Kvalitetsrapport. Förskolan Tallbacken

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskolan Tallbacken Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Grundfakta Arbetsmiljö Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt Barn- och utbildningsnämndens mål Normer och värden... 8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utveckling och lärande Språk Matematik Naturvetenskap och teknik Lek Estetik Motorik Socialt Barns inflytande Förskola och hem Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Sammanfattning av utvecklingsområden

3 1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag från och analys av pedagogernas egna skattningar av olika delar av verksamheten, vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Förskolan Tallbacken är Lindesbergs äldsta förskola och byggdes Förskolan har för något år sedan renoverat en av avdelningarna. Den 1 maj-2017 påbörjades en större renovering av resterande avdelningar, även utemiljön upprustades. Förskolan har fem avdelningar som hämtat sina namn från Astrid Lindgrens värld. Avdelningarna heter Lönneberga, Junibacken, Saltkråkan, Bråkmakargatan och Bullerbyn. Förskolan arbetar med syskongrupper dvs. där finns barn i ålder 1-5 år, vilket innebär att syskon kan ges möjlighet att gå på samma avdelning under hela förskoletiden. Förskolan är en mångkulturell förskola med barn med många olika nationaliteter. Arbetssätt/Inriktning Verksamhetens utgångspunkt är att vi i förskolan är det första steget i det livslånga lärandet. Genom lek i olika former utvecklar barnen sin nyfikenhet och lust samt förmåga att lära. Vi arbetar på många sätt för att barnen ska utveckla ett rikt språk. Utevistelse är något vi tycker är viktigt och vi arbetar medvetet för att ge barnen förståelse för naturens kretslopp. Under 2014 har Tallbacken arbetat med AKK som ett projekt. AKK står för Alternativ Kompletterande Kommunikation. På Tallbackens förskola har vi förmånen att ha ett eget kök där all mat tillagas från grunden. Maten är därför anpassad till små barn. Till varje måltid serveras sallad och grönsaker och vi arbetar för att främja en hälsosam livsstil med goda matvanor hos våra barn. Vi försöker undvika att servera söta drycker, bullar, kakor, glass mm. 3

4 Vi har ca 100 barn inskrivna och här arbetar förskollärare, barnskötare, kokerskor och lokalvårdare. Förskolechef Tina Björk Lindesberg 4

5 2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 100 barn Grundbemanning 15 mars 17,9 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Förskolan har öppet från klockan på morgonen till klockan på kvällen. Förskolan delar även lokaler med Nattviolen som är en verksamhet som erbjuder kväll, helg och nattomsorg. Grundbemanningen består till största delen av förskollärare. Under vårterminen påbörjades en större renovering. Alla avdelningar förutom Bullerbyn kommer att renoveras från grunden. Även gården kommer att förnyas med bl.a. nya redskap såsom gungor, klätterväggar och rutschkanor. Personalen har tillgång till subventionerade hälsofrämjande aktiviteter och dessutom en friskvårdstimme i veckan i den mån den går att ta ut. Vi har tydliga rutiner för det systematiska brandskyddsarbetet och på våra arbetsplatsträffar (APT) är alltid arbetsmiljöfrågor en stående punkt. Utbildning i HLR genomförs regelbundet. Som ett led i arbetsmiljöarbetet så var all personal var på en föreläsning av Johanna Kagerup där temat var En energiinjektion till pedagoger. Arbetskläder har köpts in till pedagogerna. Tre lärplattor per avdelning har köpts in till pedagogerna för att underlätta deras dokumentationsarbete. I vissa perioder har det varit svårt att få tag i vikarier plus att det varit många vikarier med nästan ingen erfarenhet och brister i språket vilket påverkat arbetsmiljön negativt. Det pedagogiska arbetet har underlättats av lärplattan. Genom att använda lärplattan till verksamhetsdokumentationen så bidrar det till större delaktighet med barnen. Genom att ha köpt in arbetskläder så upplever personalen det är positivt att ha kläder som de inte behöver vara rädda om. Föreläsningen av Johanna gav många nya tankar och upplevdes väldigt positiv. Renoveringen som pågår innebär ökat buller vilket medför att barnen får sova ute istället för inomhus. Extra belastning för ordinarie personal vid brist på vikarier eller när vikarier inte har erfarenhet eller tillräckliga språkkunskaper. 5

