Kvalitetsrapport. Förskolan Bergknallen

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskolan Bergknallen Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Grundfakta Arbetsmiljö Normer och värden Utveckling och lärande Språk... 7 Barn- och utbildningsnämndens mål Matematik Naturvetenskap och teknik Lek Estetik Motorik Socialt Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Sammanfattning av utvecklingsområden

3 1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Förskolan Bergknallen är en förskola med fyra avdelningar. Barnen är uppdelade i yngre och äldre grupper. Tre av avdelningarna Laven, Ljungen och Mossan ligger på Nybovägen 1 och den fjärde avdelningen Mosebacke på Källängsvägen 1. Förskolan Bergknallen ligger i ett bostadsområde med närhet till naturen. Gården är stor och rymlig och består av kuperad terräng med möjlighet till rörelse och lek. Mosebacke är en nybyggd förskola med en avdelning. Gården är stor och erbjuder olika möjligheter till lek och rörelse. Vi har nära till idrottsplatsen Smedvallen som erbjuder olika aktiviteter beroende på årstid. Arbetssätt och inriktning Utifrån vårt uppdrag och verksamhetsmål skapar vi en verksamhet som ska bidra till att ge barnen förutsättningar att lära, utvecklas och må bra. Leken är vårt viktigaste pedagogiska verktyg där vi bland annat lägger grunden till det livslånga lärandet. I leken stärker barnen sin sociala kompetens och utvecklar sin egen identitet. Vi vill erbjuda en inne- och utemiljö som lockar till utmaningar och utforskande. För att barnen på ett naturligt sätt får jobba med hela kroppen och öva dess motorik spenderar vi mycket tid i naturen. I naturen får barnen utifrån sin förmåga möjligheter att pröva förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Eftersom vi har asylsökande familjer i Vedevåg har vi förmånen att ha barn från olika länder integrerade på förskoleavdelningarna. Detta medför att barnen får möjlighet att ta del av det mångkulturella samhället och öka sin sociala kompetens. Malin Agnesdotter , Frövi 3

4 2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 88 varav 23 st asylbarn Grundbemanning 15 mars 13,60 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Resultatet av förskolans arbetsmiljöarbete visar att i perioder upplevs arbetsmängden för stor. Barngrupperna har varit stora då antalet ansökningar blev mycket större än förväntat. Den psykosociala arbetsmiljön har påverkats negativt utifrån brist på vikarier vid ordinarie personals frånvaro. Under vårterminen genomfördes en psykosocial arbetsmiljö enkät på förskolan. Resultatet av denna enkät var positiv. Arbetsbelastningen känns rimlig och personalen hinner med det de ska. Personalen är väl insatta i våra mål och vet vad som förväntas av dem och kan leva upp de förväntningar som ställs på dem. Majoriteten av personalen är nöjda med ledarskapet. I mars genomfördes brandskyddsutbildning för all personal. Förskolan har ett väl inarbetat system kring det systematiska brandskyddsarbetet med regelbundna kontrollrundor. Under läsåret har kommunen bytt operativsystem till Office 365 och förskolorna har börjat arbetat med Tempus. Analys Vid våra genomgångar av arbetsmiljön på arbetsplatsträffarna har det framkommit att det ibland är svårt att få vikarier. Detta har lett till att den psykosociala arbetsmiljön försämrats för den ordinarie personalen då de fått göra tillfälliga schema lösningar samt arbeta övertid, vilket leder till att personalen upplever arbetsbördan för stor. Verksamhetens kvalitet och personalens arbetsmiljö har varit sårbar när det råder brist på vikarier och personalen får arbeta i barngrupp under sin planering. Införandet av Tempus har lett till att vi lättare har kunnat se över hur vi kan fördelabarn och personal när personal varit frånvarande och vi inte fått någon vikarie. För att minska barngruppsstorlekarna har kommunen beslutat att erbjuda plats i Frövi när förskolan i Vedevåg har fullt. Övergången till vårt nya operativsystem Office 365 har inneburit vissa svårigheter för personalen då det tog lite tid innan alla kom in i systemet. Utvecklingsbehov Utveckla samarbetet mellan avdelningarna 4

