Kvalitetsrapport. Förskolan Gläntan

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskolan Gläntan Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Grundfakta Arbetsmiljö Normer och värden Utveckling och lärande Språk... 7 Barn- och utbildningsnämndens mål Matematik Naturvetenskap och teknik Lek Estetik Motorik Socialt Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Sammanfattning av utvecklingsområden

3 1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Gläntan är en förskola med 5 avdelningar där barnen är indelade i yngre- och äldregrupper. 4 avdelningar finn på Hemvägen, den 5:e avdelningen Fjärilen är på Torgvägen 3. Förskolans gård är stor och rymlig och består av kuperad terräng med möjlighet till rörelse och lek. Vi har nära till naturen med skogsområden. I samhällets fina idrottshall som ligger vid Ekbackens skola kan vi ha rörelselek/gymnastik. Arbetssätt och inriktning Vi bygger verksamheten utifrån förskolans läroplan och strävar mot att vara en så bra förskola som möjligt. Leken och att ha roligt tillsammans är vårt viktigaste pedagogiska verktyg när vi bland annat lägger grunden till det livslånga lärandet. I leken stärker barnen sin sociala kompetens och utvecklar sin egen identitet. Vi vill erbjuda en inne- och utemiljö som lockar till utmaningar och utforskande. Eftersom vi har asylsökande familjer i Fellingsbro har vi förmånen att ha barn från olika länder integrerade på förskoleavdelningarna. Detta medför att barnen får möjlighet att ta del av det mångkulturella samhället och öka sin sociala kompetens. Malin Agnesdotter , Frövi 3

4 2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 87 varav 17 st asylbarn Grundbemanning 15 mars 15,54 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Resultatet av förskolans arbetsmiljöarbete visar att i perioder upplevs arbetsmängden för stor. Den psykosociala arbetsmiljön har påverkats negativt utifrån brist på vikarier vid ordinarie personals frånvaro. Kommunen genomför en gång per läsår en medarbetarenkät. Resultatet av denna enkät visar att alla svarar att arbetet känns meningsfullt samt att alla utom en ser framemot att gå till jobbet. Alla svarande är nöjda med ledarskapet. Alla svarande är även insatta i målen på arbetsplatsen, att de följs upp och utvärderas på ett bra sätt samt att de vet vad som förväntas av dem. I mars genomfördes brandskyddsutbildning för all personal. Förskolan har ett väl inarbetat system kring det systematiska brandskyddsarbetet med regelbundna kontrollrundor. Under läsåret har kommunen bytt operativsystem till Office 365 och förskolorna har börjat arbeta med Tempus. Analys Vid våra genomgångar av arbetsmiljön på arbetsplatsträffarna har det framkommit att det ibland är svårt att få vikarier. Verksamhetens kvalitet och personalens arbetsmiljö har varit sårbar när det råder brist på vikarier och personalen får arbeta i barngrupp under sin planering. Detta har lett till att den psykosociala arbetsmiljön försämrats för den ordinarie personalen då de fått göra tillfälliga schema lösningar samt arbeta övertid, vilket leder till att personalen upplever arbetsbördan för stor. Införandet av Tempus har lett till att vi lättare har kunnat se över hur vi kan fördela personal när personal varit frånvarande och vi inte fått någon vikarie. Vid vår enavdelnings förskola blir det mycket ensamarbete. Pedagogerna löser detta med att lägga sin enskilda planering under dessa tider så det är en person till på plats även om man är ensam i barngruppen. Övergången till vårt nya operativsystem Office 365 har inneburit vissa svårigheter för personalen då det tog lite tid innan alla kom in i systemet. Ökad tillgång till förskollärare och vikarier. 4

5 3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. (Lpfö 98 Revideras 2016) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Humlan Gul Humlan Svart Nyckelpigan Trollsländan Fjärilen utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar, De visar snarare hur avdelningen har ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Resultatet personalen ser är att barnen har utvecklat samspel och hjälpsamhet. Barnen visar att de tar ansvar och kan vänta på sin tur. Förståelsen för hur man är en bra kompis har ökat. Gläntan har nått upp till kraven för att få vara med på Förskolekartan under organisationen treskablinoll. I nöjdhetsenkäten till föräldrarna svarar alla föräldrar att de är nöjda med demokratiarbetet på förskolan och att deras barn trivs, känner sig trygga och får ett gott uppförande från personalen. Svarsfrekvens 52%. 5

