Kvalitetsrapport. Förskolan Haga

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskolan Haga Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Grundfakta Arbetsmiljö Normer och värden Utveckling och lärande Språk... 6 Barn- och utbildningsnämndens mål Matematik Naturvetenskap och teknik Lek Estetik Motorik Socialt Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Sammanfattning av utvecklingsområden

3 1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Förskolan Haga ligger i bostadsområdet Hagaberg i Lindesberg. Förskolan består av en avdelning med 24 barn i åldrarna ett till sex år. Lokalerna ligger i ombyggda lägenheter. Förskolans gård har begränsat utrymme så istället har de möjlighet att använda sig av närliggande lekplats där de har tillgång till ett förråd för sina saker. Förskolan har ett mottagningskök och får maten levererad från köket på Tallbackens förskola. Personalen arbetar för att barnen ska vara delaktiga i alla moment på förskolan. Det finns en genomtänkt planering där barnen turas om att vara ansvariga för köket tillsammans med en personal. Anna Luth, förskolechef Lindesberg den 2 juli 2018

4 2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars Grundbemanning 15 mars 24 barn 4,57 i grundbemanning Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Arbetsmiljö finns alltid med som en punkt vid APT. Där ges alla möjlighet att samtala kring hur arbetsmiljön är i nuläget. Arbetsbelastningen har periodvis varit tuff utifrån att det varit svårt att få tag i vikarier. Genom att tillsätta mer personal när vi såg att ekonomin tillät det så har vi ökat välbefinnandet hos personalen. De upplever en förbättrad och hållbar situation. Förskolan har tagit emot en person på en s.k. extratjänst, personen är anställd av kommunen (en annan förvaltning) för att komma igång i arbete. En extra person i arbetslaget har bidragit till att personalen i större utsträckning haft möjlighet att fokusera på sina uppdrag. De vikarier som fungerat bra har vi fått kvar på förskolan. Regelbundna samtal kring arbetsmiljön. Ekonomisk möjlighet att förstärka med ytterligare personal. Vikariesituationen har diskuterats i samverkan utifrån ett arbetsmiljöperspektiv, det har gett en ökad förståelse för varandras situation. Extratjänsten har inneburit att personalen kan frigöras från de vardagliga rutinuppgifterna och istället fokusera på sitt pedagogiska uppdrag. Personalen är välkomnande och får vikarier att trivas, de återkommer gärna vilket vi ser som en framgångsfaktor. Fortsätta att ge vikarier en bra introduktion. Bibehålla goda rutiner och vid behov skapa nya rutiner som underlättar arbetet vid ordinarie personals frånvaro.. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. (Lpfö 98 Revideras 2016) 4

5 utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen Barnens förmåga att samspela med varandra har ökat. Personalen arbetar sammansvetsat och med ett medvetet förhållningssätt där normer och värden utgör grunden för deras arbete. Kompisarbetet ses som en framgångsfaktor. All ordinarie personal samt långtidsvikarier får grundutbildning i ICDP, sedan sker regelbundet fördjupning inom området vid bl.a. pedagogiska träffar. Fördjupa sitt arbete kring normer och värden. Vägleda sina nya kollegor i förhållningssättet. 5

6 4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) 4.1 Språk utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner 2 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa 2 i de fall de har ett annat modersmål än svenska, utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn 6

7 Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. Barnen väljer i allt större utsträckning att kommunicera på svenska trots att det finns ett annat språk som är i majoritet på förskolan. Utifrån språkmatrisen bedöms 100 % av Hagas sexåringar (2 av 2) vara väl förberedda inför skolstarten vad gäller språkförståelse och språklig medvetenhet. Framgångsfaktorn är att personalen sätter ord på saker och vad de gör samt att de ser modersmålet som en tillgång. Barnen blir bekräftade i sin identitet vilket skapar trygghet och de utvecklar sin språkliga förmåga. Arbeta mer med språkljud. Stimulera och utmana barnens bokintresse. Färre barn i grupperna när man erbjuder olika aktiviteter som gynnar språket. En idé förskolan har är att erbjuda ett föräldracafé på bokbussen (om möjlighet finns till sådant samarbete). 7

8 4.2 Matematik utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang 2 Barnen har utvecklat sin förståelse för grundläggande matematiska principer. Barnens förmåga att använda matematiska begrepp har ökat. Personalen har sina matematiska glasögon på hela dagen och bjuder ständigt in till samtal kring matematik i dagens alla rutinsituationer. Mer tydligt gemensamt fokus på matematik. 8

9 4. Naturvetenskap och teknik utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra 1 utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen 1 utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap 1 utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar 1 utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap 2 Barnen har inte visat så stort intresse för området som därmed inte fått någon större plats i verksamheten. Barnens intresse för naturvetenskap och teknik har inte varit särskilt stort vilket gjort att det inte fått något fokus i verksamheten. Om barnen erbjudits fler utmaningar inom området så kanske deras intresse vuxit sig starkare. Rutiner och planering för att få naturvetenskap och teknik synligt i verksamheten. Vara barnens medforskare i ämnet för att få ett gemensamt fokus. 9

