Kvalitetsrapport för förskolan Hagabacken

Transkript

1 Kvalitetsrapport för förskolan Hagabacken Läsåret

2 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... 6 Inriktning... 7 NORMER OCH VÄRDEN... 7 Utvärdering av Likabehandlingsplan... 7 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 8 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 9 Matris för enhetens måluppfyllelse... 9 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 9 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten BARNS INFLYTANDE Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål FÖRSKOLA OCH HEM Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål

3 Grundfakta Förskolan Hagabacken ligger i Guldsmedshyttan. Förskolan har tre avdelningar med åldrarna 1-5 år. Förskolan och fritidshemmet har gemensamma stängningar på en av förskolans avdelningar. På Hagabackens förskola finns även Nattviolen som erbjuder kvällsomsorg för föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid. Antal barn 15 mars: 71 barn Grundbemanning 15 mars:11,50 tjänster. Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis. 3

4 Förutsättningar Arbetsmiljö Ändring i modellen inför vt-16 Förskolan består av tre avdelningar med blandade åldrar. Personalen upplever att barngruppen är för stor i förhållande till lokalerna vilket medför hög ljudnivå. Några av pedagogerna har lyft fram att de önskar ett större vi tänk på förskolan för att förhindra att avdelningarna blir små öar. Utifrån ändringen i modellen så har personaltätheten ökat något dock upplever pedagogerna fortfarande att verksamheten påverkas negativt vid personals frånvaro på grund av att det är svårt att få tag i vikarier. Vikariebristen medför att den egna och avdelningens planering blir åsidosatt. Utemiljön behöver fortfarande ses över så att den blir mer stimulerande för barnen. Datautrustning och teknik På förskolan finns det en ansvarig pedagog för utvecklandet av lärplattan. Det har även köpts in lärplattor till pedagogerna. Reparationer Inga större reparationer har genomförts eller är planerade. Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete och brandskyddsarbete Vi har regelbundna skyddsronder och brandskyddsronder. En gång i månaden görs en brandskyddsrond och målet är att personalen ska utbildats regelbundet inom detta område. Ändring i modellen inför vt-16 Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljön. Eftersom barngrupperna upplevs stora i förhållande till lokalerna så har vi under några månader satt stopp för nya placeringar på Hagabackens förskola och istället placerat dem på Lysmasken. All planeringstid är nu schemalagd. Personalen har själva lagt in var den egna planeringen ska vara på schemat. Det har också funnits möjlighet att ta in vikarier då planeringstiden har blivit eftersatt. Utvecklingen av utemiljön har påbörjats och en utemiljögrupp är tillsatt med personal från de olika avdelningarna. Datautrustning och teknik För att nå en hög kvalité i dokumentationsarbetet så har fler lärplattor köpts in till pedagogerna. Reparationer Inga större reparationer har genomförts. 4

5 Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete och brandskyddsarbete Arbetet kring arbetsmiljön förekommer alltid när vi har APT-träffar. För att alla ska komma till tals så har vi alltid en lägesrunda från var och en. Även i samverkansgruppen behandlar vi frågor om arbetsmiljön. Det finns ett väl inarbetat system kring det systematiska brandskyddsarbetet med regelbundna kontrollrundor. Utbildning kring Brandsäkerhet samt HLR har vid flera tillfällen under året genomförts där tanken är att all personal ska få en sådan vart fjärde år dock blir kursen snabbt fullsatt vilket innebär att det fortfarande finns personal som inte haft möjlighet att gå. Personalen har dock önskemål om att ha tätare intervaller på utbildningen framförallt när det gäller hjärt- och lungräddning. För att verksamheten ska kunna organiseras på bästa sett och få ett gemensamt förhållningssätt så finns det ett behov av ett närmare samarbete mellan avdelningarna. Det finns även tankar på att göra en rotation mellan personalen på avdelningarna. Förskolechef och specialpedagog kommer att arbeta aktivt tillsammans med personalen för att få en större vi känsla och ett gemensamt förhållningssätt. En aktivare satsning på utemiljön, så att den utmanar barnens utveckling. Fortsätta implementeringen av det systematiska kvalitetsarbetet med stöd från specialpedagog, förskolechef, IKT-pedagog och kvalitetspedagog. Systematiskt kvalitetsarbete Under 2014 var arbetet inriktat på att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet t.ex. kunskap om analys och en revidering av rutinen gjordes. Språkmatrisen, som är en del av kommunens språkplan för förskoleklass t.o.m. åk 3 och utgångspunkt för Barn- och utbildningsnämndens mål för förskolan, lades in i rutinen. Under 2014 och 2015 pågick ett arbete i olika forum för att utveckla en röd tråd mellan förskola och skola och 2016 kom en ny överlämnandeplan att vara klar. Under 2015 och 2016 pågår arbetet med reflektion och analys. Nyanställda introduceras kontinuerligt i kvalitetsarbetet. Förskolans pedagoger skriver kontinuerligt dokumentationer på både individ- och gruppnivå. Avdelningsplaneringen innehåller både planering och reflektionsunderlag samt barndokumentationer. På deras gemensamma planering görs även en veckoplanering som de sedan utvärderar och analyserar. För att arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet ska lyckas så krävs det att personalen arbetar med dokumentationen både enskilt och i arbetslaget och att de får den stöttning och hjälp som kan behövas för att komma vidare i arbetet. Det är en förutsättning att alla är väl insatta i materialet för att kunna använda det på bästa sätt. Pedagogerna på en av avdelningarna framförde att genom att de använde planering och reflektionsunderlaget så hade deras arbete synliggjorts på ett väldigt positivt sätt och medfört att de kunnat arbeta 5