5 3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. (Lpfö 98 Revideras 2016) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Laven Ljungen Mossan Mosebacke utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen på förskolan har arbetat medvetet och aktivt med att uppmuntra till samspel vilket samtidigt är ett främjande och förebyggande arbete enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Personalens förhållningsätt ICDP leder till att personalen vägleder, stöttar, uppmuntrar och utmanar barnen i alla situationer. Barnen har under lek har lärt sig att acceptera och förstå varandra. De största barnen är förebild förde yngre. Det lärande vi märker av är att när vi har delat in barnen i mindre grupper har barnen vågat trädda fram och vågar prata och berätta om det vi har tagit upp och kan återberätta. Alla barn vågar komma till tals. Bergknallen har nått upp till kraven för att få vara med på Förskolekartan under organisationen treskablinoll. 5

6 I nöjdhetsenkäten till föräldrarna svarar de majoriteten av föräldrarna att de är nöjda med demokratiarbetet på förskolan och att deras barn trivs, känner sig trygga och får ett gott uppförande från personalen. Svarsfrekvens 44%. Analys Förskolan goda resultat beror på personalens förhållningsätt ICDP och personalens delaktighet i lek. Personalens förhållningsätt ICDP, arbete med stopp min kropp, bjuda in till lek har personalen skapat en vilja hos barnen att vilja hjälpa och ta hand om varandra. I förskolans arbete med Planen mot diskriminering och kränkande behandling har personalen arbetat med att få barnen att förstå hur andra kan uppleva olika situationer. Detta arbete har pågått kontinuerligt under läsåret då pedagogerna kontinuerligt har arbetat med social kompetens tillsammans med barnen. När personalen haft gemensam planering har de kunnat diskutera arbetet på ett sätt som har gynnat arbetssättet för att skapa gemensam samsyn och förhållningsätt. Tempus bidragit till att föräldrar har börjat fått mer inblick i vad vi gör, stor skillnad mot när vi bara hade verksamhetspärmen. Vi har även fått med mer föräldrar att förstå vår verksamhet och engagerade i vad som händer på förskolan. Utvecklingsbehov Skapa en tydlig struktur. 4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) 6

7 3.1 Språk Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Laven Ljungen Mossan Mosebacke tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förs tåelse för s ymboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. 7

8 Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Äldre avdelningarna har det prioriterade målet varit att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Personalen har genom sin kartläggning och sina språkliga aktiviteter märkt att barnen utvecklat större ordförråd. De visar stort intresse för bokstäver, lekskrivning och hur ord är uppbyggda. De rimmar väldigt mycket och har väldigt stort intresse för sång och dans. Barnen har getts möjlighet att räkna på många olika språk, svenska, engelska, arabiska, kurdiska, Dari och ibland på spanska. Detta har ökat barnens språkintresse. Lärandet personalen märkt av är att flerspråkiga barn som inte vågat prata så mycket har börjat tagit kontakt och visat utveckling. Många av barnen som har ett annat modersmål har börjat att använda sig av svenska ord Av Bergknallens 18 sexåringar, varav 13 med annat modersmål, bedöms 12 (66%) ha en språkförståelse och språkmedvetenhet på svenska så att de kan antas förberedda för läs och språkinlärning vid skolstarten. Analys Språkmatrisen missgynnar våra flerspråkiga barn då den är inte är utformad för barn med annat modersmål än svenska. Personalen har använt sig av sångsamlingar, Före Bornholm, bildförstärkning och sång för att arbeta med språk på olika sätt. På så sätt har barnen ökat sin språkliga medvetenhet, de rimmar, ramsar, sjunger och visar att de är nyfikna på skriftspråket. När personalen har använt sig av olika språk har barnen blivit uppmärksamma och nyfikna på andra språk. Personalen har genom sitt förhållningsätt ICDP och olika språkliga aktiviteter skapat goda förutsättningar för barnen att utifrån sina förutsättningar kommunicera, lyssna in andra och ge utryck för sina funderingar. Utvecklingsbehov Vi pedagoger försöker lära oss vissa ord på barnens modersmål. Skapa en tydlig struktur Få in mer av "Bornholmsmaterialet" på våra språksamlingar. 8

9 4.2 Matematik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Laven Ljungen Mossan Mosebacke utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen märker att barnen använder sig av matematiska begrepp i lekar och aktiviteter i förskolan. I samlingar har personalen använt sig av matematiksagor, siffror, sånger, sorterat, visat olika diagram och geometriska former. Personalen erbjuder lekar som ger barnen möjlighet att utveckla kunskapen om lägesbeskrivning, antal, addition, subtraktion. Personalen ser en stor utveckling hos barnen när det gäller att räkna och känna igen geometriska figurer. Analys Personalen har arbetat med olika matematiska material vilket har skapar engagemang och nyfikenhet hos barnen. Barnen har konstruerat många byggen, fört matematiska dialoger och haft tekniska utmaningar med de matematiska lekmaterial som förskolan erbjuder. Personalens gemensamma förhållningsätt ICDP har uppmuntrat barnen till att våga prova och på så sätt har personalen kunnat stärkt barnens förmåga att hantera problemställningar. Personalen har lyckats fångat barnens intresse för matematik och märker av en ökad förståelse för olika matematiska begrepp. 9

