Kvalitetsrapport Förskolan Stadsskogen

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskolan Stadsskogen Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Grundfakta Arbetsmiljö Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt Barn- och utbildningsnämndens mål Normer och värden... 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utveckling och lärande Språk Matematik Naturvetenskap och teknik Lek Estetik Motorik Socialt Barns inflytande Förskola och hem Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Sammanfattning av utvecklingsområden

3 1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag från och analys av pedagogernas egna skattningar av olika delar av verksamheten, vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. På Förskolan Stadsskogen finns fyra avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år. På avdelningarna Solen och Månen går de yngre barnen och de äldre på Stjärnan och Kometen. Förskolan har öppet från klockan på morgonen till på kvällen. Förskolan har fräscha lokaler och en gård som bjuder in till lek och naturupptäckter.. Förskolechefs namn Ann-Charlotte Hagelberg/ Mia Larsson Lindesberg

4 2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 80 st Grundbemanning 15 mars 13,85 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö När det gäller bemanning har vi fortfarande en tajt organisation, svårast är vid personalens ledigheter eller sjukdom. Under året har det varit stora svårigheter att få vikarier, och det har varit många vikarier med lite erfarenhet, vilket har påverkat arbetsmiljön i stor utsträckning. Pedagogerna upplever att barngrupperna är stora och vistelsetiderna långa i förhållande till personalstyrkan. Pedagogerna upplever att sedan e-tjänst för föräldrar infördes har barnen fått utökade vistelsetider. Pedagogerna upplever att de vid tillfällen då de är ont om personal blir en säkerhetsrisk då det inte finns grind och staket som kan avgränsa gården. Det finns rutiner för ett systematiskt brandskydds- och arbetsmiljöarbete och på personalmöten finns alltid arbetsmiljöfrågor med som en stående punkt. Utbildning i brand/hlr genomförs med regelbundenhet under året. Till stöd och hjälp för förskolan finns ett barnhälsoteam där förskolechef, specialpedagog, kurator samt psykolog ingår. Det finns även mötestillfällen där personal från landstinget och socialförvaltningen ingår. Behov av fler fungerande laptops/datorer finns. På Stadsskogen finns en väl fungerande verksamhet och där arbetar engagerade pedagoger. Pedagogerna känner att det kan vara svårt att räcka till på grund av den tajta organisationen, men önskar att de skulle slippa vara ensamma i barngrupp under stunder av dagen. När föräldrarna inte längre behöver uppge sina arbetstider har pedagogerna noterat att vistelsetiden på förskolan har ökat. Svårigheter att få vikarier har funnits under hela läsåret vilket skapar stress och hög arbetsbelastning för ordinarie personal. Stabilitet i personalgruppen påverkar barngruppen positivt. Arbetsmiljöfrågor tas alltid upp på Info och på APT. Det har varit svårt att rekrytera nya förskollärare vilket ökar belastningen på de befintliga förskollärarna utifrån deras ansvar enligt läroplanen. 4

5 Fler vikarier behöver anställas och deras introduktion behöver ses över. Fortsätt annonsera efter förskollärare till lediga tjänster. Fortbildning är en viktig del i arbetsmiljön och arbetet med ICDP och implementering av det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter. Pedagogerna behöver finna en bra organisation och utveckla samarbetet på Stadsskogen. 2.3 Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt Programmet Vägledande samspel/icdp är ett hälsofrämjande och förebyggande program som utgår från att varje person har resurser som kan utvecklas. Syftet är att öka förmågan att förstå och respektera varandra genom utveckla lyhördhet och empati. Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer. Kvaliteten i relationen är en förutsättning för barns växande och lärande. Ur broschyren Programmet Vägledande samspel/icdp Stiftelsen ICDP Sweden ICDP genomsyrar verksamheten och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Personalen har fått fortbildning inom området. ICDP, vägledande samspel, finns med i det vardagliga förhållningssättet. Arbetslagen behöver föra dialog om ICDP på sina avdelningskonferenser. Önskvärt att vikarier får introduktion om vad arbetet med ICDP innebär. 2.4 Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för siffror och bokstäver 5

