Kvalitetsrapport. Förskolan Haga

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskolan Haga Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Grundfakta Arbetsmiljö Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt Barn- och utbildningsnämndens mål Normer och värden... 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utveckling och lärande Språk Matematik Naturvetenskap och teknik Lek Estetik Motorik Socialt Barns inflytande Förskola och hem Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Sammanfattning av utvecklingsområden

3 1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag från och analys av pedagogernas egna skattningar av olika delar av verksamheten, vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Förskolan Haga är en enavdelnings förskola som ligger mitt i bostadsområdet Hagaberg. Haga är en mångkulturell förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Till förskolan hör en mindre inhägnad gård och i bostadsområdet finns en större lekplats. På förskolan arbetar förskollärare, barnskötare och lokalvårdare. Pedagogerna har utbildning i bland annat Bornholmsmodellen som ökar barnens språkliga medvetenhet och Lärande samspel (ICDP) som utgår från att varje person har resurser som kan utvecklas. Personalen har också erfarenhet och utbildning i flerspråkighet mm. Förskolans kök är ett mottagningskök, maten kommer från Tallbacken, där den tillagas från grunden. Förskolechef Tina Björk Lindesberg 3

4 2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 25 barn Grundbemanning 15 mars 4,0 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Förskolan har öppet från klockan på morgonen till klockan på kvällen. För de barn som har behov av omsorg på obekväm arbetstid så finns möjlighet till detta på Tallbackens förskola. Det finns ett stort behov av renovering i förskolans lokaler. Ljuddämpande plattor i tak saknas. Även utemiljön är bristfällig och bör ses över och upprustas. Det är skymd sikt vid altanen på grund av träskivorna. Personalen har tillgång till subventionerade hälsofrämjande aktiviteter och dessutom en friskvårdstimme i veckan i den mån den går att ta ut. Vi har tydliga rutiner för det systematiska brandskyddsarbetet och på våra arbetsplatsträffar (APT) är alltid arbetsmiljöfrågor en stående punkt. Utbildning i HLR genomförs regelbundet. Som ett led i arbetsmiljöarbetet så var all personal var på en föreläsning av Johanna Kagerup där temat var En energiinjektion till pedagoger. Arbetskläder har köpts in till pedagogerna. Tre lärplattor har köpts in till pedagogerna för att underlätta deras dokumentationsarbete. Pedagogerna anser att det har lagts för liten procent till köksarbetet vilket påverkar barngruppstiden. Datorer och nätverk har stundtals inte fungerat. När det har varit varmt så har det inte funnits någon skuggig plats på förskolans lilla gård vilket har upplevts jobbigt. Den större lekplatsen som tillhör bostadsområdet är sjangserad och därför inte så inspirerande att gå till. Det pedagogiska arbetet har underlättats av lärplattan. Positivt att det har köpts in arbetskläder till personalen. Föreläsningen av Johanna gav många nya tankar och upplevdes väldigt positiv. 4

5 En omfattande renovering behövs inomhus och utemiljön behöver upprustas. Det behövs plexiglas på hela altanen och ett ordentligt staket runt gungorna. Det bör kompletteras med ljudplattor i de rummen där det saknas. Brandövning bör planeras in ht Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt Programmet Vägledande samspel/icdp är ett hälsofrämjande och förebyggande program som utgår från att varje person har resurser som kan utvecklas. Syftet är att öka förmågan att förstå och respektera varandra genom utveckla lyhördhet och empati. Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer. Kvaliteten i relationen är en förutsättning för barns växande och lärande. Ur broschyren Programmet Vägledande samspel/icdp Stiftelsen ICDP Sweden Vi fortsätter att utbilda ny personal i ICDP vid fem tillfällen. ICDP är ett förhållningssätt som genomsyrar hela arbetet på förskolan. Personalen arbetar medvetet med att hela tiden bygga nära och positiva relationer till alla barn i barngruppen. Fokus på varje barns styrkor och lyfta fram det enskilda barnets utveckling. För att kunna ha ICDP levande hela tiden så har personalen genom våra pedagogiska träffar fått fortsatt vägledning av specialpedagogen. ICDP skapar trygghet hos föräldrar, barn och pedagoger. Det är viktigt att all personal har gått ICDP-utbildningen så att alla har samma förhållningssätt. Pedagogerna tycker att det har varit bra att ha kontinuerlig uppföljning av ICDP på de pedagogiska träffarna. Låta all personal få utbildning i ICDP. Vikarierna borde också få gå ICDP så att de får samma förhållningssätt som den ordinarie personalen. 2.4 Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att 5