10 Utvecklingsbehov Dokumentera, följa upp och analysera. 4.3 Naturvetenskap och teknik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Laven Ljungen Mossan Mosebacke utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen har gett barnen förutsättningarna att förstå sig på olika tekniker i vardagen, detta genom ett experimenterande och utforskande arbetssätt. Barnen visar ökad förmåga till att klä sig, förståelse för djur och natur. Utifrån barnen ålder har personalen tillsammans med barnen pratar vi om djur och natur, googlar fram kunskap och bilder på djur som barnen efterfrågat. Vi har även lånat lätta faktaböcker om olika ämnen. Genom att använda 10

11 sig utav programmering med robot och green screen, bygga med t ex lego, magneter och andra byggleksaker har personalen ökat barnens intresse och förståelse för teknik. Analys Personalens utforskande och experimenterande arbetssätt har skapat intresse och nyfikenhet hos barnen. Barnen visar nyfikenhet och respekt för djur och natur då personalen har på ett naturligt sätt kunnat forskat och samtalat tillsammans med barnen. Genom förskolans investering av bluebot och användandet av dessa samt användandet av lärplattor har personalen kunnat öka barnens intresse och förståelse för teknik hur vi använder oss av denna teknik i vardagen. Barnen har ökat sin förmåga att söka information på olika sätt. Utvecklingsbehov Ta tillvara de tillfällen som ges vid utevistelse och spontana samtal om djur och natur Skapa struktur. 4.4 Lek Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Laven Ljungen Mossan Mosebacke utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Under läsåret har barnen utvecklat sin förmåga att leka, rolleka, vänta på sin tur och samspela. Personalen har erbjudit många olika aktiviteter som barnen kan välja mellan. Både inomhus och utomhus. Personalen är närvarande pedagoger som leder och stödjer barnen i deras lek. Genom att arbeta med tvärgrupper ser personalen då att barnen har kunnat utveckla sin lek ytterligare och hittat nya kompiskonstellationer. 11

12 Analys Personalen har låtit leken tagit stor plats i verksamheten. Barnen har utifrån sin egenförmåga och takt fått lära, leka, utforska och utmana sig själva med hjälp utav närvarande stöttande personal. Detta har lett till att barnen ökat tilltron till sin förmåga, blivit stärkta i sin identitet och fått fler kamrater. Barnens lekar har blivit mer innehållsrika och inkluderande. Personalen har jobbat mycket med att hålla i avdelningens rutiner och regler och det har skapat en trygghet hos barnen så de vet vad som gäller. Höstens pedagogiska kvalitetsfortbildning som handlade om lek och pedagogensroll i leken har gett resultat. Pedagogerna reflekterar mer över sitt förhållningsätt och hur de kan utforma lekmiljön. Utvecklingsbehov Dela in i barnen i mindre grupper 4.5 Estetik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Laven Ljungen Mossan Mosebacke utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycks former s om lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Barnen på förskolan visar stort intresse för det estetiska området. Alla avdelningar har material tillgängligt skapande material för barnen. Barnen har visat utveckling i sitt skapande, sång, dans och rörelse. Barnen har även utvecklat sin förmåga att acceptera att hålla i varandras händer,sitta nära varandra och dela med sig av material. Personalen har dramatiserat sagor tillsammans med barnen genom att använda sig av konkreta material. Under höstterminen har Garnalia haft skapande med barnen där temat varit geometriska figurer. Förskolan har även haft besök av en glaskonstnär genom Skapande förskola. 12