6 vidare och utvecklats. På de två andra avdelningarna så upplevde de att bristen på vikarier hade medfört att planeringstiden blivit lidande och att de därför inte hunnit med sätta sig in i det nya dokumentationsmaterialet och regelbundet analysera verksamheten. Höstterminen-16 kommer personalen på de olika avdelningarna få sitta tillsamman för att ha pedagogiska samtal med förskolechef och specialpedagog om det systematiska kvalitetsarbetet. Fortsätta arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet regelbundet. Tydligare struktur på avdelningsträffarna och få in rutinen att använda sig av planering och reflektionsprotokollet. Fortsatt hjälp och stöd av kvalitetspedagogen och förskolechefen. Utveckla verksamhetsdokumentationerna tillsammans med barnen. Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm All personal på förskolan ska ha ett förhållningssätt som bygger på vägledande samspel (ICDP). Detta förhållningssätt ska genomsyra hur barn och föräldrar, som kommer till vår förskola blir bemötta. All nyanställd personal i kommunen får utbilda sig under fem kurstillfällen i ICDP. Fortbildning för övrig personal sker kontinuerligt i samarbete med specialpedagogen i form av pedagogiska diskussioner. Temat har varit en välkomnande förskola. Pedagogerna på förskolan framhåller att deras förhållningssätt är utifrån ICDP och att de under den dagliga verksamheten alltid har ett vägledande samspel. Utifrån den språkplan som finns i Lindesberg har även all ordinarie personal utbildat sig inom Bornholmsmodellen. Personalen har sedan arbetat med utvalda delar av Bornholmsmaterialet utifrån barnens intresse och behov. De arbetar också regelbundet med fonolek, rim, ramsor, sångsamlingar och sagoläsning. Språkplan och språkmatrisen ligger till grund för de språkutvecklande aktiviteterna som utförts. Pedagogerna har fyllt i språkmatrisen kontinuerligt. Arbetet som har pågått med att vidareutveckla samarbetet mellan förskola, förskoleklass och grundskola den så kallade Röda-tråden har fungerat bra. Detta har resulterat i en gemensam plan för samverkan för att skapa samsyn och kontinuitet i samarbetet kring våra barn från förskola till grundskola. För att ICDP ska kunna genomsyra hela verksamheten fullt ut krävs det att all personal har gått utbildningen och sedan arbetar utifrån detta förhållningssätt. Det skulle vara önskvärt att även vikarierna som arbetar i verksamheten får gå utbildningen. Den ordinarie personalen på förskolan upplever att genom ICDP har de skapat goda relationer och trygga barn. Barnen har utvecklat sin empati. De visar mer hänsyn och samspelar bättre med varandra. I ett av arbetslagen uttrycker pedagogerna att barnen visar stor entusiasm för Bornholmsmaterialet och använder sig även av det i sin fria lek. Genom språkmatrisen kan 6

7 pedagogerna se framsteg gällande språkutvecklingen hos samtliga barn. Observationer och gemensam reflektion i arbetslaget samt stöttning från specialpedagogen som gett tips och material har utvecklat deras arbete med barnens språkutveckling. Uppdatera och fördjupa kunskaperna utifrån ICDP. Se till att all ny personal får utbildning i ICDP och Bornholmsmodellen. Inriktning Förskolan har även under detta år arbetat med inriktningen socialt samspel och språk. Förhållningssättet i ICDP ligger till grund för socialt samspel och för att få möjlighet att fördjupa kunskaperna i ICDP så var specialpedagogen med på en av våra APT-träffar där fokus låg på ICDP. Pedagogerna upplever att arbetet med språk och kommunikation även har bidragit till att utveckla barnens sociala samspel. Pedagogerna ytrycker även i sin analys att de vill ha mer repetition och gemensamma diskussioner gällande ICDP för att kunna fördjupa kunskaperna och få en gemensam samsyn. När det gäller utvecklingsbehovet kring ICDP så kommer vi att ha pedagogiska träffar som ska ske vid tre tillfällen per termin med varje arbetslag. En av träffarna kommer ha fokus på ICDP. Vid det tillfället kommer både specialpedagog och förskolechef att delta. Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Vi har precis reviderat och färdigställt en ny likabehandlingsplan som personalen nu arbetar kontinuerligt utifrån. Personalen utgår från alla barns lika värde och att de ska ha samma möjlighet till utveckling och lärande utifrån deras behov. Personalen fortsätter att arbeta förebyggande mot kränkande behandling. De arbetar utifrån ICDP, är närvarande pedagoger vilket innebär att de är med griper in och vägleder där det behövs. De anpassar miljön och verksamheten utifrån barnens behov. Pedagogerna uppmuntrar till lek där fler barn har möjlighet att delta och de arbetar mycket med att ingen ska uteslutas ur leken. På en av avdelningarna har de även använt sig av Barnkonventionen på samlingarna och aktiviteterna. 7