6 Analys Förskolan goda resultat beror på personalens förhållningsätt ICDP och personalens delaktighet i lek. Genom temaarbetet babblarna har pedagogerna på yngre avdelningarna gett barnen nya möjligheter att uttrycka sig på. Barnen har börjat sätta ord på vad dom vill göra tillsammans med sina kompisar. Barnen frågar sin kompis om den vill var med, eller kom så leker vi det här Temaarbetet barns integritet har lett till ett trevligare klimat i leken. Personalen har på ett positivt sätt kunnat använt sig av drama och på så sätt kunnat få barnen att relatera till det de sätt och upplevt. När personalens har medvetet dela in barnen i tvärgrupper har barnen börjat samspela med kamrater de tidigare inte samspelade tillsammans med. Personalens förhållningsätt ICDP har skapat en vilja hos barnen att vilja hjälpa och ta hand om varandra. I förskolans arbete med Planen mot diskriminering och kränkande behandling har personalen arbetat med att få barnen att förstå hur andra kan uppleva olika situationer. Detta arbete har pågått kontinuerligt under läsåret då pedagogerna kontinuerligt har arbetat med social kompetens tillsammans med barnen. När personalen haft gemensam planering har de kunnat diskutera arbetet på ett sätt som har gynnat arbetssättet för att skapa gemensam samsyn och förhållningsätt. Följa upp, utvärdera och gå vidare tillsammans med barnen. Skapa ett tema utifrån det område och barnens intresse. Medveten gruppindelning. 6

7 4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) 4.1 Språk Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Humlan Gul Humlan Svart Nyckelpigan Trollsländan Fjärrilen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål

8 Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar, De visar snarare hur avdelningen har ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. De resultat personalen kan se hos barnen är att barnen har utvecklat ett större ordförråd, visar på ett på ett nyanserat talspråk och barnen ger utryck för vad de känner. Barnen visar även att de är intresserade av bokläsning, bildförstärkning och språkarbetet som sker med hjälp av lärplattan. Barnen visar ett ökat intresse för andra språk.våra barn med annat modersmål har utvecklat sätt att kommunicera på, både genom mimik och ljud, men barnen har även börjat prata och sjunga på svenska. Av Gläntans 27 sexåringar, varav 14 med annat modersmål, bedöms 20 (74%) ha en språkförståelse och språkmedvetenhet på svenska så att de kan antas förberedda för läs och språkinlärning vid skolstarten. Analys Språkmatrisen missgynnar våra flerspråkiga barn då den är inte är utformad för barn med annat modersmål än svenska. Personalen använt sig av Babblarna, Före Bornholm, bildförstärkning och sång för att arbeta med språk på olika sätt. På så sätt har barnen ökat sin språkliga medvetenhet, de rimmar, ramsar, sjunger och visar att de är nyfikna på skriftspråket. Bildförstärkningen och kroppsspråk har hjälpt till vid arbetet med att de flerspråka barnen. 8

9 Läshörnan har också gett barnen och pedagog tillfälle för att läsa på tu man hand eller med några barn i taget. Personalen har berikat miljön med material som uppmuntrat språket, läsningen och skrivinlärningen. Ta hjälp av de flerspråkiga föräldrarna för att lära sig nya ord på barnens modersmål. Använda bilder och symboler på olika språk. Lyssna på musik på andra språk. 4.2 Matematik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Humlan Gul Humlan Svart Nyckelpigan Trollsländan Fjärilen utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar, De visar snarare hur avdelningen har ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen ser en progression i barnens lärande, barnen att börjat föra olika resonemang om rum, läge, färg, form och antal. I leken använder sin barnen matematiska begrepp. 9