6 Tillgång till servern (G) på lärplattan så att pedagogerna kan skriva direkt i dokumentationerna. Utbildning till vikarierna. Fortsatt arbete med den psykosociala arbetsmiljön. 2.3 Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt Programmet Vägledande samspel/icdp är ett hälsofrämjande och förebyggande program som utgår från att varje person har resurser som kan utvecklas. Syftet är att öka förmågan att förstå och respektera varandra genom att utveckla lyhördhet och empati. Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer. Kvaliteten i relationen är en förutsättning för barns växande och lärande. Ur broschyren Programmet Vägledande samspel/icdp Stiftelsen ICDP Sweden Vi fortsätter att utbilda ny personal i ICDP vid fem tillfällen. ICDP är ett förhållningssätt som genomsyrar hela arbetet på förskolan. Personalen arbetar medvetet med att hela tiden bygga nära och positiva relationer till alla barn i barngruppen. Barnen delas in i mindre grupper för att skapa lugna miljöer. Fokus på varje barns styrkor och lyfta fram det enskilda barnets utveckling. För att kunna ha ICDP levande hela tiden så har personalen genom våra pedagogiska träffar fått fortsatt vägledning av specialpedagogen. ICDP skapar trygghet hos föräldrar, barn och pedagoger. Det är viktigt att all personal har gått ICDP-utbildningen så att alla har samma förhållningssätt. Pedagogerna bör synliggöra ICDP för vikarier och praktikanter. Goda relationer till barnen har resulterat i att de lyssnar på pedagogerna när de sätter gränser. Att regelbundet repetera ICDP ger en säkerhet i yrkesrollen och därmed högre måluppfyllelse. Vikarierna borde få ett kurstillfälle i ICDP så att de har samma förhållningssätt som den ordinarie personalen. Fortsätta att hålla ICDP-diskussionerna vid liv på APT träffarna men även vid avdelningskonferenserna. 2.4 Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att 6

7 Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. Pedagogerna arbetar medvetet med att utmana barnen språkligt. Det genomförs planerade aktiviteter utifrån målen samt även i de vardagliga rutinerna och den fria leken. Det har lagt stor vikt till samtal med barnen. Personalen har använt lärplattan som verktyg för att förklara ord och objekt. Även AKK-bilder, sångkort och bildschema har använts som medel för språkutvecklingen. Barnen har varit indelade i tvärgrupper på Bornholms-samlingarna. Räkna, siffror, bokstäver och språklek är ständiga inslag i verksamheten. Förskolan har gett förutsättningar som lett till att 69 % av årets femåringar har uppnått målet. Genom att pedagogerna arbetat medvetet med att utmana barnen språkligt så upplever de att barnens språkutveckling har ökat. Ta del av ny forskning för att ständigt utveckla nya metoder. Fortsätta arbeta medvetet med att stimulera barnens språkutveckling. Ha mer planerade aktiviteter för att lättare kunna utvärdera arbetet. Uppdatera AKK. 7

8 3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Tallbacken har pedagogerna arbetat utifrån målsättningen att På Tallbacken ska alla barn och vuxna kunna känna trygghet och mötas med respekt. Personalen arbetar konkret med planen och hävdar att beskrivningen av metoderna i planen överensstämmer med hur de arbetat under året. Varje enskild personal har ansvarat för att gå igenom texten och ta med sig sina funderingar till ett gemensamt möte. Pedagogerna tillåter inga kränkande eller diskriminerade handlingar och de sätter tydliga gränser. Pedagogerna arbetar medvetet med integritet och använder sig bl.a. av material från Rädda barnen. För att kunna främja barnens gemensamma språk så att de kan berätta vad de känner och tänker så arbetar pedagogerna mycket medvetet med språkutvecklingen. Som ett led i att kunna förebygga kränkande behandling så har det skapats rum för lek med bättre överblick på barnen. Pedagogerna upplever att otryggheten hos vissa barn har försvunnit helt eller delvis. Barnen vågar berätta vad de känner eller tänker. Barngruppen visar solidaritet mot varandra. Pedagogerna upplever att de byggt upp en positiv och trygg relation och miljö för alla barn. Arbeta ännu mer med miljön så att den inbjuder till en god lek och bättre uppsikt över alla utrymmen. Viktigt att planen hålls levande och att alla är insatta i den. Vårdnadshavarna ska också vara insatta och involverade i den. Ha återkommande diskussioner utifrån planen på gemensamma möten. Planen ska revideras ht-17. 8