6 Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för siffror och bokstäver Att intressera sig för lekskrivning. Pedagogerna har delat in barnen i två grupper utifrån deras utvecklingsnivå och arbetat med ett gemensamt tema. Temat har genomsyrat hela verksamheten. Genom temat introduceras ständigt nya ord och sånger. De arbetar mycket medvetet med att utmana barnen språkligt och har ständigt en dialog med barnen. Förskolan har gett förutsättningar för barnens språkutveckling men utifrån språkmatrisen så har de ännu inte uppnått nämndens prioriterade mål. Pedagogerna arbetar målmedvetet med att utmana barnen språkligt och de upplever att barnens språkutveckling trots allt har ökat. Dock så lyfter de fram att under vt-17 så blev det en negativ förändring på grund av att de inte hade en flerspråkig pedagog kvar i verksamheten. Fortsätta att arbeta med att ständigt utveckla nya metoder och arbetssätt som stimulerar barnens språkutveckling. Pedagogerna lyfter fram att det behövs en bättre fördelning i barngruppen av svenska barn och barn med annat hemspråk. På förskolan är det en minoritet av barn som har svenska som sitt modersmål. Flerspråkig personal behövs på förskolan. 6

7 3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska inget barn bli utsatt för kränkande behandling, diskrimenering eller trakasserier. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas med respekt. Personal, barn och föräldrar ska visa aktivt i ord och handling att man tar avstånd från alla former av kränkande behandling och diskriminering. Detta är målet i Likabehandlingsplanen som pedagogerna hela tiden arbetar utifrån. Pedagogerna skriver i sin analys att planen hela tiden hålls levande och att den går hand i hand med deras samspels mål. Att få barnen att förstå allas lika värde oavsett vilken kultur de kommer ifrån är dock något som pedagogerna har fått arbeta extra med. När det inte har funnits en flerspråkig pedagog som har kunnat vara länken mellan språken och kunnat ge förklaringar så har detta påverkat arbetet negativt. Det har även blivit missförstånd i föräldrakontakten när kommunikationen inte har fungerat. Planen behöver synliggöras för vårdnadshavarna och göra dem mer delaktiga. Planen ska revideras ht-17. Pedagogerna behöver arbeta med revideringen på deras planering för att sedan kunna implementera den i hela arbetslaget. Materialet bör sedan översättas för att föräldrarna ska kunna ta del av planen på egen hand. 7

8 4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) 4.1 Språk Pedagogerna arbetar mycket engagerat med att stimulera barnens språkutveckling. Språket genomsyrar hela dagen i förskolan. De uppmuntrar och utmanar barnen till ett vardagligt språk både på svenska och på sitt modersmål. Pedagogerna upplever att barnens ordförråd ökat. Ett flertal barn klarar av att argumentera och förklarar vad de vill och de har fått ett större samspel. Fortsätta arbeta med att stimulera och utveckla barnens språkutveckling bland annat genom att starta upp språkljudsleken ht-17. Ta del av ny forskning för att ständigt kunna utveckla metoder och arbetssätt. 4.2 Matematik Pedagogerna har arbetat med vardagsmatematik. De sätter ord på matematiken för att synliggöra den. En av pedagogerna är dessutom med i matematikgruppen och har därför haft möjlighet att fotbilda sig i detta område. Hon har sedan delat med sig av kunskaperna i verksamheten. 8