13 Tillsammans med barnen skapade konstnären en ljuskrona. Arbetet har varit väldigt uppskattat av barnen. Barnen har med stolthet visat upp ljuskronan. Barnen har fått använda sig av olika tekniker och material i sitt skapande. Analys Besöken från Garnalia och Skapande förskola har varit väldigt uppskattat bland barnen. Genom de skapande aktiviteterna barnen varit med om hade de blivit mer medvetna om att man kan skapa om olika material och former. Barnen känns säkrare när de benämner de olika formerna och barnen visar med stolthet upp vad de skapat och samtalar om hur det gått till. Dramatiseringen av sagor skapade tillfällen för barnen att återberätta sagan på sitt eget sätt. Att själva agera med fysiskt material har fångat barnen. När personalen bjuder på sig själva i drama, dans och rörelselekar har de lyckats fånga barnen och barnen vågar delta i aktiviteterna. Bergknallen har nått en hög måluppfyllelse genom att använda sig av sång och musik i sin verksamhet samt genom att de erbjudit anpassat skapande material till barnen. Utvecklingsbehov Erbjuda mer planerad estetisk verksamhet. Följa upp och utvärdera. 13

14 4.6 Motorik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Laven Ljungen Mossan Mosebacke utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen har gett barnen förutsättningarna till att få röra på sig i olika sammanhang, både ute och inne har de skapat tillfällen för barnen att ökat sin grov motoriska förmåga så som att hoppa, springa, gå, klättra, stå, balansera och studsa detta genom exempelvis att klättra upp och ner på skötbordet, försöka själva vid påklädning, yoga och vistelse i skogen. Finmotorik har personalen har gett barnen förutsättningarna att utvecklas när de ritar, målar, skapar, pusslar o spelar spel m.m. Personalen har erbjudit mycket material inom konstruktion ex duplo, små lego, skruv lego och magneter. Vid måltiden samtalar barn och personal om vikten av att äta olika sorters mat så kroppen orkar ex leka, springa Analys Vid alla avdelningarna arbetar personalen medvetet med motoriken. Personalen har varit lyhörda för barnens tankar och idéer och har utformat en miljö som bjudit in till rörelselekar. Barnen visar på att de kan klä på sig själva, vågar klättra upp på stegen till skötbordet, har kontroll på kroppen när de har yoga. Finmotoriskt har barnen utvecklats genom att personalen medvetet erbjuder olika skapande material för att utmana barnen. Samtalen vid maten har lett till intressanta diskussioner om matvanor och matsvinn och ett ändrat reflekterande vid maten. Utvecklingsbehov Erbjuda mer planerade aktiviteter både ute och inne. Fler finmotoriska bordsaktiviteter. 14

15 4.7 Socialt Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Laven Ljungen Mossan Mosebacke utveckla sin identitet och känner trygghet i den utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. För förskolans yngre avdelningar har läsårets prioriterade mål varit att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Pedagogerna har arbetat medvetet och aktivt med att uppmuntra barnen till självständighet och att tro på sig själv så att barnen kan känna sig trygg sig själv.genom delade grupper och samarbete över avdelningarna med de äldsta barnen i en grupp och de yngsta barnen i en har barnen skapat nya kamratkontakter. Personalen uppmuntrar barnen att prova så mycket de kan själva, vi ger dem tid att försöka och mycket positiv feedback när de klarar något. Personalen är med och visar och vägleder barnen i hur man påbörjar, genomför och avslutar aktiviteter. Vi pratar mycket om hur man är en bra kompis. Sjunger sånger och pratar om att man har rätt att bestämma över sin egen kropp. Vi har fått barn som vågar säga stopp och känner efter när någonting känns fel. Eftersom vi har många flerspråkiga barn har ju intresset för olika kulturer ökat hos barnen och det diskuteras ofta. 15

16 Analys Personalen har genom sitt stöttande, tillåtande och uppmuntrande förhållningsätt stöttat barnen i sin sociala utveckling. Personalen arbetar som föredömen och modeller. Närvarande vuxna som har ICDP om förhållningsätt har skapat trygga barn som vågar visa vad de vill. Om det är barn som inte vågar så känner personalen barnen så väl så de vet deras behov och vart de måste vara nära. Förskolans arbete har lett till bra samspel i grupperna, bra lekklimat och en trygg tillvaro för barnen. Genom samlingar, rutinsituationer och vardagliga händelser har pedagogerna ökat barnens förmåga ett fungera enskilt och i grupp. Personalens arbetssätt har skapat en vilja hos barnen att hjälpa och ta hand om varandra. Gruppkänslan i barngrupperna har stärkts, nya kamratrelationer har skapats och personalen märker av tryggare individer. Utvecklingsbehov Vi fortsätter och ser vad de nya barnen har för behov/intressen. 16