10 Analys Personalen har arbetat med olika problemlösningar vilket har skapar engagemang och nyfikenhet hos barnen. Barnen har konstruerat många byggen, fört matematiska dialoger och haft tekniska utmaningar med de matematiska lekmaterial som förskolan erbjuder. Personalens gemensamma förhållningsätt ICDP har uppmuntrat barnen till att våga prova och på så sätt har personalen kunnat stärkt barnens förmåga att hantera problemställningar. Personalen har lyckats fångat barnens intresse för matematiska konstruktioner genom de material som funnits lätt tillgängligt för barnen. följa upp, utvärdera och gå vidare tillsammans med barnen. Erbjuda mer matematiksamlingar. Använda olika matematiska begrepp för att väcka barnens intresse 4.3 Naturvetenskap och teknik utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar, De visar snarare hur avdelningen har ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. 10

11 Personalen har gett barnen förutsättningarna att förstå sig på olika tekniker i vardagen, detta genom ett experimenterande och utforskande arbetssätt. Barnen visar ökad förmåga till att klä sig, förståelse för djur och natur. Barnen erbjuds att medverka vid dokumentationsarbetet kring förskolans arbete det sker med hjälp av lärplatta och skrivare, barnen bygger och skapar i de olika material som vi har erbjudit barnen både i den fria leken och i aktiviteter. Barnen visar stort intresse för teknik och konstruktionslek utifrån material personalen erbjudit. Analys Personalens utforskande och experimenterande arbetssätt har skapat intresse och nyfikenhet hos barnen. Barnen visar nyfikenhet och respekt för djur och natur då personalen har på ett naturligt sätt kunnat forskat och samtalat tillsammans med barnen. Personal och barn resonerar, utforskar och dokumenterar tillsammans vilket har lett till att personalen har kunnat anpassa verksamheten efter barnens intressen och behov. Följa upp, utvärdera och gå vidare tillsammans med barnen. Arbeta tematiskt med läroplanens olika delar. 4.4 Lek utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar, De visar snarare hur avdelningen har ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Barnen har under läsåret utvecklat sin förmåga att leka, lära och fantisera. Barnen vill veta mer och söker kunskap på olika sätt, både genom att utforska och genom att utmana sig själva. Pedagogerna har jobbat med att anpassa den fysiska lekmiljön efter barnens intressen och behov. Barnens lek har varit utgångspunkt i planeringen och lekarna har utvecklats på så sätt att pedagogerna kan se fler nyanser i leken. Personalen har vid vissa tillfällen delat in barnen i mindre grupper för att skapa nya relationer. Personalen har varit närvarande i leken. 11

12 Analys För en av avdelningarna var leken ett prioriterat mål. Personalen har låtit leken tagit stor plats i verksamheten. Barnen har utifrån sin egenförmåga och takt fått lära, leka, utforska och utmana sig själva med hjälp utav närvarande stöttande personal. Detta har lett till att barnen ökat tilltron till sin förmåga, blivit stärkta i sin identitet och fått fler kamrater. Barnens lekar har blivit mer innehållsrika och inkluderande. Höstens pedagogiska kvalitetsfortbildning som handlade om lek och pedagogensroll i leken har gett resultat. Pedagogerna reflekterar mer över sitt förhållningsätt och hur de kan utforma lekmiljön. Påminna barnen att hålla kvar i vald aktivitet. Stimulerande lekmiljöer. 4.5 Estetik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Humlan Gul Humlan Svart Nyckelpigan Trollsländan Fjärilen utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycks former s om lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar, De visar snarare hur avdelningen har ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Barnen på förskolan visar stort intresse för det estetiska området. Alla avdelningar har material tillgängligt skapande material för barnen. Barnen har visat utveckling i sitt skapande, sång, dans och rörelse. Personalen har dramatiserat sagor tillsammans med barnen genom att använda sig av konkreta material. Barnen på en av avdelningarna har genom temaarbete om färg lärt sig grundfärgerna. Under vårterminen har Garnalia haft skapande med barnen där temat varit geometriska figurer. Arbetet avslutades med en teaterföreställning med samma tema. Förskolan har även 12