9 Pedagogerna erfar att ett entreprenöriellt lärande ger utveckling. De utrycker också att ett medvetet matematiktänk i den dagliga verksamheten utvecklar barnens matematiska förmåga. Fortsätta arbeta med att ge barnen möjligheter att tänka själva samt prova på egna sätt i matematiska situationer. 4.3 Naturvetenskap och teknik Pedagogerna har arbetat med temat djur och natur utifrån barnens intresse. Barnen har band annat byggt upp en bondgård med olika djur och lärt sig sjunga en massa sånger om olika djur och insekter. Personalen upplever att barnen är väldigt vetgiriga inom ämnet djur och natur. Det har fungerat väldigt bra att arbeta tematiskt i barngruppen. Observera vidareutvecklingen för kommande barngrupp ht-17 och arbeta målinriktat så att barngruppens intresse hålls vid liv. 4.4 Lek Barnen erbjuds många lektillfällen och närvarande pedagoger stöttar barnen i leken. Hela verksamheten bygger också på att barnen ska leka till sig kunskaper. Leken genomsyrar hela dagen. Pedagogerna upplever att barnen ha lättare för rollekar då de är i mindre grupper. Leken fungerar också bättre när det finns närvarande och stöttande vuxna. 9

10 Ge förutsättningar så att barnen kan delas in i mindre grupper. Stimulerande material och nya miljöer så barnen stimuleras till att utveckla sin lek. Gemensamma diskussioner om lekens betydelse och pedagogernas roll i leken. 4.5 Estetik Genom tema-arbetet har barnen har erbjudits många estetiska utrycksformer såsom bild, rörelse, sång och musik. När temaarbetet genomsyrar hela verksamheten så erfar pedagogerna att barnen blir mer intresserade och att deras utveckling och lärande utvecklas på samtliga områden när det gäller estetiska former. Fortsätta arbeta tematiskt utifrån barnens intresse. 4.6 Motorik Pedagogerna har kontinuerligt planerade aktiviteter såsom hinderbana, långpromenader och skogsutflykter för att utveckla barnens grovmotorik. Genom planerade motoriska aktiviteter så upplever personalen att barnens motorik utvecklas. Fortsätta arbeta målmedvetet med motoriska aktiviteter. 4.7 Socialt 10

11 Pedagogerna arbetar utifrån förhållningssättet ICDP. Grunden är att barnen ska känna sig trygga på förskolan och vara måna om varandra. Personalen uppmuntrar barnen att prova själva för att kunna utveckla sin självständighet och tillit till sin egen förmåga. Avdelningens prioriterade mål är: Barnen utvecklar sitt samspel Detta sker när barnen: väntar på sin tur och delar med sig tar hänsyn till varandra använder sitt språk vid konflikter användersitt språk i leken för att skapa förståelse Pedagogerna lyfter fram i sin analys att när de utgår från barnens intresse och inflytande så utvecklas samspelet. Fokus läggs på samspel och det målet finns med i allt som de gör och vävs sedan i hop med övriga läroplansmål. Personalen lyfter fram att samspelet är en grundsten för en fungerande barngrupp och att det krävs att pedagogerna är med och stöttar för att det ska fungera. Fortsätta med rutiner och att synliggöra samspelet och som pedagog vara med och stötta barnen i det. Pedagogerna planerar att återuppta kompisarbetet som grundar sig i samspel och hur man ska vara en bra kompis. 5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Pedagogerna är lyhörda på barnens idéer och tankar. De ger barnen förutsättningar att påverka sin vardag. De utgår från barnens intresse när de planerar in teman och aktiviteter. 11

12 Personalen upplever att barnen har utvecklat sin förmåga att utrycka sina tankar och åsikter vilket gynnat deras möjlighet att påverka sin situation. Fortsätta arbeta aktivt med barns inflytande och ge barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga att ta ansvar för förskolans miljö och sina egna handlingar. 6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för