6 Att intressera sig för lekskrivning. På förskolan finns 13 fem-åringar som ska börja skolan och utav dem har 1 barn annat modersmål. Förskolan har gett förutsättningar som lett till att gruppen har utvecklat förmågor utifrån följande kriterier i språkmatrisen till 61 %. Förskolan har arbetat med före Bornholmsmaterialet och Graffon. De har jobbat med begrepp, siffror och bokstäver på olika vis. Barnen har använt dator och lärplatta för att utveckla skriv- och matte intresse. De har även fått andra redskap för att vidareutveckla sina intressen. Pedagogerna har sett en utveckling inom språk via talet, skriftspråk, bokstäver, ord och begrepp. Flera barn skriver sitt namn och det finns ett intresse för att lek skriva. Hålla kvar vid lässtunder, lekskrivning och samlingar mm och utmana barnen ändå mer då de visar intresse. Utveckla pedagogisk dokumentation med barnen ännu mer, vilket ger tillfälle till diskussioner, reflektioner och utmanande samtal. Vidareutveckla användningen av lärplattan och mer utbildning för personal i användandet av lärplattan behövs. 6

7 3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Verksamheten har erbjudit en miljö där pedagogerna är närvarande och lyhörda i barnens lek och vid konfliktsituationer. Barnen har tagit del av språklek, sago- och sångstunder, skapande och skogsutflykter där de jobbat med att vänta på sin tur, lyssna in varandras åsikter och utveckla ordförråd för att få bättre samspel. I ord och handling kan pedagogerna se att barnen tagit till sig av årets arbete inom området. Verksamheten fungerar bäst då gruppen kan delas i mindre grupper. Arbetssättet har gett goda resultat och utifrån kommande barngrupp utmanas barnen allt efter behov och intresse. Pedagogerna vill bli bättre på att lyfta det positiva handlandet hos barnen. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Månen Målformulering Barnen utvecklar sin förmåga att samspela med varandra. Detta sker när barnen: samspelar med varandra utan att ta till handgripligheter. lyssnar in varandra både verbalt och vad de uttrycker via sitt kroppsspråk. delar med sig av saker samt väntar på sin tur. anammar och använder uttrycket: lekledig. Barnen är trygga, de kan och vågar visa många känslor. Pedagogerna låter barnen få tid till att lösa konflikter själva, men finns med och stöttar vid behov. Barnen har lättare för att se andras göromål än sina egna. Pedagogerna finns med för att hjälpa och vägleda vid konflikter. Barnen använder sig av ordet lekledig ofta. De övar på att vänta på sin tur. 7

8 Behovet finns fortfarande och pedagogerna utmanar vidare utifrån samma mål och bygger på barnens intressen. Solen Målformulering Barnen utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp samt samspela med andra. Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att: dela med sig och vänta på sin tur utvecklar sitt ordförråd för att uttrycka sin vilja utvecklar jag kan- känslan bjuder in kompisar till lek Pedagogerna ser att barnen visar intresse för att kommunicera med både barn och vuxna. Barnen visar mer kunskap i sin kommunikativa förmåga och kan berätta mer vad de vill i olika situationer. I dagsläget har barnen börjat komma till ro och gruppen har fått fungerande rutiner i de flesta situationer under dagen. Barnen visar trygghet i gruppen och visar att de vet att de har en trygg famn att gå till (ICDP). Barnen har utvecklat mer ordförståelse och de har börjat använda fler ord i kommunikationen med andra. De visar intresse vid språklek, sagostund, skapande, skogsutflykt och våra sångsamlingar. Barnen visar intresse för aktiviteter som erbjuds och många vill gärna vara först då nya saker sker. Gruppen fortsätter träna turtagning och att lyssna på varandra. Pedagogerna arbetar utifrån ICDP, vägleder, lyssnar och visar att barnens åsikter är viktiga. Barnen ges goda förutsättningar att kunna delta i det mångkulturella samspelet som förskolan erbjuder. Pedagogerna fortsätter att uppmuntra barnen att kommunicera, hjälpa varandra och skapa gruppkänsla utifrån behov som finns i gruppen under nästkommande läsår. Kometen Målformulering Barnen utvecklar sin förmåga att samarbeta med andra. Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att: Leka med olika barn i gruppen. Hantera konflikter i olika grupper utan att ta till handgripligheter. 8