9 4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) 4.1 Språk Pedagogerna har haft läsvilor, sagostunder, drama, sångsamlingar, Bornholmssamlingar och medvetna dialoger. Barnen har getts tid till att reflektera över vad de sagt genom att pedagogerna har ställt följdfrågor. Lärplattan har även använts till att förklara olika saker. Pedagogerna erfar en tydlig utveckling i Bornholmsgrupperna och en utveckling när det gäller kommunikation mellan barnen. Många barn visar dock tydligt att de inte vill prata sitt eget hemspråk på förskolan trots att pedagogerna uppmuntrar dem att dela med sig av sitt språk på samlingarna. De finns även ord uppsatta bredvid bilder på olika språk på förskolan. Barnen har visat intresse för spontanläsning och att leka med ord, rim och ramsor. Pedagogerna lyfter upp att det är lättare att nå barnen när de är i mindre grupper. Dela upp barnen i mindre grupper för att på så vis ge dem större chans till att få utrymme för sina frågor, tankar och funderingar. Fler tillfällen till planerade aktiviteter. Gemensamt samarbete mellan avdelningarna så att det går att ha språksamlingar i tvärgrupper. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Avdelningsmål: Saltkråkan: Barnen utvecklar sin kommunikativa förmåga. Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att använda svenska språket som kommunikationsmedel i samlingar, lek, matsituation samt in och utgång. Bråkmakargatan: Barnen utvecklar sin förmåga att samspela och kommunicera med andra. Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att: bjuda in kompisar till lek 9

10 dela med sig och vänta på sin tur stanna kvar i en aktivitet med en kamrat en längre stund använda sina ord för att utrycka sin vilja i sammanhanget Bullerbyn: Barnen på Bullerbyn utvecklar en språklig medvetenhet oavsett ålder och modersmål. Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att: uttrycka sig på många olika sätt kunna följa enkla instruktioner Lönneberga: Barnen utvecklar den verbala kommunikationen. Detta sker när: barnen talar verbalt om vad de vill, inte vill kan återberätta en saga eller sådant som har hänt när barnen samspelar med varandra Saltkråkan: Pedagogerna har sett en utveckling hos barnen. De har en vilja att lära sig samt är motiverade att kunna kommunicera på svenska. Bråkmakargatan: Pedagogerna ser en stor utveckling hos barnen i både samspel och kommunikation. Skapandeaktiviteterna har utvecklat barnens kommunikation mellan varandra. Bullerbyn: Fler barn vill och försöker följa instruktioner och frågar och hjälper varandra spontant. De yngre barnen tar gärna emot de äldre barnens hjälp. Barnen har utvecklat sitt ordförråd genom bland annat sånger och drama. Lönneberga: Pedagogerna erfar en tydlig utveckling i språket hos barnen. Framgångsfaktorer är bland annat att pedagogerna förklarar och sätter ord på allt, är närvarande i leken i alla rum, upprepar samma sånger hela tiden och läser ofta böcker med barnen. Fortsätta arbeta medvetet utifrån målen och eventuellt tänka ut nya mål utifrån barngruppens intresse. 4.2 Matematik Pedagogerna har arbetat med vardagsmatematik. Barnen har även indelats i matematikgrupper utifrån deras utvecklingsnivåer. På några av avdelningarna har de gjort matematik-stationer som synliggjort matematiken. Även matematiska övningar i skogen har genomförts. Pedagogerna lyfter upp att matematiken är en central och aktuell del i förskolan. 10

