda förutsättningar för att utveckla språkförståelse och språklig medvetenhet. Vi har arbetat mycket med text och bild. Barnen har fått ge text till bilder utifrån fantasi. Vi har tillsammans gjort sagor, skriver ner på tavlan det barnen berättar och som de får rita bilder till. Läser mycket och regelbundna besök på biblioteket. Samlingar med sånger, rim och ramsor. Nonsensrim. Bra material som är lätt tillgängligt för barnen. Barnen har blivit naturligt intresserade av bokstäver och läs och skriv till viss del på grund av att vi är i skolmiljön. Barnen blir nyfikna på det som de äldre barnen arbetar med. Pedagogerna tar med ovan nämnda framgångsfaktorer i fortsatt arbete med nya barngrupper

12 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Pedagogerna följer språkplanen och arbetar regelbundet med språkmatrisen. Pedagogerna använder sig av Bornholmsmodellen, sång och musik, språksamlingar, de utmanar barnen i samtal, diskuterar och reflekterar med barnen, samt utvecklar deras intresse för skriftspråk. Förskolan har gett förutsättningar som lett till att gruppen har utvecklat förmågor utifrån följande kriterier i språkmatrisen till 87 %. Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för siffror och bokstäver Att intressera sig för lekskrivning. Gruppen består av 22 barn varav några med annat modersmål. Ett medvetet arbete från pedagogerna har gett ett bra resultat, likaså uppföljningen med specialpedagog. Det är bra att språkmatrisen finns med i vår årscykel för systematiskt kvalitetsarbete. Hålla kvar vid lässtunder, lekskrivning mm. Utveckla pedagogisk dokumentation med barnen ännu mer, vilket ger tillfälle till diskussioner, reflektioner och utmanande samtal.

13 Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Hagen Ängen Bäcken Myren Viken

14 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Vi pedagoger är beredda att dela inflytande och ansvar med barnen. Genom att barnen får rösta när vi går på utflykt, ha egna samlingar, entreprenöriellt lärande. Genom vårt språkmål har barnen fått möjlighet att utveckla sitt sätt att uttrycka sig och därigenom fått större inflytande.barnen har bla fått vara med att planera och genomföra gympan, röstar alltid om utflyktsmål och på andra sätt i vardagen påverka med sina önskemål. Barnen får i vardagen ta egna beslut över vad de vill göra m.m. Vi har diskuterat och praktiserat demokratiska röstningar där inte alla kan få det man röstat på utan majoriteten av röster avgör. Det har varit lärorikt för barnen att se att inte ens vi vuxna alltid kan få det som vi röstar på. Det har varit väldigt lärorikt för oss vuxna att släppa in barnen mer i tex planerande av verksamhet, aktiviteter och inköp av lekmaterial. Det är bra för de vuxna att släppa kontrollen och ta ett steg tillbaka och avvakta deras beslut. Under våren har personalen gått Elutbildningen. Det har medfört att vi mer medvetet arbetat med att göra barnen delaktiga i planerandet av vår verksamhet och i beslutsfattande. Vi gör barnen mer medvetna och påvisar vad de kan få vara med att bestämma, vi för diskussioner med barnen angående möjligheter som de kan påverka. Att hålla det entreprenöriella lärandet levande. Dela barngruppen i mindre grupper Utvecklingen med reflektions -och planeringsunderlaget gör oss påminda om barns inflytande. ICDP är en framgångsfaktor för att medvetandegöra oss själva. Vi kan bli ännu bättre med att visa och förklara för barnen när de får inflytande.

15 Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Vi har inget eget prioriterat mål, se nedan Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2016 Svarsfrekvens: 89 svar av 96 ger92,7% Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 7,1 92,9 3. I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 7,1 92,9 5. Jag får information om de mål som styr verksamheten. 4,2 95,8 6. Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 5,3 94,7 7. Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 14,3 85,7 8. Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 11,8 88,2 9. Mitt barn trivs i förskolan. 5,9 94,1 10. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal Jag är nöjd med mitt barns förskola. 1,6 98,4 Vi har en mycket hög svarsfrekvens med genomgående positiva svar, de allra flesta föräldrar är mycket nöjda. Personalen får beröm från föräldrarna för sitt positiva bemötande och att de alltid gör sitt bästa för barnen. På nöjdhetsenkäten finns ingen fråga om hur föräldrarna upplever bemötande av personalen för sin egen del. Upplever de att de kan prata med oss personal om deras funderingar kring barnen, verksamheten eller andra synpunkter. Det skulle vara bra att få en kommentar om vad som är bra och vad som inte är bra. Ex. vad som inte är bra utomhus. Svaret säger inte allt. Föräldramötet med mingelfrågorna upplevdes väldigt positivt av både föräldrar och av oss pedagoger. Föräldrarna blev mer aktiva och stimulerade till samtal med varandra.

16 Det pågår ständigt diskussioner om hur vi kan utveckla samarbetet med föräldrarna, göra föräldramöten lockande för föräldrarna att komma till. Eller finns det andra bättre forum? Vi ska bli bättre på att i informationsbrevet koppla det vi gör till våra mål. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Vi har följt överlämnadeplanens gång över läsåret. Vi har haft vår verksamhet i samma lokaler som förskoleklass och fritidshemmet. Därmed har barnen fått möjlighet att lära känna både lokaler och pedagoger under hela året innan de börjar förskoleklass. Hålla fast vid överlämnandeplanen och skapa nya rutiner när vi öppnar en till förskola i Frövi och kommer att ha verksamhet för 5-åringar på tre förskolor. Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Rutiner för systematiskt kvalitetsarbete finns i vår kommun. Personalen utvecklas ständigt i detta arbete. Pedagogiska träffar bidrar till en större säkerhet om vad och hur vi dokumenterar. Pedagogerna får stöd av specialpedagog, kvalitetspedagog och förskolechef.. Personalen har under året arbetat med att utveckla pedagogisk dokumentation genom att använda sig av reflektions och planeringsunderlaget samt utvecklat en

17 verksamhetsdokumentationspärm. Vi har även utvecklat arbetet med analysdelarna som ska ligga till grund för framtida planering. Få påfyllning av kunskap kring dokumentation på våra pedagogiska träffar. Vi fortsätter med implementering av alla delar i vårt systematiska kvalitetsarbete, utbildning av ny personal, fortsatta pedagogiska träffar, kompetensutbildning för att ta del av ny forskning. Prioriterat mål för enheten är att fortsätta utveckla dokumentationsarbetet kring reflektions- och planeringunderlaget samt verksamhetsdokumentationspärmen. Frövi May Seffon-Hård Förskolechef