9 Finna glädjen i att leka med olika barn och i olika konstellationer Prata om varandra på ett positivt sätt. Hjälpa och stärka varandra i olika situationer Det medvetna arbetet börjar ge resultat i barngruppen. Det är bra att dela barnen i olika gruppkonstellationer. Viktigt att pedagogerna är närvarande och stöttande i barnens lek, de försöker vara en vuxen i varje rum. Närvarande pedagoger som samtalar med barnen om hur man är en bra kompis då konflikter uppstår leder till minskade konflikter och bättre samspel mellan barnen. En trygghet för barnen att arbetet drivs med relativt fasta rutiner och regler. Pedagogerna fortsätter med ICDP- tänket och förhållningssättet i barngruppen då de sett en positiv utveckling hos gruppen. Plan mot diskriminering och kränkande behandling En ny plan mot diskriminering och kränkande behandling är framtagen under året. Efter att den blev klar har den aldrig diskuterats. Det behöver göras under hösten. För att planen ska bli ett levande dokument behöver all personal ta ansvar för att den blir läst och efterföljs. Pedagogerna behöver diskutera planen på utsatt tid på APT. 9

10 4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. 4.1 Språk (Lpfö 98 Reviderad 2016) Pedagogerna arbetar med före Bornholmsmaterialet och graffon med barnen, de har erbjudit språklek, sagostunder, sång, rim och ramsor både planerat och spontant under dagen. De arbetar medvetet och aktivt med språk och kommunikation.. Arbetet har lett till att barnen har språkljuden, de har utvecklat sin språkliga kommunikation och tycker om att leka med ord. Föra kontinuerlig dialog om barnens utveckling, utvärdera och dokumentera för vidare planering som leder till utmaning hos barnen som byggs på barnens intresse. Pedagogerna fortsätter utmana barnen och tar in mer digitala medier i arbetet. 4.2 Matematik Förskolan erbjuder mycket konstruktionsmaterial som barnen arbetar med och det leder till matematiska diskussioner. De jobbar med mattelek, begrepp, prepositioner, tid, rumsuppfattning, antal och siffror. Pedagogerna har ett medvetet matematiskt tänkande. Pedagogerna sätter ord på barnens matematiska handlingar och det har lett till att barnen fått förståelse för sina kunskaper. 10

11 Pedagogerna stöttar varandra i att göra varandra mer medvetna om att prata och benämna då barnen jobbar med matematik. De kommer fortsätta att utmana barnen inom ämnet utifrån intresse och nivå hos det enskilda barnet och gruppen. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Stjärnan Målformulering Vi erbjuder barnen möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik. Detta sker när: Barnen visar intresse för Tid: t.ex. dag, vecka, månad, årstid. Antal: siffror 1 10 Läge: först och sist, framför, bakom och bredvid. Barnen har fördjupat sina kunskaper om siffror. De deltar aktivt i mattetemat, veckoschemat, årstidscirkeln, siffror, prepositioner och skapande om årstiderna. Arbetet med matematik har inspirerat barnen till lärande. Pedagogerna tar tillvara på planeringstiden och använder den till planering och utvärdering av målet. 4.3 Naturvetenskap och teknik Barnen är mycket utomhus, de går till skogen med planerade aktiviteter. De upplever och jobbar med årstider och dess skiftningar i naturen och har tagit till sig kunskaper om naturen. De har också fått med sig kunskaper om djur i deras närmiljö. Barnen har erbjudits teknik i olika former, alltifrån enkel vardagsteknik till planerade experiment. Barnen har fått den tid de behöver för att ta till sig kunskapen. Mycket utomhusvistelse leder till mindre konflikter och barnen ges bättre utrymme för deras lek och utveckling. Vissa avdelningar behöver jobba mer aktivt med naturen under nästa läsår. Pedagogerna behöver jobba fram nya utmanande material som stimulerar barnen i deras lärande. Pedagogerna försöker ge barnen mer tid till utomhusvistelse och naturupplevelser. Det är viktigt att se och förstå vad som är teknik i vardagen för barnen. 11