11 Många barn kan föra matematiska resonemang. Ett flertal barn är intresserade av siffror, klockan och att räkna. Matematikgrupperna har medfört en större matematisk förståelse hos barnen. Framgångsfaktorer är att ha ett medvetet matematiktänk. Anpassa matematikgrupperna efter mognad. Utveckla arbetet med vardagsmatematiken ytterligare. 4.3 Naturvetenskap och teknik Förskolan har gett förutsättningar till bygg och konstruktionslek. Återkommande skogsutflykter har även ägt rum. På en av avdelningarna lyfter de upp att de haft experimentgrupper och skapandegrupper. De har även haft fjärilslarver som de följt upp och har haft skapande aktiviteter kring. Via skogsutflykterna har barnen visat intresse för årstidsväxlingar och smådjur. De yngre barnen har även sökt kunskap hos de äldre. En framgångsfaktor är att de pedagoger som håller i grupperna och brinner för ämnet för över sitt intresse till barnen. Utforma konstruktionslåder för att stimulera och utmana ännu fler barn. Återkoppla besöken i skogen med hjälp av lärplattan. 4.4 Lek Pedagogerna har genom ett medvetet arbetssätt främjat barnens lekutveckling. Miljön har använts på ett sådant sätt att den stimulerar leken. Innemiljön har formats utifrån barngruppens intresse. Barnen erbjuds många lektillfällen och närvarande pedagoger stöttar barnen i leken. Pedagogerna upplever att barnen tar för sig mer i leken och kan dra i gång en lek på eget initiativ. Via leken har barnen utvecklat sitt samspel, språk, kommunikation, nyfikenhet och lust. Även konflikterna mellan barnen har minskat. Barnen har lärt sig turtagande och visat hänsyn och respekt till varandra. 11

12 Ännu mer medveten planering av lekmaterial och miljöer för att skapa nyfikenhet och förutsättningar till utvecklandet av nya lekar. Kunna vara flexibel och inte avbryta barnen i leken på grund av andra aktiviteter. Gemensamma diskussioner om lekens betydelse och pedagogernas roll i leken. 4.5 Estetik Barnen har indelats i skapandegrupper där pedagogerna har utgått från barnens intressen och utvecklingsnivåer. Personal från Kulturskolan har haft drama med barnen på förskolan. Barnen har erbjudits regelbundna musik och sångsamlingar. Dans, bild och rörelse är också återkommande aktiviteter på förskolan. Barnens fantasi och kreativitet har utvecklats. Barnen tar egna initiativ till estetiska aktiviteter. Utveckla samarbetet mellan avdelningarna för att kunna ta vara på varandras kompetens när det gäller estetisk verksamhet. 4.6 Motorik Pedagogerna uppmuntrar barnen till rörelselekar både inne och ute. De kontinuerligt återkommande långpromenaderna utvecklar barnens grovmotorik. Barnen får tid att klara olika vardagliga moment istället för att personalen gör det åt dem. Även planerade rörelselekar hålls regelbundet. Genom egen träning och mindre hjälp klarar nu fler barn att klä på sig själva. Genom planerade rörelselekar så utvecklas både barnens fin och grovmotorik. På några av avdelningarna lyfter de fram att de bör få till mer planerade aktiviteter som gynnar motoriken. 12

13 4.7 Socialt På Tallbacken har pedagogerna arbetat utifrån målsättningen att På Tallbacken ska alla barn och vuxna kunna känna trygghet och mötas med respekt. Pedagogerna arbetar med att sätta ord på barnens känslor vid konflikter och vardagliga dilemman. Trygghet, självständighet, delaktighet och respekt genomsyrar arbetet med barnen. Pedagogerna arbetar utifrån förhållningssättet ICDP. Utifrån att barnen har olika hemspråk så arbetar pedagogerna med att barnen ska kunna kommunicera med varandra på svenska för att förstå varandra och ha ett gemensamt språk. Pedagogerna upplever att barnen har utvecklat sin förmåga att fungera enskilt och i grupp. De har lättare att hantera turordning och klarar många gånger av att hantera en konflikt. Genom att pedagogerna utmanar barnen utifrån deras proximala utvecklingszon och finns med som bollplank så upplever de att barnens tillit till sin egen förmåga ha växt. Barnen visar på trygghet och vågar säga ifrån och framföra sina åsikter. Fortsätta arbeta med att sätta ord på barnens känslor och hjälpa dem att kunna kommunicera med varandra. Viktigt att fortsätta arbeta utifrån ICDP och ha ett gemensamt förhållningssätt. Utveckla dokumentationen på detta område. 13