13 Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid ,0 Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 87,0 Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 87,0 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 100,0 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 100,0 Mitt barn trivs i förskolan. 100,0 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 96,0 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 100,0 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 100,0 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 100,0 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 100,0 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 100,0 Föräldrarnas nöjdhetsenkät ht-16 visade att föräldrarna var nöjda med sina barns förskola. Tyvärr har vi ingen nöjdhetsenkät att redovisa för ht

14 7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Pedagogerna har utgått från den överlämnandeplan som finns i Kommunen. Dock upplever pedagogerna att informationen har varit bristfällig och att datum som ska gälla inte existerar. Flera av de datum som var inbokade enligt planen fick ändras och kommunikationen ansågs bristfällig. Genomgång av överlämnandeplanen kontinuerligt och de tidpunkter och aktiviteter som planeras in i ett tidigt skede ska hållas. 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. 14

15 (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. All personal har fått gå på en matematikföreläsning där bland annat en av pedagogerna på den egna förskolan höll i. Det har också varit en matematikgenomgång på en av arbetsplatsträffarna. Två pedagogiska träffar har handlat om det systematiska kvalitetsarbetet och en träff har haft fokus på IKT. Fortbildning om användandet av lärplattan som verktyg har hållits. Kontinuerlig dokumentation har gjorts samt självskattning kring måluppfyllelse. I arbetet med barngruppen så har pedagogerna delat in barnen i två grupper (äldre och yngre). Det har varit samma personal som ansvarat för de olika grupperna under hela terminen. Utvecklingen av arbetet med kvalitén på förskolan fortsätter och via de pedagogiska träffarna så ges det möjlighet för pedagogerna att fördjupa sina kunskaper i det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna lyfter fram i sin analys att uppdelningen av barngruppen inte blev så bra. Den pedagogiska vinsten med att de yngre lär av de äldre och de äldre tar hänsyn till de yngre tappades bort. Fortsätta arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet. Använda olika metoder och gruppindelningar. Ta vara på personalens kompetens i de olika grupperna. Starta upp ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt med ett ateljé tänk. 15

16 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Se under 4.7 Socialt 9. Sammanfattning av utvecklingsområden Arbetsmiljö: En omfattande renovering behövs inomhus och utemiljön behöver upprustas. Det behövs plexiglas på hela altanen och ett ordentligt staket runt gungorna. Det bör kompletteras med ljudplattor i de rummen där det saknas. Brandövning bör planeras in ht-17. Barn och utbildningsnämndens mål: Fortsätta att arbeta med att ständigt utveckla nya metoder och arbetssätt som stimulerar barnens språkutveckling. Det behövs en bättre fördelning i barngruppen av svenska barn och barn med annat hemspråk. På förskolan är det en minoritet av barn som har svenska som sitt modersmål. Flerspråkig personal behövs på förskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling: Planen behöver synliggöras för vårdnadshavarna och göra dem mer delaktiga. Pedagogerna behöver arbeta med revideringen på deras planering för att sedan kunna implementera den i hela arbetslaget. Materialet bör översättas för att föräldrarna ska kunna ta del av planen på egen hand. Utveckling och lärande: Fortsätta arbeta med att stimulera och utveckla barnens språkutveckling bland annat genom att starta upp språkljudsleken ht-17. Ta del av ny forskning för att ständigt kunna utveckla metoder och arbetssätt. Ge barnen möjligheter att tänka själva samt prova på egna sätt i matematiska situationer. Fortsätta med rutiner och att synliggöra samspelet och som pedagog vara med och stötta barnen i det. Återuppta kompisarbetet som grundar sig i samspel och hur man ska vara en bra kompis. Ge förutsättningar så att barnen kan delas in i mindre grupper. Stimulerande material och nya miljöer så barnen stimuleras till att utveckla sin lek. Övergång och samverkan: Genomgång av överlämnandeplanen kontinuerligt på bland annat APT och avdelningsplaneringen. De tidpunkter och aktiviteter som planeras in i ett tidigt skede bör hållas. 16

17 17

18 18