12 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål 4.4 Lek Leken prioriteras så barnen ska få ordentligt med lektid för att stimulera sin utveckling och sitt lärande. På förskolan leker barnen över åldersgränserna och de bjuder in varandra i lek. Allt efter förmåga lyssnar de in varandra och väntar på sin tur vilket har lett till mindre konflikter. Inomhusmiljön är inredd så att nya lekar och nyfikenhet till gemensamt lärande skett. Pedagogerna har gjort medvetna om möbleringar och de ser en positiv utveckling i leken. Pedagogerna fortsätter ge barnen gott om tid till lek. Till nästa läsår ser pedagogerna över hur miljön stimulerar den dåvarande barngruppen och gör medvetna lekmöjligheter efter befintlig grupp. 4.5 Estetik Förskolan har jobbat med skapande verksamhet, sång, musik, instrument, rörelser och dans. Barnen visar glädje och är positiva till aktiviteterna. Skapande material finns alltid tillgängligt för barnen. Pedagogerna har erbjudit barnen många skapande aktiviteter och material finns tillgängligt för eget skapande under dagen. Pedagogerna utmanar barnen estetiskt genom nya upplevelser utifrån barnens intresse. De ska bli bättre på att tänka på att alla inte behöver göra samma skapande aktiviteter och att ta tillvara tillfällen då de ges och bygga på barnens intressen. 4.6 Motorik Förskolans gård utmanar barnen motoriskt. Barnen utmanas även motoriskt i skogen och på promenader. De äldre barnen har haft gymnastik och åkt skridskor under perioder av året. Vid skapande aktivitet har barnen utmanat sin grov- och finmotorik. Förskolan har valt bort sötsaker runt födelsedagar och högtider. De har vardagliga diskussioner om vad som är bra för kroppens välbefinnande. Detta har lett till att barnen fått ökad motorik och kunskap om sin kropp. Genom att barnen är ute mycket i en miljö som utmanar deras motorik främjar det barnens hälsa och välbefinnande. Med mer utmanande aktiviteter kan barnen stimuleras ytterligare. 12

13 Pedagogerna kan medvetandegöra varandra och prata om hur vidare utveckling kan ske, benämna i ord och handling vad människan mår gott av och utmana barnen till motorisk utveckling. 4.7 Socialt Barnen har getts förutsättningar att kommunicera, utveckla språket och sin sociala förmåga. Barnen har fått tid till att prova själva, vänta på sin tur och träna på att lyssna och respektera varandra. Pedagogerna har funnits till hands för att vägleda barnen vid konflikter. Arbetet har lett till att barngruppen fungerar fint tillsammans. Det har varit bra att pedagogerna varit närvarande i barnens lek, det ger trygghet för barnen i deras lek. Pedagogerna ska fortsätta jobba med ICDP som förhållningssätt och vara närvarande i arbetet med barnen. 13

14 5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Barnen har inflytande över det de kan påverka själva, de framför sina önskemål och pedagogerna lyssnar in hur barnen tänker och vill ha det. Barnen har under året blivit bättre på att framföra sina egna tankar och åsikter. Pedagogerna kan tänka på att vara ännu mer tillåtande och lyhörda inför barnens önskemål lyssna in barnen och skapa en verksamhet efter barnens intressen. 14

15 6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för Svarsfrekvens: 47,5% Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid ,7 45,7 Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 39,1 56,5 Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 23,9 67,4 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 52,2 37 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 34,8 54,3 Mitt barn trivs i förskolan. 43,5 54,3 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 47,8 34,8 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 39,1 54,3 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 43,5 41,3 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 28,3 67,4 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 26,1 56,5 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 41,3 47,8 15

16 Förskolan har haft föräldramöten, drop-in fika, utvecklingssamtal och föräldraforum. Föräldrarna får informationsbrev och föräldrar kan läsa vad som händer på en veckoalmanacka. Det finns bildskärmar som visar på verksamheten. Varje dag har pedagoger och föräldrar kontakt i hallen. Pedagogerna upplever att föräldrarna är nöjda med mål och arbete på förskolan. Det är fortfarande dålig svarsfrekvens på enkäterna och dålig uppslutning på möten. Föräldraenkäten visar att föräldrar upplever att de inte alltid får tillräcklig information om verksamheten och att det inte alltid finns en plan för hur deras barns utveckling ska gå framåt. Detta kan höra ihop med dålig uppslutning på möten som föräldrar blir kallade till. Pedagogerna kan ge tydligare och intressantare inbjudan till möten och förklara vikten av att föräldrar fyller i enkäten och deltar på mötena. Pedagogerna behöver vara tydliga då de berättar om sin verksamhet och vara noga med att alla barn har en utvecklingsplan som diskuteras med föräldrarna. 16

17 7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Planen för överlämnande mellan förskola och förskoleklass har följts. För överlämnande mellan avdelningar på förskolan har kontakt tagits mellan barn och blivande avdelnings pedagoger. Pedagogerna upplever att det kommer dåligt med information till förskolan från förskoleklass om tider då träffar och möten är inplanerade. Bättre rutiner för överlämnande mellan avdelningar på förskolan önskas. Det är viktigt att pedagogerna på förskolan får uppgifter om övergång så de kan planera sin verksamhet. För övergång mellan yngre till äldre avdelning finns en överlämnandeplan som ska följas. 17