8 Personalen upplever att barnen känner sig trygga i gruppen och att de visar mer hänsyn till varandra. Personalen skriver i sin analys att de upplever att barnen vet vad som är rätt eller fel och att de reagerar och påtalar till personalen om någon blir orättvist behandlad. Under läsåret har pedagogerna arbetat utifrån ett kompistema och de upplever att barnen visar stor medvetenhet om hur man bör vara som en god kompis. Barnen klarar oftast av att leka många tillsammans och de kommer nu bättre överrens i leken. En av avdelningarna lyfter fram att genom en öppen dialog med barn och föräldrar så bidrar det till ett bra föräldrasamarbete och ett bättre samarbete mellan barnen. Fortsätta vara närvarande pedagoger, arbeta förebyggande och involvera föräldrarna ännu mer i arbetet. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Hagabackens prioriterade mål har varit att stimulera språket och att barnen ska respektera varandra och kunna lyssna på varandra. Pedagogerna upplever att de har fått en tryggare barngrupp som är mer toleranta mot varandra. Barnen visar större empati och hjälpsamhet mot varandra. Barnen har utvecklat språkljuden, ordförrådet och ordförståelsen. Arbeta vidare med språket och kompistema. Fortsätta arbeta förebyggande mot kränkande behandling enligt den plan som finns. Fortsätta med samma förhållningssätt och tydlighet så barnen utvecklas till trygga och lärande individer. 8

9 Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Lekmässigt Motoriskt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Igelkotten Fjärilen Igelkotten Fjärilen Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärderar våra arbetssätt. Delfinen Delfinen Fjärilen Delfinen Igelkotten Språkligt Estetiskt Matematiskt Naturvetenskapligt och tekniskt Igelkotten Fjärilen Fjärilen Delfinen Fjärilen Igelkotten Delfinen Fjärilen Delfinen Igelkotten Delfinen Igelkotten Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Pedagogerna anpassar sitt arbete efter barngruppen och den enskilda individen. Barnen erbjuds aktiviteter inom samtliga områden och det finns rutiner och arbetssätt för detta. Här är måluppfyllelsen generellt högre än föregående år. Utifrån förra årets analys så har pedagogerna nu arbetat ännu mer medvetet utifrån de målområden som varit eftersatta vilket har gett en större måluppfyllelse. Språk har även under detta år varit ett prioriterat mål vilket 9

10 även märks i måluppfyllelsen. Personalen upplever att barnen är mycket vetgiriga och nyfikna. Fortsätta att utveckla, utvärdera och analysera verksamhetsdokumentationerna. Fortsätta erbjuda barnen aktiviteter inom samtliga målområden. Ständigt följa upp och utvärdera de rutiner och arbetssätt som redan finns inom de målområden där måluppfyllelsen ligger lägst. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Hagabackens förskola har gett förutsättningar för att utveckla språkförståelse och språklig medvetenhet så att förskolans 17 femåringar blir förberedda inför skolstarten med läs- och skrivinlärningen. Det är 92,3 % av årets femåringar som är på gång med alla kriterier i språkmatrisen utifrån indikatorerna: Barnen visar förmåga: att förstå många ord och begrepp att visa intresse för sång, rim och ramsor att leka med ord att intressera sig för att skriva sitt namn och delvis eller helt skriva sitt namn att visa intresse för siffror och bokstäver att visa intresse för lekskrivning Förutsättningar har getts på förskolan så att 92,3 % av årets femåringar är på gång enligt målkriterierna ovan. På förskolan är det sex femåringar med annat modersmål och även de är inkluderade i denna skattning. Specialpedagogen är inkopplad till de barn som behövt extra stöttning i sin språkutveckling. Personalen framhåller att barnen visar ett stort intresse för språkljudslekar men även för bokstäver och lekskrivning. De äldre barnen sitter gärna och läser/berättar sagor för de yngre barnen. Fortsatt stöd av specialpedagogen i arbetet med språkmatrisen. Fortsätta arbeta med Bornholm och utmana barnen i det vardagliga språket. 10