13 haft besök av en glaskonstnär genom Skapande förskola. Tillsammans med barnen skapade konstnären en ljuskrona. Barnen har varit väldigt stolta över ljuskronan. Barnen har fått använda sig av olika tekniker och material i sitt skapande. Analys Besöken från Garnalia och Skapande förskola har varit väldigt uppskattat bland barnen. Genom de skapande aktiviteterna barnen varit med om hade de blivit mer medvetna om att man kan skapa om olika material och former. Barnen känns säkrare när de benämner de olika formerna och barnen visar med stolthet upp vad de skapat och samtalar om hur det gått till. Dramatiseringen av sagor skapade tillfällen för barnen att återberätta sagan på sitt eget sätt. Att själva agera med fysiskt material har fångat barnen. Gläntan har nått en hög måluppfyllelse genom att använda sig av sång och musik i sin verksamhet samt genom att de erbjudit anpassat skapande material till barnen. Ge barnen utrymme att skapa mer utifrån sina egna förutsättningar Dramatisera mer. Förnya samlingssångerna Skapa struktur 4.6 Motorik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Humlan Gul Humlan Svart Nyckelpigan Trollsländan Fjärilen utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar, De visar snarare hur avdelningen har ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Genom att personalen har gett barnen förutsättningarna till att få röra på sig i olika sammanhang, både ute och inne har de skapat tillfällen för barnen att ökat sin grov motoriska förmåga så som att hoppa, springa, gå, klättra, stå, balansera och studsa. 13

14 Finmotorik har personalen har gett barnen förutsättningarna att utvecklas när de ritar, målar, skapar, pusslar o spelar spel m.m. Personalen uppmanar barnen att vända sig om när de hostar o nyser för att vi inte ska smitta ner varandra, samt uppmanar till bra hygienrutiner i olika situationer o vi värnar om att vi ska må bra o ta hand om varandra. Vid måltiderna samtalar personalen om matens betydelse. Analys Vid alla avdelningarna arbetar personalen medvetet med motoriken. Personalen har varit lyhörda för barnens tankar och idéer och har utformat en miljö som bjudit in till rörelselekar. Barnen visar på att de kan "stå" på ett ben, eller hoppa jämfota m.m. När en av avdelningarna har tittat på filmer om kroppen har lett till att barnen börjat diskutera om sina egna erfarenheter och att de vill se och lära sig mer om kroppen. Samtalen vid maten har lett till intressanta diskussioner om matvanor och matsvinn och ett ändrat reflekterande vid maten. Skapar miljöer och tillfällen för barnen att få använda och utveckla sin finmotorik Hitta fler program om kroppen. Gå utanför gården 4.7 Socialt utveckla sin identitet och känner trygghet i den utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

15 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar, De visar snarare hur avdelningen har ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Förskolans två yngre avdelningar har arbetat mot målet förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp och två avdelningar mot att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Under läsåret har barnen utvecklat förståelse för andras känslor, ökat sin empatiska förmåga, vänta på sin tur och tilltro till sin egen förmåga Barnen sätter ord på vad dom vill göra tillsammans med sina kompisar och frågar gärna sin kompis om den vill var med", eller "kom så leker vi det här. Barnen erbjudits tillfällen iaktta och lyssna in andra, barn som vanligtvis inte tar så mycket plats har fått möjlighet att träna på att berätta och ge uttryck för tankar och åsikter. Nya kompisrelationer bildats och redan befintliga stärkts. Analys Pedagoger har genom sitt stöttande, tillåtande och uppmuntrande förhållningsätt stöttat barnen i sin sociala utveckling. Personalen arbetar som föredömen och modeller. Genom samlingar, rutinsituationer och vardagliga händelser har pedagogerna ökat barnens förmåga ett fungera enskilt och i grupp. Personalens arbetssätt har skapat en vilja hos barnen att hjälpa och ta hand om varandra. Gruppkänslan i barngrupperna har stärkts, nya kamratrelationer har skapats och personalen märker av tryggare individer. Stimulerande lekmiljöer. Medvetet delade grupper. Vi pedagoger blir än mer delaktiga i barnens lek och samspel. 15

16 5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Humlan Gul Humlan Svart Nyckelpigan Trollsländan Fjärilen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar, De visar snarare hur avdelningen har ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen fångar barnen i deras fantasier och idéer i det dagliga arbetet. Barnen ges inflytande efter sin ålder o förmåga tex. välja lekaktivitet, välja böcker när vi läser, göra dokumentationer tillsammans med en vuxen, välja sånger o frukt. Vid biblioteksbesöken får barnen vara med och välja böcker som de vill att vi ska läsa på förskolan. Barnen ges valmöjligheter vid olika situationer under dagen, så som blöjbyten, toabesök eller vem ska som ska hjälpa till vid våra olika aktiviteter Vid utformningen av lekmiljön på förskolan har barnen varit delaktiga. 16