18 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Målformulering Under läsåret 16/17 ska personalen arbeta för att öka vi-känsla och gemenskap på förskolan. Detta sker då: alla bidrar med tankar, åsikter och synpunkter i gemensamma diskussioner. Varje avdelning anordnar och bjuder in de andra till en gemensam aktivitet. Arbetsbyte sker mellan avdelningarna. 18

19 Fler pedagoger deltar och bidrar i diskussioner. De diskuterar i positiv anda. Lyfter det som är bra. Ger varandra beröm. Alla avdelningar har bjudit in till gemensam aktivitet under våren. Flera arbetsbyten har skett. Var och en ansvarar för att delta i samtal och diskussioner och att inte sitta tyst. Avstämning aktivitet och arbetsbyte på APT. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Målformulering Under läsåret 16/17 fortsätter pedagogerna på förskolan att utveckla sitt dokumentationsarbete. Detta har skett då: Alla barn har individuella utvecklingsområden och målkriterier Det skrivs kontinuerligt i barndokumentationerna Reflektions och planeringsunderlag används systematiskt Verksamhetsdokumentationspärmen är uppdaterad och synlig för föräldrar Utvärdering/analys/reflektion skrivs i god tid och används på utvecklingssamtal Årscykeln används som ett levande verktyg Pedagogerna har börjat få in som rutin att skriva i ROP. Pedagogerna har blivit bättre på fylla i analysdelen i barndokumentationen. Alla barn har utvecklingsmål, samt att det skrivs kontinuerligt i barndokumentationerna. Pedagogerna följer årscykeln angående utvecklingssamtal, samt att den är synlig och används som ett levande dokument. Pedagogerna har börjat förstå och sätta sig in i SKA- materialet även om det tagit tid. Kan i vissa perioder vara svårt att hinna med att dokumentera då mycket planeringstid måste kvittas bort p.g.a. arbetsplatsträffar, pedagogiska träffar mm. Pedagogerna behöver bli bättre på att uppdatera verksamhetsdokumentationspärmen. Viktigt att alla pedagoger som arbetar med barnen uppmärksammar barnens utveckling och delger varandra. Även viktigt att all personal har som rutin att skriva i barndokumentationerna. 19

20 9. Sammanfattning av utvecklingsområden Pedagogerna ser en vinning i att fortsätta arbeta med samma utvecklingsområden under läsåret 2017/18 som de haft tidigare läsår. Under läsåret ska personalen arbeta för att öka vi-känsla och gemenskap på förskolan. Under läsåret fortsätter pedagogerna på förskolan att utveckla sitt dokumentationsarbete. Pedagogerna behöver finna en bra organisation och utveckla samarbetet på förskolan. Fortbildning är en viktig del i arbetsmiljön och arbetet med ICDP är viktigt att fortsätta hålla fast vid. Var och en ansvarar för att delta i samtal och diskussioner och att inte sitta tyst. Avstämning aktivitet och arbetsbyte på APT. Implementering av det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter. Pedagogerna behöver bli bättre på att uppdatera verksamhetsdokumentationspärmen. Viktigt att alla pedagoger som arbetar med barnen uppmärksammar barnens utveckling och delger varandra. All personal har som rutin att skriva i barndokumentationerna. Pedagogerna fortsätter ge barnen gott om tid till lek. Till nästa läsår ser pedagogerna över hur miljön stimulerar den dåvarande barngruppen och gör medvetna lekmöjligheter efter befintlig grupp. Vissa avdelningar behöver jobba mer aktivt med naturen under nästa läsår. Pedagogerna behöver jobba fram nya utmanande material som stimulerar barnen i deras lärande. Pedagogerna försöker ge barnen mer tid till utomhusvistelse och naturupplevelser. Det är viktigt att se och förstå vad som är teknik i vardagen för barnen. Hålla kvar vid lässtunder, lekskrivning och samlingar mm och utmana barnen ändå mer då de visar intresse. Utveckla pedagogisk dokumentation med barnen ännu mer, vilket ger tillfälle till diskussioner, reflektioner och utmanande samtal. Vidareutveckla användningen av lärplattan och mer utbildning för personal i användandet av lärplattan behövs. Fler vikarier behöver anställas och deras introduktion behöver ses över. Fortsätt annonsera efter förskollärare till lediga tjänster. 20