14 5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Pedagogerna arbetar mycket medvetet med att uppmuntra barnen att tro på sig själva och våga utrycka sina tankar och åsikter. De samtalar och reflekterar tillsammans med barnen. De delar också in barnen i mindre grupper för att ge alla barn möjligheter att komma till tals. Pedagogerna låter barnen ta eget ansvar utifrån ålder och mognad och de äldre barnen får möjlighet att hjälpa de yngre. Personalen upplever att de flesta barnen är trygga och vågar uttrycka sina tankar och att de har en vilja till att få påverka sin miljö. Barnens förståelse för demokratiska processer har också ökat. Arbeta mer aktivt med barns inflytande och synliggöra det tydligare. Arbeta fram nya sätt som utmanar barnen att komma till tals. Förbättra dokumentationen inom området. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Avdelningsmål: Junibacken: Förskolan strävar efter att barnen utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Detta sker när: alla barn kan påbörja, genomföra och avsluta sin aktivitet. Barnen fullföljer det som de på eget initiativ påbörjat och när de ökat sin förmåga/inställning att klara av saker. Tilliten till deras egen förmåga stöttas genom att pedagogerna uppmuntrar dem att de kan. Pedagogerna upplever en ökad medvetenhet hos barnen när det gäller ansvarstagande. Arbeta fram ett nytt mål till hösten. 14

15 6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för 2017 Svarsfrekvens: 59% Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 91,2 Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 94,8 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 89,5 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 94,7 Mitt barn trivs i förskolan. 96,5 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 91,3 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 94,7 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 87,7 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 98,3 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 87,7 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 98,3 15

16 Ht-16 hölls ett kombinerat föräldramöte där det ingick en föreläsning i HLR (hjärt och lungräddning) för att sedan övergå till ett vanligt föräldramöte där pedagogerna informerade om verksamhetens mål informerades. Föräldrar till barn som ska börja på förskolan har också bjudits in till en träff innan förskolestart. Föräldrarna får även informationsbrev 1 gång i månaden. Föräldrarna har också varit inbjudna till ett gemensamt luciafirande, drop-in fika och en vårfest. Vid utvecklingssamtal och inskolningssamtal så erbjuds tolk till de vårdnadshavare som har annat hemspråk. Förra årets svarsfrekvens var 18 % nu var det 59 % som svarade. På flera av avdelningarna gav personalen föräldrarna möjlighet att svara på enkäten i samband med drop-in fikat. Denna gång var också enkäten översatt på flera språk vilket nog också är en bidragande orsak till högre svarsfrekvens. Det är dock fortfarande för lågt deltagande på enkäten. Översätta enkäten till ännu fler språk. Fortsätta hitta nya sätt att få föräldrarna intresserade av att delta på föräldramötena. 16

17 7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Femåringarna på Tallbacken träffas regelbundet och har gemensamma aktiviteter. Pedagogerna har följt den överlämnandeplanen som finns i Kommunen. Femåringarna har bl.a. varit och hälsat på sin blivande skola. Överlämnandesamtal av pedagogerna i förskolan till pedagogerna i förskoleklassen har genomförts. Flera av de datum som var inbokade enligt planen fick ändras. Det var lite oklart om förskollärarna i förskolan skulle ansvara för förskoleklassbarnen vid besöket. Allt som stod i planen genomfördes inte på grund av olika omständigheter. Att de tidpunkter och aktiviteter som planeras in i ett tidigt skede ska hållas. 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas 17