17 Analys Personalen har lyssnat och varit lyhörda för barnens intressen, behov och önskemål. Tillsammans med barnen har personalen diskuterat tankar och idéer. Barnen visar engagemang när de kan se hur deras inflytande påverkat verksamheten. När barnen har fått vara med och varit delaktiga i påverkan av aktiviteter har vi ökat deras medvetenhet om sitt eget inflyttade. När barnen har fått varit med och dokumenterat i tempus har de blivit medvetna hur dokumentationen når fram till föräldrarna. Barns inflytande Utveckla användandet av Tempus 17

18 6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Svarsfrekvens: 45 av 87 föräldrar. 52% Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid Mitt barns förskola har en bra 80,0 100 utemiljö och utrustning för 70,0 89 utveckling och lärande. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 70,0 100 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 75,0 93 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 80,0 100 Mitt barn trivs i förskolan. 70,0 100 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 70,0 100 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 70,0 100 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 80,0 100 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 90,0 100 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 75,0 100 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 90,

19 De föräldrar som svarat är väldigt nöjda med förskolan och hur deras barn utvecklas samt den information de får från förskolan. När det kommer till förskolans inne och utemiljö är resultatet lite lägre. Analys Med en svarsfrekvens på 52% kan man inte dra några säkra slutsatser. De som svarat har varit väldigt nöjda med Gläntan. Personalen upplever att det är svårt att få föräldrar att svara då många av förskolans vårdnadshavare är flerspråkiga och enkäten inte finns översatt till deras språk. Hitta strategier för att få föräldrar att svara på enkäten. 19

20 7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Under hela läsåret träffas de blivande förskoleklassbarnen vid två tillfällen i veckan. I maj månad sker även en träff tillsammans med förskolan Slangbellan. All överlämning sker enligt överlämnandeplan. Analys Överlämningen har skett enligt planen och barnen gruppen har utvecklat en gruppkänsla allt eftersom de gemensamma träffarna har fortskridit. Fortsätta följa planen 20

21 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. 21

22 I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. Personalen har följt upp verksamheten och barns utveckling och lärande på ett bra sätt. Genom införandet av Tempus ges vårdnadshavare möjlighet att följa förskolans arbete och kvalitet. Personalens olika fortbildningar under läsåret har höjt den pedagogiska kompetensen. Analys Förskolans systematiska kvalitetsarbete har fungerat bra. Personalen är väl insatta i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Införandet av Tempus har resulterat i att vårdnadshavare tar del av förskolans dokumentation i allt större utsträckning. Personalen bloggar och föräldrarna kan se inläggen direkt i sin dator, lärplatta eller mobiltelefon. Efter fortbildningarna personalen genomgått reflekterar personalen allt mer över sin pedagogiska roll samt över vilka lärmiljöer de erbjuder. Utveckla användandet av Tempus 22

23 9. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden Tematiskt arbetssätt Barns inflytande Övriga utvecklingsområden Ökad tillgång till förskollärare och vikarier. Följa upp, utvärdera och gå vidare tillsammans med barnen. Medveten gruppindelning Ta hjälp av de flerspråkiga föräldrarna för att lära sig nya ord på barnens modersmål. Använda bilder och symboler på olika språk. Lyssna på musik på andra språk. Erbjuda mer matematiksamlingar. Använda olika matematiska begrepp för att väcka barnens intresse Påminna barnen att hålla kvar i vald aktivitet. Stimulerande lekmiljöer. Vi behöver ge barnen utrymme att skapa mer utifrån sina egna förutsättningar Dramatisera mer. Förnya samlingssångerna Skapa struktur Skapar miljöer och tillfällen för barnen att få använda och utveckla sin finmotorik Hitta fler program om kroppen. Gå utanför gården Vi pedagoger blir än mer delaktiga i barnens lek och samspel. Utveckla användandet av Tempus. 23