17 5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Laven Ljungen Mossan Mosebacke utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen fångar barnen i deras fantasier och idéer i det dagliga arbetet. Barnen ges inflytande efter sin ålder o förmåga tex. välja lekaktivitet, välja böcker när vi läser, göra dokumentationer tillsammans med en vuxen, välja sånger o frukt. Avdelningarna har material synligt så barnen ska kunna visa vad de vill leka med. Personalen peppar barnen att våga visa sin vilja men även hur man kan hantera att få igenom det man vill på ett bra sätt och inte bara se till sitt eget. 17

18 Vid bokbussbesöken får barnen vara med och välja böcker som de vill att vi ska läsa på förskolan. Barnen ges valmöjligheter vid olika situationer under dagen, så som blöjbyten, toabesök eller vem ska som ska hjälpa till vid våra olika aktiviteter Barnen har delaktiga vidutformningen av lekmiljön på förskolan. Analys Personalen har lyssnat och varit lyhörda för barnens intressen, behov och önskemål. När personalen har haft tydliga rutiner och förhållningsätt har de märkt att barnen blivit tryggare. När barnen har fått vara med och varit delaktiga i påverkan av aktiviteter har vi ökat deras medvetenhet om sitt eget inflyttade. Att material funnits synligt och tillgängligt har ökat barnens förmåga att påverka sin vardag, barnen har lättare kunnat visa och påverka vad de vill göra. Barnen visar engagemang när de kan se hur deras inflytande påverkat verksamheten. Utvecklingsbehov Dokumentera, följa upp och analysera 18

19 6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Svarsfrekvens: 39 svarande av 88 föräldrar, 44% Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid Mitt barns förskola har en bra 96,9 95 utemiljö och utrustning för 87,5 90 utveckling och lärande. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 96,9 100 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 71,8 87 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 96,9 97 Mitt barn trivs i förskolan. 100,0 95 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 93,7 97 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 96,9 97 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 87,5 95 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 100,0 100 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 87,5 87 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 96,

20 De föräldrar som svarat är väldigt nöjda med förskolan och hur deras barn utvecklas samt den information de får från förskolan. När det kommer till förskolans inne och utemiljö är resultatet lite lägre. Flera föräldrar anser att barngrupperna är förstora. Analys Med en svarsfrekvens på 44% kan man inte dra några säkra slutsatser. De som svarat har varit väldigt nöjda med Bergknallen. Personalen upplever att det är svårt att få föräldrar att svara då många av förskolans vårdnadshavare är flerspråkiga och enkäten inte finns översatt till deras språk. Utvecklingsbehov Öka antalet svarande på föräldraenkäten 20

21 7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. All överlämning sker enligt överlämnandeplan. Analys Överlämningen har skett enligt planen. Utvecklingsbehov Fortsätta att följa överlämnandeplanen och utveckla övergångsarbetet 21

22 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. 22

23 I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. Personalen har följt upp verksamheten och barns utveckling och lärande på ett bra sätt. Genom införandet av Tempus ges vårdnadshavare möjlighet att följa förskolans arbete och kvalitet. Personalens olika fortbildningar under läsåret har höjt den pedagogiska kompetensen. Analys Förskolans systematiska kvalitetsarbete har fungerat bra. Personalen är väl insatta i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Införandet av Tempus har resulterat i att vårdnadshavare tar del av förskolans dokumentation i allt större utsträckning. Personalen bloggar och föräldrarna kan se inläggen direkt i sin dator, lärplatta eller telefon. Efter fortbildningarna personalen genomgått reflekterar personalen allt mer över sin pedagogiska roll samt över vilka lärmiljöer de erbjuder. Utvecklingsbehov Utveckla användandet av Tempus 23

24 9. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden Dokumentera, följa upp och analysera. Övriga utvecklingsområden Utveckla samarbetet mellan avdelningarna Skapa en tydlig struktur Vi pedagoger försöker lära oss vissa ord på barnens modersmål. Få in mer av "Bornholmsmaterialet" på våra språksamlingar. Ta tillvara de tillfällen som ges vid utevistelse och spontana samtal om djur och natur Dela in i barnen i mindre grupper Erbjuda mer planerad estetisk verksamhet. Utveckla användandet av Tempus Erbjuda mer planerade aktiviteter både ute och inne. Fler finmotoriska bordsaktiviteter. Vi fortsätter och ser vad de nya barnen har för behov/intressen. Öka antalet svarande på föräldraenkäten Fortsätta att följa överlämnandeplanen och utveckla övergångsarbetet Utveckla användandet av Tempus 24