18 till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. All personal har fått gå på en matematikföreläsning. Det har också varit en matematikgenomgång på en arbetsplatsträff. Två pedagogiska träffar har handlat om det systematiska kvalitetsarbetet och en träff har haft fokus på IKT. Fortbildning om användandet av lärplattan som verktyg har hållits. Kontinuerlig dokumentation har gjorts samt självskattning kring måluppfyllelse. Pedagogerna följer årscirkeln samt fyller i ROPen på avdelningsplaneringarna. Pedagogerna känner sig nu säkrare med det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna i matematikgruppen har delat med sig av sin kunskap vilket har varit uppskattat av övriga. En önskan finns nu att ta del av språkgruppens arbete. Fortsätta att ha pedagogiska träffar kring dokumentationen och därmed gå djupare in i analysdelen. Fortsatt kompetensutbildning för att ta del av ny forskning. Låta all personal få fortbildning av Lärplattan. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Enhetens mål: Arbetslagen på förskolan Tallbacken ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande för barnen. Detta sker när: barnen från de olika avdelningarna erbjuds planerade aktiviteter tillsammans när arbetslagen tillsammans arbetar med utvecklingsarbete när pedagogerna tar till vara på varandras kompetens när barnen erbjuds att leka över avdelningarna i olika sammanhang 18

19 Vi har bara påbörjat arbetet med enhetens mål. Utvecklingsgruppen kommer arbeta vidare med detta, dock har alla fått lämna synpunkter både muntligt och skriftligt om hur vi tillsammans kan främja samarbetet. Fortsatta diskussioner kommer att ske på våra arbetslagsträffar. En fortsatt diskussion om hur vi ska utveckla samarbetet och på vilket sätt som barnen gynnas av samarbetet. Det är viktigt att det blir en vi känsla på hela förskolan och inte små tårtbitar där man bara har fokus på sina barn och sin avdelning. 9. Sammanfattning av utvecklingsområden Arbetsmiljö: Tillgång till servern (G) på lärplattan så att pedagogerna kan skriva direkt i dokumentationerna. Fortsatt arbete med den psykosociala arbetsmiljön. Vägledande samspel: Utbilda vikarierna i ICDP så att de får samma förhållningssätt som den ordinarie personalen. Fortsätta att hålla ICDP-diskussionerna vid liv på APT träffarna men även vid avdelningskonferenserna. Barn- och utbildningsnämndens mål: Ta del av ny forskning för att ständigt utveckla nya metoder. Fortsätta arbeta medvetet med att stimulera barnens språkutveckling. Uppdatera AKK. Normer och värden: Arbeta ännu mer med miljön så att den inbjuder till god lek och bättre uppsikt över alla utrymmen. Viktigt att planen mot kränkande behandling hålls levande och att alla är insatta i den. Hitta former så att vårdnadshavarna bli involverade i den. Ha återkommande diskussioner utifrån planen på gemensamma möten. 19

20 Utveckling och lärande: Dela upp barnen i mindre grupper för att på så vis ge dem större chans till att få utrymme för sina frågor, tankar och funderingar. Gemensamt samarbete mellan avdelningarna så att det går att ha språksamlingar i tvärgrupper. Anpassa matematikgrupperna efter mognad. Utveckla arbetet med vardagsmatematiken ytterligare. Utforma konstruktionslåder för att stimulera och utmana ännu fler barn. Återkoppla besöken i skogen med hjälp av lärplattan. Ännu mer medveten planering av lekmaterial och miljöer för att skapa nyfikenhet och förutsättningar till utvecklandet av nya lekar. Kunna vara flexibel och inte avbryta barnen i leken på grund av andra aktiviteter. Gemensamma diskussioner om lekens betydelse och pedagogernas roll i leken. Utveckla samarbetet mellan avdelningarna för att kunna ta vara på varandras kompetens när det gäller estetisk verksamhet. Fortsätta arbeta med att sätta ord på barnens känslor och hjälpa dem att kunna kommunicera med varandra. Viktigt att fortsätta arbeta utifrån ICDP och ha ett gemensamt förhållningssätt. Barns inflytande: Arbeta mer aktivt med barns inflytande och synliggöra det tydligare. Arbeta fram nya sätt som utmanar barnen att komma till tals. Förbättra dokumentationen inom området. Förskola och hem: Översätta föräldraenkäten till ännu fler språk. Fortsätta hitta nya sätt att få föräldrarna intresserade av att delta föräldramötena. Övergång och samverkan: Att de tidpunkter och aktiviteter som planeras in i ett tidigt skede ska hållas. Uppföljning, utvärdering och utveckling: Fortsätta att ha pedagogiska träffar kring dokumentationen och därmed gå djupare in i analysdelen. Ta del av ny forskning. Låta all personal få fortbildning av Lärplattan. 20

21 21