10 4.4 Lek Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Barnens lek har utvecklats, de leker själva, med kompisar och med vuxna. Deras förmåga att återuppta leken efter avbrott har ökat. Personalen har gett barnen förutsättningar för lek, de finns nära barnen och möter dom i leken. Tänka på den proximala utvecklingszonen för att utmana barnen lek på en lämplig nivå. Fortsätta vara närvarande och möta barnen i leken. 10

11 4.5 Estetik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Barnens intresse för estetiska uttrycksformer har ökat. Vårfesten arrangerades utifrån det personalen såg att barnen intresserade sig för. Personalens fokus är att barnen ska få känna att det är lustfyllt med estetiska aktiviteter. Barnens idéer får ligga till grund för verksamhetens innehåll. Bygga vidare på barnens intressen och utmana genom nya aktiviteter, material och uttrycksformer. 11

12 4.6 Motorik utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Personalen ser att barnen i större utsträckning försöker själva i motoriska situationer, de utvecklas hela tiden i sin motorik. Barnen visar ett ökat intresse samt glädje för rörelse. Barnen uppmuntras att försöka själva och stötta dom i att klara situationer själva. Barnen utmanas och personalen arbetar utifrån ett lustfyllt förhållningssätt till rörelse. Vidareutveckla arbetet genom att utmana barnen med nya aktiviteter. 12

13 4.7 Socialt utveckla sin identitet och känner trygghet i den 4 utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, 4 känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer 2 utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Personalen ser att barnen är trygga och säkra, de uttrycker sig både i tal och kroppsspråk. Barnen vågar försöka, de tar egna initiativ. Förskolan jobbar med ett tillåtande arbetssätt, de är noga med att uppmuntra barnen. Barnen får stöttning i att bli självständiga. Förskolan jobbar efter tydliga rutiner och har ett gemensamt förhållningssätt vilket är givande för barnen. De vuxna behöver också bekräfta och uppmuntra varandra för att vara goda förebilder. 1

14 5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation 4 utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande 2 Barnen uttrycker sig i olika frågor, de kommer med egna förslag. De tar plats och uttrycker sin intressen och behov. Framgångsfaktorn är att barnen blir bekräftade och har en grundtrygghet, då vågar de också ta mer plats och framföra sina tankar. Jobba mer för att göra barnen delaktiga eller synliggöra deras delaktighet i beslutsfattande. Tydliggöra olika former av samarbete. 14

15 6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Svarsfrekvens: För få svar vilket innebär att resultatet inte redovisas, detsamma gäller siffrorna för Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. Ofta/alltid Ofta/alltid Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. Mitt barn trivs i förskolan. I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. Jag får information om de mål som styr verksamheten. Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. Jag är nöjd med mitt barns förskola. 15

16 Låg svarsfrekvens på föräldraenkäten vilket innebär att vi inte har möjlighet att delge något resultat. Föräldrarna uppskattar när förskolan bjuder in till festligheter och uppslutningen brukar vara god. Föräldraträffar under lättsamma och festliga former är det som fungerar bäst. Även om information kan lämnas ut på andra sätt så är det en styrka i att träffas, föräldrarna få då även ta del av förskolans miljö på ett annat sätt. Hitta en bra form för föräldraforum. Arbeta aktivt för att få en hög svarsfrekvens. 16

17 7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Klicka här för att ange text. Förskolans personal upplever att årets överlämnande varit rörigt, de har fått tiderna för sent. Kritik finns också mot att man inte fått träffa sina blivande lärare och inte heller fått möjlighet att komma in i rätt lokaler och verkligen träffa sina blivande klasskamrater. Under flera år upplever personalen på förskolan att det saknats trygghet när barnen kommer till förskoleklassen och önskar ett större samarbete där övergången blir lugn och trygg. Förskolan har erbjudit avslutande samtal till de blivande föräldrar vars barn börjar förskoleklass. Föräldrarna gav sitt samtycke till att förskolan lämnar information om barnen till mottagande skola. Förskolechef och specialpedagog är nya i området och har inte varit med i förarbetet inför överlämnandet. Det är en förklaring till att det funnits brister i information. Vi tar med de synpunkter förskolan lämnat till den utvärdering vi har under hösten tillsammans med rektorer. Tydlighet i processen, rutinen ska finnas (överlämnandeplanen), vara känd och följas 17

18 18

19 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. 19

20 I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. De olika områdesgrupperna bidrar till att sprida nya kunskaper på förskolorna vilket innebär en höjning av kompetensen hos personalen. Personalen har följt upp barnens och verksamhetens utveckling på ett bra sätt. Tempus har skapat nya förutsättningar för att synliggöra verksamheten för föräldrarna samt förenkla kommunikationen. Årshjulet ger en bra struktur och möjlighet till god framförhållning. De dokument som personalen använder vid dokumentation har omarbetats och upplevs som enklare än tidigare. Utveckla arbetet med Tempus, bl.a. bloggfunktionen. Arbeta in de nya dokumenten. 20

21 9. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden Språkutvecklande arbete språkljud, stimulera bokintresse, använda bokbussens möjligheter Matematik Naturvetenskap och teknik synliggöra och vara medforskare Öka barnens delaktighet och synliggör delaktigheten i beslutsfattande Övriga utvecklingsområden Fördjupa arbetet kring normer och värden Arbeta i små grupper vid språkstimulerande aktiviteter Utmana barnen i leken på en lämplig nivå Utveckla arbetet med Tempus Implementera de nya dokumenten 21