11 Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Fjärilen Delfinen Igelkotten 11

12 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål På samtliga avdelningar skattar personalen att de kommit över Barnkonventionens minigräns. Personalen skriver i sin analys att det är viktigt att barnen kan känna inflytande och påverka sin vardag. De upplever att barnen är självständigare, vågar ta egna initiativ och har många idéer. Dock framhåller en av avdelningarna att utvärderingen visat att pedagogerna inte låtit barnen delta i så många beslutsfattande processer. Ge barnen fler möjligheter att vara med på beslutsfattande processer. Ge barnen större inflytande över både utomhus och inomhusmiljön. Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Vi fortsätter arbeta kontinuerligt med att ha en god samverkan mellan förskola och hem. Ständig översyn och analys kring samverkan görs för att utveckla arbetssättet och hitta former för ett bättre samarbete. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2016 Svarsfrekvens: Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina 100 förutsättningar och behov. 2. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns 2,8 97,2 utveckling och lärande. 3. I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar 100 och åsikter. 5. Jag får information om de mål som styr verksamheten. 8,3 91,7 6. Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 8,3 91,7 7. Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 8,3 91,7 12

13 8. Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för 2,8 97,2 utveckling och lärande. 9. Mitt barn trivs i förskolan Mitt barn känner sig tryggt i förskolan Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 2,8 97,2 12. Jag är nöjd med mitt barns förskola. 100 Enligt föräldrarnas nöjdhetsenkät går det att utläsa att de flesta är nöjda med verksamheten och att alla barn trivs och känner sig trygga i förskolan. Dock är svarsfrekvensen låg. Resultatet ovan visar att det som föräldrarna är något mindre nöjda med är informationen från personalen. Större tydlighet i informationen till föräldrarna och visa på var informationen finns. Utveckla utemiljön. Arbeta vidare med att få fler deltagare som svarar på föräldraenkäterna. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Samarbetet med förskola, skola och fritidshem har skett utifrån den överlämnandeplan som finns i kommunen. Vid första träffen så var förskoleklassens lärare och hälsade på femåringarna i skolan. Vid andra träffen var femåringarna på skolgården och träffade sina blivande lärare. Femåringarna var även inne i förskolan och fritidshemmets lokaler vid tredje träffen för att slutligen vara en hel dag på sin blivande skola. Föräldrarna var sedan inbjudna på föräldramöte där de träffade både lärarna i förskoleklassen och fritidshemmets personal. Ett par överlämningsmöten har även skett mellan förskolan och skolans personal. Pedagogerna upplever det positivt med en tydlig överlämnandeplan och att det i det stora hela har fungerat bra. 13

14 Fortsätta arbeta utifrån kommunens överlämnandeplan. Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål För att säkra kvalitén för barnen i förskolan ska uppföljning, utvärdering och utveckling av förskolans arbete kontinuerligt dokumenteras. Det är viktigt att både barn och föräldrar är delaktiga i utvärderingen. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, d.v.s. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande (kap.2.6 i förskolans läroplan). Förskolorna i Lindesberg kommun har ett nytt, reviderat dokumentationsmaterial som vi nu arbetar efter. Ett par av förskolecheferna har haft regelbundna träffar med kvalitetspedagogerna för att befästa det nya dokumentationsmaterialet. Kvalitetspedagogerna har sedan varit ute i förskolorna och varit behjälpliga till pedagogerna i dokumentationsarbetet. Det finns rutiner och verktyg för att följa upp och utvärdera. Personalens olika erfarenheter av det systematiska kvalitetsarbetet, gör att implementeringsarbetet av detta pågår fortfarande i arbetslagen. Det fungerar dock bättre nu när planeringen är inlagd på schemat. Avdelningarna har kommit olika långt i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetspedagogen har tillsammans med pedagogerna på de olika avdelningarna informerat och gått igenom det reviderade dokumentationsmaterialet. Vi kommer arbeta vidare med detta på våra pedagogiska träffar så att all personal ska kunna känna sig säkra med vårt systematiska kvalitetsarbete. Pedagogernas arbete med att ge barnen möjlighet att utveckla sin språkliga förståelse har gett positiva resultat för hela barngruppen. Arbetet med att anpassa och utveckla miljön fortsätter. Vi behöver fortsätta utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi kommer arbeta vidare med att följa upp, utvärdera och analysera vårt arbete. Inomhusmiljön behöver förbättras och bli mer stimulerande och utmanande. Även utomhusmiljön kan utvecklas för att tillgodose barnens behov. Prioriterade mål för enheten sätts under studiedagen i september. Lindesberg Tina Björk Förskolechef 14

15 15